MÖD 2007:57

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Vänersborgs tingsrätts, miljödomstolen, dom den 1 juli 2005 i mål nr M 3421-04, se bilaga A

KLAGANDE

Apelstens Samfällighetsförening, c/o H.B.

Ombud:

1. Juristen P.N.

2. L.J.

SAKEN

Ansökan om tillstånd att anlägga båtbrygga m.m.

___________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

1. Miljööverdomstolen fastställer miljödomstolens domslut.

2. Miljööverdomstolen godkänner miljökonsekvensbeskrivningen.

YRKANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Apelstens samfällighetsförening (föreningen) har yrkat bifall till sin ansökan om tillstånd att anlägga en ny båtbrygga i anslutning till befintligt bryggområde inom fastigheten Rävö 1:13 i Strömstads kommun. Föreningen har vidare yrkat att Miljööverdomstolen skall godkänna den reviderade miljökonsekvensbeskrivningen. Föreningen har också yrkat verkställighetsförordnande.

UTVECKLING AV TALAN

Föreningen har ingivit en reviderad miljökonsekvensbeskrivning och gjort gällande att den uppfyller kraven i 6 kap.miljöbalken, samt anfört följande. Föreningen anser att miljödomstolen har gjort en alltför snäv bedömning av den miljöpåverkan som den planerade bryggan med tillhörande båtar har. Platsen för den planerade verksamheten är förvisso belägen inom gräns för, dels Natura 2000-område, dels Älgölerans naturvårdsområde. De naturintressen som avses skyddas härmed är inte belägna inom bryggområdet, utan finns inom de grunda områdena nordost och sydost om Dillehuvud. Det är här som fågellivet finns och de reproduktiva grunda bottnarna. Särskilt fågeltäta områden är Galtöleran några hundra meter söder om bron mot Råssö. Störning inom det skyddsvärda området vid Galtöleran uppkommer däremot om sjösättning av båtar kommer att fortgå vid befintlig ramp intill Råssöbron. Båtarna måste då ta sig söder ut och förbi nämnda område med omfattande natingbestånd och födosökande sjöfåglar. Att ta sig med båt norrut och därefter genom t ex Klinkersundet går inte då området helt enkelt är för grunt. Denna störning, som måste betraktas som betydande, undviks om aktuell brygga vid Rävö kommer till stånd, varvid Klinkersundet är en naturlig passage utan inkräktande på marint liv eller fågelliv.

Miljödomstolen ansåg att den planerade bryggan påverkade det rörliga friluftslivet negativt. Då bryggan inte ligger i anslutning till någon avgränsad privat tomtmark, kommer den inte av allmänheten att uppfattas som "privatiserad". Tillgängligheten för allmänheten blir därmed ej begränsad. I en nyligen utfärdad och således prejudicerande dom för en liknande brygga i ett helt annat område, har miljödomstolen anfört detta som ett tungt vägande skäl och gjort bedömningen att detta istället gynnar det rörliga friluftslivet och beviljade således tillstånd för bryggan.

Vattenströmningen i området har noggrant utretts i rapport nr 2003 - 54 SMHI - Modellberäknad vattenomsättning för "Friskare Hav Strömstad". Vidtagna åtgärder som muddring av Vanarna resulterar i en ca 50-procentig ökning av vattenflödet genom detta sund (nordväst om Dillehuvud). Muddring och breddning av sundet mellan Råssö och fastlandet vid Råssöbron gav i stor sett oförändrade strömningsförhållanden genom Älgö lera. I rapporten konstateras följande: "En analys av de beräknade vattenstånden tyder också på att utbytet med havet inte stryps till någon högre grad av sundens strömmingsmotstånd. Nivåerna inne i bassängerna följer vattenståndet i havet utan märkbar eftersläpning , dvs. utbytet är tillräckligt stort för att snabbt jämna ut skillnader mellan havet och bassängerna samt bassängerna emellan".

Eftersom sundet vid Vanarna har vidgats, har detta sund fått en större betydelse för vattenutbytet i grundområdena norr om Dillehuvud. Vattenflödet genom Klinkersundet varierar med ±8m3/s och medelflödet är ca 4m3/s (positiva värden räknas från havet in mot land).För den sökta bryggan är det strömmarna från Klinkersundet som har betydelse. Ett maximalt flöde med 8m3/s från sundet mot brygganläggningen ger med den tvärsnittsyta som mynningen till Klinkersundet har en strömhastighet på 2,5 cm/s. Denna låga strömhastighet minskar därtill betydligt när den når den planerade bryggan. Det är ställt utom allt tvivel att den planerade flytbryggan med förtöjda båtar inte kan påverka vattengenomströmningen i någon nämnvärd utsträckning.

