MÖD 2009:32

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Vänersborgs tingsrätts, miljödomstolen, dom 2007-09-03 i mål nr M 3055-05, se bilaga A

KLAGANDE

1. Kammarkollegiet, Box 2218, 103 15 Stockholm

2. O.A.

3. Naturskyddsföreningen i Bohuslän

Ombud: B.M.

4. D.P.

5. E.R.

Ombud: L.R., samma adress

6. L.R.

7. O.S.

Ombud: U.S.

8. U.S.

9. A.T.

10. M-L.V-L.

Ombud: O.A.

MOTPARTER

1. Eolus Vind Aktiebolag, 556389-3956

Väpnaregatan 17, 281 50 Hässleholm

Ombud: Advokaten M.B.

2. Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 462 82 Vänersborg

3. Strömstads kommun, 452 80 Strömstad

SAKEN

Ansökan om tillstånd till en vindkraftsanläggning på Tolvmanstegen i Strömstads kommun

___________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Miljööverdomstolen fastställer miljödomstolens domslut.

__________________

YRKANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN M.M.

Kammarkollegiet, O.A., D.P., E.R., L.R., O.S., U.S., A.T. och M-L.V-L. har yrkat att Miljööverdomstolen ska upphäva miljödomstolens dom och avslå ansökan om tillstånd till vindkraftsanläggningen. A.T. har i andra hand yrkat att Miljööverdomstolen ska besluta att de vindkraftverk som kommer att synas från fastigheten X 4:2/4:3 inte får uppföras.

Naturskyddsföreningen i Bohuslän har yrkat att miljödomstolens dom ska upphävas och att målet återförvisas till miljödomstolen för ytterligare utredning om alternativa placeringar utefter befintliga och kommande motorvägar eller andra redan exploaterade områden.

Eolus Vind Aktiebolag och Länsstyrelsen i Västra Götalands län har bestritt ändring.

Strömstad kommun har som sin inställning anfört att miljötillståndet bör begränsas till det utbyggnadsområde för vindkraft som framgår av Strömstads översiktsplan år 2002.

UTVECKLING AV TALAN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

De parter som aktivt förde talan i miljödomstolen har vidhållit vad de tidigare anfört. Därutöver har bl.a. följande framkommit här.

Kammarkollegiet

Området är skyddsvärt och då särskilt de norra delarna av exploateringsområdet där sökanden vill uppföra ett mindre antal verk. Exploateringsområdet ligger utanför det område som kommunen pekat ut som lämpligt. Strömstads kommun har i Naturvårdsplan för kommunen från år 2006 pekat ut området som ett område med ”mycket högt naturvärde”, vilket är den näst högsta klassningen på en fyrgradig skala. Av planen framgår bland annat att det är kärnområdet i ett stort opåverkat vildmarksbetonat område. I området finns trädlösa hällemarker, öppna myrmarker, skogsmossar och skogsklädda bergssidor. Vidare framgår att många tallar på högplatån är mycket gamla (över 200 år) och att området är påverkat från flera bränder. Utsikten från toppen är enastående och tystnaden markant. Vindkraftsanläggningen är med sina 24 verk relativt stor och kommer att få stor inverkan på omgivningen. Den påverkan som uppstår vid en eventuell exploatering är dels den direkta påverkan som verken får på närområdet i form av fundament, vägar m.m., dels den påverkan som sker genom att verken syns och hörs inom ett stort område. Området är högt beläget och verken kommer därför att vara väl synliga. Landskapsbilden kommer att förändras genom etableringen. Området har varit föremål för utredning avseende inrättande av naturreservat. Det har dock istället för reservatsskydd, genom Skogsstyrelsens försorg, påbörjats ett arbete med skydd genom naturvårdsavtal. Detta arbete har avstannat i avvaktan på vad som händer med nu aktuell ansökan. En kontakt med Skogsstyrelsen har gett vid handen att det är området vid de tre nordligaste verken som är mest intressant. Detta område är med sin brandskadade skog unikt. Tolvmanstegen är på grund av sin orördhet skyddad enligt 3 kap. 2 § miljöbalken. Dess naturvärden och värden för friluftslivet har betydelse från allmän synpunkt och är således skyddade enligt 3 kap. 6 § miljöbalken. Vid en avvägning enligt 3 kap. 1 § miljöbalken ska områdets nuvarande användning anses vara den som medför en från allmän synpunkt god hushållning eftersom den innebär en användning för vilken området är mest lämpat med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov.

Med anledning av att Energimyndigheten år 2008 pekat ut området såsom av riksintresse för vindkraft bör det påpekas att planläggning i olika former är ett hjälpmedel vid bedömningar av om en plats är lämplig för att exploateras. Planläggningen kan dock inte ersätta den individuella prövning som ska ske i varje enskilt fall. Särskilt gäller det denna vindkraftsanläggning som genom sin storlek har en stor påverkan på miljön. Det kan här påpekas att det i Västra Götalands län och i Sverige finns mycket stora områden där vindenergin uppgår till 6,5 m per sekund på höjden 71 m. Enligt bolaget är medelvinden 6,7 m per sekund på Tolvmanstegen. Vindenergin i området är således inte unikt hög. Energimyndighetens utpekande medför inte en given rätt till att genomföra exploateringen.

Det är den sökande som ska visa att det är den bästa platsen som valts för lokaliseringen. I den alternativredovisning som sökanden gett in tas endast med områden inom kommunen. Redovisningen är i och med det otillräcklig varför sökanden inte har visat att den valda platsen är lämplig.

Naturskyddsföreningen i Bohuslän

Den fjälliknande högplatån Tolvmanstegen är ur natursynpunkt helt unik för västra Götaland. Den hänger ihop med ett orört område i Tanum och stora orörda områden i Norge. De högsta partierna består av stora kala hällmarker genomkorsade av öppna försumpningsmyrar; en för Sverige unik naturtyp. Tolvmanstegen är det sista större tysta området i Strömstads kommun. Sådana områden ska bevaras eftersom man idag vet att tillgången till gröna tysta områden är oerhört värdefulla för människors hälsa och välbefinnande. Det höga naturvärdet återspeglas i att området har stor biologisk mångfald och att ett flertal rödlistade arter såsom trädlärka, nattskärra, mindre hackspett och tretåig hackspett återfinns. Det finns också stora mängder orre och järpe. Flera rödlistade kärlväxter finns t.ex. Granspira och Cypresslummer. De stora ingrepp som krävs för byggnation av väg till området och fundamenten till vindkraftverken kan inte återställas tekniskt. Det finns förslag hos kommunen på placering av ytterligare 93 vindkraftverk (13 st. i Björeröd, 15 st. runt E6 i Skee, 38 st. i Hogdal-Hjälmberg, 27 st. vid Ekelidsvattnet nära/i Tolvmanstegen).

O.A. och M-L.V-L.

Det är riktigt vad som framgår av Fylkesmannen Östfolds yttrande i miljödomstolen och av Staffans Ljungs skiljaktiga mening i miljödomstolens dom. Energiintresset väger alltför lätt jämfört med det stora värde som ligger i att bevara området oexploaterat. Tolvmanstegen är en del av ett sammanhängande, orört och tyst vildmarksområde, som sträcker sig ca 5 km in i Norge och därifrån västerut. Det kommer turister från all världens hörn för att ströva i området och vintertid är området helt jämförbart med fjällvärlden.

D.P., E.R.. L.R., O.S., U.S. och A.T.

De hällmarker och försumpningsmyrar som finns på Tolvmanstegen saknar sin motsvarighet på den norska sidan och den landskapsbild som kan upplevas här är unik. Den påverkan på landskapsbilden och det rörliga friluftslivet som vindkraftsanläggningen kommer att medföra är inte acceptabel. Den föreslagna placeringen är olämplig med tanke på förväntad kollisionsfrekvens för bl.a. fåglar. Framförallt kommer rovfåglarna att drabbas. Vindkraftverk kan placeras mer eller mindre lämpligt med tanke på fåglars förflyttningar. Den höjdrygg som man nu avser exploatera utgör en naturlig ledlinje för flyttfåglar. Även mer eller mindre stationära populationer kan komma att decimeras. Det är naturligt att stora vildmarksområden som detta attraherar rovfåglar såsom örnar, vråkar, falkar, hökar, ugglor och fiskgjuse m.fl. men även exempelvis tranor och svalor hör till de lokalt förekommande arter som kan drabbas. Just rovfåglar har visat sig drabbas hårt av kollisioner med vindkraftverk men även med kraftledningar och transformatorstationer. Det har spekulerats i om de har fokus på annat avstånd och om de inte kan relatera till en roterande rörelse som inte förekommer naturligt i deras habitat. Från Gotland har rapporterats om åtta döda kungsörnar vid kollision med vindkraftverk. På Smöla i Norge har vindkraftverk gått mycket hårt åt havsörnspopulationen. Norskt institutt för naturforskning (NINA) rapporterar om allvarliga konflikter mellan vindkraft och örnar samt berguv. För våra djur har en riksgräns ingen betydelse. En habitatsförlust på den svenska sidan får negativ effekt för biomångfalden inom hela det gemensamma naturområdet. Om de mål som satts upp i rovdjurspropositionen (prop. 2000/01:57) om att låta de stora rovdjuren och kungsörnen återkomma till sina forna jaktmarker bör de tillförsäkras lämpliga revir och häckningslokaler. Det är stora och opåverkade områden som utgör förutsättningen för våra stora och ofta skygga djur som björn (= tolvman), järv, lo, varg och kungsörn. Områdets storlek och relativt ringa påverkan av skogsbruk m.m. gör att sammansättningen av fornfynd är ovanligt högt varierad och riklig. En förväntad modernisering av skogsbruket till följd av vägdragningar kommer att beröva området på stora natur- och kulturvärden. Vindkraftsanläggningen kommer att utgöra en stark negativ påverkan i form av ljud och visuell effekt. Om vindkraftverksparken uppförs kommer området att mista sin roll som rekreationsområde.

De utredningar som presenterats gällande alternativa placeringar är undermåliga och anförs mest för att förstärka intrycket av att inget alternativ finns till Tolvmanstegen. Områdets stora värde för biodiversiteten framkommer inte. Enbart i Halland har man, enligt vad kommunerna angett i sina översiktsplaner, så mycket lämplig mark för vindkraftsproduktion att det skulle räcka för hela södra Sveriges vindkraftsutbyggnad.

A.T.

