MÖD 2009:42

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDENacka tingsrätts, miljödomstolen, deldom 2008-01-24 i mål nr M 1532-07, se bilaga A

KLAGANDE1. Länsstyrelsen i Södermanlands län, 611 86 Nyköping 2. L.A.3. B.C. 4. K.B.5. B.B.6. I.B.7. B.O.E.8. UB.E.9. K.E.10. G.H. 11. G.K.12. A.L. 13. C.N.14. P.P.15. T.P.16. L.P.17. A-M.R.18. G.Å.

MOTPARTOxelösunds Hamn Aktiebolag, 556207-4913Box 1200, 613 24 Oxelösund

Ombud: Advokaten L.V.

SAKENTillstånd till anläggande och drift av ny hamnanläggning i Oxelösunds kommun, Södermanlands län

___________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Miljööverdomstolen ändrar miljödomstolens domslut på följande sätt.

1. Miljööverdomstolen föreskriver följande villkor

Transporter

23. Bolaget ska anlägga en ny väg för alla transporter till och från hamnen. Vägen ska anläggas norr om grönstråket vid Söderkvists väg och ansluta till Gamla Oxelösundsvägen strax norr om de järnvägsspår som leder ut mot industriområdet. Vägen ska vara klar att användas senast då hamnen tas i drift.

2. Miljööverdomstolen ändrar villkorspunkten 16 till följande lydelse.

16. Massor till utfyllnad av kaj- och hanteringsytor ska stabiliseras så att de blir inerta med s/s-metoden. De stabiliserade massorna ska läggas under lägsta vattennivå på uppläggningsplatsen. Inblandning av stabiliseringsmede och utläggning av massor ska ske på ett sådant sätt att utläckage av föroreningar förhindras. Massorna ska omges av tätskikt i den omfattning som behövs för att förebygga förorening av omgivande mark och vatten.

____________________

YRKANDEN M.M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

B.B. har yrkat att Miljööverdomstolen ska upphäva miljödomstolens deldom och avslå bolagets ansökan, i andra hand att Miljööverdomstolen ska återförvisa målet för erforderlig utredning av vägtransportfrågan till och från Stegeludden och andra outredda frågor eller i vart fall att Miljööverdomstolen ska meddela utredningsvillkor avseende transportfrågan till och från Stegeludden främst med avseende på miljökonsekvenserna samt den trafiktekniska lösningen. Slutligen har han yrkat att Miljööverdomstolen meddelar som villkor att vägtransporterna till och från hamnen, registrerade och oregistrerade fordon, ska ske norr om grönstråket som skiljer Gamla Oxelösund från industriområdet.

P. och T.P. har yrkat att Miljööverdomstolen med upphävande av miljödomstolens deldom ska avslå bolagets ansökan. I andra hand har de yrkat ändring av hamnens lokalisering och transportvägar.

L.A., K.B, I.B., UB. och B.O.E., K.E., G.H., G.K., A.L., C.N., P. och T.P., L.P., A-M.R. och G.Å. har yrkat att den tunga trafiken till Stegeludden läggs norr om Gamla Oxelösunds grönstråk.

B.C. och L.A. har yrkat att bolaget ska åläggas att ta fram en ny miljökonsekvensbeskrivning och att komplettera sin ansökan med alternativa trafiklösningar med miljökonsekvensbeskrivningar.

Länsstyrelsen har yrkat att villkor 16 upphävs och ersättas av ett utredningsvillkor enligt följande.

"Bolaget ska undersöka, planera och konstruera de skyddsanordningar som krävs utifrån muddermassornas farlighet och stabilitet. Geologiska och hydrologiska förhållanden på platsen ska beaktas och skyddsanordningar ska konstrueras såsom täckskikt mot inläckage, täta barriärer mot utläckage av lakvatten och sättningsskydd osv.

Utredningen ska särskilt omfatta:

a. Flera analysresultat i form av olika laktester, andra tester och provtagningar som bevisar att de stabiliserade massorna kan ses som inert material.

b. Belysta exempel eller tester som visar att stabiliseringsmetoden är tillförlitlig.

c. Hur omhändertagande av föroreningar från det överskottsvatten som uppkommer vid stabilisering ska ske.

d. Utredning av de risker som finns för spridning av föroreningarna genom läckage, sprickor, vattengenomströmning, slitage etc.

e. Förebyggande åtgärder och kontroller som kan förhindra läckage av föroreningar eller andra negativa konsekvenser av de identifierade riskerna.

Utredningen samt förslag till försiktighetsmått och villkor för stabiliseringsarbetet lämnas till tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten fastställer de slutliga villkoren för stabiliseringsarbetet och den framtida kontrollen. Bolaget kan inte påbörja stabiliseringsarbetet innan slutliga villkor lämnats"

Länsstyrelsen har även yrkat bifall till det utredningsvillkor om grumling som framställdes vid miljödomstolen (deldomen s. 38 n).

Bolaget har bestritt ändring.

UTVECKLING AV TALAN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

De klagande som aktivt förde talan i miljödomstolen har vidhållit vad de tidigare anfört och därutöver anfört följande.

B.B.

Inga vägtransporter till och från hamnen får ske via Söderkvists väg. Ett utsläpp av kemikalier kan få förödande och livsfarliga konsekvenser för boende och natur i Gamla Oxelösund. Det finns ingen riskanalys eller utredning avseende detta. Vägtransporterna till och från den planerade hamnen utgör en del av den miljöfarliga verksamheten. Samma stränga miljökrav ska således gälla även för den transporttekniska lösningen av den miljöfarliga verksamheten. Tillståndet innehåller inga villkor som innebär att risker mot människors hälsa och miljö utanför verksamhetsområdet undviks eller åtminstone minimeras. Bolaget har vidare inte redovisat någon utredning eller förslag till placering av kontrollplats (check point) för transporterna som kommer via vägen till den planerade hamnen. Banverket och Vägverket bör yttra sig över tillåtligheten och lämpligheten i att anlägga den nya anslutningsvägen som bolaget nu föreslår.

L.A., K.B., I.B., U.B. och B.O.E., K.E., G.H., G.K., A.L., C.N., P. och T.P., L. P., A-M.R. och G.Å.

Enligt detaljplanen för Gamla Oxelösund ska all tung trafik på Söderkvists väg förbjudas. Det ska planteras med träd och buskar på den östliga delen av vägen inom detaljplanen så att Gamla Oxelösunds grönstråk mot Järnverket och hamnens industriområde förstärks. Utökad tung trafik som blir följden av att den nya hamnen tillåts leder till väsentligt mer trafikstörningar, ökat buller och mer luftföroreningar i form av stoft och damm. Modern forskning visar att lågfrekvent buller, som är det mest störande, inte dämpas av bullerplank. Även framkomligheten på vägen påverkas negativt.

UB. och B.O.E. har därutöver anfört bl.a. följande. Det finns inget behov av en sådan containerhamn som planeras på Stegeludden. Deras fastigheter ligger i ett unikt kulturområde inträngda mellan Oxelösunds hamn och Järnverket. Bägge industrierna avger mycket buller och föroreningar. Den nya hamnen på Stegeludden kommer att ge ytterligare försämringar av miljön. Enligt EU-direktiv ska farligt gods i container kontrolleras i en check point i samband med inpassering till en nyetablerad hamn. Den anslutningsväg som bolaget ska bygga som alternativ till Söderkvists väg saknar miljö- och trafikteknisk utredning. Det är inte heller visat hur trafiken ska komma till och från hamnen.

P. och T.P. har därutöver anfört bl.a. följande. Den planerade nya hamnen ligger för nära de boende i Gamla Oxelösund. Skyddsavstånden som gäller för hamn (500 m) och transporter av farligt gods (100 m) hålls inte. Utsläppen kommer att öka i och med att produktionen tillåts öka. Någon alternativ lokalisering har inte utretts. Det finns ingen utredning om hur dagvatten ska tas om hand. Muddringen kommer att ske i en av Sveriges mest nedsmutsade vikar. Den borde ske i ett större område och i farleden. Det förhållande att bolaget bara kommer att muddra delar av den tilltänkta hamnbassängen innebär att de miljögifter som lämnas kvar i viken kommer att spridas med fartygsrörelser över hela strandlinjen runt Oxelösund. En ny anslutningsväg löser inte kollisionsrisken på eller i början av Gamla Oxelösundsvägen.

Länsstyrelsen

Villkor 16

Den s.k. s/s metoden för behandling och stabilisering av muddermassorna verkar lovande men är ännu inte så utvecklad och beprövad att bolaget utan ytterligare utredningar bör ges tillstånd att använda den i ett så storskaligt projekt och med så kraftigt förorenade massor som det här är frågan om. Endast ett fåtal sedimentprov har tagits upp och analyserats från det område som ska muddras. Det finns därför inte tillräckligt med underlag för att avgöra hur gravt förorenade sediment det är som ska behandlas med den s.k. s/s metoden. Det är därmed inte heller klarlagt att metoden är lämplig för muddermassorna då det kan finnas mycket högre föroreningshalter och andra föroreningar i dessa än i de fåtal prover som använts i laboratorieförsöken. I ett storskaligt projekt är det nödvändigt att det, innan projektet påbörjas, är helt klarlagt vilka föroreningar som finns i sedimenten och vilka halter det är fråga om samt om metoden är tillförlitlig för behandling av sådana muddermassor under de specifika förhållanden som råder eller om villkor, t.ex. om vilka massor som får behandlas, bör föreskrivas. Det är inte heller visat hur beständiga de behandlade muddermassorna är på lång sikt och det saknas därmed underlag för att utifrån denna aspekt avgöra om villkor rörande t ex barriärer mot omgivningen och långsiktig kontroll bör föreskrivas. Med mer utredningsmaterial och undersökningar går det att avgöra vilka försiktighetsmått som bör föreskrivas i samband med behandling av förorenade muddermassor och om det är lämpligt att delegera till tillsynsmyndigheten att fastställa slutliga villkor efter utredning av bolaget.

REMISSYTTRANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Naturvårdsverket

Beslutsunderlaget är otillräckligt när det gäller stabilisering av förorenade massor. Det är inte heller visat att den föreslagna metoden för hantering av muddermassor utgör bästa möjliga teknik. De brister, som tidigare påtalats beträffande omhändertagandet av muddermassorna och stabiliseringsmetoden, kvarstår trots de kompletteringar som gjorts.

Fiskeriverket

Villkor 16

Det finns flera fördelar från vattenmiljösynpunkt att länsstyrelsen som tillsynsmyndighet, via ett utredningsvillkor får en naturlig kontrollfunktion för processen och resultatet av arbetet. Processen för att få en fullgod stabilisering är inte enkel och det långsiktiga resultatet av metoden är relativt okänt. Utöver detta bör beaktas hur man avser att säkra att ingen om exempelvis 70 till 100 år gräver upp området oviss om vad som finns i marken.

Utredningsvillkor om grumling

Oxelösunds hamn med närområde för SSAB Oxelösund AB (stålindustri) utgör ett område med mycket höga föroreningsnivåer i sedimenten. Länsstyrelsens utredningskrav vad det gäller den inducerade spridningen av föroreningar på grund av fartygstrafiken, innefattar även behovet av åtgärder och sanering, vilket är bra.

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden i Oxelösunds kommun

Nämnden vidhåller sin tidigare redovisade ståndpunkt vilket innebär att man tillstyrker bolagets ansökan. Vad avser villkor 16 bör tillsynsmyndigheten ges rätten att fastställa slutliga villkor avseende stabiliseringsarbetet och den framtida kontrollen.

BOLAGETS BEMÖTANDE

Villkor 16

Bolagets anpassade arbetssätt och kontrollen under hela förloppet får anses väl kompensera länsstyrelsens förslag till utredning. Vid ansökans handläggning i miljödomstolen framförde Naturvårdsverket inte något krav på komplettering. Erfarenheterna av stabiliseringsmetoden i Norden och internationellt är fullt tillräckliga för att bedöma metodens lämplighet i förevarande fall.

Utredningsvillkor om grumling

Bolaget har redovisat bedömningar av påverkan från fartyg. Farleden är allmän och trafikeras av fartyg för andra verksamhetsutövare. Det saknas därför skäl att ålägga bolaget en särskild utredningsskyldighet i detta mål.

Transporter

Även om den befintliga vägen till det nya hamnområdet är godtagbar för vägtransporter avser bolaget att leda trafiken till hamnområdet via en ny anslutningsväg norr om det s.k. grönstråket. Banverket och Vägverket har lämnat positiva besked om bolagets förslag till ny anslutningsväg. Den nya vägen är avsedd för all trafik. Den befintliga vägen kommer i sin östligaste del att stängas av och kommer att utgöra en lokalgata för boende i Gamla Oxelösund. Ingen hamntrafik kommer att gå igenom det s.k. grönstråket.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Miljökonsekvensbeskrivningen

Vissa enskilda klagande har anfört att miljökonsekvensbeskrivningen är bristfällig och bör kompletteras. Miljööverdomstolen finner i likhet med miljödomstolen att den får anses uppfylla kraven i 6 kap.miljöbalken.

Tillåtligheten

Miljööverdomstolen utgår vid prövningen från att tillståndet omfattar de åtgärder som anges på den vid huvudförhandlingen i miljödomstolen ingivna ritningen, miljödomstolens aktbilaga 130.

Boende i Gamla Oxelösund har ansett att lokaliseringen inte bör godtas bl.a. med hänsyn till buller och andra störningar från själva hamnverksamheten och från vägtransporter till och från hamnen men även på grund av risken för utsläpp av kemikalier och olyckor.

Den befintliga hamnen liksom den nu ansökta ligger inom ett område som utpekats vara av riksintresse för hamnverksamhet. Den utvidgade hamnverksamheten som det nu är fråga om kommer att bedrivas i ett område som sedan länge utgjort ett industriområde. I dag är området delvis ianspråktaget som upplagsplats för kol och delvis för skrotningsverksamhet. Lokaliseringen är genom närheten till den befintliga hamnen lämplig, däremot innebär den att de boende i Gamla Oxelösund kommer att utsättas för nya störningar. Miljööverdomstolen bedömer dock i likhet med miljödomstolen att hamnverksamhet bör kunna tillåtas med de skyddsåtgärder som bolaget åtagit sig att utföra och de störningsbegränsande villkor som uppställs.

Transporter

Boende i Gamla Oxelösund har anfört att de skulle komma att störas av transporter till och från hamnen via Söderkvists väg. Bolaget har redovisat att det finns möjlighet att på mark som bolaget förfogar över anlägga en ny väg, norr om Söderkvists väg. Den skulle ansluta till Gamla Oxelösundsvägen strax norr om de järnvägsspår som leder ut mot industriområdet.

Med hänsyn till de störningar som transporterna kan medföra för de boende i Gamla Oxelösund, finner Miljööverdomstolen att bolaget bör åläggas att anlägga en ny väg i det läge bolaget redovisat och att använda den vägen för transporter till och från hamnen. Vägen bör vara färdigställd senast då hamnen tas i drift.

Villkor 16, solidifiering av muddermassor

Miljödomstolen har genom villkor 16 föreskrivit att massor som ska användas till utfyllnad av kaj- och hanteringsytor ska stabiliseras så att de blir inerta med den så kallade s/s-metoden. Länsstyrelsen har yrkat att villkoret upphävs och att bolaget åläggs utreda om metoden är lämplig. Resultatet av utredningen skulle ges in till länsstyrelsen som efter delegering skulle kunna föreskriva villkor. Länsstyrelsen har redovisat att man anser att s/s-metoden är lovande, men att den fordrar ytterligare utredningar och att det är viktigt att tillsynsmyndigheten ges möjlighet att påverka den slutliga utformningen av uppläggningen av utfyllnadsmassorna. Naturvårdsverket har redovisat att man anser att s/s-metoden inte är färdigutvecklad och att det fordras omfattande kompletteringar av utredningarna innan den kan godtas.

Miljööverdomstolen delar länsstyrelsens och miljödomstolens i huvudsak positiva inställning till den stabiliseringsmetod för de förorenade muddermassorna som bolaget föreslagit. Enligt Miljööverdomstolens mening finns det därför inte anledning att upphäva miljödomstolens villkor 16. Frågan om villkor för val av metod för omhändertagande av de förorenade muddermassorna är inte heller av sådan mindre betydelse som fordras för att den ska kunna överlåtas åt tillsynsmyndigheten (22 kap. 25 § miljöbalken).

Metoden har dock inte tillämpats i den nu aktuella situationen och omfattningen tidigare, och det finns anledning att noga följa upp både det försök med stabilisering som utförs på plats i hamnen och det följande fullskaleprojektet. Det är angeläget att länsstyrelsen som tillsynsmyndighet deltar i utvärderingen av de pågående försöken och också ges möjlighet att påverka utformningen av fullskaleprojektet. Det gäller exempelvis frågan om vad som är den lägsta nivån för vattenståndet på uppläggningsplatsen (massorna ska inte placeras så att de medges lufttillträde), frågan om hur inblandningen av stabiliseringsmedel och utläggningen av massorna ska ske för att risken för utläckage av föroreningar ska förhindras samt frågan om omfattningen av de tätskikt som ska läggas mellan de stabiliserade massorna och omgivande berg eller jordar med hänsyn till risken för utläckage.