SMHI har också utfört en strömberäkning med hänsyn till den planerade bryggan. Bedömningen härav är att brygganläggningen får ringa påverkan på vattenströmmarna.

Vad som kan omfattas av riksintresset för yrkesfisket enligt 3 kap 5 § miljöbalken är särskilt betydelsefulla fångstområden samt områden av väsentlig betydelse för produktionen, bland annat lek- och uppväxtområden (prop 1985/86:3 s 161). Bottnarna där bryggan planeras är ej av sådan art att de kan tillskrivas väsentlig betydelse i sammanhanget. Dessutom blir nettoeffekten på bottenmiljön av den nya bryggan ej sådan att en försämring kan befaras.

Kostnaden för brygganläggningen beräknas till ca 285 000 kr. Tidsåtgång för att uppföra brygganläggningen beräknas till ca två veckor.

YTTRANDEN FRÅN REMISSMYNDIGHETER M.M.

Fiskeriverket

Fiskeriverket har vidhållit sitt tidigare yttrande i ärendet att "under förutsättning att bryggan utförs enligt alternativ A och grumlande arbeten utförs vintertid har Fiskeriverket ingen erinran gentemot föreliggande ansökan”. Med vintertid avses oktober t.o.m. mars.

Fiskeriverket har nu uppdaterat de områden som bedöms vara av riksintresse för yrkesfisket. Där återfinns inte längre det generella riksintresset 0-6 m som hittills varit gällande i vissa län. Riksintressena för yrkesfisket omfattar fångstplatser, lekområden, uppväxtområden, vandringsstråk och fiskehamnar.

Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Länsstyrelsen avstyrker bifall till överklagandet samt vidhåller sina tidigare ställningstaganden i ärendet.

Länsstyrelsen har i sina tidigare beslut klart deklarerat vad området kan anses klara av i form av en utbyggnad. Denna bedömning har delats av både regeringen och miljödomstolen. Bryggans stora påverkan på sedimentationsförloppet i sundet kan tydligt utläsas om man jämför ortofoto med lantmäteriets flygfoton över området från 1980-talet. Förekomsten av svavelbakterier (Beggiatoa sp.) i nära anslutning till exploateringsområdet visar att vattenomsättningen är dålig. En utbyggnad kommer med största sannolikhet att ytterliggare försämra vattenutbytet i angränsande grundområden speciellt under perioder med lågvatten.

I ansökan eller miljökonsekvensbeskrivningen finns inte något nämnt om hur vattenområdet såg ut innan den första bryggan etablerades eller hur bryggan påverkat sedimentationen i området. SMHI har i sina beräkningar av vattenrörelserna i området utgått dels från medelvattenstånd dels från ett vattenstånd som ligger 40 cm över medelvattenståndet. Dessa förhållanden år inte relevanta för en stor del av sommarhalvåret. Under sommaren är extrema lågvatten mycket vanligt förekommande. En utbyggnad med en brygga och ca 22 båtplatser kommer med största sannolikhet påverka vattenflödena över Älgöleran och andra närliggande grundområden. Miljökonsekvensbeskrivningen behandlar inte förhållandena i de angränsande grundområdena under de mest kritiska perioderna under året.

Åtgärderna är inte heller förenliga med bestämmelserna om strandskydd. Sökanden har inte yrkat att vare sig Länsstyrelsen som första prövningsinstans eller miljödomstolen skall pröva tillåtligheten av utbyggnaden enligt reservatsföreskrifterna.

Miljö- och byggnämnden i Strömstads kommun har hänvisat till tidigare yttranden i målet.

L-Å.H, M.T-H, M-L.I, M.B, R.W, H.K, J.H. och B.L. har i egenskap av sakägare avstyrkt bifall till ansökan. De instämmer i det yttrande Länsstyrelsen ingivit till miljööverdomstolen. Då vattenståndet under främst juli-augusti ofta är mycket lågt och de innersta båtplatserna har ett vattendjup på blott få decimeter - samma sak skulle gälla eventuellt de innersta platserna vid en ny brygga - blir det därtill en betydande propellermuddringseffekt.

Utbyggnaden kommer också att innebära att möjligheten till bad och annat friluftsliv kraftigt inskränks. Stranden vid Dillehuvud är den enda badplatsen för de många boende på Rävö. Badbryggan ligger inom gångavstånd och utgör därför den närmast belägna badplatsen. Alternativet för dem som inte har tillgång till båt är att åka bil till exempelvis Råssö. Den föreslagna placeringen av den nya båtbryggan kommer att innebära att det blir för trångt för att säkert kunna framföra båtar mellan bryggorna, samt att risk finns för att båtar kommer att snedda över badområdet när de lägger till norr ifrån. Den naturliga angöringsvägen för de båtar som har båtplats på den norra delen av den föreslagna bryggan kommer att gå rakt över badområdet. Dessutom tillkommer problem med oljespill och liknande som försämrar badvattnet. Eftersom tankning av båtar kan göras som närmast i Strömstad, fylls bränsle på i många av båtarna vid den befintliga bryggan på Dillehuvudet redan i dag. Den plats på vilken bryggan föreslås placeras används idag som iläggningsplats för kanoter, vindsurfingbrädor och optimistjollar. Genom den föreslagna placeringen av bryggan kommer man inte längre kunna segla ut med brädor och jollar mellan bryggorna och där liggande båtar, det blir alldeles for trångt att ta sig ut i den förhärskande västliga vinden. Det föreligger således ett allmänt intresse av att bevara den aktuella delen av stranden för det allmänna friluftslivet och för rekreation, särskilt bad.