Hon är el- och mikrovågsöverkänslig och det skulle vara omöjligt för henne att vistas på sin fastighet X (X 4:2/4:3) om Tolvmanstegen och de närmaste verken kom till stånd. Miljökonsekvensbeskrivningen är bristfällig. Hon väntar fortfarande på oberoende konsulter och undersökningar som ska visa exakt hur det kommer att bli och om boplatsen går att använda. Lågfrekvent ljud kan alstras av vindkraftverk, särskilt av större verk. Det lågfrekventa ljudet färdas långt. Det avtar inte med topografin och kan heller inte isoleras bort i bostadshus. Ljudet kommer att förstärkas när det studsar tillbaka från bergsryggen vid hennes hus.

Eolus Vind Aktiebolag

Det är endast en del av Tolvmanstegen som kommer att tas i anspråk för de planerade vindkraftverken. Inom den del av området där de planerade vindkraftverken skall placeras kommer helt klart områdets karaktär att förändras. Detta är oundvikligt. Uppförande av de planerade verken kommer dock enligt bolagets uppfattning inte att innebära en sådan påtaglig påverkan på områdets karaktär som avses med bestämmelsen i 3 kap. 2 § miljöbalken eller sådan påtaglig skada på natur- och kulturvärdena i området som avses med bestämmelsen i 3 kap. 6 § miljöbalken. Enligt de villkor som miljödomstolen fastställt för tillståndet skall de slutliga lägesbestämningarna för vägar, fundament samt el- och teleledningar ske i samråd med länsstyrelsen. Härmed garanteras att dessa anläggningar placeras och utformas så att skador på natur- och kulturvärdena i området i möjligaste mån begränsas. Ingreppen i naturen för t.ex. vägar blir mindre om man samlar flera verk i en större vindkraftspark än om de sprids ut på flera platser i mindre grupper. Området är med hänsyn till vindenergin mycket lämpat för vindkraftverk. Av alla de platser i södra Sverige där bolaget har uppfört vindkraftverk bedömer bolaget Tolvmanstegen som en av de bästa lokaliseringarna med hänsyn till vindenergin. Den 19 maj 2008 beslutade Energimyndigheten att hela det område av Tolvmanstegen där de i målet aktuella vindkraftverken ska placeras är av riksintresse för vindbruk. Med hänsyn härtill samt med hänsyn till att utbyggnaden av vindkraften i Sverige är ett angeläget allmänt intresse är det enligt bolagets uppfattning väl förenligt med miljöbalkens hushållningsbestämmelser att utnyttja det aktuella området för vindkraft.

Olägenheterna vid O.A.s, O.S.’, U.S.’, L.R.s, Egil Ringstads, D.P.s, A.T.s och M-L.V-L.s fastigheter av de planerade vindkraftverken kommer inte att vara så stora att de utgör hinder för det sökta tillståndet. På grund av vegetationen och den kuperade terrängen kommer verken från många platser inte alls att synas trots närheten till dessa. På norska sidan kommer verken endast att vara synliga från högt belägna platser.

Delar av det aktuella etableringsområdet ligger inom ett område som i kommunens översiktsplan är angivet som lämpligt för vindkraftsetableringar. Övriga delar av etableringsområdet ligger inom ett område som i översiktsplanen är angivet som naturområde, men där etablering av vindkraftverk kan prövas. Vid kommunfullmäktiges behandling av Naturvårdsplan för Strömstads kommun 2006-09-21 uttalade fullmäktige att översiktsplanens kommunala riktlinjer för vindkraftverk/vindkraftsanläggningar har ett övergripande tolkningsföreträde i förhållande till Naturvårdsplanen. Det innebär att de ställningstaganden som gjorts i översiktsplanen är väl förankrade i kommunfullmäktige.

Vindkraftsprojektet avseende de 24 vindkraftverken på Tolvmanstegen påbörjades år 2003. Strömstads kommun har inte vare sig under samråd eller vid yttranden i samband med miljötillståndsprocessen, antytt att vindkraftverken på den norra delen av Tolvmanstegen skulle vara mindre lämpligt placerade än på den södra delen av området. Den norra delen av etableringsområdet är mest lämplig för vindkraftverk eftersom det är den bästa platsen ur vindsynpunkt. Det är ur ekonomisk synvinkel (på grund av elanslutning, vägbyggnation m.m.) viktigt att samtliga 24 vindkraftverk kan byggas. Om Strömstads kommun anser att endast den södra delen bör bebyggas kan kommunen i samband med behandlingen av bygglovsansökan välja endast dessa verk.

Enligt bolaget är det i målet visat att den sökta lokaliseringen av de planerade vindkraftverken är den bästa. Den är mycket väl förenlig med de planeringsriktlinjer som olika myndigheter tagit fram. Bolaget har i sin ansökan redovisat ett antal alternativa platser för vindkraftverk inom Strömstads kommun. Av redovisningen framgår dock att det inte är möjligt att på någon av dessa platser uppföra en så stor grupp som på Tolvmanstegen. De platser som nämnts i Miljööverdomstolen av Naturskyddsföreningen i Bohuslän är inte heller lämpliga med tanke på närhet till boende samt riksintresseområden.

Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Samtliga vindkraftverk som ansökan omfattar ligger inom det av Energimyndigheten i maj 2008 såsom av riksintresse för vindkraft utpekade området. 14 av verken ligger inom det av länsstyrelsen föreslagna området. Länsstyrelsens förslag grundar sig på en omfattande utredning angående befintliga områden i länet som kan vara av riksintresse för vindkraft.

Verksamheten bedöms vara tillåtlig varför tillstånd bör lämnas för den. Kostnaden för återställningsåtgärder bedöms av bolaget motsvara vindkraftverkens skrotvärde. I tillstånd till vindkraftsanläggningar har det under senare tid blivit vanligare med domar som innehåller villkorskrav på ställande av säkerhet och storlek på säkerhetsbelopp. Det kan vara motiverat vid etablering av vindkraftsanläggningar, särskilt i områden med starka motstående intressen, att ställa långtgående ekonomiska krav på att vindkraftverk som inte längre är intressanta för elleverans ska tas bort och att området så långt möjligt, tekniskt och miljömässigt, återställs i ursprungligt skick.

Bolaget har i samband med huvudförhandlingen vid miljödomstolen redovisat alternativa lokaliseringsplatser. Denna redovisning är godtagbar.

Strömstad kommun

Kommunen är positiv till vindkraftsetableringar men detta bör ske i en process utifrån ett helhetsperspektiv som tillgodoser kommuninnevånarnas intressen. Den kommunala vindkraftsplanen är under utarbetande. Vindkraftsplanen får stor betydelse för kommande politiska ställningstaganden om var vindkraft lämpligast bör placeras. Det är för närvarande inte möjligt att utan ytterligare underlag fatta beslut om hur kommunen ska ställa sig till en exploatering på Tolvmanstegen eftersom det idag råder politisk oenighet. Kommunens inställning i nuläget är att inga vindkraftverk bör tillåtas utanför det område som särskilt utpekats som lämpligt för etablering i kommunens översiktsplan 2002.

YTTRANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Naturvårdverket

Området har höga naturvärden, bl.a. ornitologiska och skogliga värden. Forskning, inom t.ex. forskningsprogrammet Vindval, har visat att inverkan på fåglar generellt sett är liten. Det är dock viktigt att områdets naturvärden bevaras i så stor utsträckning som möjligt. Vindkraftsanläggningen måste därför placeras med stor hänsyn till områdets olika naturvärden, bl.a. genom att inte bryta upp området för mycket och undvika de mest känsliga områdena vid placering av fundament. Detta kan tillgodoses genom villkor 4 i miljödomstolens dom. Den planerade exploateringen innebär att områdets kvalitet med avseende på tystnad i ett stort opåverkat område kommer att gå förlorad. Med hänsyn till områdets goda vindförhållanden, bl.a. dokumenterade genom Energimyndighetens beslut om riksintresse för vindbruk, och under förutsättning att anläggningen placeras på ett sådant sätt att naturvärdena i så hög utsträckning som möjligt beaktas, kan dock vindkraftsanläggningen tillåtas.

Tanums kommun

Kommunen har hänvisat till vad kommunen anfört vid miljödomstolen och sagt sig inte ha något att erinra mot sökt tillstånd.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Kammarkollegiet, Naturskyddsföreningen och sakägarna anser att vindkraftanläggningen med det redovisade underlaget inte är tillåtlig på den sökta platsen. Frågor som särskilt har aktualiserats är kommunens fysiska planering, bolagets alternativredovisning, vad som ska anses vara den bästa markanvändningen samt risken för störningar hos de närboende.

Planfrågor

Miljööverdomstolen har i tidigare rättsfall slagit fast att en aktuell och välunderbyggd översiktsplan har stor betydelse när det gäller bedömningen av vad som kan anses vara en lämplig plats för en tillståndspliktig verksamhet (se t.ex. Miljööverdomstolens dom den 1 november 2005 i mål nr M 2966-04, MÖD 2005:66)

I kommunens översiktsplan 2002 var en del av Tolvmanstegen utpekad som lämplig för vindkraft medan övriga delar av området hölls öppet för prövning av nya etableringar. Översiktsplanen kan sålunda i sig inte anses utgöra hinder mot tillåtligheten av de ansökta vindkraftverken.

Om i ett fall som det förevarande nya omständigheter framkommer som förändrar de faktiska förutsättningarna för det givna tillståndet kan detta utgöra grund för ändring i högre instans. Ett under ärendets handläggning ändrat politiskt ställningstagande i en översiktsplan bör dock normalt inte medföra att en högre instans undanröjer ett givet tillstånd. En företagare måste ha en rimlig möjlighet att förutsäga vilka risker han tar när han inleder ett nytt tillståndspliktigt projekt.

Kommunen, som inte överklagat miljödomstolens dom, har heller inte redovisat några konkreta planer för det aktuella områdets användning under överskådlig tid.

Alternativa platser

Miljööverdomstolen delar Kammarkollegiets och sakägarnas inställning att det ska ställas krav på en noggrann lokaliseringsutredning vid etableringen av nya verksamheter. Ju större risken är för att motstående intressen ska påverkas, desto större är kraven på utredningens omfattning och kvalitet.

Bolaget har i målet redovisat ett antal alternativa lokaliseringar inom kommunen, och då funnit att det inte finns någon alternativ plats där en anläggning av den sökta storleken skulle kunna uppföras. Anläggningen skulle få delas upp i flera mindre etableringar, vilket totalt sett skulle innebära ett större intrång. Bolaget har inte redovisat några alternativ utanför Strömstads kommun.

Det intresse som skadas till följd av den sökta verksamheten är framför allt intrånget i ett naturskönt och orört markområde. Intresset av att bevara området har dock inte formaliserats genom något skydd enligt 7 kap.miljöbalken (t.ex. som naturreservat eller Natura 2000-område). Området har, såvitt framkommit, inte heller förklarats riksintressant för naturvård och/eller friluftsliv enligt 3 eller 4 kapitlen miljöbalken. Det har inte framkommit att lokaliseringen skulle innebära särskilda risker för några utpekade arter av växter eller djur. Det finns förhållandevis få bostäder i omgivningarna och bostäderna ligger på ett relativt stort avstånd från de planerade kraftverken.