Villkoret bör mot den bakgrunden omformuleras så att kraven på bolaget i dessa delar blir tydligt. Ett slutligt villkor av detta slag ger också tillsynsmyndigheten befogenheter till de ingripanden som skulle kunna behövas. Tillsynsmyndigheten kan enligt 26 kap. 21 § miljöbalken begära de uppgifter och handlingar som behövs för tillsynen. Om villkoret inte efterlevs kan tillsynsmyndigheten bland annat utfärda de förelägganden som behövs med stöd av 26 kap. 9 § samma lag.

Utredningsvillkor om grumling

Länsstyrelsens yrkande om utredningsvillkor avser omgivningspåverkan av fartygsrörelser i hamnområdet, i farleden och i påverkansområdena samt en bedömning bl.a. av fartygsrörelsernas påverkan på spridning av förorenade sediment.

Miljööverdomstolen instämmer i miljödomstolens bedömning att det inte behövs något utredningsvillkor för det aktuella hamnområdet där förorenade sediment grävts bort. Det finns inte heller tillräckliga skäl för att ålägga bolaget att utreda grumlingsförekomsten i den allmänna farleden och dess påverkansområden. Länsstyrelsens yrkande ska därför avslås.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B

Överklagande senast den 2009-09-18

I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Henrik Löv, miljörådet Anna-Lena Rosengardten samt hovrättsråden Rose Thorsén, referent, och Peder Munck. Enhälligt.

________________________________________

BILAGA A

NACKA TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DELDOM

SÖKANDEOxelösunds Hamn AB, 556207-4913Box 1200613 24 Oxelösund

Ombud: Advokat L.V.

SAKENTillstånd till anläggande och drift av ny hamnanläggning i Oxelösunds kommun, Nyköpings län

Uppgifter till miljöboken:

Avdelning II, IV-A och VAvrinningsområde 66/67Syd/Nord-koordinat (X) 6505350Väst/Öst-koordinat (Y) 1577500

_____________

DOMSLUT

Tillstånd

Miljödomstolen lämnar Oxelösunds Hamn AB (nedan även kallat OHAB, Oxelösunds Hamn eller bolaget) tillstånd att

- anlägga ca 210 m kaj för container och feedertrafik,

- anlägga en ramp för rorohantering,

- genom muddring och sprängning fördjupa angivna delar av vattenområdet minst ned till glacial lera och så att ramfritt djup av 10,0 m erhålles, anlägga en sprängstensvall samt för anläggande av hanteringsyta fylla med stabiliserade förorenade massor,

- utfylla delar av vattenområdet för anläggande av kaj- och hanteringsyta,

- genom dispens från det generella dumpningsförbudet till havs tippa muddermassor inom fastigheten Oxelö Fiske 1:1 samt

- bedriva den avsedda hamnverksamheten.

Villkor

För verksamheten ska följande villkor gälla.

Allmänt villkor

1. Verksamheten ska bedrivas i huvudsaklig överensstämmer med vad som angivits i ansökan samt vad sökande i övrigt har uppgett eller åtagit sig i målet.

Utsläpp till luft

2. Bolaget ska undersöka och fortlöpande följa utvecklingen i fråga om möjligheten att minska utsläppen av SO2, NOX och stoft till luft från anlöpande fartyg. Redovisning ska ske till tillsynsmyndigheten i den årliga miljörapporten.

3. Bolaget ska fortlöpande arbeta för att minska miljöpåverkan från arbetsfordon och maskiner inom verksamheten. Redovisning ska ske till tillsynsmyndigheten i den årliga miljörapporten.

Elanslutning av fartyg

4. Bolaget ska vid utformning av hamnanläggningen vidta åtgärder för att förbereda elanslutning av fartyg. Bolaget ska vidare utreda vilka typer av elanslutningar som är vanligast förekommande på de fartyg som kan förväntas använda hamnen samt kostnaderna för de anordningar på hamnanläggningen som behövs för att fartygen ska kunna utnyttja sådana elanslutningar. Bolaget ska i god tid innan hamnverksamheten satts igång redovisa utredningen till tillsynsmyndigheten, tillsammans med förslag på åtgärder. Enligt bemyndigande nedan får tillsynsmyndigheten föreskriva närmare villkor om elanslutningen. Bolaget ska se till att de fartyg som kan använda hamnens elanslutning utnyttjar detta så långt möjligt.

Dagvatten

5. Dagvattensystemet ska utformas med målsättningen att utsläppet av opolära alifatiska kolväten ska vara < 1 mg/l. Dagvattnet från hamnanläggningen får inte innehålla halter av opolära alifatiska kolväten som överstiger 5 mg/l (riktvärde* och kvartalsmedelvärde).

6. Dagvattenbrunnar förses med utjämningsmagasin och reningsanläggning i form av oljeavskiljare eller oljefilter med larmfunktion. Oljeavskiljare ska drivas så att högsta reningseffekt uppnås med tekniskt och ekonomiskt rimliga insatser.

7. Vid reningsutrustningen ska finnas uppdaterade skötsel- och driftinstruktioner, som har till syfte att hålla miljöpåverkan på lägsta nivå. Avstängningsventil ska installeras vid utsläppspunkterna.

Villkor för kemiska produkter, avfall, gods m.m.

8. Kemiska produkter och farligt avfall som innebär risk för förorening av mark, ytvatten eller grundvatten ska hanteras så att spill eller läckage undviks. Kemiska produkter och farligt avfall ska förvaras på torr och mot omgivningen tät plats på sådant sätt att eventuellt läckage inte kan förorena omgivningen. För kemiska produkter och farligt avfall gäller att lagrings- och uppställningsplatser ska invallas sa att minst hälften av den totala volymen, dock minst den största behållarens volym plus 10 % av de övriga kärlens volym, kan innehållas i invallningen. Förvaring ska ske så att obehöriga förhindras tillträde. Kemikalier och farligt avfall ska vara märkta med innehåll. Ämnen som kan avdunsta ska förvaras så att risken för avdunstning minimeras.

9. Mottagning, hantering och lagring av gods och avfall ska ske på sådant sätt att risken för störning i minimeras.

10. Mottagning, hantering och lagring av nya godstyper, som kan innebära risk för störning i form av lukt eller buller liksom risk för annan påverkan på människors hälsa eller miljö ska i god tid anmälas till tillsynsmyndigheten.

11. Kajer och övriga ytor inom området ska hållas rena.

12. Avfall som uppkommer i verksamheten ska hanteras så att återanvändning eller återvinning främjas, bland annat genom att olika avfallsslag hålls isär.

Villkor för arbeten i vatten

13. Grumlande arbeten får inte utföras under perioden 1 april- 13 augusti.

14. Muddringsarbetet ska avskärmas med dubbla skärmar och följas upp genom kontrollprogram.

15. Bolaget ska utföra slänterna till området som ska muddras till 10 meters djup huvudsakligen i enlighet med bifogad skiss, domsbilaga 1.

16. Massor till utfyllnad av kaj- och hanteringsytor ska stabiliseras så att de blir inerta med s/s-metoden.

17. De muddermassor som ska dumpas inom fastigheten Oxelö Fiske 1:1 får endast utgöras av glacial lera. Bolaget ska före muddring och dumpning av sådant material undersöka i samråd med tillsynsmyndigheten att man efter bortmuddringen av de översta skikten med förorenade sediment och postglacial lera har kommit ner till glacial lera.

18. Vid transport av muddermassor till deponiplats ska transporten utföras på sådant sätt att risken för spill minimeras.

19. Arbetsredskap för pålning m.m. ska väljas så att Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2004:15) om buller från byggarbetsplatser klaras.

20. Bullrande arbete såsom pålning m.m. får endast ske dagtid (kl 07-18) vardagar (måndag-fredag)

21. Genomförandeplan inges till tillsynsmyndigheten innan arbetena startar

Kontrollprogram

22. Ett aktuellt kontrollprogram ska finnas för verksamheten och följas. Programmet ska bland annat ange hur utsläppen ska kontrolleras med avseende på mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod. Förslag till kontrollprogram, ska lämnas till tillsynsmyndigheten senast 3 månader innan detta tillstånd tagits i anspråk.

Uppskjutna frågor

Buller

Bolaget ska under en prövotid utreda möjligheten att vidta bullerdämpande åtgärder i avsikt att minska verksamhetens störning för närboende. Bolaget ska redovisa utredningen tillsammans med förslag på villkor och åtgärder till miljödomstolen senast den 24 januari 2010.

Provisorisk föreskrift

P1. Hamnverksamheten får inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid närmaste bostäder än följande riktvärden: 55 dB(A) dagtid, 50 dB(A) kvällstid och 45 dB(A) nattetid.

Delegation

Tillsynsmyndigheten bemyndigas att för andra föroreningar än opolära alifatiska kolväten vid behov närmare besluta om ytterligare villkor beträffande dagvattnet.

Arbetstid

Miljödomstolen fastställer arbetstiden för anläggningsarbetet enligt tillståndet till tio år.

Tid för anmälan om oförutsedd skada

Miljödomstolen fastställer tid för talan om oförutsedd skada till tio år.

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljödomstolen godkänner ingiven miljökonsekvensbeskrivning (MKB).

Prövningsavgift

Miljödomstolen fastställer tidigare beslutad prövningsavgift fyrahundratusen (400 000) kr.

_____________

YRKANDEN M.M.

Oxelösunds Hamn har i tillståndsdelen, liksom beträffande arbetstid och anmälan om oförutsedd skada yrkat i enlighet med vad som framgår av domslutet. Bolagets inställning vad gäller villkor framgår nedan.

Ett antal närboende har framställt yrkanden om ersättning för fastigheters värdeminskning m.m. med anledning av den verksamhet som enligt miljöbalken ska behandlas som miljöfarlig. Sådana ersättningsfrågor kan dock inte prövas inom ramen för tillståndsprövningen.

ANSÖKAN

Inledning

Oxelösunds Hamns inkom med ansökan om tillstånd enligt miljöbalken den 8 mars 2004 (miljödomstolens aktbilaga 1). Därefter har bolaget, med anledning av inkomna erinringar, kompletteringsönskemål samt delvis nya förutsättningar för hamnverksamheten, redovisat vissa ändringar av den ursprungliga ansökan i inlaga som inkom den 12 januari 2007 (aktbilaga 93). Av den sistnämnda inlagan, med bilaga och underbilagor, framgår vilka delar av den ursprungliga ansökan som är förändrade och således inte gäller längre. Bolaget har även ingett MKB samt kompletterat den. Härutöver har bolaget vid huvudförhandlingen redovisat vissa förändringar av den planerade verksamheten vilket framgår under rubriken Huvudförhandling nedan.

Ursprunglig ansökan och bakgrund

Oxelösunds hamn är belägen ca 10 mil sydväst om Stockholm på Oxelösundshalvöns sydligaste del, strax norr om Brevikens utlopp i Östersjön. Hamnverksamhet har bedrivits vid nuvarande läge sedan hamnen anlades 1877.

Oxelösunds hamn är en allmän hamn och klassad som riksintresse för sjöfarten. Hamnen är även klassad som TEN-T hamn, enligt ett EU-beslut om att hamnar, kategori A, med minst 1,5 miljoner ton eller minst 200 000 passagerare/år skall ingå i Trans European Transport Network. Hamnen drivs såsom aktiebolag på fastighet Oxelö 7:60, Oxelösunds kommun och ägs till lika stora delar av Oxelösunds kornmun och SSAB Oxelösund AB (SSAB). Hamnen är en av Oxelösunds största arbetsgivare med ca 210 anställda. Den huvudsakliga verksamheten består i att lossa, lagra och dagligen transportera in massgods såsom malmpellets, kol, koks och kalksten till SSAB:s verksamhet. I hamnen lossas och lastas även styckegods som t ex järn- och stålprodukter, skrot, flis, ammoniumsulfat och vägsalt. I hamnverksamheten ingår även viss lagring av bl.a. träflis och koks på Stegeludden, fastighet Oxelö 7:67, en ca 70 000 m2 plansprängd yta, som gränsar till SSAB:s industriområde.

Oxelösunds hamn har ett strategiskt läge vid kusten i en stark ekonomisk region i form av Mälardalen med närhet till Stockholm samt Bergslagen. Området är i sig en tillväxtregion som dessutom vetter mot Östersjön vars östra delar med Polen, Baltikum och Ryssland förväntas växa med hög takt. Hamnen är normalt isfri året om. Den kan nås från havet med mycket kort inseglingstid. Den har direktanslutning med järnväg och den har motorväg ända fram till kaj. Hamnen ligger i ett område med tung industri.

Hanteringen av enhetsberett gods som containers och trailers förväntas fortsätta att växa. Det finns anledning att anta att godsfärjetrafik med dessa godsslag kommer att etableras på flera destinationer inom några år. De omgivande hamnarna kan inte eller erbjuder inte en kombination av godsfärjetrafik och containerhantering. Expansionsmöjligheterna av hamnverksamhet i Stockholmsregionen kan inte ske utan ingrepp i känsliga naturområden.

För att möjliggöra affärsutveckling måste ytterligare resurser skapas. En hamnanläggning på Stegeludden skulle utgöra en sådan resurs. En sådan utbyggnad ställer krav på ytterligare förbättringar av kopplingen mellan den nya hamnen och infrastrukturen för bil och järnväg. Detta sker genom hopkoppling med den planerade Östersjöleden för biltrafiken och med det planerade Aspaspåret när det gäller spårbunden trafik.

Förevarande ansökan avser tillstånd till vattenverksamhet, dvs. anläggandet av kaj och rororamper, utfyllnad av vattenområde och muddringsverksamhet. Ansökan avser också tillstånd till miljöfarlig verksamhet, dels för att bedriva hamnverksamhet, dels deponera erhållna ickeförorenade muddermassor i vattenområde samt tillfälligt hantera förorenade muddermassor inom hamnområdet genom avvattning eller annan behandling i avvaktan på borttransport för bortskaffning/återvinning. I samband härmed ansöks också om dispens från det generella dumpningsförbudet till havs.

Ändring och komplettering

Ändrade förutsättningar

Under den tid som förflutit sedan Oxelösunds Hamn Aktiebolag ansökte om tillstånd att anlägga och driva en ny hamn vid Stegeludden, har marknadsförutsättningarna till del kommit att förändras. Den samarbetspartner som vid tiden för ansökan hade långtgående planer för trafik till Oxelösund kvarstår inte längre. Samtidigt har emellertid marknadsförändringarna kommit att fortsatt arbeta för sjötrafik till och från Oxelösund. Utvecklingen i Baltstaterna och södra Östersjön bedöms komma att innebära att den nuvarande hamnen i Oxelösund snart inte räcker till. Också SSAB:s stålhamn är hårt utnyttjad och kommer att behöva avlastas. Sammantaget innebär detta att en ny hamn bör anläggas vid Stegeludden. I sammanhanget är värt att notera att Oxelösund och dess hamn utgör en anläggning av riksintresse.

Den bedömning som nu kan göras innebär dock att hamnanläggningen vid Stegeludden kan göras något mindre än vad som ursprungligen förutsågs samt att någon bulkhantering inte längre är planerad vid Stegeludden. Verksamheten kommer att omfatta containerhantering, rollon-rolloff samt styckegodshantering, främst stålprodukter.

Remissmyndigheternas erinringar, frågor och komletteringsönskemål behandlas nedan. Den tekniska beskrivningen innefattar bland annat att omhändertagande av berg- och muddermassor kan ske dels invallat och stabiliserat och dels som sedvanlig muddertippning till sjöss på ackumulationsbotten. Dispens från det generella förbudet bör kunna medges.

Med de försiktighetsmått som föreslås rörande inomhushantering av närmare hälften av godset samt med inriktningen att buller ska begränsas så långt rimligt, bör villkor motsvarande vad som normalt gäller för befintligt industribuller kunna godtas för hamnverksamheten. Hamnaktivitet i Oxelösund är av riksintresse och någon alternativ lokalisering är inte att föredra. Tvärtom är en samordning dels med den befintliga hamnen och dels med SSAB:s hamnar lämplig.

Beträffande transporter till och från hamnen bör noteras att den justerade ansökta verksamheten får ett transportomfång motsvarande ca 30 % av vad som ursprungligen förväntades. Kraven i erinringar om att Östersjöleden och Aspaspåret först måste finnas bestrides.

Transporter till hamn sker med fördel via befintligt väg- och spårnät. Oxelösunds Hamn ser inte några fördelar med den kommunala planeringen som bedrivits beträffande trafikleder. Det är även i någon mån ovisst om kommunen fortsatt driver frågan om trafikleder.

Såvitt Oxelösunds Hamn kan bedöma vore en kommunal planering för en separat gång- och cykelväg längs gamla Oxelösundsvägen en bättre åtgärd i syfte att öka trafiksäkerheten i området.

Ett antal fastighetsägare har inkommit med yttranden i målet. En återkommande begäran är att de ska betraktas som sakägare. Vissa begär vidare, utan närmare redovisning av grunderna, ersättning för påstått förlorat marknadsvärde.

Inledningsvis må framhållas att såvitt Oxelöunds Hamn kan bedöma ingen fastighetsägare är sakägare i den bemärkelsen att de påverkas av ansökt vattenverksamhet. Härav följer att Oxelösunds Hamn inte erbjuder några ersättningar för skador till följd av byggande i vatten.

Samtliga fastighetsägare torde vara att betrakta som sakägare såvitt avser den miljöfarliga verksamhet som hamnen anses innebära. I prövning rörande miljöfarlig verksamhet behandlas dock inte frågan om eventuellt minskat marknadsvärde. En sådan fråga får behandlas i särskild ordning.