Många av båtägarna som skulle få plats vid en ev. tillkommande brygga har 1-2 km från sitt hus till bryggan. Detta kommer att få som konsekvens en ytterligare ökad belastning på den lilla vägen fram till Dillehuvudets västra strand för transport av bränsletankar, båtutrustning mm.

BEMÖTANDE AV YTTRANDEN

Föreningen har anfört följande. Grunden för nuvarande förening och däri ingående byggnation etc. är exploateringsavtal av den 15 december 1972. Av detta framgår bl. a. planområdet skulle upplåtas med nyttjanderätt till samfällighetsföreningen. Av nyttjanderättsavtalet framgår bl a att upplåtelsen innefattar rätt att uppföra gemensamma bryggor, sjöbodar eller badhytter. Den nya bryggan behövs idag för att till en del fylla föreningens behov och har givetvis varit en del av beslutsunderlaget, när nuvarande medlemmar investerat i sommarhus på Rävö. Föreningen har 83 medlemsfastigheter. Föreningen har behandlat bryggfrågan på sammanträde där således 81 medlemsfastigheter ställt sig positiva till byggandet.

Förekomsten av grönalger i området belyses i de rapporter som HydroGIS AB har gjort för Bohuskustens vattenvårdsförbund åren 2003, 2004 och 2005. Fältundersökningar från helikopter och båt avseende utbredning av fintrådiga alger i grunda vikar utmed Bohuskusten, har visat att de natingbestånd, som tidvis fyller sunden söder om Älgöleran, medför att vattengenomströmningen genom dessa vegetationsmattor är i princip noll. Den planerade bryggans bidrag till den påstådda strömminskningen i sammanhanget blir därmed också tveklöst närmast noll. Problemen med fintrådiga alger i grunda vikar är inte så enkelt att det kan förklaras med övergödning. Det finns inte en enda rapport som entydigt och klart visar på att det är kväve och fosfor som är den definitiva orsaken till nuvarande situation i havet. Undersökningar som HydroGIS AB har gjort sedan 1983, visar på att effekterna mer troligt beror på den totala obalans som uppkommer i ekosystemet på grund av utfiskning.

Om sedimentationen ökar så som Länsstyrelsen påstår, innebär detta i så fall att nya grundare bottnar skapas söder om nuvarande brygga. Varför detta skulle vara negativt för den marina miljön saknar logik. Grunda bottnar har potential för etablering av natingarter och eventuellt ålgräs. Djupare mjukbottnar finns i överflöd. Numera försöker vi alltid skapa kompensationsåtgärder i samband med muddringprojekt Sådana åtgärder är t ex att fylla upp mjukbottnar med djup större än 4-5 m, så att den nya bottnen helst får ett djup på 3 m där ålgräs kan nyetableras. Rena muddermassor måste därför numera betraktas som en värdefull naturresurs snarare än avfall, som hittills dumpats på stora djup, där de inte gör någon som helst nytta.

Enligt Fiskeriverkets rapport Finfo 2006:1 ”Riksintressen för yrkesfisket” ingår numera inte berört område för brygganläggningen som riksintresseområde för yrkesfisket.

Vad avser badvattnets kvalitet och säkerhet för de badande, anser föreningen att avståndet mellan den nya bryggan och badbryggan är så stort att inga som helst problem uppkommer i nämnda hänseende. Det kan tilläggas, att det område där den nya bryggan kommer att ligga, aldrig används till bad, då bottnen knappast är gåvänlig. Inte heller uppstår några manövreringsproblem mellan de två båtbryggorna, då avstånden givetvis år så beräknade, att normal angöring kan genomföras. När det gäller tankning av båtarna etc. åligger det varje båtägare att iaktta den noggrannhet som krävs för att spill etc. skall undvikas. Det bör även beaktas att under semestermånaderna passerar omkring 200 båtar dagligen förbi området.