Det kan ifrågasättas om bolagets alternativredovisning är tillräcklig med hänsyn till att den begränsats till Strömstads kommun. Genom vad som redovisats om de motsatta intressena, bedömer dock Miljööverdomstolen liksom miljödomstolen att lokaliseringsutredningen i detta fall kan godtas. Med samhällets mål för vindkraften i landet som helhet, kommer också ett stort antal lämpliga platser att behöva tas i anspråk för utbyggnad.

Miljööverdomstolen finner således att alternativredovisningen i målet är tillräcklig och att det inte finns skäl att som Naturskyddsföreningen yrkat återförvisa målet till miljödomstolen för kompletteringar i den delen.

Markanvändning

I motsats till vad Kammarkollegiet anfört har Naturvårdsverket i sitt yttrande till Miljööverdomstolen funnit att vindkraftparken kan tillåtas med hänsyn till de goda vindförhållandena eftersom påverkan på naturvärdena samtidigt kan begränsas i tillräcklig grad.

Vid avvägningen av om det aktuella området bör bevaras till förmån för naturvårdsintresset och friluftslivet eller om det bör byggas ut till förmån för energiutvinningsintresset är det enligt Miljööverdomstolens mening intresset av att utvinna energi som bäst motsvarar en god hushållning och främjar en hållbar utveckling. Naturvärdena kommer i stor utsträckning att kunna bibehållas även sedan en vindkraftanläggning etablerats.

Störningar

För att begränsa störning för kringboende har miljödomstolen föreskrivit villkor om bullernivåer (villkor 2) och skuggbildning (villkor 3) vid bostäder. Miljööverdomstolen konstaterar att dessa villkor innebär att störningarna måste begränsas till vad som enligt praxis anses vara godtagbara förhållanden. Enbart visuell påverkan - att vindkraftverk är synliga från vissa fastigheter - är enligt Miljööverdomstolens mening inte skäl för en begränsning av det sökta tillståndet.

Sammanvägd bedömning

Miljööverdomstolen, som utöver vad som särskilt kommenterats ovan, instämmer i de bedömningar miljödomstolens majoritet gjort angående tillåtligheten av de ansökta vindkraftverken och de villkor som erfordras för tillståndet, fastställer miljödomstolens domslut.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B

Överklagande senast den 14 juli 2009

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Henrik Löv och Rose Thorsén, miljörådet Anna-Lena Rosengardten samt hovrättsrådet Peder Munck, referent. Enhälligt.

_______________________________________

BILAGA A

VÄNERSBORGS TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DOM

SÖKANDE

Eolus Vind Aktiebolag, 556389-3956

Väpnaregatan 17

281 50 Hässleholm

Ombud: B.J.

SAKEN

Ansökan om tillstånd till en vindkraftsanläggning på Tolvmanstegen i Strömstads kommun, Västra Götalands län

Ao: 111 x: 6538239 y: 1246613 (verk 8) SNI-kod: 40.1-4

_____________

DOMSLUT

Miljödomstolen, som finner att den i målet ingivna miljökonsekvensbeskrivningen får anses uppfylla kraven i 6 kap.miljöbalken, lämnar Eolus Vind Aktiebolag tillstånd enligt samma balk att uppföra och driva 24 vindkraftverk med tillhörande fundament, tillfartsvägar samt el- och teleledningar på fastigheterna X 1:9, X 3:1,

X 3:2, X 3:2, X 1:11 och X 1:5 i Strömstads kommun. Vindkraftverken får vardera ha en navhöjd om högst 100 m, en rotordiameter om högst 100 m och en effekt om högst 3 MW. Verksamheten skall ha satts igång inom fyra (4) år från det att tillståndet vunnit laga kraft, annars förfaller tillståndet.

För verksamheten gäller följande villkor.

1. Verksamheten skall bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad Eolus Vind AB angivit i ansökningshandlingarna och i övrigt åtagit sig i målet om inte annat framgår av nedanstående villkor.

2. Buller från vindkraftverken får inte under någon del av dygnet överskrida ekvivalent ljudnivå 40 dB(A) vid bostäder. Om denna nivå överskrids skall verksamhetsutövaren vidta åtgärder så att nivån innehålls.

3. Befintliga uteplatser eller, om sådana saknas, ett område om 5 x 5 meter intill befintliga bostadshus får inte belastas med en faktisk skuggbildning

överstigande åtta timmar per kalenderår eller 30 minuter per dag.

4. Vägar, fundament, el- och teleledningar skall anläggas på ett sätt som i

möjligaste mån begränsar skador på natur- och kulturvärden och de slutliga lägesbestämningarna ska ske i samråd med länsstyrelsen. Om bergets hållfasthet är tillräcklig skall för förankring av fundamenten användas system som inte kräver omfattande sprängning. Hur bolaget avser att genomföra förankringen skall anmälas till tillsynsmyndigheten senast 6 veckor innan anläggningsarbete påbörjas.

5. För verksamheten skall finnas ett kontrollprogram som möjliggör en bedömning av om villkoren följs. I kontrollprogrammet skall anges mätmetoder, mätfrekvens och utvärderingsmetoder. Kontrollprogrammet ska godkännas av tillsynsmyndigheten innan verksamheten tas i drift.

6. Senast 30 dagar innan resp. vindkraftverk uppförs skall Försvarsmaktens högkvarter och tillsynsmyndigheten meddelas om verkets exakta läge och höjd.

7. Senast två år efter att elproduktionen har upphört skall vindkraftverken, maskinhus, transformatorer, ledningar och annan utrustning ha avlägsnats. Fundamenten och platserna för vindkraftverken skall ha anpassats till omgivande naturmiljö. Arbetet skall utföras i samråd med markägaren och tillsynsmyndigheten.

8. Miljödomstolen avslår yrkandet från A.T. om ny undersökning avseende ljud, skuggor, flimmer samt visuell påverkan vid fastigheterna X 4:2 och 4:3, Trägrind.

9. Miljödomstolen avvisar yrkandet från E.R. avseende ersättning för försämrat marknadsvärde på fastigheter och byggnader.

_____________

BAKGRUND

Området Tolvmanstegen är beläget i den sydöstra delen av Strömstads kommun vid ett bergsparti ca 15 km från kusten och nära norska gränsen. Området har en mycket gles och utspridd bebyggelse och stora områden saknar helt bosättning. Området domineras av höjdområden med lågvuxen hällmarkstallskog samt sprickdalgångar med myrmarker. I öster finns de tre sjöarna Nord-Vammsjön, Sör-Vammsjön och Ekelidvattnet. I söder finns en 130 kV-kraftledning. Från höjdpartierna har man en ofta milsvid utsikt över landskapet. Det närmaste området på den norska sidan kallas Signebøenfjellet och har enligt uppgift en liknande naturtyp som Tolvmanstegen. Sommaren 2004 härjade en skogsbrand på den norra och nordvästra delen av etableringsområdet.

ANSÖKAN

Yrkanden m m

Eolus Vind AB har nu yrkat tillstånd enligt miljöbalken att inom Tolvmanstegen uppföra och driva 24 vindkraftverk med tillhörande fundament, tillfartsvägar m m på fastigheterna X 1:9, X 3:1, X 3:2, X 3:2, X 1:11 och X 1:5 i Strömstads kommun, i andra hand 5 vindkraftverk på fastigheterna X 3:2, X 3:2 och X 3:1.

Bolaget har därvid yrkat att vindkraftverken vardera får ha en navhöjd om högst 100 meter, en rotordiameter om högst 100 meter samt effekt om högst 3 MW.

______________

Den ansökta verksamheten är lokaliserad till ett område nära gränsen till Norge. Naturvårdsverket har i yttrande funnit att verksamheten inte kan antas få ”betydande skadlig gränsöverskridande verkan”. Domstolen delar denna bedömning. Dock har konventionen av den 19 februari 1974 mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige tillämpats i målet. Sålunda har kungörelse jämte övriga handlingar översänts till Det Kongelige Miljöverndepartement i Oslo samt till Fylkesmannen i Östfold.

Utveckling av talan.

Bolaget har till utveckling av sin talan givit in viss teknisk beskrivning, miljökonsekvensbeskrivning med kompletteringar m.m. samt anfört bl.a. följande:

För tillståndet föreslås följande villkor

1. Verksamheten skall bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad Eolus Vind AB angivit i ansökningshandlingarna och i övrigt åtagit sig i ärendet om inte annat framgår av nedanstående villkor.

2. Buller från vindkraftverken får inte under någon del av dygnet överskrida ekvivalent ljudnivå 40 dB(A) vid bostäder. Om denna nivå överskrids skall verksamhetsutövaren vidta åtgärder så att nivån innehålls.

3. Befintliga uteplatser eller, om sådana saknas, ett område om 5 x 5 meter intill befintliga bostadshus får inte belastas med en faktisk skuggbildning överstigande åtta timmar per kalenderår eller 30 minuter per dag.

4. Vägar, fundament, el- och teleledningar skall anläggas på ett sätt som i möjligaste mån begränsar skador på natur- och kulturvärden. Om bergets hållfastighet är tillräcklig skall system för förankring av fundamenten som inte kräver omfattande sprängning användas. Hur bolaget avser att genomföra förankringen skall anmälas till tillsynsmyndigheten senast 6 veckor före anläggningsarbetet påbörjas.

5. Senast 30 dagar innan vindkraftverken uppförs skall Försvarsmaktens högkvarter och tillsynsmyndigheten meddelas om verkens exakta läge och höjd.

6. Senast två år efter att elproduktionen har upphört skall vindkraftverken, maskinhus, transformatorer, ledningar och annan utrustning ha avlägsnats. Fundamenten och platserna för vindkraftverken skall ha anpassats till omgivande naturmiljö. Arbetet skall utföras i samråd med markägaren och tillsynsmyndigheten.

Fastigheter

Vindkraftverken och tillfartsvägarna kommer att placeras på fastigheterna X 1:9, X 1, X 3:2, X 3:2, X 1:11 och 1:5 i Strömstads kommun. I bilaga 5 till ansökan finns en förteckning över vindkraftverkens koordinater.

Fysiska planer

Etableringsområdet omfattas inte av detaljplan eller områdesbestämmelser. I Strömstad kommuns översiktsplan (antagen 2002-05-06) utpekas etableringsområdet som lämpligt för vindkraft.