Det har framförts krav och önskemål om försiktig sprängning och besiktning av byggnader före och efter sprängningsarbetena. Oxelösunds Hamn avser att utföra arbetet på sådant sätt.

Med anledning av önskemål om komplettering av inlämnad ansökan har bolaget även genomfört ytterligare utredningar. Dessa rör buller, alternativa omhändertagningsmetoder för förorenade muddermassor, ny alternativ havsdeponi, marinbiologiska undersökningar, kompletterande provtagning av sediment. OHAB bemöter inkomna yttranden områdesvis.

Inlämnad ansökan bygger i stora delar på ett utvecklingsprojekt som bolaget bedrev tillsammans med rederiet Scandlines i Tyskland. I samband med omstruktureringar i högsta ledningen på rederiet har inriktningen ändrats. OHAB driver därför inte denna fråga längre.

Istället har OHAB tagit fram en perspektivplan som försöker förutse hamnens utveckling under en 10-årsperiod framöver. Planen innebär att det inre hamnområdet i nuvarande hamn med kaj 3-8 kommer att överbelastas. Verksamheten vid SSAB:s stålhamn är redan idag trång, varför en samordning med den kajen inte låter sig göras. Ett nytt hamnområde vid Stegeludden måste således öppnas upp.

Hamnens lokalisering

Synpunkter har inkommit om redovisning av behovet av en ny hamn och huruvida den ansökta hamnverksamheten inte skulle kunna samlokaliseras till Oxelösunds båda befintliga hamnar.

SSAB:s stålhamn är redan idag för trång så den är inget alternativ. Godset ankommer till stålhamnen via järnväg. Detta gods skulle kunna länkas ner till den allvädersterminal som planeras på Stegeludden via den interna järnvägen. Synergieffekter som uppnås är att fartygen både kan ta containers och stålprodukter, vilket leder till ett bättre kapacitetsutnyttjande. Dessutom blir lokaltransporterna från SSAB kortare.

Beträffande befintlig hamn kan följande nämnas. Redan år 2012 beräknas den totala godsmängd som ska hanteras i hamnen vara ca 10,6 miljoner ton. Detta innebär en ökning med 50 % från dagens förhållanden. Container-, RoRo- och bulkaffärer konkurrerar om samma kajer och upplagsytor. En ny hamnanläggning på Stegeludden möjliggör däremot en expansion och är således ett led i hamnens utveckling.

Beträffande synpunkter från olika remissinstanser att beskriva alternativa placeringar och behov vill OHAB också hänvisa till den utredning som har gjorts beträffande riksintresset Oxelösunds hamn. Utredningen har genomförts i ett gemensamt projekt av Länsstyrelsen i Södermanlands län, Sjöfartsverket, Vägverket Region Mälardalen, Banverket Östra banregionen och Nutek under 2006.

Hela hamnområdet inklusive Stegeludden samt även ett område på Branäs-halvön utpekas som ett riksintresse för hamnverksamhet. Därigenom uppnås en bättre balans med att hantera en så stor verksamhet som hamnen utgör i en mycket liten kommun där lokala opinionsyttringar kan vara svåra att hantera utan att ha ett helhetsperspektiv. OHAB vill i detta sammanhang påminna om att det är tydligt att det kommunala planmonopolet ska ta hänsyn till riksintresset då detaljplaner upprättas.

Skyddsavstånd

Länsstyrelsen har framfört synpunkter angående skyddsavstånd och anser i sitt yttrande att hamnverksamheten liknar mest "knutpunkter för person- och godstransporter, omlastningsterminaler" enligt Boverkets allmänna råd "Bättre plats för arbete (1995:5). För omlastningsterminaler gäller ett skyddsavstånd på 500 m. Kortaste avstånd mellan tomtgräns till närmast boende och gränsen på Stegeluddsytan är ca 75 m. Regelverket tillåter kortare skyddsavstånd om t.ex. topografin runt verksamheten är gynnsam för att minska störningar. Stegeludden utgörs till stor del av en plansprängd yta som ligger ca 10 m under omgivande berg i sydlig och västlig riktning. Störningar av buller och ljus minskas endast i begränsad omfattning från verksamheten, som bedrivs utomhus, av bergskammen. Närmare 50 % av godsvolymerna i hamnen kommer dock att hanteras inom den väderskyddade terminalen. Under förutsättning att allvädersterminalen förses med tillräcklig ljudisolering kan bullret från denna verksamhet anses fullt godtagbar. För att begränsa bullerstörningarna kommer OHAB vidta följande skyddsåtgärder:

- förse den nya kajen med 50-100 mm skikt av slitgummi där fartygsrampen vilar mot kajen

- handla upp arbetsfordon med bullerkrav

- ge förutsättning för elanslutning av fartygen

- utreda möjligheten att anlägga en skyddsvall mellan vägen och närmast boende.

OHAB kommer även att beakta de åtgärdsförslag som anges i aktbilaga 93, bilaga F avsnitt 5, för att minska bullerstörningarna så mycket så möjligt. När det gäller elanslutning av fartyg kan nämnas att det finns ett förslag om att slopa momsen på el för fartyg vilket skulle göra att elen blir mer konkurrensneutral mot oljan.

När det gäller emissioner kommer utsläpp att ske från fartyg, lastbilar och arbetsfordon. Inget bulkgods kommer att hanteras på Stegeludden till skillnad från vad som har angetts i den ursprungliga ansökan. OHAB kommer att vidta följande skyddsåtgärder för att minska utsläppen till luft:

- differentierade hamnavgifter

- ge förutsättning för elanslutning av fartygen

- använda diesel miljöklass 1 till arbetsfordonen

- katalysatorer och CRT-filter på arbetsfordonen

Genom att förse arbetsfordonen med CRT-filter, i största möjliga mån, kan utsläppen av partiklar minskas med ytterligare 90 % utöver den reduktion av utsläppen som katalysatorn ger. Med katalysator och CRT-filter kan alltså utsläppen reduceras väsentligt och bedöms kunna halveras per hanterad godsenhet.

Hamnverksamheten kommer att ge upphov till störningar vilket är ofrånkomligt i denna typ av verksamhet där en del av godshantering sker utomhus. Som nämnts ovan kommer inget bulkgods hanteras i den nya hamnen och nästan 50 % av godset hanteras inom den väderskyddade terminalen vilket reducerar störningarna i form av stoftemissioner och buller. Genom att vidta ovan nämnda skyddsåtgärder bedömer OHAB att störningen i den omgivande boendemiljön kommer att bli acceptabel.

Farligt gods kommer att placeras inom ett särskilt avsatt område som är invallat. Hanteringen placeras i den sydöstligaste delen av hamnen, så nära kaj som möjligt. Avståndet till närmaste bebyggelse blir ca 400 m.

När det gäller skyddsavstånd för transporter av farligt gods bör detta vara 100 m vid planering av industriområden. Kortaste avstånd mellan transportvägen till Stegeludden och tomtgräns för boende är ca 75 m. En riskanalys för hanteringen inom hamnen och transporter av farligt gods kommer att tas fram i samarbete med Räddningstjänsten och Oxelösunds kommun inför att hamnen ska etableras. I detta skede kommer andelen farligt gods kunna bedömas med större säkerhet än idag vilket ger ett bättre underlag för riskanalysen. I riskanalysen kommer skyddsavstånd och behov av skyddsåtgärder att beaktas. Generellt kan sägas att ett vätskeutsläpps spridning följer terrängen. Ett utsläpp från fordon som sker öster om Lotsvägen kommer sannolikt att spridas mot öster i dagvattendiket längs vägen in till Stegeludden. Sker utsläppet väster om Lotsvägen sprids det troligen både i östlig och i sydlig riktning, dvs. riktning Gamla Oxelösund. Längs denna sträcka av vägen kan därför åtgärder behöva genomföras för att hindra spridning i sydlig riktning. Förslag till skyddsåtgärder tas fram i samband med riskanalysen.

I OHAB:s befintliga verksamhet hanteras inga farliga ämnen eller mängder överstigande den lägre kravnivån i förordningen (SFS 1999:382) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Eftersom det i dagsläget är oklart vilken typ av kemikalier och farligt gods som kan komma att hanteras i den nya hamnen på Stegeludden är det också oklart om verksamheten kan komma att beröras av nämnda förordning.

Infrastrukturella lösningar

Aspaspåret och Östersjöleden

Flera av inkomna yttranden framhäver vikten av att planerna på Aspaspåret och Östersjöleden realiseras innan den nya hamnen på Stegeludden kan byggas. Även OHAB har i ansökan antytt fördelarna med denna infrastrukturella lösning. Projektet Östersjöleden har drivits av Oxelösunds kommun och tanken finns bl.a. formulerad i kommunens översiktsplan. Vägverket har dock sagt nej till en finansiering av Östersjöleden. Ingen av industrierna i kommunen har något behov eller krav på att Östersjöleden ska byggas. OHAB anser att Östersjöleden snarare försämrar hamnens transportvillkor. Den medför en försämrad trafikmiljö med längre åksträckor till de trafiktunga hamnområdena och en större trafikrisk då fyrfilig motorväg med korta anslutnings vägar ska bytas mot en tvåfilig väg med ett flertal korsningar, stigningar och längre åksträckor. OHAB ser således inte Östersjöleden som en förutsättning för att en ny hamnanläggning ska kunna anläggas på Stegeludden. Detsamma gäller Aspaspåret. OHAB är beroende av att komma fram till kaj 3-8, höjdbangården med tillhörande lastnings- och lossningsplatser samt Stegeludden med järnväg och tillhörande rangerbangård. Aspaspåret försämrar hamnens transportvillkor. Genom att anlägga järnvägsspår fram till allvädersläget möjliggörs att en stor del av transporterna till och från Stegeludden kan ske per järnväg.

Ändring av detaljplan - del av Oxelö 7:60

Trafiksäkerheten är först och främst en kommunal fråga. OHAB har i olika sammanhang agerat och kommit med förbättringsförslag med syftet att förbättra trafikmiljön. OHAB har exempelvis tagit initiativ till ändring av detaljplan för del av Oxelö 7:60. Planområdet omfattar främst Gamla Oxelösundsvägen samt områden väster om och öster om vägen. I huvudsak berörs fastigheten Oxelö 7:60 vilken ägs av Oxelösunds Hamn AB men även flera andra fastigheter som ägs av SSAB, kommunen och andra privata markägare.

Befintliga förhållanden för Gamla Oxelösundsvägen innebär bl.a. att transporter både till inre hamnen och Stegeludden sker på gator i närheten av de centrala delarna av centrum. Huvuddelen av trafiken mellan SSAB och hamnen sker via internvägar.

Gällande detaljplan föreslås ändras och utvidgas så att de stämmer överens med de faktiska förhållandena och framtida önskemål som råder i hamnområdet. Gällande detaljplan innehåller ett vägreservat för Östersjöleden vilket föreslås ändras till förmån för hamnverksamhetens ändamål, OHAB anser att Östersjöleden inte behöver byggas. Om man ändå beslutar att bygga Östersjöleden anser OHAB att sträckningen ska gå väster om vattentornet och ansluta direkt till Skeppargatan för att på så sätt få mer sammanhållande verksamhetsytor norr om Gamla Oxelösundsvägen. I planarbetet bedöms ett alternativ där Östersjöleden byggs ut mellan Aspaleden och Gamla Oxelösundsvägen med en anslutning till det s.k. CEFAST-området ge de mest positiva effekterna. Anslutning till hamnen sker via Skeppargatan. I planarbetet förespråkar bl.a. OHAB att Gamla Oxelösundsvägen bör förses med en gång- och cykelväg. Detta för att förbättra möjligheten för de boende i området att få en säkrare trafikmiljö.

Korsningar på Gamla Oxelösundsvägen har även studerats i detaljplanarbetet. När det gäller anslutningen från Östersjöleden till Gamla Oxelösundsvägen föreslås korsningen utformas som en cirkulationsplats oavsett vilken dragning av Östersjöleden som väljs. OHAB planerar att bygga en ny intern väg för oregistrerade fordon för att separera dessa från trafiken på Gamla Oxelösundsvägen. Vägen kommer att gå från de södra lagerytorna i befintlig hamn över Gamla Oxelösundsvägen och ansluter till befintlig infartsväg till Stegeludden. Den interna vägen kommer främst att användas för dumprar och andra arbetsfordon för trafik mellan befintlig hamn och Stegeludden samt för trafik mellan befintlig hamn och SSAB. Vägen kommer byggas under 2008. Enligt förslaget till ändring av detaljplan kommer entrén till Stegeludden förbättras genom att huvudriktningen på Gamla Oxelösundsvägen riktas mot Stegeludden. Anslutning till Gamla Oxelösund får väjningsplikt och fortsättningen österut ges karaktären lokalväg.

Som en del i detaljplanearbetet har även en riskanalys genomförts. Riskanalysen belyser riskaspekterna för planområdet inklusive transporter av farligt gods till/från närområdet. Alternativen med och utan Östersjöled har studerats. Trafikstatistik har tagits fram med bedömningar om framtida förhållanden avseende total trafik och andel tung trafik. Beräkningsmodeller enligt Räddningsverkets handbok "Farligt gods - Riskbedömning vid transport" har använts för olyckor med farligt gods. Riskanalysen visar att det inte blir några stora skillnader avseende risker med farligt gods med eller utan Österjöled. Verksamheter inom planområdet bedöms inte innebära risker som påtagligt påverkar omgivningen eller utformningen av planen. Risker i närheten av planområdet bedöms inte heller vara av betydelse för utveckling av verksamheter inom ramen för den nya detaljplanen.

Transporternas miljökonsekvenser

Det nya förslaget till utformning av hamnanläggning som redovisas i denna ändring innebär att antalet fordonsrörelser är ca 30 % av vad som ursprungligen angivits i ansökan. Detta innebär att beräknade emissioner från fordonstrafiken i tidigare ansökan minskar lika mycket. Mätningar från 2004 och 2005, som sker på kommunhuset i Oxelösund, visar att halterna av PM10 ligger under gällande miljökvalitetsnormer (MKN) och OHAB bedömer att MKN inte kommer att överskridas lokalt eller regionalt på grund av den nya hamnen.

Beräknade ljudnivåer har bedömts utgående från Vägverkets riktvärden i Publikation 2001:88. Resultaten visar att riktvärdena beräknas innehållas för såväl dygnsekvivalent ljudnivå som maximal ljudnivå.

Bullerutredning

Länsstyrelsen efterlyser förtydligande beträffande buller under driftskedet, komplettering med bullerberäkningar beträffande lågfrekvent buller inomhus (SOSFS 1996:7), buller från vägtrafik (infrastrukturpropen 1996/97:53, koncentration på Gamla Oxelösundsvägen) samt buller från verksamheten i övrigt. I inkomna yttranden från boende efterfrågas en belysning av ökat buller vid etablering av hamnverksamheten samt förslag på drifttider.

Bolaget har redovisat det beräknade bullret från den planerade hamnverksamheten på Stegeludden till närmaste bostäder samt jämförelse med olika bedömningsgrunder. I utredningen redovisas

- ekvivalenta och maximala ljudnivåer i ett antal punkter vid bostäder i omgivningen. Beräknade ljudnivåer jämförs med Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller avseende befintlig industri respektive nyetablering

- bullerkartor som visar bullerspridningen

- bedömning av störningen av lågfrekvent buller

- bedömning av buller från godstransporter

- förslag på bullerdämpande åtgärder

Utredningen visar att Naturvårdsverkets riktlinjer för befintlig industri beräknas innehållas dag och kväll vid de bostäder i Gamla Oxelösund och fritidshus på S:a Hästholmen som använts som kontrollpunkter. Riktlinjerna för natt och maximal ljudnivå överskrids dock. Med de föreslagna åtgärderna bedöms det dock vara möjligt att klara riktlinjerna för natt och maximal ljudnivå.

I den nya hamnen kommer ca 50 % av godset att hanteras inomhus. Trots detta bedöms inte riktlinjerna för nyetablering av industri kunna innehållas om verksamheten pågår nattetid. De dominerande källorna bedöms vara truckar och materialhantering. Detta buller påverkas till stor del av truck- och kranförarna. Personalen bör vara uppmärksam på körsätt för att minska de momentana ljudnivåerna. Om man med säkerhet ska minska bullret så att nyetableringsvärdena innehålls är bedömningen att den del av hamnverksamheten som sker utomhus måste byggas in eller avskärmas med höga vallar eller plank både i riktning mot Gamla Oxelösund och mot skärgården vilket torde innebära orimliga kostnader.

Angående lågfrekvent buller bedöms Socialstyrelsens allmänna råd om buller inomhus (SOFS 1996:7) kunna innehållas.

När det gäller drifttider kommer hamnverksamheten bedrivas dygnet runt. Naturvårdsverkets riktlinjer för befintlig industri där det dimensionerande kravet är 45 dB(A) (nattetid) kan vara möjligt att uppnå genom de bullerdämpande åtgärder som redovisas i bullerutredningen.

Enligt en kommentar överskrids Naturvårdsverkets riktlinjer på Stegeludden även om Kuusakoskis verksamhet flyttas från Stegeludden. De riktlinjer som refereras till gäller för områden som är planlagda för fritidsbebyggelse och rörligt friluftsliv. För närvarande pågår ingen planläggning av Furön och därmed är de riktvärden som refereras till inte tillämpliga.