Sjösättning av kanoter och brädor sker lämpligen längst ut på bryggan. Jollar kan sjösättas vid den innersta Y-bommen som för ändamålet göres gångbar. Vattendjupet har angivits till 0,2 m vid den innersta bryggplatsen. Korrekt djup är ca 2 m vid medelvattenstånd. Effekten från befarad propellermuddring uteblir således. Allmänheten har fri tillgång till området. Aktuell åtgärd inskränker inte på något sätt denna eller områdets rekreationsvärde. Tvärtom innebär bryggan att fler människor beredas tillfälle att utnyttja skärgårdens rekreationsvärden.

Vägen fram till Dillehuvud får ej användas för motortrafik för andra än dem som har sina hus längs vägen (ägarna till Rävö X:X och X:X). Vägen är även skyltad med "motortrafik förbjuden". Denna bestämmelse ingår även i föreningens ordningsstadgar.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Miljööverdomstolens avgörande grundar sig på vad som framkommit i målet genom den utredning sökanden ingivit samt redovisat vid huvudförhandling, remissinstansernas yttranden, och syn av platsen för båtbryggans placering på Rävö och dess omgivningar.

Miljööverdomstolen gör följande bedömning.

Miljööverdomstolen finner att utredningen ger vid handen att det finns en påtaglig risk för att den redan påverkade vattengenomströmningen på platsen för den avsedda bryggan ytterligare kommer att försämras med denna och att detta tillsammans med det ökade antal båtar som skulle komma att förtöjas på platsen får en negativ inverkan på djur- och växtlivet. Detta innebär också att bryggan, som är avsedd att byggas inom ett område som omfattas av förordnande som avses i 7 kap. 27 § miljöbalken, kräver tillstånd enligt 28a § samma kapitel. Ett sådant tillstånd kan emellertid inte meddelas i detta fall då det inte kan uteslutas att bryggan ensam eller tillsammans med den befintliga bryggan kan skada de livsmiljöer i området som är avsedda att skyddas.

De anförda förhållandena tillsammans med att bryggans avsedda lokalisering skulle komma att menligt inverka på det rörliga friluftslivet på platsen medför att ansökan inte kan bifallas. Miljödomstolens domslut skall därför stå fast.

Miljööverdomstolen finner emellertid att miljökonsekvensbeskrivningen numera kan godkännas.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B

Överklagande senast den 10 juli 2007

I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Anders Holmstrand, ordförande, miljörådet Sven Bengtsson, hovrättsrådet Eva Wagner, referent, samt hovrättsassessorn Anita Seveborg. Enhälligt.

_________________________________

BILAGA A

VÄNERSBORGS TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DOM

SÖKANDE

Apelstens Samfällighetsförening, 716409-3317

c/o H.B.

Ombud: L-H.J.

SAKEN

Ansökan om tillstånd att anlägga båtbrygga samt lagligförklaring av befintlig brygga inom fastigheten Rävö 1:13 i Strömstads kommun

Ao: 110/111 x: 6535860 y: 1234470

_____________

DOMSLUT

1. Miljödomstolen avslår ansökan om tillstånd att anlägga ytterligare en båtbrygga och godkänner inte den till denna del av ansökan hörande miljökonsekvensbeskrivningen.

2. Miljödomstolen förklarar befintlig brygga - till högst den längd som fastställts av länsstyrelsen genom beslut den 31 maj 1993 - vara av laglig beskaffenhet.

3. Miljödomstolen fastställer att eventuella anspråk beträffande s.k. oförutsedda skador hänförliga till den befintliga bryggan skall framställas inom fem (5) år från denna dag.

4. Miljödomstolen finner inte skäl att sätta ner eller efterskänka den tidigare fastställda och inbetalade prövningsavgiften, femtusen (5 000) kr.

5. Föreningen åläggs att ersätta länsstyrelsen i Västra Götalands län, Strömstads kommun och L-Å.H. deras rättegångskostnader med följande yrkade och medgivna belopp; länsstyrelsen åttatusensexhundra (8 600) kr, varav 8 000 kr för arbete och 600 kr för resa, kommunen ettusenniohundrafemtio (1 950) kr för arbete och H. (11 020) kr, varav 10 000 kr för ombudsarvode och 1 020 kr för resa. På dessa belopp skall utgå ränta enligt lag från denna dag till dess betalning sker.

______________________________

BAKGRUND

Apelstens Samfällighetsförening (nedan även kallad föreningen eller sökanden) har anfört bl.a. följande.

Apelstens Samfällighetsförening omfattar 85 fastigheter, varav ca 60 är bebyggda i nuläget. Fastigheterna ligger på Rävö vid det s.k. Dillehuvudet i Strömstads södra skärgård. Föreningen disponerar f n en brygga med 37 båtplatser i sundet mellan Rävö och Rundö. Behovet av fler båtplatser för samfällighetens medlemmar är stort. Föreningen önskar därför bygga ytterligare en brygga.