Skyddsåtgärder

Ljudoptimering

Om ljudet överstiger gällande regler efter vindkraftverkens uppsättning, kommer åtgärder att vidtas för att minska ljudet vid fastigheten. Den mest effektiva åtgärden är att utföra en ljudoptimering av vindkraftverken. Detta innebär att styrdatorn reducerar ljudet genom att minska rotorns varvtal. Härigenom kan angivna riktvärden alltid säkerställas.

Skuggminimering

Vindkraftverken kan ställas in för skuggminimering. Med hjälp av en strålningsmätare kontrollerar systemet huruvida det finns risk för besvärande skuggor vid en given fastighet. Uppstår skugga stannar verket automatiskt. Härigenom kan angivna riktvärden alltid säkerställas.

Beskrivning av verksamheten

Vindkraftsverken

Den planerade vindkraftsparken består av upp till 24 vindkraftverk. Ett förslag på placering av vindkraftverken visas i bilaga 3 till ansökan. Vindkraftverkens navhöjd är ca 80-100 m och rotordiametern är ca 80-100 m. Verkens totalhöjd blir därmed ca 120-150 m (navhöjden plus halva rotordiametern). Vindkraftverkens effekt är vardera max 3 MW. I bilaga 4 till miljökonsekvensbeskrivningen visas exempel på möjliga vindkraftverk. Vindkraftverkens torn är rörformade och av stål. Maskinhuset är av stål och glasfiberarmerad epoxi. Rotorn är trebladig och av glasfiberarmerad epoxi eller kolfiber. Vindkraftverkens synliga delar har en gråvit färg. Möjligtvis kommer nedre delen av tornet att vara grön.

Vindkraftverken roterar med variabelt varvtal. Vindkraftverk med stor rotordiameter roterar långsammare än verk med liten rotordiameter. Verk med rotordiametern ca 90 m har varvtal mellan ca 8 och 17 varv per minut. Vindkraftverken börjar producera el vid en vindstyrka på ca 3,5 m/s. Från ca 13 m/s uppnås full effekt. Verken stannar automatiskt vid ca 25 m/s.

Alternativ B är en vindkraftspark med fem vindkraftverk. De fem verken är markerade med en svart cirkel i bilaga 4 till ansökan. Typen av vindkraftverk är densamma som i huvudalternativet.

I bilaga 3 miljökonsekvensbeskrivningen finns en karta som visar vindkraftverkens placering i huvudalternativet respektive alternativ B och i bilaga 5 finns motsvarande karta med förslag på vägdragning och lägen för vägtrummor.

Det mest avgörande för vindkraftverkens produktion är rotordiametern. Produktionen är ungefär proportionell mot rotordiametern i kvadrat. Vindkraftverkens generatoreffekt är av mindre betydelse. Full effekt uppnås när det blåser ca 13 m/s eller mer. När det blåser mindre producerar ett 2 MW-verk nästan lika mycket som ett 3 MW-verk med samma rotordiameter. Ständigt utvecklas nya modeller med bättre egenskaper än föregångarna. Det går alltså i dagsläget inte att avgöra fabrikat och modell för vindkraftverken på Tolvmanstegen. Bästa möjliga teknik kommer att användas.

Elproduktion

Vindkraftverken beräknas producera vardera ca 5 miljoner kWh/år med 90 m rotordiameter med en 2 MW generator. Om 24 verk etableras, blir den totala elproduktionen ca 120 miljoner kWh/år. De fem vindkraftverken i alternativ B beräknas producera totalt ca 25 miljoner kWh/år. Med en rotordiameter på 100 m och 3 MW generator blir produktionen ca 6 miljoner kWh/år och verk respektive totalt ca 144 miljoner kWh/år i huvudalternativet.

Vägar, anläggningsplatser och markåtgång

För att transportera vindkraftverken till etableringsplatserna krävs ca 4-5 m breda vägar. Vägarna kommer att anläggas med hänsyn till naturvärden och kulturvärden. Vägarna kommer att anläggas efter samråd med Bohusläns Museum. Totalt behöver ca 12 km väg anläggas (för huvudalternativet). Sprängning kommer att undvikas i möjligaste mån. I bilaga 5 till miljökonsekvensbeskrivningen finns ett förslag på vägdragning. Vid anläggandet av vägarna kommer avverkning av skog att utföras. Avverkning måste ske så att erforderlig vägbredd erhålls och så att långa transport-fordon kan ta sig igenom kurvor med liten kurvradie. Vegetationsavtagning utförs för att säkerställa vägens bärighet. Vegetationsmassor läggs upp i väglinjen och används till att återställa arbetsområdet utanför väglinjen. Terrassering utförs i form av utfyllnad eller schakt för att erhålla erforderliga horisontal- och vertikalradier och lutningar. Härvid kan viss bergschakt behöva utföras för att uppnå minimikrav på vägens standard. Där vägkroppen behöver fyllas upp för att åstadkomma lämplig linjeföring, används schaktmassor från väglinjen som grus eller sprängsten. För att uppnå lämplig bärighet på vägen förstärks den med förstärknings- och bärlagermaterial av krossat berg i lämplig fraktion. Lagertjocklek på överbyggnaden kan variera mellan 20 och 50 cm beroende på materialet i underliggande terrass. Bergkrossmaterialet kan tas från sidotag eller på arbetsområdet krossat material om tillräcklig mängd utsprängt material finns att tillgå inom området. På ställen där transportvägarna skär av befintliga vattendrag läggs vägtrummor i erforderlig dimension, lägen se bilaga 5 till miljökonsekvensbeskrivningen. Därmed säkerställs att ingen vattenföring hindras på grund av transportvägarnas byggnation. Eventuella överblivna schaktmassor transporteras bort eller planeras ut inom området. Utplanerade schaktmassor täcks med vegetationsmassor från området. Slutligen finjusteras vägarna och körbanan minskas till minimal bredd genom utläggning av vegetationsmassor från väglinjen. Vägslänterna kommer att i erforderlig omfattning täckas med jord. I bilaga 6 till miljökonsekvensbeskrivningen finns exempel på hur de färdigbyggda vägarna kan se ut.

De etablerade vindkraftverken upptar ca 100 m2 markyta vardera. Den totala markåtgången för 24 vindkraftverk och de anlagda vägarna blir ca 6 ha. Vid uppförandet av verken kommer därutöver en tillfällig arbetsyta på ca 300 m2 att anläggas i anslutning till fundamenten vid varje verk.

Fundament

Det finns tre typer av fundament: gravitationsfundament, bergsfundament och rockadapter.

För gravitationsfundament krävs att en ca 2 m djup, kvadratisk grop utförs. Viss sprängning kan erfordras. Sidan på fundamentgropen är ca 16 m (Vestas 2001). I botten av gropen läggs armeringsjärn ut i lager. I mitten formas en pelare upp till verket som fungerar som sockel för verket. Betong transporteras till eller tillverkas på platsen och pumpas eller tippas i den armerade formen. Betongen ska härda ca en månad. Därefter kan fyllnadsmassan läggas på och tornet monteras. Detta fundament används vanligtvis vid uppförande av vindkraftverk där det inte är bergsgrund.

För bergsfundament krävs också sprängning av en ca 2 m djup grop i berget. Sidan på fundamentgropen är dock mindre (ca 9 m) än vid gravitationsfundament. Fundamentet armeras och gjuts på ungefär samma sätt som gravitationsfundament. I berget borras djupa hål och med långa bultar förankras fundamentet i berget. Bultarna spänns fast genom att hålen fylls med en typ av betong som expanderar. Bergsfundament används vanligtvis för berg med sämre kvalitet.

Rockadapter kräver endast plansprängning av en yta som är ca 25 m2. Man armerar och gjuter en stålkrans i betong. Kransen förankras sedan i berget med bultar som är minst 6,5 m långa. Rockadapter kan användas på berg med god hållfasthet. Metoden innebär en liten påverkan på miljön eftersom sprängningen blir mindre än för gravitationsfundament och bergsfundament. En annan fördel är att metoden kräver färre transporter.

På Tolvmanstegen kommer rockadapter att användas i första hand. Bergsfundament eller gravitationsfundament kommer att användas om det visar sig att bergets hållfasthet inte är tillräckligt bra för rockadapter.

El-anslutning

Vindkraftverkens transformator placeras i eller i anslutning till vindkraftverken. Samtliga elledningar mellan vindkraftverken samt till det allmänna elnätet kommer att antingen grävas ner eller läggas i skyddande rör. De kommer därmed inte att påverka den visuella miljön. Elledningarna kommer huvudsakligen att läggas längs med vägar. Vindkraftverken kommer troligtvis att anslutas till den 130 kV-ledning, som finns söder om etableringsområdet. Verken ansluts till ledningen via ett ställverk, som placeras ca 3,5 km väster om området. I annat fall kommer verken att anslutas till ställverket i Hjälmstad, ca 8 km nordväst om etableringsområdet.

Byggfas

För att transportera fram material till väg, fundament och vindkraftverk används lastbil, grävare och hjullastare. Det tar ca en vecka att färdigställa ett fundament. Därefter ska det betongen härda ca 1 månad innan vindkraftverket kan resas. Vid montering av verket används en stor mobilkran. Uppsättningen av vindkraftverken tar ca två dagar per verk. Boende i området kommer att höra och se maskiner under den tid det tar att etablera väg, fundament och vindkraftverk. Totalt beräknas arbetstiden för att utföra vindkraftsparken ta 6 - 12 månader.

Avveckling

Vindkraftverkens livslängd beräknas till ca 25 år. Livslängden kan förlängas genom att vissa komponenter, såsom rotorblad, växellåda och generator, byts ut eller uppgraderas. Eventuellt kommer verken att bytas mot en ny generation vindkraftverk. Om så inte är fallet, skall området återställas enligt följande.

Vindkraftverken skall nedmonteras. Tornet och delar av maskinhuset består av stål som kan återanvändas. Rotorbladen och delar av maskinhuset består av glasfiber som i dagsläget inte återanvänds. En metod för utvinning av energin genom förbränning av glasfiber är under utvecklande. Hela eller delar av fundamenten kan tas bort. Fundamenten består av betong och armering som kan separeras och återanvändas. Hålen i marken efter fundamenten fylls med matjord. Den anlagda vägen kan tas bort om markägaren så vill. 30-50 cm av vägdjupet tas i så fall bort och fylls igen med matjord. Vägmaterialet kan återanvändas. Transformatorn kan stå kvar för att användas till andra ändamål eller transporteras bort och användas på annan plats. Elkablarna i marken kan, om så krävs, grävas upp. Metallen och isoleringen i kablarna kan återvinnas. Det är också möjligt att låta kablarna ligga kvar i marken. De tätas då i ändarna och kan återanvändas senare.