OHAB anser att det är orimliga kostnader som skulle krävas för att klara riktlinjerna för nyetablering av industri för den nya hamnen på Stegeludden. Riktlinjerna för befintlig industri bedöms vara möjliga att innehålla med de förslag till bullerdämpande åtgärder som angetts. OHAB kommer att beakta dessa åtgärdsförslag för att minska bullerstörningarna.

Hantering av muddermassor

Föroreningsstatusen

Muddringsområdet har undersökts genom kemiska analyser vid ett flertalet tillfällen. Alla analyser visar på ett område som är förorenat i de översta sedimentlagren. Vid senaste provtagningen 1996 gjordes bedömningen att översta 0,3 m var så förorenade att de massorna inte var lämpliga för havsdeponering utan bör omhändertas på land. En inventering samt översiktlig riskbedömning anses därmed vara genomförd om dock inte helt enligt Naturvårdsverkets metodik MIFO fas 1 som föreslås av länsstyrelsen.

Den 6 oktober 2006 undersökte Statens Geologiska Utredningar, SGU, det tänkta muddringsområdet med avseende på geologin i området, sedimentets utbredning och stratigrafi samt sedimentets miljökvalitet. Baserat på geologin har en provpunkt valts som den mest representativa för kemisk analys av sediment. Geologin har ansetts tillräckligt homogen för att en provpunkt ska anses representativ för föroreningssituationen i muddringsområdet. Enligt undersökningen utgörs området av glacial lera som täcks av gyttjelera och som i sin tur täcks av ett tunt lager av förorenade recenta sediment, ca 10-20 cm tjockt. Likt övriga undersökningar är det främst zink, bly och kadmium samt PCB:er och PAH:er som uppvisar högre värden än klass 5 enligt Naturvårdsverkets bedömningsregler för kust och hav. Dessa sediment (0-20 cm) behöver omhändertagas på annat sätt än havsdeponering. Analysresultaten visar även att PCB:er har vandrat ner i det äldre lagret av gyttjelera vilket medför att även 20-40 cm är kraftigt förorenade och mindre lämpliga för havsdeponering. Sedimentet under 40 cm uppvisar halter som överrensstämmer med analysresultaten från föreslagen mudderdeponi. Detta innebär att en deponering av dessa muddermassor inte kommer att medföra en ökad föroreningsbelastning i mudderdeponin och dess närområde . Muddermassorna har även bedömts enligt Naturvårdsverkets vägledning för riskbedömning av förorenade områden (remissversion 050704). Översta 0-20 cm klarar riktvärdet för mindre känslig markanvändning (MKM) utom för bly, zink och cancerogena PAH-er. För 20-40 cm klarar sedimentet riktvärdena för MKM med marginal.

Undersökningen och kemiska analyser som utfördes i oktober 2006 motsvarar MIFO fas 2 förutom riskbedömningen av spridningsförutsättningarna. I utförd marinbiologisk kartering identifierades vilka områden som är skyddsvärda i området. Muddringens utförande bedöms komma att behöva utföras som en "miljömuddring" för att minimera spridning av förorenade sediment via spill vid muddringen. En annan skyddsåtgärd är skyddsgardin för att minimera spridning av sediment även efter det att de förorenade massorna har avlägsnats. Den aktuella muddringen kan ses som en sanering av området men innefattar inte omkringliggande områden som förmodligen består av liknande förhållanden. Utredning om eventuell sanering av området utanför invallningen och utanför muddringsområdet omfattas inte av denna ansökan och bör innefatta fler verksamhetsutövare än Oxelösunds Hamn AB.

SGU:s identifiering av recent sediment som kan vara förorenat analyserades med avseende på metaller, PCB 7 dutch, PAH 16, fraktionerade alifater och aromater, BTEX samt tennorganiska föreningar, vilket efterfrågas av Fiskeriverket.

OHAB gör den bedömningen att muddring kan utföras utan bestående negativ påverkan på omkringliggande flora och fauna om följande skyddsåtgärder genomförs:

- miljömuddring för översta 40 cm

- siltskärm runt muddringsplatsen för att minimera grumlingen i området.

Alternativ hantering av förorenade muddermassor

I tidigare förslag till utformning av hamnanläggning var det sökta alternativet att de förorenade muddermassorna skulle deponeras på land. De förorenade massorna skulle avvattnas och behandlas genom tillsats av bindemedel (stabilisering) alternativt behandlas genom kemisk extraktion.

I den nu aktuell teknisk beskrivning redovisas hur kajer och terminalytor för den nya hamnanläggningen kommer att se ut. Kajlinjen kommer att ligga 65 m nordöst om befintlig strandlinje och vattenområdet innanför kajen planeras fyllas ut. Längst ut mot kajen anläggs en sprängstensvall som grundläggning för kajen. Innanför vallen kommer utfyllnad ske med stabiliserade förorenade muddermassor. Mellan muddermassorna och sprängstensvallen läggs tätskikt av lera för att täta konstruktionen och minimera eventuellt läckage av föroreningar. Siltskärmar kommer att användas för att avskärma muddringsområdet och förhindra spridning av sediment.

Masstabilisering av de förorenade muddermassorna innebär att massorna blandas med bindemedel bestående av cement och Merit 5000 (granulerad masugnsslagg från Merox AB). På de stabiliserade massorna har lakningsförsök genomförts. Uppmätta halter har jämförts med gränsvärdena för urlakning för inert avfall, icke farligt avfall och farligt avfall enligt "Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall" (NFS 2004:10). Resultatet av genomförda lakningsförsök (skaktest) visar att för alla analyserade metaller ligger halten lägre än gränsvärdet för inert avfall enligt NFS 2004:10. Skaktestet genomförs på ett krossat material vilket normalt ger högre halter av urlakade ämnen än för ett okrossat material. Detta tyder på att mycket små mängder av föroreningar i form av metaller lakas ur de stabiliserade muddermassoma. På stabiliserade prover kommer även diffusionstest att genomföras där lakvattnet analyseras. Diffusionstestet görs på ett oförstört prov. Genom att diffusionstestet sker på ett oförstört prov ger testet ett mer rättvisande resultat jämfört med skaktestet eftersom de stabiliserade massorna i praktiken inte bör utsättas för krossning då de ligger under en överbyggnad på ca 2 meter.

Diffusionstestet tar 64 dygn medan skaktestet tar 2-3 veckor. Resultaten från diffusionstestet beräknas vara klara i slutet av februari 2007. På lakvattnet kommer då även PCB analyseras. Dessutom kommer även lakningstest på icke stabiliserade muddermassor att genomföras.

Ett kontrollprogram kommer att upprättas innan muddrings- och masstabiliseringsarbetena startar. I kontrollprogrammet kommer bl.a. ingå analyser av vattnet i Stjärnviken innanför och utanför avskärmningen med siltgardiner före, under och efter arbetena genomförts. Bedömningen är att det blir mycket små mängder överskottsvatten som bildas från de stabiliserade muddermassorna och som kan läcka ut i Stjärnviken.

Det finns flera exempel på projekt genomförda i Norden där förorenade muddermassor har masstabiliserats. I Sverige genomfördes en sanering av Örserumsviken i Västervik där sedimenten var förorenade av PCB och metaller. Sedimenten muddrades bort från viken och deponerades på land efter avvattning och stabilisering. Ett annat projekt är Hammarby Sjöstad där förorenade sediment stabiliserades genom djupstabilisering med cement och Merit 5000. Sedimenten var förorenade av bl.a. kvicksilver. Provtagning efter utfört arbete visade att önskat resultat av stabiliseringen uppnåtts och lakförsöken visade på en urlakning motsvarande bakgrundsvärdena. Det finns även projekt genomförda i Finland och Norge. I Finland har man i Nordsjö hamn, Helsingfors, genomfört sanering av TBT-förorenade muddermassor mellan 2004-2005. De förorenade muddermassorna masstabiliserades och användes som utfyllnadsmassor.

Erfarenheten av masstabilisering är att urlakning av föroreningar (föroreningarnas rörlighet minskar) minskar genom:

- minskning av innehåll av fritt vatten. Vid hydrauliska bindemedel (t.ex. cement) sker en reaktion med vatten, vilket minskar massornas vatteninnehåll.

- pH-justering som minskar föroreningarnas löslighet

- kemisk fixering genom fastläggning av föroreningar/giftiga ämnen som silikater, hydroxider, karbonater, sulfider etc. (utfällning av metallsalter)

- omvandling till mindre toxisk form.

- fysikalisk inkapsling av förorenade partiklar (mikroinkapsling i kristallstruktur)

- lägre permeabilitet hos den behandlade massorna och därmed minskad vattentransport

- hållfasthetsökning hos materialet, från några kPa upp till flera hundra kPa

Det har genomförts flera studier på effekten som Merit 5000 har på urlakningen. Studierna har visat att Merit 5000 har en lika bra förmåga att sortera metaller som cement.

Studier har genomförts på stabiliserat material efter ca 15 år. I studierna kunde man inte påvisa någon nedbrytning av materialet. I värsta möjliga scenario, dvs. massorna ligger ytligt och utsätts för aggressivt vatten, bedöms de stabiliserade massorna ha samma beständighet som cementbaserade material. Nedbrytningen av organiskt material förhindras eller går mycket långsamt vilket i sin tur också bidrar till en förbättrad beständighet. OHAB anser att masstabilisering är en miljömässigt godtagbar metod genom att spridning av föroreningar minimeras samt att massorna inte behöver transporteras från muddringsområdet. Den aktuella muddringen kan även ses som en sanering av området.

Kostnadsjämförelse för alternativ hantering av förorenade muddermassor

I den tekniska beskrivningen har det sökta alternativet för omhändertagande av förorenade muddermassor beskrivits. Det sökta alternativet är att deponera de förorenade muddermassorna innanför en tätad sprängstensvall och därefter stabilisera muddermassorna. De förorenade muddermassorna masstabiliseras för att dels förbättra de geotekniska egenskaperna (hållfasthet mm), dels minska mobiliteten (rörligheten) av föroreningar. Andra alternativ för omhändertagande av förorenade muddermassor är att tippa till havs eller att ta upp de förorenade muddermassorna på land och transportera till deponi efter mekanisk avvattning. I nedanstående tabell jämförs kostnaderna för de olika alternativen. Mängden förorenade muddermassor är ca 50 000 m3.

Tabell 1: Kostnadsjämförelse alternativ hantering av förorenade muddermassor

Alternativ Kostnad TotalkostnadDeponering av stabiliserade (kr/m3) (milj. kr)förorenade muddermassorna innanför 150 7,5en tätad sprängstensvall (Sökt alternativ)Deponering till havs 50 2,5Mekanisk avvattning samt transport 500 -till lokal deponi*)Kemisk extraktion**) 700 35Mekanisk avvattning, 2000 100lakvattenbehandling samt transport och deponering hos SAKAB ***)

*) Gäller endast rena massor.

**) Behandlingsmetoden är en ny teknik som sannolikt skulle kräva att pilotförsök genomförs först. Det är därför osäkert om detta alternativ kan genomföras i stor skala. Enligt uppgift från SAKAB behöver massorna inte avvattnas innan behandlingen. Även kostnaden är mycket osäker.

***) Mekanisk avvattning, lakvattenrening samt transport och mottagning hos SAKAB ca 100 km från hamnen. SAKAB kräver en torrhalt >25 % för att ta emot massorna.

Vid jämförelse mellan de olika alternativen kan man se att deponering till havs är det klart billigaste alternativet men alternativet är inte aktuellt eftersom massorna är så förorenade av metaller och PCB. Kostnaden för kemisk extraktion samt transport till SAKAB är 5 ggr så hög som sökt alternativ. Dessutom är detta alternativ mycket osäkert eftersom metoden ej genomförts i stor skala ännu. Alternativet mottagning på SAKAB efter avvattning och transport blir kostnaden 13 ggr så hög som för sökt alternativ. Förutom att kostnaden för omhändertagande av muddermassor på land är mycket högre än sökt alternativ är det också en hanteringsfråga. Avvattning av muddermassorna är nödvändig för att överhuvudtaget kunna hantera och transportera massorna utanför hamnområdet. Avvattningen är komplicerad eftersom det normalt krävs olika steg för att avskilja olika fraktioner (grövre och finare partiklar). Vid avvattning av förorenade muddermassor krävs även rening av lakvattnet som genereras. Rening av lakvattnet är även den en dyr och komplicerad process.

Den lokala deponin, Björshultstippen kan inte ta emot massor som är förorenade av metaller och PCB. Man kan enbart behandla oljeförorenade massor. Dessutom kan man inte ta emot så stora volymer som det är frågan om i detta fall. Därför har Björshultstippen avskrivits som alternativ.

OHAB anser därför att det mest miljövänliga och kostnadseffektiva alternativet är sökt alternativ eftersom massorna inte behöver avvattnas för att kunna hanteras på land eller transporteras iväg från muddringsområdet.

Alternativa deponeringsplatser till havs

Den befintliga mudderdeponin "Vinterklasen" har bedömts av SGU som mindre lämplig för mudderdeponering. Den befintliga deponiplatsen ligger inom det område som enligt Fiskeriverket utgör riksintresse för yrkesfisket (fångstområde av ål och sötvattenarter) och hela området är viktigt som lekområde för strömmingslek. Norr om mudderdeponin är ett område utpekat som ett viktigt lek- och uppväxtområde för sik och gädda.

SGU har genomfört en undersökning i syfte att finna en lämplig plats för mudderdeponi som utgörs av recent ackumulation samt att platsen ligger utanför området utpekat som riksintresse för yrkesfisket och trålområdet. Detta visade sig inte vara helt möjligt. SGU fann lämpliga ackumulationsbottnar för mudderdeponier i ett område sydost om den befintliga mudderdeponin, utanför riksintresset för yrkesfisket (nr 24) men inom trålområdet.

Deponeringsområdena utgörs av två bassänger med ackumulationsbottnar. Utförda mätningar visar entydligt att ackumulationsförhållanden råder i bassängerna vilket även styrks av cesiummätningarna (ca 1 cm sediment ackumuleras per år). De två ackumulationsbottnarna ligger på 40-50 resp. 60 m djup och är ca 460 000 resp. 387 000 m2. Inom sökt verksamhet är det aktuellt att deponera ca 88 000 m3 lermassor. Dessa massor kan antingen deponeras i en bassäng vilket medför en höjning av havsbotten på ca 0,2-0,3 m alternativt använda båda bassängerna för att minska höjningen men då påverka ett större område.

Muddermassor som är tänkta att deponeras på ackumulationsbottnarna, dvs. de "icke förorenade" muddermassorna på djup >40 cm, är av samma miljökvalitet som befintlig havsbotten i de två bassängerna, se bilaga D . Både sedimentet i Stjärnviken och sedimentet i bassängerna visar påverkan från civilisationen. Deponeringen bedöms därför inte påverka området negativt i form av tillförsel av högre föroreningsgrad samt att bottens karaktär av mjukbotten bibehålls. Erfarenhet från andra mudderdeponier visar en återkolonisering av bottenlevande fauna sker relativt snart efter avslutat deponering, inom 6 mån - 1 år.

Vidare bedöms att mudderdeponeringen inom trålområdet inte kommer att påverka trålningen negativt. Lermassorna kommer att deponeras på ett sätt som syftar till att bibehålla bottnens karaktär som den i dag ser ut, en jämn mjuk- och ackumulationsbotten. Bottnens karaktär av ackumulationsbotten medför att deponerade massor förblir på platsen och kommer inte att medföra en diffus spridning av grumlighet till kringliggande bottnar. Vidare kommer deponerade massor att överlagras av nytt sediment. Vid själva deponeringsförfarandet uppstår ett visst spill som kommer att spridas av strömmar. Detta spill bedöms inte medföra någon negativ effekt på kringliggande bottnar eller grundområden då utspädningseffekten är så stor. Med relativt snabb återkolonisering av ackumulationsbotten, bibehållandet mjukbottenkaraktär och ingen spridning av grumlighet till kringliggande bottnar bedöms mudderdeponering inte medföra någon negativ effekt på varken fisk, fiskrekrytering eller fisket.

De båda ackumulationsbottnarna har undersökts enligt efterfrågade undersökningar av Fiskeriverket, dvs. geologiskt, sedimentets miljökvalitet och marinbiologiskt. Det finns ingen anledning till att undersöka området geotekniskt då det inte är frågan om någon anläggning som kräver stabilitetsundersökning.

Sammanfattningsvis föreslår OHAB att den östra av de två undersökta bassängerna används som mudderdeponi. Denna bassäng är mest lämplig med tanke på att den är belägen längst från gränsen för riksintresse för yrkesfisket. Mudderdeponins geografiska läge framgår av aktbilaga 93 bilaga H och benämns "mudderdeponi direkt väster om Ytterskärsgrundet".

Beträffande länsstyrelsens förslag att använda muddermassor för täckning av deponier konstateras att förslaget dels är tekniskt komplicerat med tanke på avvattningsproblematiken, dels är mycket kostsamt. Att omhänderta 88 000 m3 muddermassor på deponi kostar ca 44 miljoner kr.

Marinbiologiska undersökningar

En marinbiologisk kartering av muddringsområdet och påverkansområdet samt mudderdeponin utfördes under oktober 2006. Generellt har grundområden öster om muddringsområdet en hög biologisk produktion och högt biologiskt värde. Området som är aktuellt för muddring uppvisade lågt marinekologiskt värde. I vissa områden runt muddringsområdet förekommer beläggningar med cyanobakterier och hög täckningsgrad av fintrådiga brunalger som tyder på att ekosystemet är i viss obalans.