På den aktuella platsen finns i nuläget, förutom den nämnda båtbryggan, dels en badbrygga, dels en sjöbod med en mindre brygga. Den planerade bryggan utgör således en komplettering av en befintlig brygganläggning.

ANSÖKAN

Yrkanden

Apelstens Samfällighetsförening har nu yrkat att miljödomstolen måtte lämna tillstånd till anläggande av båtbrygga i havet inom befintlig småbåtshamn på fastigheten Rävö 1:13, Strömstads kommun, samt att domstolen måtte dels förklara befintlig brygganläggning för småbåtar inom fastigheten vara av laglig beskaffenhet; dels medge nödvändig dispens från gällande strandskyddsbestämmelser; dels fastställa byggnadstiden för i denna ansökan omnämnda arbeten till fem år räknat från dagen för lagakraftvunnet avgörande; dels fastställa tiden för inkommande med anspråk på ersättning enligt reglerna om oförutsedd skada till fem år, räknat från arbetstidens utgång; dels godkänna upprättad miljökonsekvensbeskrivning; dels förordna att sökanden får ta blivande tillstånd i anspråk utan hinder av att domen inte vunnit laga kraft.

Till utveckling av sin talan har föreningen anfört bl a följande.

Allmänna uppgifter

Planerad vattenverksamhet berör fastigheten Rävö 1:13 inom Strömstads kommun. Sökanden avser att anlägga en extra brygga för småbåtar inom befintlig hamn vid Dillehuvudet, som utgör västra delen av Rävö. Bryggan är av flytpontontyp och består av tre sektioner samt en landgång. Bryggans totala längd är ca 40 meter och kommer att medge 22 båtplatser till föreningens medlemmar. Bryggan förses med 5 meter långa Y bommar på vardera sidan. Bryggan avses förankras vid botten med kätting eller med en elastisk förankringslina.

Förhållanden under arbetstiden

Byggtiden beräknas till ett par veckor och utförandet kan lämpligen ske under höst och vinter, d.v.s. från slutet av juli fram till mitten av april.

Transporter av bryggor och tillhörande delar måste ske sjövägen då ingen framkomlig körväg finns på land. Under anläggningsfasen uppkommer mindre och temporära störningar med transportfartyg och arbetsmaskiner. En mindre och temporär vattengrumling kan förväntas vid nedsänkning av förankringsvikter till bryggan. Samtliga problem i sammanhanget bedöms emellertid som obetydliga. Anläggande av bryggan avses utföras på sådant sätt att minsta möjliga ingrepp sker i befintliga förhållanden och vattenverksamheten kommer, enligt sökandens förmenande, inte att menligt inverka på allmänna eller enskilda intressen.

Miljökonsekvensbeskrivning

Området i vilket bryggan avses placeras omfattas av riksintresse samt är belägen inom Älgölerans naturvårdsområde, vilket har avsatts med avsikt att skydda de höga marinbiologiska värdena i området. Området i stort är ett ekologiskt värdefullt grundbottenområde av stor betydelse för reproduktionen av de marina fiskbestånden. Grundbottnarna är även en värdefull födolokal för många fågelarter.

Flytbryggor medför en viss men lokal uppbromsning av strömmarna förbi det aktuella strandavsnittet. Pålad brygga är därvid något bättre där mest båtarnas deplacement ger strömfriktion. Bedömningen av placering av bryggan enligt det ansökta alternativet är att strömpåverkan blir begränsad eftersom den planerade bryggan avses placeras intill en befintlig flytbrygga, som är betydligt längre än den planerade. Nordgående strömriktning är den mest intressanta i sammanhanget. Den svagare vattenströmmen söderifrån från Älgöleran medför att den nya bryggan delvis kommer att befinna sig i bakvattnet från den befintliga och en förhållandevis liten uppbromsning sker. Största effekten uppkommer från den betydligt starkare vattenströmmen från Klinkensundet. Vattnet träffar härvid den planerade bryggan mot nocken, vilket innebär ändrade virvelbildningar i samband med att vattnet viker av mot norr. Någon betydelse för strömförhållandena i innerskärgården i stort torde knappast uppkomma, utan effekten blir ungefär begränsad till området med bryggor. Eftersom en flytbrygga huvudsakligen bromsar vattnet i ytskiktet kan det förväntas att strömhastigheten istället ökar något på större djup. En pålad brygga skulle i sig ge en relativt obehindrad genomströmning. Däremot kommer de förtöjda båtarnas deplacement att utgöra ett strömhinder av nästan samma storleksordning som en flytbrygga.

Undersökta alternativa placeringar av en flytbrygga bedöms ge större lokal påverkan på vattengenomströmningen.