Kostnaden för dessa återställningsåtgärder bedöms ungefär motsvaras av vindkraftverkens skrotvärde. Därmed bör rimligen finansieringen för att återställa området vara säkrad.

Miljökonsekvenser

Avståndet till närmaste bostad är ca 840 m. Ljudet från vindkraftverken kommer inte att överstiga gränsvärdet 40 dB(A) vid bostäder.

Infraljud är ljud med frekvenser under 20 Hz, dvs. ljud under människans hörselområde. Exponering av höga infraljudsnivåer kan påverka människor, främst genom ökad trötthet. Vindkraftverk alstrar inte infraljud över normal bakgrundsnivå på de avstånd som förekommer till bebyggelse. Ultraljud är ljud med frekvenser över 20 000 Hz, dvs. ljud över människans hörselområde. Det finns inte något dokumenterat fall där höga ultraljudsnivåer från vindkraftverk konstaterats. Även om vindkraftverken skulle alstra ultraljud, förefaller det mycket osannolikt att detta skulle kunna uppfattas av hundar vid omgivande bostäder, bilaga 9 till miljökonsekvensbeskrivningen.

Teoretiska beräkningar visar att fyra bostäder (X 1:14, X 1:10, X 1:1 och 2:2) kan få mer än 8 timmar skugga per år (beräknat på en 25 m2 horisontell yta). Mellan dessa bostäder och vindkraftverken finns dock rikligt med vegetation och kuperad terräng som stoppar skuggorna innan de når bostäderna. Den verkliga skuggtiden blir alltså troligtvis mindre än den teoretiskt beräknade. Vindkraftverken kan programmeras så att de stängs av vid de tillfällen då de kan ge upphov till störande skuggor.

Tolvmanstegen är ett stort opåverkat område med vildmarkslik natur. Från Tolvmanstegens högsta punkt, 188 m ö h, har man en storslagen utsikt över stora delar av nordligaste Bohuslän med skärgården och havet i väster. Bohusleden passerar förbi etableringsområdet. I övrigt används området framförallt för jakt. Friluftsupplevelsen kommer att påverkas genom att vindkraftverken syns och hörs. De vägar som anläggs i samband med vindkraftsetableringen innebär dock att området blir mer lättillgängligt för friluftsliv.

En arkeologisk utredning av området Tolvmanstegen har utförts. Sammanlagt påträffades 33 nya fornlämningar och 77 nya kulturhistoriska lämningar. Vindkraftverken och vägarna kommer att placeras så att de inte kommer i konflikt med dessa eller andra lämningar.

Miljömål

Den naturvårdsinventering som genomfördes 1994 (bilaga 11 i MKB:n) ger en bra bild av den naturmiljö som finns på Tolvmanstegen. Inventeringen anger givetvis inte alla de arter som finns i etableringsområdet. Vid anläggandet av vägarna och vindkraftverken kommer hänsyn tas till naturmiljön.

Enligt Naturvårdsverkets riktlinjer skall ljudet från vindkraftverken inte överstiga 40 dB(A) vid bostäder. Redovisningen bör avse vindstyrkan 8 m/s på höjden 10 m. Vid lägre vindhastighet blir ljudet lägre och vid högre vindhastighet maskeras ljudet från vindkraftverken av bakgrundsljud. Den utförda ljudberäkningen är utförd så att bostäderna ligger i lä om vart och ett av de 24 vindkraftverken. Detta ger en överskattning av ljudet. I beräkningen tas heller ingen hänsyn till bullerdämpande vegetation mellan bostäderna och vindkraftverken. Det verkliga ljudet bör alltså bli lägre än det beräknade. Om det trots allt skulle visa sig att ljudet blir störande så kan vindkraftverkens källjud sänkas. I villkoren till ett eventuellt miljötillstånd bör det anges att riktvärdet för ljudet från vindkraftverken inte får överstiga 40 dB(A) vid bostäder.

Alternativa platser

Bra vindförhållanden, avsaknad av bostäder och inga motstående intressen såsom kulturmiljö, naturmiljö eller friluftsliv är en förutsättning för att det ska gå att etablera vindkraftverk. I bilaga 3 till aktbil. 74 redovisas 10 stycken alternativa platser i Strömstads kommun där det är möjligt att etablera vindkraftverk. På de flesta platserna gå det att etablera 1-4 st. verk.

Det finns alltså möjlighet att etablera totalt 24 vindkraftverk i Strömstad på andra platser än på Tolvmanstegen. Det krävs då att man tar flera andra platser i anspråk, t ex åtta platser med tre verk på varje. De totala miljökonsekvenserna, i form av påverkan på boendemiljö, landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö och friluftsliv, kommer bli mycket större med detta alternativ.

Miljökonsekvenser i Norge

Ca 1,5 km öster om vindkraftsområdet finns riksgränsen till Norge. Området där, Signebøenfjellet, utgörs av karga, småkuperade fjällplatåer med många småvatten och nästan sammanhängande inslag av myr. Högsta punkten är 211 m ö h. Bevarandeintressena är landskapsbilden, intakta myrar och friluftsliv. Vindkraftverken kommer att synas från högt belägna platser på Signebøenfjellet. Det långa avståndet till verken innebär dock att de inte kommer att dominera landskapet. Från de flesta platser på Signebøenfjellet kommer vindkraftverken, pga. vegetationen och den kuperade terrängen, inte att synas. I bilaga 10 till miljökonsekvensbeskrivningen finns ett fotomontage från Enningdalen.

Vid den norska gränsen kommer ljudet från vindkraftverken att bli ca 35 dB (när det blåser 8 m/s på 10 m höjd, bilaga 7 sidan 3 till miljökonsekvensbeskrivningen). Detta innebär att man, från Norge, nästan aldrig kommer att höra vindkraftverken. För alternativ B blir ljudnivån vid den norska gränsen ca 31 dB(A) (bilaga 8 sidan 2 till miljökonsekvensbeskrivningen).

Vindkraftverken kan indirekt ge en positiv effekt på myrarna. Detta eftersom elen från vindkraftverken på Tolvmanstegen kan ersätta el som producerats i kolkraftverk. Kolkraftverk ger utsläpp av bl.a. svaveldioxid och kväveoxider som försurar myrar.

Vindkraftverken på Tolvmanstegen bedöms ge rimliga konsekvenser på landskapsbilden och friluftslivet i Norge och indirekt positiva konsekvenser för myrarna.

YTTRANDEN OCH ERINRINGAR

Det Kongelige Miljøverndepartement har i yttrande anfört bl.a.: Miljøverndepartementets vurdering er at det planlagte vindkraftanlegget på Tolvmastegen ikke omfattes av de kriteriene som tilsier svært stor konflikt og følgelig ikke bør bygges ut. Likevel vil departementet peke på at Østfold fylke er relativt tett befolket med mange natur- og landskapsinngrep. De bes derfor om at det utvises forsiktighet ved naturinngrep som kan påvirke de gjenværende urørte områdene på norsk side.

Kammarkollegiet har anfört följande: Riksdagen har med anledning av propositionen Samverkan för en trygg, effektiv och miljövänlig energiförsörjning (prop. 2001/02:143, bet. 2001/02:NU17, rskr. 2001/02:317) lagt fast den svenska energipolitiken. Energipolitiken skall skapa villkoren för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat samt underlätta omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle. Landets elförsörjning skall tryggas genom ett energisystem som grundas på varaktiga, helst inhemska och förnybara, energikällor samt en effektiv energianvändning. Energiförsörjningen skall i ökande utsträckning baseras på förnybar energi. Riksdagen har också antagit ett utbyggnadsmål innebärande att el producerad från förnybara energikällor ska öka med 10 TWh från 2002 års nivå till år 2010. Vidare har riksdagen fastställt ett planeringsmål för vindkraft till en årlig produktionskapacitet på 10 TWh år 2015. I prop. 2005/06:143 - Miljövänlig el med vindkraft - åtgärder för ett livskraftigt vindbruk anför regeringen bl.a. att den förnybara elproduktionen bör öka med 17 TWh till 2016 vilket förutsätter en omfattande utbyggnad av vindkraft, såväl storskalig som småskalig och både till havs och på land. Propositionen har varit föremål för riksdagsbeslut. Vad som sägs om det utökade utbyggnadsmålet har dock inte antagits av riksdagen.

Vad som sägs ovan synes av vissa exploatörer tas som intäkt för att miljöbalkens regelverk inte behöver följas. Det är dock inte fallet. Särskilt vid en stor utbyggnad av vindkraften är det viktigt att lokaliseringen av anläggningarna sker på lämpliga platser. I miljöbalken finns regler som formaliserar processen med att ta fram lämpliga lokaliseringar. I 6 kap. 7 § första stycket miljöbalken finns bestämmelser om vad en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för en verksamhet som kan antas medföra betydande miljöpåverkan skall innehålla för att uppfylla syftet enligt 3 §. I punkten 4 nämns särskilt att en miljökonsekvensbeskrivning skall innehålla en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, med en motivering varför ett visst alternativ har valts. Kravet på alternativredovisning finns för att en samlad bedömning av effekterna av en planerad verksamhet skall vara möjlig. Normalt krävs att den planerade verksamheten och dess alternativ beskrivs på ett jämförbart sätt. Frågan om hur omfattande alternativredovisningar som skall krävas och inom vilket område som alternativen skall ligga får prövas från fall till fall. Att enbart begränsa alternativen till kommunen torde i de flesta fall inte vara tillräckligt.

För att underlätta planeringen och lokaliseringen av vindkraftverk har regeringen gett ett flertal myndigheter i uppdrag att ta fram planeringsunderlag. Både Boverket och Energimyndigheten har med anledning av uppdraget utrett vilka områden som kan vara lämpliga för vindkraftsetableringar. Länsstyrelsen i Västra Götalands län har vidare i en rapport från juni 2005 redovisat var länsstyrelsen anser det lämpligt att lokalisera stora vindkraftsanläggningar (40-100 verk).

Utredningar och rapporter av myndigheter kan underlätta bedömningen av lämpligaste platsen för en ny vindkraftsanläggning och därmed minska de krav som skall ställas på exploatören. Kravet på alternativredovisning kan dock aldrig helt bortfalla.

Aktuell ansökan avser en anläggning på upp till 24 verk och krävde enligt tidigare lagstiftning regeringens tillåtelse för att få uppföras. Anläggningen är alltså tillräckligt stor för att medföra en stor påverkan på bl.a. landskapsbilden. Någon hänvisning till nämnda utredningar kan inte göras av sökanden i detta mål. Enbart det faktum att kommunen i sin icke bindande översiktsplan utpekar området som lämpligt för vindkraft är inte tillräckligt. Att ansökan för att kunna prövas kräver en alternativredovisning framstår därmed som klart.