Vid muddringen är det framför allt partikelspridning som kan påverka flora och faunan i grundområden kring muddringsområdet. Om partiklar fastnar på alger, speciellt fintrådiga brunalger och cyanobakterier, kan förkvävning av algerna och underliggande flora och fauna inträffa. Även fiskägg, t.ex. skarpsill/strömming som lägger sina ägg på blåstång och fanerogamer, kan påverkas på liknande sätt. Bottnar beväxta med fröväxter bedöms ha goda möjligheter att klara en översedimentering då dessa växter har riktiga rötter, rotskott och äkta frön. När grumligheten minskar skjuter nya skott ut från dessa. När muddring utförs kan även en tillfällig ökning av närsalter ske. Detta kan medföra en ökning av fintrådiga alger och cyanobakterier som i sin tur kan komma att övertäcka annan vegetation.

Flera undersökningar om hur muddringar och deponering påverkar den manna floran och faunan tyder på att den grumling som uppkommer sällan skadar floran och faunan. Organismer som lever i kustnära områden drabbas ofta av perioder med starkt grumligt ytvatten som uppkommer vid landavrinning. Dessa perioder är mer eller mindre jämförbara med den grumling som uppkommer vid muddring, om man inte befinner sig i direkt närhet till muddringsområdet.

Strömningsförhållandena i Stjärnviken bedöms inte påverkas påtagligt av planerad verksamhet. Framtida fartygstrafik bedöms kunna komma att påverka närområdet genom partikelspridning vid uppgrumling orsakad av propellrar. Denna grumling är dock att jämföra med periodvis naturlig uppgrumling orsakad av landavrinning.

Marinbiologisk karteringen av mudderdeponin visar en mjukbotten med framför allt havsborstmaskar och kräftdjur. Längs kanterna förekommer bitvis beläggningar med cyanobakterier. Inga betydande faunasamhällen bedöms påverkas vid en mudderdeponering på föreslagen plats. Kolonisering av bottenlevande fauna, främst havsborstmaskar och kräftdjur, på ny havsbotten bedöms ske relativt snart efter avslutad deponering.

Sammanfattningsvis bedöms påverkan från den planerade verksamheten på den marina floran och faunan i grundområden som relativ liten. Som skyddsåtgärd föreslås att grumlingen som uppkommer vid muddringen kontrolleras och vid behov begränsas med siltgardiner mot de grundområden som är belägna öster om planerat muddringsområde.

Övrigt

Sprängning och pålning

Med anledning av de synpunkter som framkommit från närboende beträffande sprängning vill OHAB poängtera följande. En försiktig och skonsam sprängning ska tillämpas, vilket kommer att avtalas med entreprenören. Ett sprängnings-PM tas fram i samband med detaljprojektering där maximalt tillåtna vibrationsnivåer anges. Vid sprängningen kommer hänsyn tas till avstånd till byggnader, bergrum och sprickzoner etc. genom att man anpassar hur tätt man borrar för sprängladdning och att storleken på sprängladdningarna anpassas. Inför sprängningsarbetena kommer erforderlig besiktning av fastigheter att genomföras vilket kommer att beskrivas i det sprängnings-PM som ska tas fram.

Pålning kommer att genomföras när kajerna ska anläggas. Containerkajen är en 320 m pålkaj med överbyggnad av betong. Pålning sker genom sprängstenen. Den 100 m långa pirkajen är en betongkonstruktion på stål och betongrörspålar. Runt den väderskyddade kajdelen byggs en pirkaj som är grundlagd på pålgrupper. Pålningen beräknas ta 3-4 månader. För att undvika störande buller kommer slagning av spont ej ske under nattetid och inte heller under lördagar, söndagar eller helgdagar.

OHAB kommer sammanfattningsvis att vidta nödvändiga försiktighetsåtgärder i samband med sprängning och pålning.

Dagvattenhantering

Inget bulkgods kommer att hanteras i den nya hamnen på Stegeludden. Föroreningarna i dagvattnet bedöms inte avvika från andra trafikerade ytor. Hamnbassängen och havet kommer därför att tillföras mindre mängder metaller och oljeföroreningar. I samband med detaljprojektering kommer dimensionering av dagvattensystemet och därmed dagvattenbrunnar och utjämningsmagasin genomföras. Fiskeriverket anger att förutom föreslagen kontroll av opolära alifatiska kolväten i dagvattnet bör även halten suspenderande ämnen och aromatiska kolväten kontrolleras. Som tidigare nämnts kommer inget bulkgods hanteras i hamnen. Det är i dagsläget oklart vilken typ av kemikalier och farligt gods som kommer att hanteras i hamnen är också svårt att ange vilka kontrollparametrar som ska gälla för dagvattnet. Med oljeavskiljare som reningsåtgärd bedöms utgående halter i dagvattnet bli låga. OHAB kommer vid utformning av kontrollprogram att beakta Fiskeriverkets synpunkter på kontrollparametrar.

Stoftspridningsberäkningar

I den nya hamnen på Stegeludden kommer inget bulkgods hanteras och därmed kommer den stoftspridning som idag kan upplevas som störande genom bl.a. nedsmutsningseffekter inte att förekomma. Stoftemissioner uppkommer genom utsläpp från fartyg, lastbilar och arbetsmaskiner.

Stoftemissioner i form av PM10 har redovisats för driftskedet för anläggningsskedet. Det nya förslaget till utformning av hamnanläggningen som redovisas i denna revidering innebär en minskning av antalet anlöp med 20 % och en minskning av fordonstrafiken med 70 %, vilket innebär att de beräknade emissionerna som tidigare redovisats bör minska i samma omfattning. Mätningar från 2004 och 2005, som sker på kommunhuset i Oxelösund, visar att halterna av PM10 ligger under gällande miljökvalitetsnormer och OHAB bedömer att normerna inte kommer att överskridas lokalt eller regionalt på grund av den nya hamnen. Spridningsberäkningar av emissioner från fartyg som genomförts i andra hamnar har visat att halttillskottet är några mg/m3. Emissionerna späds ut med avståndet frän källan. Eftersom halterna i Oxelösunds kommun idag ligger väl under MKN anser OHAB inte att stoftutsläppen specifikt kräver att spridningsberäkningar ska utföras.

I synpunkter från boende uttrycks oro för ökade luftutsläpp som ger upphov till sot (stoft) och lukt. Som nämnts ovan kommer bulkhantering inte förekomma i den nya hamnen på Stegeludden. Utsläpp kommer att ske från transporter och fartyg vilket är ofrånkomligt i hamnverksamhet. OHAB har både i ansökan, i tidigare komplettering och denna revidering angett flera möjliga åtgärder för att minska utsläppen. Dessa åtgärder är att förbereda för elanslutning av fartygen, använda miljödiesel klass 1 för arbetsfordonen, i största möjliga mån förse maskinparken med katalysatorer och partikelfilter (s.k. CRT-filter) och tillämpa differentierade hamnavgifter. Genom att förse arbetsfordonen med CRT-filter kan utsläppen av partiklar minskas med ytterligare 90% utöver den reduktion av utsläppen som katalysatorn ger. Med katalysator och CRT-filter kan alltså utsläppen reduceras väsentligt och bedöms kunna halveras per hanterad godsenhet.

Avfall från fartygen

Länsstyrelsen efterfrågar ett klargörande angående hantering av oljehaltigt vatten och barlastvatten. Oljehaltigt vatten kommer att tas emot i den nya hamnen på Stegeludden. Fartygen ska alltid anmäla om de har avfall som ska lämnas i hamnen enligt internationella regler (HELCOM). Oljehaltigt vatten kommer att mottas via slamsugningsfordon från godkänd transportör. Tömning av barlastvatten kan komma att ske vid lastning av fartygen för justering av djupgåendet. Rengöring eller reparering av barlasttankar bedöms inte bli aktuellt eftersom tankbåtar inte kommer att angöra hamnen på Stegeludden.

Drivmedel

Länsstyrelsen efterfrågar ett klargörande angående tankning av motorbränsle och omfattning och utformning av denna verksamhet. En cistern på ca 10 000 l för lagring av diesel kommer att finnas i hamnen. Cisternen kommer att vara invallad och kommer troligen placeras på uppställningsytan norr om järnvägen. Bedömd förbrukning av diesel i hamnen är 50 m3/år.

Teknisk beskrivning

Framtida behov

OHAB:s perspektivplan är framtagen för att klargöra hur företaget skall utvecklas avseende affärer och ekonomin på lång sikt. Den aktuella perspektivplanen gäller 2006-2012. Planen redovisar ett övre tak för hur långt Oxelösunds hamn kan utvecklas inom ramen för givna mark och vattenområden samt med hänsyn till tagen produktmix. Konsekvensen av planen är att det inre hamnområdet med kaj 3-8 kommer att bli fullt och ett nytt hamnområde måste öppnas upp. SSAB:s Stålhamn är idag för trång för dess verksamhet varför den verksamheten måste utvidgas.

Hanterade godsmängder i hamnens totala verksamhet beräknas öka från 7 milj. ton 2005 till 10,6 milj. ton 2012. Affärsområdena småbulk, bulkgods i kustgående tonnage och storbulk, bulkgods i oceangående tonnage kommer att öka då en ny kran tas i drift våren 2008. Tillstånd för befintlig hamnverksamhet meddelades 2004-05-14. Eventuella förändringar i befintlig hamnverksamhet hanteras i separat ordning.

En pir med ytterligare ett RoRo-läge för Gotlandstrafiken planeras bredvid kaj 2 parallellt med kaj 3, i enlighet med befintlig vattendom. Den södra delen av hamnplanen allokeras för denna färjetrafik. Godsfärjor med RoRo-trafik kan också komma att förläggas till RoRo-läget. I händelse av sådana affärer kommer den norra delen av hamnplanen att allokeras för den typen av verksamhet. Båda lösningarna bygger på en snabb access till motorvägen på Rv 53 via Thams väg. Ingen annan lösning är trafikmässigt accepterbar till en rimlig ekonomisk insats.

Containerhantering är en ny affär som möjliggjorts med ny krankapacitet och nära samarbete med flera intressenter. Tillväxtpotentialen är hög. Detta gods hanteras inledningsvis vid kaj 3-7, se bilaga 1. Container-, Ro-ro- och småbulkaffärer konkurrerar om samma kaj och lagerytor vilket innebär att någon verksamhet måste flyttas. En ny hamnanläggning på Stegeludden möjliggör en sådan expansion. I den nya hamnanläggningen på Stegeludden kommer även en alivädersterminal att byggas. Godset ankommer idag till SSAB:s Stålhamn via järnväg. Detta gods skulle kunna länkas ner till Stegeludden via den interna järnvägen. Synergieffekter som uppnås är att fartygen både kan ta containers och stålprodukter vilket leder till ett bättre kapacitetsutnyttjande. Dessutom blir lokaltransporterna från SSAB kortare.

Sammanfattningsvis kan sägas att OHAB beräknar att produktionsvolymerna kommer att öka med 50 % från 2006 till 2012. De befintliga kaj- och lagerytorna kommer inte att räcka för en sådan expansion varför OHAB behöver anlägga ny kaj och terminalområde på Stegeludden.

Planerad vattenverksamhet

Allmänt

En ny hamnanläggning planeras på Stegeluddens nordöstra sida söder om invallningen av den inre delen av Stjämviken som tidigare utförts av SSAB. Detta innebär att följande arbeten i vatten planeras:

- 320 meter kaj för container- och feederfartyg

- 1 st. roro-ramp.

- 100 m pirkaj med förtöjningsdykdalb

- 1 st. väderskyddad kajdel (100 m)

- muddring av ca 174 000 m3 berg och lösa massor

- utfyllnad och anläggande av ca 4 000 m2 kaj/hanteringsyta norr om och

- väderskyddet.

- utfyllnad i vattnet sydväst om framtida kaj för anläggande av hanterings- och uppställningsytor. Utfyllnad delvis med upptagna förorenade muddermassor som masstabiliseras.

För att få plats med väderskyddad kajdel kommer ca 150 m av befintlig sprängstensvall behöva tas bort i samband med anläggandet, varav ca 80 m används för återuppbyggande av ny sprängstensvall norr om väderskyddet. I bakkant på blivande kajen för container- och feederfartyg kommer en tät sprängstensvall att anläggas. Bakom denna vall kommer de förorenade muddermassorna från projektet att placeras och därefter stabiliseras.

Utöver vattenarbetena som nämnts ovan blir det även aktuellt med

- anläggande av järnvägsspår fram till väderskyddet

- en järnvägsterminal som ansluter till väderskyddet

- bortsprängning av bergknalle på land sydväst om befintlig strandlinje (sydväst om blivande kaj för container- och feederfartyg) samt här senare iordningställande av en 72 000 m2 stor asfalterad yta, till stora delar belägen på befintlig uppställningsyta på Stegeludden. Till denna ytan kommer ingen ny infart att byggas utan den befintliga kommer användas med mindre justeringar.

- en ca 47 000 m2 stor asfalterad uppställnings-/hanteringsyta nordväst om järnvägsterminalen

- anslutningsvägar i norra delen av området mellan hanterings- /uppställningsytorna och befintlig väg.

Anläggande av kaj för container- och feederfartyg

En cirka 320 meter lång pålkaj med en överbyggnad av betong kommer anläggas för container- och feederfartyg. Utöver detta kommer 100 m kaj anläggas på väderskyddets nordöstra sida (sjösidan).

Kajen för container- och feederfartyg byggs för att fungera för 20 meters, eventuellt 15 meters spårvidd på containerkranarna. För kostnadsuppskattningen har här kajen en bredd på 15 meter med en friliggande bakre kranspårsbalk 20 meter bakom främre spåret på kajen. Pålar bedöms att kunna bli betongpålar. I bakkant på kajen anläggs en tät sprängstensvall.

Kajen förankras med dragstag bakåt genom sprängstensvallen och förankras i berg eller med ankarplattor. Överkant kaj läggs cirka tre meter över medelvattenytan, dvs. ca på nivån +3,00 (MW -0,30).

Ny kajlinje kommer ligga cirka 65 m nordöst om befintlig strandlinje, men detta avståndet kan komma att ändras ca 15-20 m i vardera riktningen beroende på vilka exakta mängder förorenade muddermassor som genereras vid muddringen. I samband med detaljprojekteringen rekommenderas att vattenområdet lodas av noga och ytan ovan mark mäts in så att ett säkrare underlag för mängdberäkning och massbalans föreligger än det som använts för denna tekniska beskrivning. Massbalans på förorenade massor skall eftersträvas vid arbetena, dvs. upptagna massor skall fyllas ut bakom tät sprängstensvall och stabiliseras.

I anslutning till kajen har två järnvägsspår planerats med sträckning fram till en terminalbyggnad i anslutning till den väderskyddade kajdelen, se ritning M10-001, Bilaga 2. Den järnvägssträckning som visas kan komma att ändras något eftersom man vid detaljprojekteringen får utreda vidare vilken sträckning som är den lämpligaste.

Norra delen av containerkajen är väderskyddad på en sträcka av 135 meter. Väderskyddet består av en cirka 25 meter hög terminalliknande byggnad med plåtfasad. Byggnaden står på sjösidan på en 20 meter bred pirkaj som är grundlagd på pålar.

Anläggande av RoRo-ramp och pirkaj med förtöjningsdykdalb

1 styck ramp för roro hantering skall ingå i anläggningen. Den anläggs vid den södra delen av den planerade containerkajen. Roro-rampen riktas vinkelrätt ut från kajen och planeras att vara ca 25 meter bred och 20 m lång.

I anslutning till roro-rampen anläggs en cirka 100 meter lång pirkaj bestående av en betongkonstruktion på betong- och stålrörspålar. Bergstag förankrar konstruktionen i berget. 30-40 meter från piren anläggs en dykdalb för förtöjning. Mellan pir och dykdalb finns ett gallerdurksdäck.

Utfyllnad av hamnplan för hanterings- och uppställningsytor

Utfyllnad norr om väderskyddet för anläggande av kaj-/hanteringsyta

Strax norr om väderskyddet kommer en mindre kaj-/hanteringsyta anläggas där man skall kunna köra med truckar och dylikt. Tanken är att ihop med järnvägsterminalen få en sammanhängande hanteringsyta runt väderskyddet.

I samband med anläggandet av hanteringsyta kommer ca 150 m av den befintliga sprängstensvallen behöva tas bort, varav ca 80 m används för byggande av ny sprängstensvall norr om väderskyddet. Eftersom aktuellt område bakom vallen idag delvis är utfyllt med slaggprodukter från SSAB så kommer dessa massor först behöva förstärkas alternativt schaktas bort innan utfyllnad/uppbyggnad kan ske ovanpå.

För att säkerställa stabiliteten hos den nya hanteringsytan utmed vallen kommer eventuellt kvarvarande lager av lera mellan slaggutfyllnad och vall att muddras bort innan utfyllnad sker i enlighet med geotekniskt PM.

Utfyllnad i vattenområdet sydväst om ny kajkant för container- och feederfartyg

I bakkant på containerkajen anläggs en tät sprängstensvall. Sprängstensvallen byggs delvis utav den sprängsten som genereras vid sprängningsarbetena ovan vatten, delvis utav sprängsten utanför arbetsområdet. Viss mängd sprängsten kan även komma att användas till utfyllnad vid byggnation av hamnytorna.

Sprängstensvallen måste byggas före det att muddringen påbörjas, annars har man inte någonstans att lägga muddermassorna (ty de lösa muddermassorna ligger ovanpå berget).