En flytbrygga kräver utplacering av kraftiga förankringsvikter, vilka tar mindre bottenytor i anspråk. Förankringskättingar kan dessutom påverka bottnen dels mekaniskt och dels kemiskt (rostutfällning) i de lägen där kättingarna ligger i ytsedimentet. Den ansökta placeringen medför ianspråktagande av lerbotten utan någon välutvecklad vegetation, varför denna påverkan bedöms som ringa och acceptabel.

Alternativa placeringar kan medföra att delar av ålgräsvegetationen tas i anspråk, vilket innebär mer betydande och negativa konsekvenser för ekologin (riksintresse för fisket).

Flytbryggans undersida kommer att fungera som en hårdbotten, vilken kommer att koloniseras av alger och fastsittande djur (blåmusslor, havstulpaner etc.). Dessa kommer successivt att rasa ner på botten. Under förhållanden med låg vattenomsättning dör de vanligen och kan ge upphov till svavelbakterier. I det aktuella området är dock vattenomsättningen så god att detta knappast kommer att inträffa. Nedrasade musslor kan därför överleva på sedimentbottnen.

En ca 10 m lång landgång innebär att den första flytpontonen kommer i ett läge där vattendjupet är ca 1 m. Därefter ökar vattendjupet snabbt och någon nämnvärd pumpeffekt på bottnen uppkommer därmed ej. De vågor som påverkar bryggorna är i stort sett svallvågor från större fritidsbåtar som går via Klinkensundet.

Anläggningen bedöms ej medföra några påvisbara negativa effekter på näraliggande naturvårds- och reservatsområden varken under uppförande- och driftsfas.

Anläggande av den nya bryggan avses i det ansökta alternativet göras mellan en befintlig båtbrygga av samma typ och en badbrygga. Den planerade bryggan blir dessutom kortare än den befintliga båtbryggan. Projektet innebär därför ingen påtaglig förändring av landskapsbilden. Bryggan kommer dock att bli synlig från fastigheten i norra Klinkensundet.

Konsekvenserna för friluftslivet bedöms bli övervägande positiva, då tillkomsten av fler båtplatser i närområdet underlättar för de boende på Rävö att komma ut på havet. Möjligheter till bad eller framkomligheten längs stranden påverkas ej nämnvärt av projektet. Jämfört med nuvarande förhållanden och under normala driftsförhållanden bedöms badvattnets kvalitet ej bli nämnvärt försämrat av de båtar som tillkommer vid den nya bryggan. Oförutsedda oljespill kan givetvis förekomma trots försiktighet. Oljan spridas då vanligen synlig på vattenytan. Risken för att sådant skall inträffa i hamnen jämfört med nollalternativet ökar med den procentuella andelen tillkommande motordrivna båtar.

MOTSTÅENDE INTRESSEN

Fiskeriverket har anfört: Verket har ingen erinran under förutsättning att bryggan utförs enligt ansökt huvudalternativ och att grumlande arbeten utförs vintertid.

Länsstyrelsen i Västra Götalands län har avstyrkt ansökan och har anfört bl a följande: Det vattenområde som omfattas av ansökan ingår numera i ett Natura 2000-område. Länsstyrelsen kan inte utifrån inlämnat underlagsmaterial ta ställning till om vattenverksamheten på fastigheten Rävö 1:13 är tillåtlig. Länsstyrelsen anser att en tillståndsprövning för vattenverksamhet måste föregås av en prövning enligt 7 kap. 28 a 29 §§ miljöbalken. En sådan prövning förutsätter en komplettering av miljökonsekvensbeskrivningen. Länsstyrelsen har i ett tidigare beslut från den 31 maj 1993 godkänt en förlängning av den då befintliga bryggan med 10 meter. Denna begränsade tillbyggnad bedömdes inte skada riksintressena påtagligt i området. En tillbyggnad utöver den beviljade har länsstyrelsen bedömt som ogenomförbar på grund av att denna skulle ha en skadlig inverkan på områdets naturvärden. Länsstyrelsens bedömning delades av Regeringen i ett beslut från 11 april 1996. Inga nya omständigheter eller fakta har framkommit i ärendet som visar att en utbyggnad inte skulle skada de naturvärden som finns i området.

Om Miljödomstolen bifaller ansökan utan komplettering av miljökonsekvensbeskrivningen yrkar länsstyrelsen att nedan angivna krav och villkor skrivs in i domen.

- För att minska effekterna av en uppgrumling bör arbeten i vatten utföras under den tid på året då den biologiska aktiviteten är som lägst, vilket är från och med oktober till och med mars.

- För att vattenomsättningen i området skall påverkas så lite som möjligt bör pålade bryggor med pålar av stålbalkar ingjutna i polyetenrör användas. Om flytbryggor skall användas skall de vara av typen med delade flytpontoner. Impregnerade trästolpar i vattnet bör ej användas. Kemikalieinspektionens föreskrifter gällande impregnerat trä för byggande i vatten skall följas

- Uppläggning av båtar på land får inte förekomma.