Genom exploateringsområdet löper en populär vandringsled - Bohusleden. Sökanden har översiktligt berört verkens påverkan på friluftslivet. En utförligare redovisning av verkens påverkan på Bohusleden skall dock göras. Vidare skall det utredas hur den påverkan som uppstår i möjligaste mån kan begränsas.

Sökanden anför att man från Tolvmanstegens högsta punkt har en storslagen utsikt över stora delar av nordligaste Bohuslän. Av kartmaterialet i målet framgår vidare att ett verk i princip skall placeras på högsta punkten. Sökanden bör därför redovisa hur verken genom annan placering, ändring av antalet verk etc. kan anpassas så att störningarna vid besök på utsiktsplatsen i möjligaste mån kan begränsas.

Länsstyrelsen i Västra Götalands län har tillstyrkt bifall till ansökan och yrkat att tillståndet förenas med följande villkor:

1. Verksamheten skall bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden angivit i ansökningshandlingarna och i övrigt åtagit sig i ärendet om inte annat framgår av nedanstående villkor.

2. Buller från vindkraftverken får inte under någon del av dygnet överskrida ekvivalent ljudnivå 40 dB(A) vid bostäder. Om denna nivå överskrids skall verksamhetsutövaren vidta åtgärder så att nivån innehålls.

3. Befintliga uteplatser, eller, om sådana saknas, ett område om 5 x 5 meter intill befintliga bostadshus får inte belastas med en faktisk skuggbildning överstigande åtta timmar per kalenderår.

4. Vägar, fundament, el- och teleledningar skall anläggas på ett sätt som i möjligaste mån begränsar skador på natur- och kulturvärden. Om bergets hållfastighet är tillräcklig skall system för förankring av fundamenten som inte kräver omfattande sprängning användas. Hur bolaget avser att genomföra förankringen skall anmälas till tillsynsmyndigheten senast 6 veckor före anläggningsarbetet påbörjas.

5. Senast 30 dagar innan vindkraftverken uppförs skall Försvarsmaktens högkvarter och tillsynsmyndigheten meddelas om verkens exakta läge och höjd.

6. Senast två år efter att elproduktionen har upphört skall vindkraftverken, maskinhus, transformatorer, ledningar och annan utrustning ha avlägsnats. Fundamenten och platserna för vindkraftverken skall ha anpassats till omgivande naturmiljö. Arbetet skall utföras i samråd med markägaren och tillsynsmyndigheten.

Länsstyrelsen har vidare anfört bl.a.: Länsstyrelsen meddelade under 1998 tillstånd till två stycken mindre parker inom samma område med vardera sex stycken vindkraftverk. De verken hade en mindre storlek och producerade mindre elenergi. Tornhöjden angavs till 67 - 80 meter och verken skulle ha en rotordiameter på 66 m och beräknades vardera producera cirka 3 MWh per år. De två anläggningarna uppfördes inte. Istället påbörjades ett arbete med att fastställa områdesbestämmelser för en större park med omkring 30 stycken vindkraftverk på Tolvmanstegen. Länsstyrelsen bedömde i samrådsyttrandet i januari 2001 etableringen som rimlig utifrån kommunens avsikt att verka för ett fåtal omfattande etableringar av vindkraft för att hålla övriga delar av kommunen fria från spridda etableringar. Länsstyrelsen delade i planärendet kommunens bedömning om att det kunde vara befogat att ianspråktaga ett stort opåverkat område, men påpekade att skälen till lokalisering ytterligare borde motiveras i en prövning enligt miljöbalken. Länsstyrelsen konstaterade även att vägarna som är nödvändiga för etablering och underhåll av vindkraftverken inte ingick i områdesbestämmelserna.

Kommunens arbete med att ta fram områdesbestämmelser avstannade i och med att miljönämnden den 15 september 2005 beslutade att bordlägga ärendet i avvaktan på utgången av miljöprövningen.

Vindkraften i vårt samhälle.

Alltsedan år 2001 finns ett uttalat mål om att vindkraften i Sverige skall öka från en årlig produktion om knappt 0,5 TWh till drygt 10 TWh år 2015. För att uppnå målet om 10 TWh har Energimyndigheten bedömt att 6 TWh skall produceras av havsbaserad vindkraft och 4 TWh av landbaserad vindkraft. Energimyndigheten har ytterligare fördelat det nationella målet till regionala mål för respektive län. Västra Götalands läns regionala mål är 354 GWh/år. Regeringen skrev i propositionen 2005/06: 143 ”Miljövänlig el med vindkraft - åtgärder för ett livskraftigt vindbruk” att utbyggnadstakten för förnyelsebar elproduktion bör kunna ökas ytterligare till 17 TWh år 2016 och att vindkraften skall ges större utrymme i samhället. Varje lämplig lokalisering med bra vindlägen bör därför ges möjlighet att utnyttjas.

Enligt ansökan är vindenergierna på platsen bra och varje verk beräknas ge upp till 5 GWh elenergi per år. Hela etableringen beräknas producera upp till 120 GWh/år. Det är ungefär en tredjedel av Västra Götalands län regionala mål om 354 GWh/år, år 2015.

Länsstyrelsen har under hösten gjort en genomgång av den totala befintliga produktionen i länet och sammanställt den förväntade produktionen för anläggningar av vindkraftverk där tillstånd har beviljats, finns som ansökan eller som samrådshandlingar hos Länsstyrelsen. Sammanställningen visar att den totala årsproduktionen förväntas uppgå till ungefär 1500 GWh. Utifrån sammanställningen kan konstateras att det finns många platser som önskas tas i anspråk för vindkraftverk och möjligheterna att uppfylla länets delmål av det nationella målet är mycket goda.

Överstämmelse med översiktsplan

I maj 2002 fastställde kommunen en översiktsplan i vilken områden för etablering av vindkraft behandlas. I den sydöstra delen av Strömstads kommun pekas ett område ut både för orörd natur och prövning av vindkraft. Området anges med beteckning N2. Enligt textdelen till översiktsplanens del 2 - Avsikter och rekommendationer, beskrivs området N2 som värdefullt naturområde där vindkraft kan prövas. På rekommendationskartan utpekas ett mindre område inom N2-området, för prövning av vindkraftverk. Området ligger i den sydvästra delen av N2-området.

Länsstyrelsen uppfattar det som att kommunen ansett att ett visst område i den västra delen av området N2 kan prövas för en möjlig etablering av vindkraftverk men att det i övriga delarna av området bör råda stor restriktivitet mot bebyggelse för att skydda områdets naturvärden.

Den ansökta etableringen ligger inom området N2, men merparten är lokaliserad utanför det område som utpekat för prövning vindkraft. Huvuddelen av lokaliseringen är istället beläget inom det utpekade området för orört naturområde med stark restriktivitet mot nybebyggelse på rekommendationskartan. För åskådliggörande har lokaliseringen projicerats in som en blå yta på kopia av bestämmelsekarta från översiktplanen (se bilaga 1).

Det påbörjade arbetet med områdesbestämmelser för vindkraftverk på Tolvmanstegen omfattar ungefär samma område som för den nu ansökta etableringen. Eftersom området för områdesbestämmelser inte överensstämmer med det utpekade området i översiktplanen finner Länsstyrelsen det något oklart hur kommunens avsikter skall tolkas. Länsstyrelsen rekommenderar därför att Miljödomstolen tillfrågar kommunen om ett förtydligande av avsikterna.

Naturmiljö

Området består till stor del av orörd natur med höjdområden med lågvuxen hällmarksskog och sprickdalgångar med myrmarker. Terrängen är varierande med många skiftningar mellan hällmark och myrmarker.

Området kring Tolvmanstegen har tidigare utpekats som intressant från naturvårdssynpunkt bl.a. beroende på dess orördhet. Den brand som 2004 drabbade området har skapat nya miljöer med inslag av döda träd och trädgrupper. Naturvärdena i området har därigenom ökat genom att substrat och miljöer bildats för vedlevande insekter, hackspettar och andra arter som gynnas av skogsbrand och som annars är hårt tillbakaträngda i det nuvarande skogslandskapet. Bland fåglar som förekommer märks de rödlistade arterna nattskärra, mindre hackspett och tretåig hackspett. Också insektslivet är rikt.

För att naturvärdena i området skall bevaras är det angeläget att delar av den brända skogen lämnas orörd och att en spontanföryngring av löv får ske. För att så långt möjligt bibehålla de naturvärden som finns i området bör vägdragning och vindkraftsetablering utformas så att de värdefulla miljöerna (exempelvis brandfält med större trädgrupper) bevaras.

Området är som tidigare redogjorts, utpekat i kommunens översiktsplan som en del av ett stort opåverkat område. Etableringen kommer att dela detta område i två olika delar. Även om vindkraftsparken i sig inte tar upp hela det utpekade området kommer ljudutbredning (35 dBA) från vindkraftverken att täcka hela bredden på det långsmala området och därigenom dela det. Genom området passerar även Bohusleden. Området är en resurs som ett vildmarksområde för rekreation och där tysthet och avsaknad från mänsklig påverkan kan upplevas. Dessa värden kommer att gå förlorade i och med en etablering. Den ostörda och oförstörda miljön kommer att försvinna inom ett stort område. Länsstyrelsen finner i detta avseende svårt att se en överensstämmelse med översiktplanens intention att bevara området och samtidigt pröva det för eventuell vindkraftsetablering.

Kulturmiljö

En arkeologisk utredning har tidigare utförts för kraftverken. En del av verken samt deras anslutningsvägar har fått nya lägen, den arkeologiska utredningen bör därför kompletteras för dessa. Bolaget åtar sig i ansökan att anlägga vägar och vindkraftverken så att inte fornlämningar påverkas. Kulturhistoriska lämningar skall bevaras i möjligaste mån. Länsstyrelsen finner inte att de idag kända kulturhistoriska miljöerna är skäl att avstyrka en ansökan. Under förutsättning att hänsyn tas i enlighet med ansökan bör vindkraftsparken kunna anläggas utan allt för stor påverkan på kulturhistoriska värden.

Alternativ lokalisering

Enligt miljöbalkens allmänna hänsynsregler skall en sådan plats väljas att ändamålet kan uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön (2 kap. 4§). Bland annat för att visa att en sådan plats är vald är verksamhetsutövaren enligt 6 kapmiljöbalken skyldig att redovisa en miljökonsekvensbeskrivning. Miljökonsekvensbeskrivningen skall identifiera och beskriva direkta och indirekta effekter av verksamheten. Som en del i denna redovisning krävs enligt 6 kap 7§, 4p att alternativa platser redovisas tillsammans med en motivering till varför den aktuella platsen uppfyller kravet om att verksamhetens syfte kan uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön.