När sprängstensvallen byggts placeras en geotextil ut längs vallens bakkant varefter utläggning av ett tätskikt av lera sker för att täta konstruktionen och minimera eventuellt utläckage av föroreningar. Vallens exakta utseende samt hur tätningen rent tekniskt skall genomföras bestäms i detaljprojekteringen.

Bakom sprängstensvallen placeras om möjligt alla de förorenade muddermassorna som genereras i projektet, varefter de stabiliseras. Viss utfyllnad kommer att ske ovan vattennivån.

Oavsett om muddring sker med hjälp av enskopeverk (typ miljöskopa) som lägger muddermassorna på en pråm eller med hjälp av sugmudderverk så kommer muddermassorna att pumpas in bakom invallningen. Sannolikt kommer enskopeverk att användas för muddring vilket ger mindre mängd överskottsvatten i samband med inpumpning av muddermassoma. Det vatten som finns innanför vallen innan muddermassorna pumpas in samt eventuellt överskottsvatten som följer med muddermassorna kommer sannolikt att passera ut genom vallen. Som nämns åtgår så gott som allt vatten i muddermassoma, vid en torrhalt på ca 30 %, vid masstabilisering för reaktion med bindemedlet.

Massbalans på förorenade massor skall eftersträvas vid arbetena. Vid detaljprojekteringen kommer en noggrannare inmätning av botten att ske så att mängderna av lösa muddermassor och berg kan beräknas mer exakt.

Ovanpå de stabiliserade muddermassorna läggs ett förbelastningslager av morän eller kross på ca 1,0 m. Efter ca 6 månader bedöms slutliga sättningskrav uppnås. Kraven definieras vid detaljprojekteringen. Efter förbelastningen fylls ytan ut till slutlig nivå, med erforderlig överbyggnad och asfaltslager.

För att få en fungerande dagvattenhantering behöver samtliga områden som ansluter till planerade system beläggas med asfalt eller annan likvärdig beläggning.

Masstabilisering

I tidigare förslag till utformning av hamnanläggning (ansökan daterad 2004-03-09) var förslaget att de förorenade muddermassorna skulle deponeras på land. Enligt detta tidigare förslag avvattnas massorna innan deponering och behandlas genom tillsats av bindemedel (stabilisering) alternativt behandlas med kemisk extraktion.

I detta nya förslag till utformning av hamnanläggning kommer kajlinjen att ligga cirka 65 m nordost om befintlig strandlinje och vattenområdet innanför kajen kommer att fyllas ut. I kajens bakkant (sydvästra delen av betongdäcket) anläggs en tätad sprängstensvall. Innanför den tätade vallen fylls området med förorenade muddermassor som masstabiliseras.

Ett blandningsverktyg monterat på en grävmaskin (eller motsvarande) med ett roterande mixerhuvud förs ner i massorna. Bindemedlet matas ut med tryckluft under mixerhuvudet och blandas tills rätt bindemedelshalt uppnåtts.

Merox AB har tagit prov på de förorenade muddermassorna i Stjärnviken och blandat detta med 100 kg/m3 av en bindemedelsblandning bestående av cement/Merit 5000 (50%/50%) i labb. Med en bindemedelsmängd på 100 kg/m3 uppnås en korrigerad tryckhållfasthet på 550 kPa efter 28 dygn. Massorna har inte avvattnats innan stabilisering. Torrhalten på sedimenten som använts vid försöken är 30-32 %. Om torrhalten på muddermassorna är ungefär samma som vid provtagningen så kommer i stort sett allt vatten åtgå till reaktion med bindemedlet, dvs. det uppkommer inget överskottsvatten. Används föreslagen miljömuddringsteknik (enskopeverk) blir det mycket små mängder extra vatten, dvs. utöver sedimentets naturliga vatteninnehåll, i muddermassorna.

Man brukar inleda stabiliseringsarbetet med att göra t ex 3 testområden med en något högre bindemedelsmängd än vad labbtesterna visat. När man har resultat från dessa testområden (efter t.ex. 2 veckor) kan bindemedelsmängden justeras enligt resultaten. På detta sätt kan bindemedelsmängden justeras mot den aktuella torrhalten i muddermassorna.

Fördjupning i delar av vattenområdet genom muddring

Farleden in till den nya hamnanläggningen på Stegeludden blir densamma som till SSAB:s kajer, Ålöfjärden, dvs. inte samma farled som till OHAB:s övriga kajplatser. För att möjliggöra fartygstrafik in till den nya hamnanläggningen krävs en fördjupning genom muddring till ramfritt djup på 10 m i delar av vattenområdet.

Muddring kommer utföras utanför den nya kajen samt där väderskyddet för fartyg skall placeras. Muddringsområdena visas på ritning M10-002 i aktbilaga 93 bilaga 3. Eftersom översta skiktet av bottensedimentet är förorenat är det lämpligt att för borttagning av detta använda s.k. miljömuddring. Muddringstekniken innebär att en specialkonstruerad skopa används som kan schakta upp förorenade ytsediment med bra precision och minimerar spill. Miljöskopan är helt tät och gräver horisontellt med en precision på ca ± 5 cm om det finns positioneringssystem (visande x, y, z-koordinater) på mudderverket. För muddring av övriga icke förorenade muddermassor kommer troligen samma (medelstort) enskopeverk användas som vid miljömuddringen, men med utbyte av miljöskopan till en med högre kapacitet.

Sugmuddring är mindre lämpligt eftersom det inte går att få en sådan precision på detta verk som med enskopeverk med miljöskopa. Detta innebär att volymen "förorenade massor" blir större eftersom man måste försäkra sig om att få med alla dessa massor.

Öster och norr muddringsområdet (i anslutning till öppet hav) kommer en siltskärm att placeras för att minimera spridning av grumlat sediment.

Sprängning

Ungefärlig utbredning på berg som kommer att tas bort framgår av ritning M10-002. Uppskattad volym berg som kommer sprängas bort under vatten är ca 36 000 m3 och ovan vatten ca 10 000 m3 (avser teoretiskt fasta m3). Om sprängning behövs för att förlägga spill, vatten och dagvattenledningar i området så tillkommer volymer för detta.

Sprängning under vatten kommer främst att ske i läge för ny kajkant och nordost om denna. Genom att utöka befintlig hamnyta åt nordost och placera ny kajkant ca 65 m ut från befintlig strandlinje så slipper man spränga så mycket berg under vattnet. Om kajkanten istället hade placerats i läge där befintlig strandlinje ligger idag hade det krävts betydligt mer undervattensprängning för att erhålla önskat ramfritt djup vid kaj.

Sprängning ovan vatten blir aktuellt i samband med att ett bergparti på nordöstra sidan av befintlig upplagsyta på Stegeludden tas bort. Sprängning här görs för att erhålla en plan hamnyta.

Sprängsten som generas vid sprängnings- och muddringsarbetena kommer delvis att användas för byggnation av sprängstensvallarna (i bakkant på containerkajen samt norr om väderskyddet). För byggnation av sprängstensvallen vid containerkajens bakkant kan endast sprängsten som köps in utifrån eller sådant som genereras vid sprängningsarbetena ovan vatten användas eftersom berget beläget i vatten måste avtäckas innan det lossgörs. Sker bergavtäckning innan vallen byggts kan muddermassorna ej läggas inom tänkt invallning. Viss mängd sprängsten som lossgörs inom området kan även komma att användas till utfyllnad vid byggnation av hamnytorna. Överskottsmassor transporteras bort och används där behov föreligger i närliggande projekt.

Försiktig och skonsam sprängning måste tillämpas vid sprängningsarbetena eftersom det finns ett känsligt bergrum ca 400 m väster om där sprängning skall ske. Det finns i området även några äldre brunnar som borrats i berget samt ett antal borrhål. Tre större sprickzoner samt ett antal mindre sprickzoner finns i området nordväst om Stegeludden i anslutning till bergrummen. I samband med detaljprojekteringen bör ett sprängnings-PM tas fram där krav på sprängning samt maximalt tillåtna vibrationsnivåer framgår. Tiden som sprängningsarbetena kommer att pågå är beroende av hur mycket maskinella resurser som sätts in samt vilka krav på borrhålens täthet, laddning etc. som föreskrivs i det sprängnings-PM som kommer att tas fram. Bedömd tidsåtgång för laddning, sprängning och losshållning av berget i vatten är ca 4 månader.

Det nya förslaget till hamnutbyggnad, jämfört med tidigare förslag, innebär att större volymer berg måste sprängas bort men samtidigt blir volymen muddermassor mindre, se nedan.

Muddringsområde och muddringsmängder

Nedan angivna muddermängder är beräknade och uppskattade utifrån de inmätningar på bottennivåer som utförts i området. Likaså har det förutsatts att det finns en hel del förorenade massor bakom invallningen där väderskyddet för fartyg skall anläggas. I samband med detaljprojekteringen behöver närmare undersökning av botten och sedimentet bakom invallningen göras för att få säkrare underlag för var kajfronten skall placeras. Likaså behöver sedimentet under framtida kaj undersökas för att bestämma hur mycket som måste tas bort i samband med kajbyggnationen.

Utanför invallningen (ca 61 000 m2)

Muddring utanför invallningen, utanför framtida kaj och pir, utförs ned till ett djup av 10 meter under medelvattenytan (dvs. till ett ramfritt djup på 10,0 m).

Under framtida kaj har räknats med att de översta lösa lagren med sediment tas bort samt att ca 3 m schakt för ny sprängstensvall behöver göras under vallen ur stabilitetssynpunkt. Detta innebär att de förorenade massorna som tas bort där vallen skall ligga måste förflyttas temporärt några meter ut i vattnet medan vallen anläggs. Innan dessa arbeten påbörjas skall området avskärmas med siltgardiner.

Nedanstående muddringsmängder avser teoretiskt fasta m3 och är uppskattade utifrån inmätta bottennivåkurvor (Sjöfartsverket) och provborrningar (SGI 1992, VIAK 1974, SCC 1994, 1996 och 1998). I området närmast befintlig strandlinje (framtida kajlinje) saknas bottennivåkurvor på en sträcka av ca 45 m ut från strandlinjen, varför det finns en osäkerhet i uppskattade muddermängder. Det samma gäller befintliga bottennivåer innanför invallningen. Komplettering av nivåkurvor måste göras i samband med detaljprojektering för att få fram mer exakta mängder.

Förorenade muddermassor (dy, lera) 30 200 m3Övriga icke förorenade muddermassor 82 000 m3(dy, lera och friktionsjord) exkl. bergBerg (under vatten) 35 000 m3TOTALT: 147 000 m3

Innanför invallningen (ca 5 500 m2)

För att kunna anlägga väderskydd samt hanteringsyta norr om denna behöver muddring bakom invallningen utföras. Muddring för väderskyddet görs även här ned till ett djup av 10 m under medelvattenytan. I övrigt har räknats med att man endast tar bort de förorenade muddermassoma.

Förorenade muddermassor (dy, lera) 20 000 m3Övriga icke förorenade muddermassor 6 200 m3(dy, lera och friktionsjord) exkl. bergBerg (under vatten) 1 000 m3TOTALT: 27 000 m3

Med hänsyn taget till muddringsutrustningarnas toleranser (redovisas i bilaga 8:5) noggrannhet på inmätningar av bottendjupet samt till eventuell övermuddring, släntmuddring (vid muddringsområdets kanter) samt felmarginaler uppskattas mängden erhållna muddermassor till maximalt ca 217 000 m3, dvs. 174 000 m3 ± 25%. Volymerna avser teoretiskt fasta m3. Materialet som tas upp har större volym eftersom det sväller något vid upptagning.

Inom de områden som skall fördjupas utanför invallningen innehåller de översta ca 40 cm av bottenlagret förorenade ytsediment enligt tidigare utförda undersökningar. Dessa massor separeras vid muddringen från övriga icke förorenade massor och behandlas därefter som förorenade. För att säkerställa att de förorenade massorna avskiljs under ytmuddringen så kommer ytterligare 5 cm (precision på miljömuddringsskopan) under de översta 40 cm att behandlas som förorenade massor. I de volymer på förorenade muddermassor som anges i denna rapport är dessa extra 5 cm medkalkylerade. Om annan muddringsteknik blir aktuell blir övermuddringen större och mängden förorenat mudder likaså.

För de massor som skall muddras på insidan av vallen är det mer osäkert hur djupt ner i bottenlagret som föroreningarna sträcker sig. Sediment och lera som avses muddras är idag till stora delar övertäckt av slagg. Detta beror på att en omlagring troligtvis har skett vid utfyllnad av området. I de volymer på förorenade muddermassor som anges i denna rapport har ett föroreningsdjup på tre meter kalkylerats. Prover behöver tas i de områden som skall muddras innanför vallen för att säkerställa föroreningarnas utbredning.

Totala volymen på förorenat mudder kan komma att minska till runt 35 000 m3 om det vid noggrannare undersökning av massorna bakom invallningen visar sig att där endast är ringa föroreningsdjup.

Tidplan

OHAB har i sin perspektivplan analyserat hur godsflödena i hamnen kommer att utvecklas de kommande 6-10 åren. Containertrafiken så väl som övrigt gods förväntas öka så att en ny containerkaj blir aktuell senast 2012. Stålhamn är redan idag för trång och SSAB:s verksamhet har en mycket positiv utveckling. Behov av en ny allvädersterminal finns egentligen redan. Befintlig vägförbindelse in till Stegeludden uppfyller i stort sett behoven för den nya hamnanläggningen. Ett nytt järnvägsspår in till allvädersterminalen kommer att anläggas för att möjliggöra omdirigering av gods från SSAB. I ansökan yrkas på 10 års arbetstid.

Arbetena, inklusive muddring, beräknas i effektiv tid ta ca 2 år. Muddringsarbetena beräknas i effektiv tid ta ca 11 månader om ett enskopeverk används och dessa arbeten kommer troligen att bedrivas parallellt med övriga anläggningsarbeten.

Muddring

Tidsåtgången för de muddringsarbeten som blir aktuella beror på vilken muddringsutrustning som väljs samt hur många enheter som sätts in. Om ett grävmudderverk används för upptagning av alla muddermassor, inklusive det uppsprängda berget, åtgår en tid på ca 11 månader. Använder man istället sugmudderverk för upptagning av samtliga muddermassor, med undantag för berget där grävmuddring är nödvändigt, åtgår en tid på ca 6-7 månader. Tiden för lossgöring av berget genom laddning och sprängning är ej inkluderat i dessa tider.

Övriga anläggningsarbeten

Arbetena med anläggande av ny kajsträcka inklusive tillhörande terminalområden och RoRo-ramper bedöms ta ca 1 år. Denna tidsåtgång förutsätter att man jobbar från flera fronter samtidigt.

Kostnader

Nedan anges ungefärliga kostnader om samtliga planerade arbeten görs. I kostnaderna ingår 20% påslag för administration, projektering och oförutsett.

Planerade förändringar rörande vattenverksamhet:

Kaj (320 m + 100 m (sjösida väderskydd)) 87 000 000:-Pir (100 m) och Förtöjningsdykdalb 11 500 000:-RoRo-ramp (1 st.) 6 000 000:-Bergschakt inkl. sprängning under vatten (36 54 000 000:-000 m3)Muddring av förorenade massor (50 000 m3) 20 700 000:-med deponeringsaltemativ: Deponering innanför tätad sprängstensvall samt masstabilisering av muddermassor (inkl. 300 m3 sprängstensvall)Muddring av underliggande massor med 9 600 000:-deponering till havs (ca 120 000 m3)Summa: ca 189 000 000:-

Övriga planerade förändringar:

Ytor för hantering och uppställning på 75 000 000:-hamnplan samt yta nordväst om planerad järnvägsterminal; inkl. vägar, dagvattensystem och belysning (120 000 m2)Jämvägsspår 22 000 000:-Bergschakt ovan vatten (10 000 m3) 2 000 000:-Byggnader (väderskydd, järnvägsterminai) 90 000 000:-Summa ca 190 000 000:-Total summa: 379 000 000:-

Drift i planerad hamn

Gods och godshantering

De dominerande godsslagen som kan bli aktuella i den nya hamnen på Stegeludden är containers, trailers och enhetsgods. Stålprodukter kommer främst från SSAB.

Huvuddelen av den godstrafik som blir aktuell i den nya hamnen på Stegeludden är förväntad tillkomst av ny trafik som inte trafikerar Oxelösunds hamn idag.

Även en viss omdirigering av gods hit från befintliga lossningsplatser i Oxelösunds hamn kan bli aktuellt. Detta är bl.a. aktuellt för en del av stålhämnstonnaget som idag ankommer Stålhamnen i Oxelösund via järnväg. En del av detta kommer länkas ned till Stegeludden på den interna banan och där lastas ut via en allvädersterminal. Även viss containerhantering kan bli aktuellt att flyttas till Stegeludden då den inre hamnen i Oxelösund blir för trång. Trafikökningen till Stegeludden blir då knappt 10 000 TEU då resterande mängd endera kommer med lokaltransport direkt mellan järnverket och Stegeludden och resten via järnväg.

Gods kommer att lossas och lastas via fartygens ramper (dvs. RoRo-hantering) eller med containerkran. Containrar kommer att staplas sex stycken i höjd och kommer att bygga knappt sex meter. Under drift är containerkranen 52 m hög.