- Inga arbeten får påbörjas förrän domen vunnit laga kraft.

Sjöfartsverket har anfört: Verket har inte något att erinra i ärendet. Efter det att bryggan etablerats skall positioner skickas in till Sjöfartsverket, Västkustens sjötrafikområde. Positioner skall anges i enlighet med WGS 84 med minst tre decimalers noggrannhet.

L.-Å.H, Rävö X:X, har avstyrkt bifall till ansökan och sammanfattningsvis anfört:

- att det av myndigheternas tidigare beslut (bilagda yttrandet) klart framgår att en utbyggnad med ytterligare en brygga inte skall tillåtas,

- att miljökonsekvensbeskrivningen inte på ett tillfredsställande sätt klarlägger den miljöpåverkan som anläggandet av ytterligare en flytbrygga om 40 meters längd skulle innebära inom området,

- att miljökonsekvensbeskrivningen närmare borde ha utrett påverkan på genomströmningen av vatten inom området ävensom inverkan på den intilliggande badplatsen,

- att ansökan inte bör prövas före det att länsstyrelsen framtagit bevarandeplan för det område som ingår i Natura 2000,

-att utbyggnad, om den ändå skulle tillåtas, inte skall få ske med flytbryggor, samt

- att föreningen inte har påvisat något skäl för att få påbörja arbetena eller att ta eventuellt blivande tillstånd i anspråk innan lagakraftvunnen dom föreligger.

B.L, Rävö X:X, S.H, Rävö X:X, har avstyrkt bifall och anfört:

- att utredningarna i miljökonsekvensbeskrivningen vad gäller projektets påverkan på omgivningarna är bristfälliga på en rad olika områden;

- att de slutsatser som dras rörande konsekvenser av projektet inte är tillräckligt motiverade och därför kan ifrågasättas;

- att hänsyn inte har tagits till alternativ teknik;

- att bryggan kommer medföra ökad otillåten biltrafik till fastigheten Rävö X:X samt

- att Apelstens Samfällighetsförening inte har påvisat något skäl för att föreningen skall få ta eventuellt tillstånd i anspråk innan lagakraftvunnen dom.

Om tillstånd till den föreslagna bryggan skulle ges, är det endast en tidsfråga innan en ansökan om ytterligare utökning av antalet båtplatser blir aktuell. Om tillstånd ges till den tilltänkta bryggan kommer det vidare att uppstå ett rättviseproblem i och med att antalet båtplatser inte kommer att räcka för alla fastigheter på Rävö. Det finns ingenting som hindrar att de som redan har båtplats på den befintliga bryggan även får plats på den tilltänkta eller att en fastighet får mer än en båtplats.

U.R, Rävö X:X, har avstyrkt bifall och anfört: Den ansökta bryggan kan komma att medföra försämrad vattenkvalitet generellt och i synnerhet för badande i bryggans närhet. Den ansökta bryggans ytterdel riskerar att hamna närmare badbryggan än vad som redovisats i ritningar, medförande säkerhetsrisker för de badande. Det korta avståndet mellan bryggorna kommer att försvåra sjösättning av kajaker, windsurfingbrädor och småjollar. Vinteruppläggning av bommar till den nya bryggan kommer att begränsa områdets tillgänglighet för det rörliga friluftslivet. Den nya bryggan kommer även att generera oönskad ökad trafik till området.

Sökanden har genmält bl.a. följande:

Miljökonsekvensbeskrivningen samt SMHI:s utredning belyser i tillräcklig omfattning den påverkan som projektet kan få på miljön. Tidigare bedömningar i frågan har gjorts på det kunskapsunderlag som förelåg på 1970 talet. I nuläget finns betydligt mer kunskap om varför havsmiljön är som den är. Problemen med fintrådiga alger i grunda vikar är inte så enkelt att det kan förklaras med övergödning. Det finns inte en rapport som entydigt och klart visar på att det är kväve och fosfor som är orsaken. De undersökningar som HydroGIS AB har gjort sedan 1983 visar på att effekterna mer troligt beror på den obalans som uppkommer i ekosystemet på grund av utfiskning.

De skyddsvärda marina områdena är egentligen grundområdena i söder och norr. De djupare områdena med farleden genom Klinkensundet och vidare mot norr har inte till närmelsevis samma känslighet för störningar. Någon bromseffekt av betydelse för vattengenomströmningen i området och över Älgöleran bedöms ej uppkomma av den planerade bryggan med förtöjda båtar.

Att 22 nya båtplatser tillkommer innebär inte att alla är ute och kör båt i området dagligen. Länsstyrelsens formuleringar "kraftigt ökad båttrafik" och "risk för bottendöd” m.m. förefaller överdrivna.