Enligt 3 kap 2 § miljöbalken skall stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt påverka områdenas karaktär. För att godta en exploatering i ett sådant område, krävs att man utrett alternativa lokaliseringar och det visats att ändamålet med exploateringen inte rimligen kan nås på annan plats. Kravet på redovisning av alternativ lokalisering är därför starkare i detta fall än för en tilltänkt etablering inom ett område som redan delvis är exploaterat.

Länsstyrelsen har i begäran om komplettering av ansökan angett att alternativa lokaliseringar bör redovisas. Redovisning av alternativa platser borde belysa ett par större grupper av liknande storlek eller möjligheterna till uppdelning till mindre grupper med utpekade lokaliseringar, tillsammans med motivering varför den aktuella platsen är den som uppfyller syftet med anläggningen med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön.

Bolaget anger som motivering till platsen bl.a. att det inte finns några starka motstående intressen. Länsstyrelsen bedömer att det aktuella området innehåller motstående intressen, främst ur friluftslivssynpunkt men även ur naturvårdssynpunkt. Bolaget anger även att avsaknad av skog är en förutsättning för etablering av större vindkraftsparker. Länsstyrelsen erfarenhet utifrån andra ärenden är att detta numera inte är av så stor betydelse för möjligheten till etablering. Flertalet etableringar som Länsstyrelsen behandlat ansökningar eller samråd för har varit i skogsmarker. Tornhöjder för moderna vindkraftverk anges ofta till mellan 80 och 105 meter och då är inverkan från skogen under av mindre betydelse.

Samlad tillåtlighetsbedömning

Kommunen har i översiktplanen anvisat att ett område på Tolvmanstegen bör kunna prövas för etablering av vindkraftverk. Även om tveksamhet råder var inom Tolvmanstegen kommunen anser att en vindkraftetablering bör kunna prövas har det aktuella området varit det som tidigare utpekats och där även två mindre etableringen meddelats tillstånd.

Utifrån riksdagens mål om etablering av vindkraft anser Länsstyrelsen att det kommer att vara nödvändigt att etablera vindkraft inom en del av länets ostörda områden. Den årliga produktionen av 120 GWh el är av positiv betydelse ur samhällsynpunkt. Etableringen ersätter ett behov av många mindre etableringar vilket även varit kommunens intention vid arbetet med att upprätta områdesbestämmelser för vindkraft på Tolvmanstegen.

Den nytta etableringen tillför samhället bör enligt Länsstyrelsens samlade uppfattning överväga de inskränkningar som uppstår i möjligheterna till friluftsliv inom området. Etableringen bör därför kunna anses vara en god långsiktig hushållning av markanvändningen.

Länsstyrelsen bedömer sammantaget att verksamheten är tillåtlig på den aktuella lokaliseringen och tillstånd bör lämnas för verksamheten. Tillståndet bör föreskrivas med föreslagna villkor enligt nedanstående motivering.

Villkorsmotivering

Vindkraftsparken kommer att ge upphov till periodiska skuggor över de nivåer som normalt anses vara acceptabla för närboende. Under förutsättning att utrustning för automatisk reglering av skuggningen installeras och används samt att skuggningen inte överstiger 8 timmar per kalenderår bedöms störningarna som acceptabla för närboende.

När det gäller buller anser Länsstyrelsen att störningarna vid bostäder skall begränsas så att bullernivån understiger 40 dBA från vindkraftverken dygnet runt.

Beträffande val av fundament anser Länsstyrelsen att det är tekniskt möjligt att använda en metod för förankring av vindkraftverken som inte medför sprängning av upp till 20 x 20 x 2,5 meter gropar, t ex ”Rock Adapter”. Bergen i Bohuslän är formade genom långvarig erosion av is, vatten och vind. Vindkraftverken kommer att stå under en begränsad tid och därför bör sprängning begränsas så långt det är möjligt.

Vägarna kommer utgöra en betydande del av etableringens lokala miljöpåverkan. Vid anläggande av vägarna bör så stor varsamhet som möjligt användas för att inte påverka natur- eller kulturvärden mer än nödvändigt. Sprängning bör inte utföras för anläggning av väg. Vägarna får inte störa vattenföringen i området så att den förändras. Vid vattenövergångar där trumma används bör den grävas ned så att det finns bottensubstrat i den. Bottensubstratet skall vara naturligt för platsen och trumman skall utformas så att den inte utgör ett vandringshinder för faunan i vattendraget.

Då vindkraftverken inte används längre bör de avlägsnas snarast, dock senast inom två år. Området skall då återställas så långt som möjligt.

Miljö- och byggnämnden i Strömstads kommun har anfört: Nämnden har tidigare i beslut 2006-03-02 yttrat sig i ärendet och ansåg då bl.a. med anledning av områdets höga frilufts- och naturvärden, att nämnden på nytt vägt nyttan av att etablera föreslagen vindkraftspark mot dessa värden. Dessa värden ansågs få en alltmer ökad betydelse och att dessa i senare tillfälle skulle kunna komma att prioriteras. Vidare beslutade nämnden 2005-09-15 att bordlägga ärendet rörande framtagande av områdesbestämmelser i avvaktan på miljöprövningens utgång. Nämnden ansåg vidare att redovisad naturinventering ej var tillräcklig utan borde kompletteras med ytterligare fördjupad inventering. Rapporten "Naturvärden i Tolvmanstegen", GF Konsult daterad 2006-08-30 medför enligt Miljö- och byggnämnden att inventeringsunderlaget i besluts- underlaget ur naturvårdssynpunkt kan anses tillräckligt. Större delen av området uppfyller kriterierna för Natura 2000-naturtypen 9010 västlig taiga. I den samlade naturvärdesbedömningen bedöms hela brandområdet som mycket värdefullt ur naturvårdssynpunkt.

Tanums kommun, Miljö- och byggnadsnämnden har hänvisat till synpunkterna i det utökade samrådet, där man inte framförde någon erinran mot projektet.

Markägarna B. och I. M. m fl. har tillstyrkt bifall till ansökan.

Markägarna Y. och G.P., X 3:2, har anfört: Den planerade vindkraftparken på Tolvmanstegen borgar för en mycket miljövänlig energiproduktion. Samtidigt ökar tillgängligheten i området, till förmån för det stora flertalet. Under gott och väl 20 år har vi regelbundet vistats i området. Under alla dessa år har vi bara träffat två personer på Bohusleden. I övrigt har besökarna lyst med sin frånvaro. I avgörande utsträckning är förklaringen den bristande tillgängligheten. Terrängen i det aktuella området är både svåråtkomlig och krävande. Om en vindkraftpark byggs i samspel med naturen innebär det bland annat att miljöanpassade vägar anläggs, med hänsyn till befintliga fornlämningar, vilket i sin tur i väsentlig utsträckning ökar tillgängligheten för de stora grupper som i dag saknar tillgång till området; äldre, handikappade, familjer med små barn etc.

Med tanke på att det på den norska sidan av gränsen har byggts 60 stugor, med tillhörande förbindelse, är det anmärkningsvärt att det finns invändningar mot att det byggs en vindkraftpark som ökar tillgängligheten och borgar för ett sunt utnyttjandet av området på den svenska sidan av gränsen. Därtill har den planerade vindkraftparken ett stort potentiellt ekonomiskt värde, för samhället så väl som på ett personligt plan. Energiproduktionen är inte bara mycket miljövänlig utan dessutom förhållandevis billig. För oss personligen innebär uppförandet av parken dessutom att vi får den ekonomi i vår mark som krävs för att vi ska kunna flytta till Strömstads kommun och leva på och av fastigheten.

Naturskyddsföreningen i Strömstad, G. och M.T. m fl. har på anförda grunder avstyrkt bifall till ansökan.

Interessegruppa Mer Villmark Nå genom B.A. har anfört bl.a. följande: Mer Villmark Nå er en frivillig naturskyddsförening i Norge. Vi har i lengre tid, sammen med Fylkesmannen i Østfold, jobbet for å få til et naturreservat på norsk side fra grensen ved Håvedalen til området sør for Lurkevann. Dette området har i mange år vært kjent for sin unike natur. Landskapet er uvanlig i Østfoldsammenheng, og er dermed viktig å ta vare på. Det er beskrevet i ”rapport 1 - 1993 Østfoldnatur av regional betydning” - denne rapporten gir en bred oversikt over verdifulle landskapsområder i fylket. Landskapet er et meget variert, karrig småkupert fjellplatå med mange småvann og med nesten sammenhengende innslag av myr”. Også dype kløfter/daler med gammel gran, samt dalsøkk med løvskog bestående av bl.a. or, selje, rogn, bjørk og eik finner vi flere steder. Tilgrensende områder på svensk side er av samme karakter. I disse øde grenseområdene har noen av de ytterst få gaupene/lodjuren som finnes i denne delen av Østfold/Västra Götaland tilhold.

Et vindkraftverk på Tolvmannstegen vil berøre hele det aktuelle området på begge sider av grensen. Naturverdiene og friluftslivsinteressene i disse områdene vil bli ødelagt. Hytteområdet på Signebøenfjellet litt lenger sør vil også bli betydelig berørt av et eventuelt vindkraftanlegg. En av grunnene til at disse menneskene kjøpte hytte her var stillheten og nærheten til urørt natur. De vil med et vindkraftanlegg som nabo ikke lenger kunne nyte denne stillheten. Det vil sannsynligvis også bli vanskeligere å få solgt disse hyttene, uansett vil de falle i verdi hvis vindkraftverkplanene blir gjennomført. Hele området som vi her snakker om blir også flittig brukt av Arbeidernes jeger og fiskeforening i Halden. I flere av sjøene her er det bl.a. satt ut røye og det er derfor et viktig område for fritidsfiske.

Vi er ikke motstandere av vindkraft, men vi mener at med en slik plassering vil ikke vindkraften være miljøvennlig. Områder som allerede er berørt av støy og utbygging som for eksempel områdene i nærheten av motorveier bør kunne vurderes som et alternativ. Slike områder finnes i stort omfang i Västra Götaland.

Vi ber derfor Miljødomstolen i Sverige om å hjelpe oss i denne saken. La oss i fellesskap bevare denne unike naturen på hver side av grensen. Hjelp oss å sikre disse områdene hvor også våre etterkommere kan nyte stillheten i vill og vakker natur.

A.T., X 4:2-3, har motsatt sig en utbyggnad och anfört bl a: Samrådet har varit bristfälligt. Eolus Vind AB anger att området uppfyller de fem krav som ställs vid en etablering av vindkraft. Undertecknad anser att tre förutsättningar av dessa fem kan man helt räkna bort. De två övriga är diskutabla. Ljud- och skuggberäkningarna är gjorda med förenklade metoder som är otillräckliga. Det krävs vidare undersökning vad gäller förekomsten och risken för infraljud, lågfrekvent ljud och ultraljud. Även risken av s.k. rena toner måste undersökas.