Norr om befintlig upplagsyta vid Stegeludden kommer det byggas en övertäckt järnvägsterminal och ett väderskydd för fartyg. Gods kommer komma i täckta järnvägsvagnar. Inne i terminalen lyfts godset (främst rullar) av järnvägsvagnarna med hjälp av traverser i taket på terminalen och ställs på sidorna i terminalen. När lossningen är klar så tar traversen fram det som ska lastas till väderskyddade hallen och annan travers lastar båten. Det finns plats för gods från flera tåg inne i terminalen när de lastas på fartyg som står inne i väderskyddet. Liknande väderskydd som planeras på Stegeludden finns i en hamn i Finland.

Det RoRo-gods som kommer att hanteras kommer att förvaras i slutna behållare. Farligt gods placeras på ett speciellt avsatt område i enlighet med gällande lagar och föreskrifter. Området skall vara invallat. Vid risk för påkörning skall påkörningsskydd anordnas. Tömning av dagvatten bör ske genom manuell pumpning från pumpgrop via oljeavskiljare. Driften i hamnen kan komma att pågå dygnet runt. Beräknade godsvolymer 2012 är 750 kton stålgods, 250 kton containers och 700 kton Roro.

Transporter till och från hamnen

Transporter till och från samt inom hamnen sker med fartyg, tåg, lastbil och arbetsmaskiner av olika slag. Planarbete pågår för ändring av del av detaljplan för del av Oxelö 7:60. Området omfattar främst G:a Oxelöundsvägen samt områden öster och väster därom. Förutom trafikflödet längs G:a Qxelösundsvägen och genom centrum ses även korsningar till G:a Oxelösundsvägen över. OHAB planerar att bygga en ny intern väg för oregistrerade fordon för att separera dessa från trafiken på G:a Oxelösundsvägen. Vägen kommer att gå från de södra lagerytorna i befintlig hamn över G:a Oxeiösundsvägen och ansluter till befintlig infartsväg till Stegeludden. Den interna vägen kommer främst att användas för dumprar och andra arbetsfordon för trafik mellan befintlig hamn och Stegeludden samt för trafik mellan befintlig hamn och SSAB. Vägen kommer att byggas under 2008. Enligt förslaget till ändring av detaljplan kommer entrén till Stegeludden förbättras genom att huvudriktningen på G:a Oxelösundsvägen riktas mot Stegeludden. Anslutning till Gamla Oxelösund får väjningsplikt och fortsättningen österut ges karaktären lokalväg.

Antalet fartygsanlöp beräknas till 1 anlöp per vecka för RoRo-containerfartyg, 5 anlöp per vecka för RoRo-container feeder och 3 anlöp per vecka till allvädersterminalen (stålgods) dvs. totalt 550 anlöp/år. Fördelningen av fordonsrörelser/järnvägsrörelser till och från hamnen uppskattas enligt tabell 1 nedan. Totalt beräknas antalet fordonsrörelser till och från hamnen till 45 000 fordonsrörelser per år eller 130 per årsmedeldygn. Antalet jämvägsrörelser beräknas till 500 tågset per år.

Tabell 1: Transporter till och från hamnen på Stegeludden

Fordonsrörelser Järnvägsrörelser Trailer/vecka Tågset*)/vecka

Roro-containerfartyg 400 -

Roro-container feeder 500 -

Ståltonnage - 10

Summa 900 10

*) Baserat på att ett tågset innehåller 22 vagnar

VA-system inklusive reningsanordningar inom hamnområdet

Allmänt

I den planerade verksamheten finns dagvattenledningar, dagvattenbrunnar, oljeavskiljare för dagvatten, färskvattenledningar och spillvattenledningar.

En personal/kontorsbod kommer byggas inom området, troligen på norra delen av hamnytan på Stegeludden, strax söder eller sydöst om järnvägsterminalen. I denna delen av området kommer också samlas yta för uppställning och tankning av fordon, återvinningsstation samt yta för farligt gods. Oljeavskiljare kommer finnas i anslutning till dessa ytor. Byggnaden skall ha spill och vatten inkopplat. Matarledning för vatten och avlopp kommer därifrån att gå i mark till kommunens nät.

Rörgravar för dagvatten- och färskvattenledningar, ev. även för spilledningar måste antagligen sprängas. Skonsam och försiktig sprängning skall utföras likt övrig sprängning i området.

Färskvatten

Hamnens vattenförsörjning kommer att ske genom kommunens vattenledningsnät. Färskvattenförbrukningen kan uppdelas i egen förbrukning och leverans till fartygen. Vattenhanteringen för hamnverksamheten vid 550 anlöp/år uppskattas till:

- Egen vattenförbrukning 2100 m3 Vattenleverans till fartyg 5000 m3

Den interna förbrukningen är baserad på en bemanning med 24 personer. Den egna förbrukningen består till övervägande delen av vattenförsörjning till personal/kontorsbod. Längs uppställningsytornas kanter placeras brandposter ut med ett avstånd på cirka 100 m. En avsättning av vattenledning, typ V150, kommer finnas till containerkajen. Kajen utrustas med 2-3 brandposter. Två brandposter skall ge ett flöde på minst 201/s. Brandposterna vid kaj kan dels användas för brandbekämpning, dels för vattenleveranser till fartygen.

Dagvatten

Ett antal höjdryggar och ett antal dalar med dagvattenbrunnar kommer finnas på ytorna. Dagvattenbrunnar placeras i möjligaste mån i uppställningsytor och med höjdryggar i körytor.

Dagvatten som samlas upp på de asfalterade hamn-/uppställningsytorna kommer ledas genom självfall rakt ut i hamnbassängen under kajen. Ingen hantering av petroleumprodukter förutom uppställning och transporter förekommer på dessa ytor. Det dagvatten som uppkommer bedöms därför inte väsentligt avvika från annat dagvatten där trafik förekommer.

Dagvatten från uppställningsyta för farligt gods skall gå via en oljeavskiljare, typ koalecensavskiljare. Cirka 10 % av hamnytan (ca 7000 m2) på Stegeludden (uppställnings-/hanteringsytan söder om järnvägsterminalen) bedöms bli speciellt avsatt yta för farligt gods. Farligt gods placeras i enlighet med gällande lagar och föreskrifter. Tömning av dagvatten bör ske genom manuell pumpning från pumpgrop/ utjämningsmagasin via oljeavskiljare innan vattnet släpps ut i hamnbassängen. Vid utjämningsmagasinet skall kontroller av vattnet kunna ske.

Tankning av motorbränsle samt uppställning av arbetsfordon kommer att ske på en hårdgjord yta. På denna yta kommer tank för motorbränsle att finnas. Ytan skall vara ansluten till system med oljeavskiljare. Placering av ytan blir troligen på norra delen av hamnytan på Stegeludden, strax söder om järnvägsterminalen.

I detaljprojekteringen, då man mer exakt vet vilka ytor som blir aktuella att avleda via oljeavskiljare samt storlek på dessa ytor, kommer erforderlig storlek och utformning på utjämningsmagasin att bestämmas. Det samma gäller dimensionering och typ av oljeavskiljare.

De dagvattenledningar som finns i dagens verksamhet kommer att pluggas igen.

I samband med att planerade anläggningar byggs kommer dagvattnet att ledas i diken och ledningar till oljeavskiljare innan vattnet får sitt utlopp utanför kajen. Det är möjligt att installera en avstängningsanordning i systemet.

Spillvatten

Spillvattnet från området kommer att avledas till kommunens ledningsnätet, troligen med hjälp av en pumpstation. Till spillvattennätet är kopplat avlopp från personal- och driftbyggnader.

Enligt internationella överenskommelser är hamnarna skyldiga att omhänderta avloppsvatten från fartygen. Om detta behov uppstår anordnas, för fartyg, fasta mottagningspunkter anslutna till det kommunala reningsverket alternativt så hämtas fartygens spillvatten av slamsugningsfordon som kör det till reningsverket.

Oljehaltigt vatten från fartyg

Oljehaltigt vatten från fartyg kommer, efter fartygen meddelat behov härom, att hämtas vid kaj via slamsugningsfordon från godkänd transportör. På detta sätt mottas oljehaltigt vatten i befintlig hamn och samma säkerhetsrutiner kommer att gälla även i den nya hamnen för denna hantering.

Barlastvatten

Barlastvatten från fartyg kommer, om fartyg skulle ha behov av att lämna sådant, hämtas av tankfordon som kör det till ställe för omhändertagande. Hamnen i Stegeludden kommer dock inte att angöras av några fartyg med barlastvatten eftersom det inte är aktuellt med oljefartyg vid denna hamnen.

Energi

Årlig förbrukning av el uppskattas till 800 MWh. I detta ingår el för belysning av läger- och vägytor, till uppvärmning och belysning av personalbyggnad/kontor och förråd samt driften av kranen.

Avfall

En återvinningsstation för farligt avfall där oljefilter, maskinrumsoljor o.d. kan lämnas kommer att finnas inom hamnområdet. Troligt läge på denna yta blir i ett hörn på den norra hanterings-/uppställningsytan (norr om järnvägsterminalen). Ytan kommer att vara inhägnad och hårdgjord. Ingen förorenad hantering på själva ytan blir aktuell.

Olyckor och säkerhet

Dagvatten från farligt godsytan kommer att ledas till en lågpunkt på denna yta varefter vattnet går via utjämningsmagasin och oljeavskiljare. Utsläppspunkten kan förses med avstängningsventil.

SYNPUNKTER

Fiskeriverket

Fiskeriverket vidhåller tidigare föreslagen skyddstid 1 april - 31 augusti för grumlande arbeten i vatten, grumlingshindrande åtgärder med skyddsskärmar, aktiv kontroll av grumlingsspridning och dess effekt i recipienten (både muddrings- och deponeringsområdet). Som ex. kan nämnas att de fiskeförbud som idag finns för Stockholms län, i syfte att skydda lek av abborre och gädda, gäller under perioden 1 april - 31 maj. Förslag ligger om att öka ut förbudstiden till att gälla från och med 1 mars.

Oxölesunds Hamn motsätter sig ett krav på dubbla geotextilskärmar och att en oljeläns monteras i samband med muddringsarbetena. Fiskeriverket ser det som viktigt vid hantering av förorenade sedimentmassor att muddringsområdet omgärdas av två separata, "dubbla" skyddsskärmar. Motsvarande villkor har fastställts vid ett flertal tillfällen av olika miljödomstolar, exempelvis i samband med Citybanan i Stockholm (Miljödomstolen i Stockholm, mål nr M 9003-05), Citytunnelprojektet i Malmö (Miljödomstolen i Växjö, mål nr M 81-02). Skyddseffekten av två separata skärmar är tydlig, jämför figur i yttrande 2006-03-24.

Påverkan av grumlingarna/sedimentationen kan anges dels i indirekta effekter, dels i direkta effekter. De indirekta effekterna av grumlingar/muddringar påverkar fiskens miljö och/eller beteende. Grumlingarna bedöms kunna sprida sig över relativt stora områden, beroende på vindar och strömmar, och leda till negativ påverkan bl.a. genom översedimentation av till exempel vegetation och bottenfauna, vilket i sin tur innebär minskad primärproduktion och risk för minskad fisktillväxt. Efter tippningen av muddringsmassorna finns risk att ojämnheter uppkommer i sedimentytan. Detta kan resultera i dåligt vattenutbyte med åtföljande syrebrist och svårigheter för bottenfauna att återkolonisera området. Sedimentation/översedimentering förändrar och minskar andelen tillgängliga lek- och uppväxtområden.

Muddring av trösklar till fjärdar och vikar, gör att vattentransporten ökar och därmed utdriften av larver till mindre optimala levnadsområden. Sådana ingrepp kan också leda till lägre och instabilare vattentemperatur, vilket är negativt för fisken som gynnas av stabila temperaturförhållanden. Tungmetaller och organiska miljögifter är starkt partikelbundna, men om partiklarna är små kan de dels sedimentera långsamt och därmed spridas över stora områden dels ätas av djurplankton och bottenfauna, varvid föroreningarna kan införlivas i näringsväven. Möjligheten finns därmed till ökat flöde av såväl tungmetaller som organiska miljögifter från sediment till biota. Undersökningar utförda i samband med muddringsarbeten inför Citytunneln i Stockholm visar på att metallernas lösta koncentrationer ökade momentant i samband med resuspensionen, som innebar en momentan oxidering (varvid syrehalten sjönk) (Forsman et. al., 2005). I samband med att det reducerade sedimentet resuspenderas finns en risk att föroreningarna oxideras. Om halterna överskrider akkuttoxiska riktvärden kan det inte uteslutas att negativa effekter kan uppstå på fisk. Sedimentationstestet visade att halterna sjunkit under akuttoxiskt ofarliga nivåer efter 27 dygn.

Grumlingar i vattnet påverkar även fiskarnas beteende och orienteringsförmåga. Skyendereaktioner hos strömming uppträder redan vid en partikelhalt på 3 mg/l. Försämrade siktförhållanden utgör en av de faktorer som kan tänkas påverka konsumtion, tillväxt och överlevnad hos arter som liksom abborre är beroende av synen för sitt födosök. Risk föreligger för ökad predation genom att fiskarna tvingas söka nya ståndsplatser.

Undersökningar visar att abborre och gädda påverkas negativt/ visar mindre tätheter i områden utsatta för båttrafik, jämfört med referensområden. En av de viktigaste orsakerna till skillnaderna var lägre vattentemperatur beroende på ökade strömmar och vattenutbyte p.g.a. båttrafiken (sugeffekter etc.) (vattentemperaturen var signifikant lägre i områden invid farleder, jämfört med motsvarande referensområden). Undersökningen visar även på att tätheten av abborre är starkt negativt korrelerad med våghöjden, d.v.s. att arten är känslig för exponering. Förutom att skapa vågor och strömmar, genererar båtar även höga ljud (upp till 175 dB) som kan skapa flyktreaktioner hos fisken. Ljud från båtar kan rent hypotetiskt störa vuxen fisk så pass, under leksäsongen att de i mindre grad väljer områden med höga ljudnivåer som lekområden. Skadeeffekten av fartygstrafik på produktionsområden för fisk, beror bl.a. på avståndet och typen av fartyg, men kan vara upp till 100 %.

De direkta effekterna av grumlingar/muddringar påverkar fiskens kondition vilket kan leda till minskad tillväxt och ökad dödlighet. Skador på rom, genom ex. vis reducerade syreförhållanden, och gälfilament på tidiga livsstadier av fisk, kan leda till överdödlighet samt till minskad tillväxt. Negativa effekter erhålls genom vidhäftning av suspenderat material på bl.a. larver samt översedimentering och syrebrist hos bentiska ägg och larver.

Vad avser sprängningar anges i sökandens kompletteringar en letal gräns på 150- 300 meter från detonationsplatsen. Gränsen för subletala effekter, ex. vis hörselskador på fisk är längre.

Både muddringsområdet och föreslaget deponeringsområde ligger inom Riksintresse för yrkesfiske, riksintresse nr 24. Området utgör fångstområde för, fr.a. gös, abborre, gädda, sik, strömming, skarpsill och ål.

Fiskeriverket anser att sökanden ska redovisa alternativa deponeringsplatser som inte berör riksintressen för yrkesfisket.

Ett trålfiskeområde finns i nära anslutning till det föreslagna deponeringsområdet. Risk finns för negativ påverkan på fisket inom området. Gränserna för trålfiskeområdet finns fastställt i FIFS 2004:36. Fiskeriverket anser att deponering inom trålfiskeområdet är olämpligt.

Både muddrings- som deponeringsområdet ska karakteriseras geotekniskt, fysikaliskt, kemiskt och bilogiskt (vegetation, bottenfauna, fisk etc.). I MKB:n refererade utförda miljöundersökningar i området bör redovisas i fulltext.

I MKB:n till ansökan redovisas kortfattat de sedimentanalyser som tagits på sedimentet inom det tilltänkta muddringsområdet. Fiskeriverket anser att få parametrar analyserats. Flera viktiga tungmetaller saknas, bl.a. koppar, krom etc., i analys av tennorganiska föreningar och PAH-föreningar (fr.a. känt som tillsats i båtbottenfärger) saknas etc. Organiska tennföreningar (TBT) har karakteriserats som en av de mest giftiga substanser som släppts ut i miljön, fullt jämförbara med dioxiner. Redan i mycket små doser ger föreningarna upphov till allvarliga skador på det marina livet. Analyser av föroreningsinnehållet på deponeringsplatsen saknas (motsvarande parametrar som analyseras på muddringsmassorna bör analyseras här). Innehållet i de massor som avses deponeras bör jämföras med förhållandena på deponeringsplatsen.

Oxelösunds Hamn föreslår för utsläpp av dagvatten ett villkor för opolära alifatiska kolväten. Fiskeriverket anser att dag-, läk-, press- och porvatten som eventuellt avleds till recipienten inte får innehålla påvisbara mängder av aromatiska kolväten. Mineral- och hydrauloljor består av en lång rad olika kemiska föreningar, vilka kan vara giftiga för vattenmiljön. Graden av giftighet skiljer sig beroende på organismens ålder. Ägg- och larvstadier är mer känsliga än motsvarande vuxna individer. Oljornas giftighet är till stor del beroende av olika tillsatser och andelen aromatiska kolväten. Några egenskaper som gäller för de flesta tillsatta additiven till oljor är att de är svårnedbrytbara och har högre fördelningskoefficienter i oktanol/vatten. Det sistnämnda innebär att ämnena har en benägenhet att upplagras i fett, vilket i kombination med toxisk verkan gör att de kan orsaka skador på organismer under en längre tidsperiod.