Badvattnets kvalitet i området bestäms av de förhållanden som råder i angränsande grundområden och vattenomsättningen genom Klinkensundet.

Propellermuddring av betydelse uppkommer knappast vid normal färd till och från en brygga. Normalt handhavande är att man fäller upp utombordsmotorn till grundläge. Propellerströmmen blir då riktad snett uppåt och inte ner mot sedimentet. Naturligtvis kan propellermuddring ske avsiktligt vilket inte är tillåtet och vilket båtplatsinnehavarna förutsättes respektera.

En brygganslutning mot land med ca 2 m bredd kan knappast anses försvåra sjösättning av kanoter och optimistjollar.

Alternativ utformning med pålad brygga kräver ur landskapsbildsynpunkt att den befintliga flytbryggan ersätts med en sådan.

Tankning av båtar vid den planerade bryggan försvåras betydligt då ingen bilväg fram till platsen förekommer. Olägenheter med bilparkering för fastigheten Rävö X:X bör kunna lösas enkelt med information och lämplig skyltning.

DOMSKÄL

Sökanden har i erforderlig mån styrkt sin vattenrättsliga rådighet.

Frågan om tillkomst av ytterligare båtplatser vid Dillehuvud har prövats av länsstyrelsen den 8 juli och den 2 september 1994, varvid ansökan avslogs. Sökanden överklagade länsstyrelsens beslut till regeringen, som den 11 april 1996 avslog överklagandet. Ovannämnda avslag grundade sig på områdenas höga naturvärden och känslighet för störningar samt på det berörda strandområdets betydelse för det rörliga friluftslivet. Området ingick då i Älgölerans naturvårdsområde med bl.a. förbud mot att anlägga ny eller bygga ut befintlig brygga. Vidare omfattades området av ett förordnande enligt 19 § naturvårdslagen till skydd för landskapsbilden samt utgjorde del av riksintressen för yrkesfisket samt för naturvård och friluftsliv. Därutöver omfattades området av strandskydd.

Efter länsstyrelsens och regeringens beslut har området inlemmats i det europeiska nätverket Natura 2000 till skydd för fågelliv och fiskreproduktion. Genom beslut den 18 april 2005 upphävde länsstyrelsen skyddet för landskapsbilden.

Miljödomstolen, som i allt väsentligt delar de bedömningar som gjorts i tidigare prövningar finner att det ingrepp den ansökta nyanlagda bryggan skulle medföra i allt för hög grad bidrar till att störa de skyddsvärden som gällande reglering för området avser att skydda. Särskilt bör här nämnas att bryggans inverkan genom ett ökat båtliv kan bidra till ökade störningar för fågellivet i området och att bryggan i sig samt båtlivet i anslutning härtill kan komma att inverka menligt på det rörliga friluftslivets tillgång till det aktuella strandområdet. Den ansökta nya bryggan uppfyller därför inte miljöbalkens krav på lämplig lokalisering. Tillstånd skall således inte lämnas.

Vidare bör, i enlighet med vad länsstyrelsen anfört, påpekas att miljökonsekvensbeskrivningen inte tillräckligt noggrant har beskrivit den inverkan på strömningsförhållanden m.m. i området som bryggan med båtar kan medföra. Miljökonsekvensbeskrivningen kan därför inte godkännas.

Den befintliga bryggan har enligt uppgift anlagts före miljöbalkens ikraftträdande den 1 januari 1999. Vid den ansökta laglighetsprövningen skall därför i sakligt hänseende tillämpas äldre lag, i detta fall vattenlagen (1918:523 och 1983:291). Vid denna prövning finner domstolen, att bryggan bör kunna förklaras laglig. Vid synen i samband med huvudförhandlingen framkom emellertid, att den befintliga bryggan flyttats ut i samband med förlängningen 1993. Syftet med utflyttningen, som bedömdes till ungefär 10 m, var att säkerställa tillräckligt vattendjup för de innersta båtplatserna. Den befintliga bryggan kom därmed att, utöver den godkända förlängningen med 10 m, förlängas med ytterligare cirka 10 m. Miljödomstolen anser, mot den bakgrund som givits ovan, att den befintliga bryggan inte bör tillåtas bli längre än vad som tidigare medgivits. Den befintliga bryggan skall därför lagligförklaras endast till den största längd som godtagits av länsstyrelsen i beslutet den 31 maj 1993.

Domstolens bedömning i övriga frågor framgår av domslutet.

ÖVERKLAGANDE, se bilaga (Formulär A)

Överklagande senast den 22 juli 2005.

På miljödomstolens vägnar

Claes Kristensson

I domstolens avgörande har deltagit chefsrådmannen Claes Kristensson, miljörådet Joen Morales samt de sakkunniga ledamöterna Thorsten Blomquist och Bo Lanesjö.