Det geografiska läget och topografin vid fastigheten 4:2/4:3, Trägrind, gör att påverkan från vindkraftverken blir helt oacceptabel. Trägrind ligger i en liten dalgång, med ett lodrätt högt berg i norrläge direkt bakom bostadshuset och omgivet av skogsklädda höjder runt den öppna prärieliknande marken framför huset. Vindkraftverken skulle komma att ligga i sydsydvästlig riktning och sydvästlig riktning. Fullt synliga på grund av att höjden som de ligger på är 80 meter högre än husgrunden. Det blir en totalhöjd på 230 meter och landskapsbilden kommer helt att domineras av denna groteska syn. Den rekommenderade vinkeln till vindkraftverk på 8°, är definitivt överskriden.

Skuggbildning och flimmer både på den öppna prärieliknande marken och på det lodräta berget som skulle fungera likt en filmduk, skulle bli outhärdligt och kanske rentav medicinskt riskfyllt. När det gäller ljudet, fungerar berget som reflektor och höjer automatiskt ljudstyrkan med flera dB och fastighetens skyddade läge gör att det inte nödvändigtvis blåser där, när det blåser uppe på Tolvmanstegen.

Jag kräver en helt ny undersökning avseende ljud, skugga och flimmer samt visuell påverkan vid fastigheten X 4:2/4:3, Trägrind.

E.R. genom L.R. har motsatt sig en utbyggnad och anfört bl a:

Om en utbyggnad blir av ska värdering göras av tappat bruksvärde i närområdet och marknadsvärde på de egendomar som berörs. Det yrkas att miljödomstolen tar ställning till detta vid ett eventuellt avgörande av saken.

DOMSKÄL

Sveriges riksdag har bestämt att vindkraften i Sverige skall byggas ut. En utbyggnad av vindkraften anses utgöra en viktig del i samhällets strävan mot en hållbar utveckling och är därmed ett angeläget allmänt intresse. Nyttan av en enskild vindkraftsetablering måste dock alltid vägas mot de skador och olägenheter som etableringen medför för motstående enskilda och allmänna intressen. Då anläggande och drift av en vindkraftsanläggning definitionsmässigt är att bedöma som miljöfarlig verksamhet skall den därför tillåtlighetsprövas utifrån miljöbalkens hänsyns- och tillåtlighetsregler.

Miljöbalkens allmänna hänsynsregler finns intagna i balkens 2 kapitel. Den s.k. lokaliseringsregeln (numera 2 kap. 6 §) stadgar, att för verksamheter eller åtgärder som tar i anspråk mark- eller vattenområde skall väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet skall kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön.

Den grundläggande hushållningsbestämmelsen i 3 kap. 1 § miljöbalken föreskriver att mark- och vattenområden skall användas för de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt de behov som föreligger och att företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. I 3 kap. 2 § anges att stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan påverka områdenas karaktär. I 3 kap. 6 § stadgas att mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av sina naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet så långt möjligt skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön.

Kammarkollegiet hävdar i målet att vindenergiinnehållet på platsen inte är tillräckligt stort för att väga över områdets skyddsvärde, varför det skulle strida mot hushållningsprincipen att bifalla ansökan. Kollegiet anser att den kommunala översiktsplanen, som utpekar del av området som värdefullt naturområde där vindkraft kan prövas, varken är väl underbyggd eller aktuell. Vidare är alternativutredningen i målet enligt Kammarkollegiet otillräcklig, eftersom den endast omfattar Strömstads kommun.

Kravet på redovisning i miljökonsekvensbeskrivningen av alternativa platser och utformningar är inte absolut utan beror av verksamhetens karaktär. Vad gäller vindkraftverk ligger det i sakens natur att det alltid finns ett flertal alternativ, bättre eller sämre. Om vindkraften i framtiden ska byggas ut i den omfattning som riksdagen beslutat, innebär det att ett stort antal vindkraftverk ska lokaliseras inom lämpliga områden på skilda håll i landet. Kraven på redovisning av alternativa lokaliseringar bör därför hållas på en rimlig nivå. I det nu aktuella fallet har sökandebolaget valt att inskränka sig till Strömstads kommun. Miljödomstolen bedömer att alternativredovisningen är godtagbar.

Även i övrigt finner domstolen att den ingivna miljökonsekvensbeskrivningen, efter gjorda kompletteringar, uppfyller kraven i 6 kap.miljöbalken.

I den synnerligen viktiga lokaliseringsfrågan noterar domstolen följande.

Området Tolvmanstegen är tämligen högt beläget och ligger nära kustbandet utan att för den skull vara vad man brukar kalla ”kustnära”. Området består till betydande del av berg i dagen eller myrmarker och måste i dessa delar betecknas som impediment. Det område av Tolvmanstegen som omfattas av ansökan är, trots sin relativa storlek, helt obebott och saknar i praktiken vägar. Området däromkring har glesbygdskaraktär. Området är i gällande översiktsplan åtminstone delvis beskrivet som område där vindkraft kan prövas. Området är inte aktuellt för något förordnande som naturreservat eller Natura 2000-område. Länsstyrelsen har på angivna villkor tillstyrkt bifall till ansökan. Kommunen har, som domstolen uppfattar saken, intagit en försiktigt positiv attityd. Ansvarig norsk myndighet, Miljövärndepartementet, har inte funnit tillräckliga skäl att motsätta sig den sökta lokaliseringen. Ett flertal markägare i området har tillstyrkt bifall.

Samtidigt är området närmast att beteckna som orörd vildmark och som sådan naturligtvis ett värdefullt naturområde, i beskrivningen betecknat som ”västlig taiga”. Kammarkollegiet har motsatt sig lokaliseringen under åberopande av områdets skyddsvärde. Fylkesmannen i Östfold, vissa sakägare, enskilda intresserade personer och organisationer har på varierande grunder motsatt sig bifall till ansökan.

Det ansökta utbyggnadsområdet är således med hänsyn till belägenhet, nuvarande användningssätt och avstånd till bosättningar ovanligt väl lämpat för vindkraftutbyggnad, som i sig är ett angeläget samhälleligt intresse. Några hinder möter inte från planeringssynpunkt eller på grund av bestämmelserna i 7 kap.miljöbalken. Å andra sidan skulle en utbyggnad medföra tämligen betydande ingrepp i ett i det närmaste opåverkat naturområde.

Av myndigheter är det endast Kammarkollegiet och Fylkesmannen i Östfold som motsatt sig en utbyggnad. Bland fastighetsägare och övriga enskilda som framfört kritiska synpunkter hör många hemma på norska sidan av gränsen. Avståndet mellan riksgränsen och närmaste ansökta verk är cirka 1,5 km. Enligt uppgift är terrängtypen på norska sidan likartad den på Tolvmanstegen. En vindkraftutbyggnad på Tolvmanstegen kan därför inte rimligen medföra någon påtaglig negativ inverkan i Norge.

Vid en sammanvägning av samtliga omständigheter finner domstolen att den ansökta lokaliseringen bör kunna godtas.

De störningar som beräknas uppkomma vid drift av vindkraftverken med de försiktighetsmått bolaget åtagit sig är enligt domstolens mening inte större än vad som enligt praxis ansetts rimliga och därför måste tålas.

Vid uppförandet av vindkraftparken kommer cirka 12 km vägar med en bredd av cirka 4 m att anläggas i området. Vägarna måste vara stabila nog att kunna tåla belastningen av tunga transporter omfattande såväl anläggningsdelar som övrig materiel och stora arbetsmaskiner. Totalt beräknas markåtgången för vägar, uppställningsplatser för kranar, transformatorstationer, fundamenten till vindkraftverken m.m. bli ca 6 ha eller 1 % av områdets yta. Vidare framgår enligt förslaget till vägdragning (bilaga 5 till miljökonsekvensbeskrivningen) att 16 vägtrummor behöver anläggas. För att transporterna av de största anläggningsdelarna ska kunna komma fram krävs att en del avverkningar utförs i anslutning till vägarna. Miljödomstolen menar att denna påverkan kan godtas med hänsyn till de åtagande bolaget har gjort. Miljödomstolen anser dock att samråd ska ske med länsstyrelsen vad gäller vägsträckningar och den exakta placeringen av vindkraftverken. Vid utförandet av vägarna bör sprängningar av berg minimeras så långt som möjlig för att begränsa de bestående skadorna inom området. Domstolen erinrar om att anläggandet av trummorna kan kräva en anmälan till länsstyrelsen enligt 11 kap. 9 a § miljöbalken.

Miljödomstolen godtar bolagets uppgift om att skrotningsvärdet för vindkraftverken täcker kostnaden avveckling av verksamheten.

A.T., X 4:2 och 4:3, Trägrind, har yrkat en ny undersökning avseende ljud, skuggor, flimmer och visuell påverkan vid fastigheterna och att bolaget skall upprätta ett kontrollprogram som bl. a. säkerställer att villkoren för buller och skuggor ej överskrides. Av den komplettering av bolaget gjort framgår att tre vindkraftverk kommer att vara synliga från Trägrind under vegetationsperioden. Vid uppförande av vindkraftverk är det ofrånkomligt att dessa är synliga från och att de ibland orsakar skuggbildningar på fastigheter där det finns bostadshus/fritidshus. Av handlingarna i målet framgår att avståndet från T:s bostad till närmaste vindkraftverk kommer att vara drygt 1 200 m. Även om vindkraftverken kommer att ligga på en högre nivå än T:s bostad bedöms störningarna inte bli större än att hon skäligen får tåla dem. Yrkandet om ny undersökning skall ogillas. Beträffande buller och påverkan genom skuggbildning hänvisas till villkoren i domslutet.

Kritik mot att samrådet har varit bristfälligt har framförts i en del yttranden. Domstolen kan inte finna tillräckliga skäl för kritik i det avseendet.

Sammantaget finner miljödomstolen att ansökan ska beviljas. Villkoren framgår av domslutet.

E.R:s yrkande om ersättning för försämrat markvärde på fastigheter och hus på ofri grund kan inte lagligen behandlas i målet. Yrkandet skall därför avvisas.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (Formulär A)

Överklagande skall ges in till Vänersborgs tingsrätt, miljödomstolen, senast den 24 september 2007 och vara ställt till Svea hovrätt, Miljööverdomstolen.

På domstolens vägnar

Claes Kristensson

__________

I domstolens avgörande har deltagit chefsrådmannen Claes Kristensson och miljörådet Staffan Ljung (skiljaktig mening, bifogas) samt de sakkunniga ledamöterna Dan Löfving och Lars Heineson.