Fiskeriverket anser att det är väsentligt att även halten suspenderade ämnen (mätt som GF/A) i utgående vatten från verksamheten (muddringar, dagvatten etc.) hålls låg. Detta med tanke på bland annat partiklars egenskaper som bärare av tungmetaller och andra högmolekylära potentiellt miljöfarliga ämnen.

Fiskeriverket ser det som viktigt, ur allmän fisk- och fiskesynpunkt, att stora krav på säkerhet och kontroll ställs på sökanden om tillstånd till vattenarbetena medges. Värdefulla och för yttre påverkan känsliga grunda, vegetationsklädda bottenområden finns framför allt öster och söder om muddringsområdet. Siken som leker på hösten har en känslig period under vinterhalvåret, varför viss försiktighet även behövs under denna årstid.

Om inga eller få åtgärder för att minska effekterna på vattenmiljön i samband med arbetena genomförs, eller om de fungerar dåligt finns stor risk att en fiskeskada uppkommer i ett större vattenområde.

Fiskeriverket anser att sökandens förslag till förvaring av förorenat bottensediment, innanför invallning, är att likställas med en deponi. Utformningen av deponin ska följa deponeringsförordningens (2001:512) krav på bland annat transportbarriärer och transporttider av föroreningar till recipienten, säkerhet vad gäller långtidsförvaring (hundratals år) etc. Med tanke på förvaringsplatsens närhet till recipienten, bör motsvarande tekniska krav ställas som för deponering av farligt avfall.

Tippningsplatsen ligger inom ett område med befintlig farled. Tippning ska undvikas under eller alldeles efter att stora fartyg passerar (latenstid 1 h, d.v.s. den tid det tar för skiktstörningen att utjämnas).

Sökanden anger att den aktuella muddringen kan ses som en sanering av området men att den inte innefattar omkringliggande områden som förmodligen består av liknande förhållanden. Bolaget har angett att "framtida fartygstrafik bedöms kunna komma att påverka närområdet genom partiklelspridning vid uppgrumling orsakad av propellrar". Fiskeriverket förutsätter att saneringarna av förorenade sediment sker i en sådan omfattning att någon partikelspridning av förorenade sediment, till följd av fartygstrafik, inte kommer att ske.

Länstyrelsen

Allmänt

Länsstyrelsen tillstyrker att Oxelösunds Hamn meddelas tillstånd enligt miljöbalken till att anlägga och driva ny hamn. Länsstyrelsen har inget att erinra att fastställa en arbetstid på tio år. Tillstånd bör ges med följande slutliga villkor, utredningsvillkor och provisoriska villkor.

Länsstyrelsen är positiv till en nyetablering av hamnverksamhet. Länsstyrelsen anser att villkor bör ställas på verksamheten för att minimera de miljöstörande effekterna.

Länsstyrelsen anser att ur miljösynpunkt är det viktigt att kunna via hamnen transportera gods på land med den direktanknutna järnvägen. Lokaliseringen ligger inom ett område som är ett stort industripåverkat kustområde. Bolaget måste vidta försiktighetsåtgärder då närhet finns till boende och fritidsbebyggelse.

Vidare bör de outredda frågorna som finns leda till utredningsvillkor för att klargöra dessa uppskjutna frågor och i ett senare skede ge slutliga villkor för de områden som ej är uppklarade. Detta gäller särskilt bolagets påverkan vid deponeringsplatsen, risken för spridning av föroreningar från sedimenten vid anläggandet och fartygsrörelse, sprängning och de biologiska miljökonsekvenserna vid sprängning i vatten.

Sedimenten är mycket förorenade vilket beror på att området har använts av stora förorenande industrier under mycket lång tid. Idag är påverkan emellertid mindre, men eftersom skärgården och Östersjön är särskilt skyddsvärda områden så behövs stor hänsyn tas till detta, så att så långt som möjligt skadlig spridning av de förorenade sedimenten undviks.

Lokalisering

Enligt 2 kap. 4 § miljöbalken ska verksamheter lokaliseras till platser som är lämpliga beträffande miljöbalkens mål och bestämmelser om hushållning av mark- och vattenområden. På den valda platsen ska ändamålet med verksamheten kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön.

Om verksamheten kan befaras föranleda skada eller olägenhet av betydelse för människors hälsa, trots vidtagna skyddsåtgärder, får verksamheten endast bedrivas om det finns särskilda skäl. Detta enligt 2 kap. 9 § miljöbalken.

Enligt ansökan är det ca 300 m från den planerade kajen till närmaste bostad, som ligger i bostadsområdet Gamla Oxelösund. Enligt kompletteringarna från bolaget är avståndet räknat från verksamhetsområdets gräns 75 meter till närmaste bostad. Enligt detaljplanen för gamla Oxelösund ska området förtätas med nya bostadshus.

Det saknas rekommenderade skyddsavstånd till hamnar i Boverkets allmänna råd "Bättre plats för arbete (1995:5)", men det rekommenderade skyddsavståndet för en omlastningscentral är 500 m. Ett skyddsavstånd kan krympas om erforderliga skyddsåtgärder vidtas eller om de lokala förhållandena är gynnsamma (bergknallar, skogsridåer etc. Länsstyrelsen anser att sådana åtgärder måste göras i samråd med fastighetsägarna inom det närbelägna detaljplanelagda området.

Utredningsvillkor

Tillsynsmyndigheten bör ges i uppdrag att genom utredningsvillkor hantera följande frågeställningar:

- sanering och efterbehandling av förorenade sediment (muddring, utbredning, djup, metod, åtgärdsmål).

- skyddsåtgärder och försiktighetsmått vid efterbehandling i form av stabilisering av de förorenade sedimenten.

- skyddsåtgärder för den inerta deponi som de stabiliserade förorenade massorna utgör.

- åtgärder och kontroll med avseende på omgivningspåverkan under driften.

1. Grumling. Bolaget ska under en utredningsperiod undersöka påverkan av den grumling som uppkommer vid fartygsrörelser i hamnområdet, i farleden samt påverkansområdena. Utredningen ska innehålla en bedömning av riskerna för påverkan av spridningen av föroreningar från de förenade sedimenten på skyddsvärda områden, människor och miljön. Bedömningen ska också innefatta behov av att genomföra åtgärder och sanering. Bedömningen ska baseras på:

a. den belastning och den fartygstrafik: som den sökta verksamheten kommer att utgöra under normal drift tillsammans med övriga aktuella verksamheter (främst fartygstrafik?)

b. spridningsförutsättningar såsom naturliga strömmar, typ och utbredning av sediment

c. föroreningarnas art och farlighet

d. föroreningsnivån

e. området och omgivningarnas skyddsvärde

f. känsligheten hos exponerade människor

Eftersom farleden är samma som bland annat SSAB använder bör utredningen utföras i samverkan med dem och eventuellt även andra aktuella verksamhetsutövare. Utredningen med förslag till åtgärder ska utgöra ett underlag för de detaljerade åtgärdsförberedande undersökningarna enligt punkt 2 nedan. Eftersom undersökningar av förorenade sediment oftast måste ske i flera steg innebär denna utredning inte något hinder för tillsynsmyndigheten att vid behov ställa krav på nya fördjupade undersökningar. Bolaget kan inte påbörja de åtgärdsförberedande underökningarna innan slutliga villkor lämnats.

2. Förorenade sediment. Bolaget ska i samband med detaljprojekteringen inför muddringsarbetet utföra detaljerade åtgärdsförberedande undersökningar inklusive riskbedömning på de förorenade sedimenten. Riskbedömningen ska utföras med avseende på framtida sökt verksamhet samt med avseende på muddrings- och sprängningsarbetena. Syftet med de fördjupade undersökningar och riskbedömning innan muddring, utöver de orsaker som bolaget själv angivit i den tekniska beskrivningen, är att:

a. undvika återkontaminering med förorenade sediment pga. fartygsrörelser

och naturliga strömmar i den muddrade och sanerade hamnen

b. bestämma de acceptabla halterna av föroreningar, särskilt PCB, i de muddrade massor som ska anses så "rena" att de kan deponeras i havet eller efterbehandlas genom sökta stabiliseringsmetod.

c. bestämma de acceptabla halterna av föroreningar, särskilt PCB, som kan lämnas kvar i hamnområdet och dess omgivning.

d. ta fram lämpliga skyddsåtgärder för att förhindra negativ påverkan av förorenade sediment vid arbeten i vatten framförallt vid muddring och sprängning i vatten.

Program, provtagningsplaner och riskbedömningar ska utföras i samråd med tillsynsmyndigheten. Bolaget kan inte påbörja de muddringsarbetena innan slutliga villkor lämnats.

3. Stabilisering av förorenade muddermassor. Bolaget ska undersöka, planera och konstruera skyddsanordningar enligt förordningen (2001:512) om deponering av avfall för de stabiliserade förorenade muddermassorna motsvarande de krav som ställs på en deponi för inert avfall. Geologiska och hydrologiska förhållanden på platsen ska beaktas och skyddsanordningar ska konstrueras såsom täckskikt mot inläckage, täta barriärer mot utläckage av lakvatten och sättningsskydd osv.. Utredningen ska särskilt omfatta:

a. flera analysresultat i form av olika laktester, andra tester och provtagningar som bevisar att de stabiliserade massorna kan ses som inert material, se kriterier för deponiklass i deponiföreskriften (NFS 2004:10).

b. belysta exempel eller tester som visar att metoden är tillförlitlig.

c. hur omhändertagande av föroreningar från det överskottsvatten som uppkommer vid stabilisering ska ske.

d. utredning av de risker som finns för spridning av föroreningarna genom läckage, sprickor, vattengenomströmning, slitage etc.

e. förebyggande åtgärder och kontroller som kan förhindra läckage av föroreningar eller andra negativa konsekvenser av de identifierade riskerna.

Utredningen samt förslag till försiktighetsmått och villkor för stabiliseringsarbetet lämnas till tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten fastställer de slutliga villkoren för stabiliseringsarbetet och den framtida kontrollen. Bolaget kan inte påbörja stabiliseringsarbetet innan slutliga villkor lämnats.

4. Dumpningplats. Bolaget ska på den planerade dumpningsplatsen undersöka sedimentens status och innehåll av miljö- och hälsopåverkande ämnen. Syftet är att ta fram en nivå för acceptabla halter i de massor som ska dumpas där.

Om det aktuella området innehåller föroreningar ska en bedömning göras över de spridningsrisker och som finns i samband med dumpningsarbetet. Bolaget ska även utreda miljökonsekvenser för deponiplatserna med en detaljerad beskrivning av fiskfaunan och dess lek- och uppväxtområden.

Utredningarna ska ske i samråd med tillsynsmyndigheten. Bolaget kan inte påbörja dumpningsarbetena innan slutliga villkor lämnats.

5. Sprängning. Bolaget ska under prövotiden utreda konsekvenser av sprängning i vattnet. Vilka är de biologiska miljökonsekvenserna vid sprängning i vattnet? Konsekvenser och vilka åtgärder som ska vidtas vid sprickbildning i berg och bergram. Vid sprängning inom muddringsområdet kan fiskeskada inte uteslutas. En utredning om detta bör göras och en bedömning av skadornas storlek. Utredningen ska ge förslag till åtgärder och villkor för skyddsåtgärder samt förslag på fiskeavgift. Miljödomstolen fastställer slutliga villkor och fiskeavgift.

Bakgrunden till att utredningsvillkor krävs innan slutliga villkor kan ges

Miljöundersökningar och miljö- och hälsoriskbedömningar av förorenade områden i allmänhet och förorenade sediment i synnerhet måste i regel utföras i flera steg eftersom man utifrån de nya resultaten i varje steg på nytt måste utvärdera riskerna och osäkerheterna. När man då formulerar om problemställningen måste man även ta ställning till om fördjupad utredning behövs i ytterligare steg för att kunna avgöra om och vilka åtgärder som krävs.

Utredningsvillkor 1 Grumling

Länsstyrelsen anser att uppskjutna villkor bör ställas för åtgärder och kontroll med avseende på omgivningspåverkan av fartygsrörelse under driften. I länsstyrelsens kompletteringsbegäran den 2006 begärdes en utredning av fartygsrörelsernas påverkan på spridning av förorenade sediment. Bolaget har inte svarat och hävdar i sitt svar att farleden inte ingår i prövningen. Enligt Naturvårdsverkets handbok om Hamnar 2003:7 framgår det att även trafiken i farleden skall ingå. De förorenade sedimenten i den farled som är aktuell är riskklass 1 dvs. mycket stor risk för påverkan och därmed mycket allvarligt förorenat enligt Mifo-metodiken. Eftersom skärgården och Östersjön utgör särskilt skyddsvärda områden är behovet stort att redovisa konsekvenserna av fartygstrafiken på spridning av föroreningarna från sedimenten.

Det program för samordnad recipientkontroll för kustvatten i Oxelösunds kustvatten som tagits fram utgör endast övervakning av situationen nu och i framtiden och avser inte att utreda fartygsrörelsernas påverkan på spridning av föroreningar från redan befintliga förorenade sediment.

För att kunna bedöma de långsiktiga effekterna på ekosystemen kan analyser av sedimentens toxicitet vara mycket värdefullt, exempelvis genom mikrotox-tester. Eftersom resultatet från utredningar av förorenade sediment innebär ny kunskap om risker och osäkerheter så måste ett nytt ställningstagande ske av behovet om fortsatta utredningar. Därmed kan de slutliga villkoren som lämnas efter resultatet av denna utredning inte få förhindra krav på ytterligare klargörande undersökningar. Utredningen bör resultera i förslag till fortsatta åtgärder, bedömning av saneringsbehov i farled samt förslag till omgivningskontroll och villkor för skyddsåtgärder.

Utredningsvillkor 2 Förorenade sediment

Länsstyrelsen anser att uppskjutna villkor bör ställas för sanering och efterbehandling av förorenade sediment (muddring, utbredning, djup, metod, åtgärdsmål)

Prover har tagits i 5 punkter 1996 och 1 punkt under 2006 och resultaten visar mycket höga halter av flera farliga föroreningar PCB, PAH, bly, kadmium. Mängden förorenade muddermassor beräknas med viss osäkerhet till ca 50000 m3 och innehåller många kilon föroreningar som bör undvikas att spridas till omgivningen och vidare ut i Östersjön.

För att kunna bestämma mer exakt vilka och hur mycket sediment som är förorenade behövs mer detaljerade undersökningar av sedimentens utbredning och djup samt bottens utseende och fler prover. Ytterligare ämnen som bör analyseras är dioxin och tennorganiska ämnen (t.ex. TBT). Analyserna ska utföras med rätt detektionsgräns.

En fördjupad riskbedömning behövs för att fastställa vilka halter av föroreningar som kan räknas som "rena" och därmed kan deponeras på den utsedda platsen i havet. Framförallt ifrågasätts bedömning i ansökan om att PCB-halterna endast är förhöjda ned till 40 cm djup. Riskbedömningen skall resultera i vilka halter som vi kan acceptera ur förorenings och risksynpunkt vid deponeringsplatsen samt kan lämnas kvar i hamnområdet.

Utifrån riskbedömningen tas förslag till skyddsåtgärder och försiktighetsmått fram för dels stabiliseringsarbetet av de förorenade sedimenten och dels för övriga arbeten såsom muddringar och sprängningsarbeten i vatten. Undersökningen bör förutom slutliga villkor resultera i förslag till åtgärdsmål, acceptabla halter, förlag till hantering av muddermassorna samt skyddsåtgärder och försiktighetsmått. Utredningen iskall ske i samråd med tillsynsmyndigheten som sedan fastställer de slutliga villkoren för sanerings- och muddringsarbetena.

Utredningsvillkor 3 Stabilisering av förorenade muddermassor

Länsstyrelsen anser att uppskjutna villkor bör ställas för skyddsåtgärder och försiktighetsmått vid den inerta deponi som de stabiliserade förorenade massorna utgör. En utredning krävs som tar fram vilka skyddsanordningar som krävs dels för att uppfylla kraven enligt deponiförordningen (2001:512) för deponering av inert avfall. Bättre bevis genom laktester eller andra tester tas fram som visar att det stabiliserade materialet verkligen kan räknas som inert. För att kunna bedöma relevansen av laktesterna och andra tester för aktuellt muddringsmaterial är det viktigt att provtagningsplats och provets art och föroreningsinnehåll innan stabiliseringen tydligt redovisas, utredningsvillkoret ingår att redovisa förslag på hur föroreningar i det överskottsvatten som kan uppkomma i stabiliseringen ska tas om hand. Risker och svagheter med stabiliseringen som kan orsaka läckage av föroreningar tas fram och bedöms. Utifrån detta tas lämpliga skyddsåtgärder och försiktighetsmått fram. Slutliga villkor skall sedan beslutas för hur skyddsåtgärderna för det stabiliserade området ska se ut samt framförallt hur kontrollen av "Merit hamnen" ska gå till.

Utredningsvillkor 4 Dumpningsplats

Länsstyrelsen anser att bolaget bör utreda de miljökonsekvenser för deponiplatserna behöver därmed innehålla en detaljerad beskrivning av fiskfaunan och dess lek- och uppväxtområden. Svar behöver ges på bl.a. dessa frågor: Hur stor negativ påverkan kommer deponeringen att ha på fisk, fiskrekryteringen och fisket i området? Hur stort område kommer att påverkas av slambeläggning på botten och uppgrumling runt deponiområdet? Bolaget skall utreda vilka föroreningshalter som är acceptabla att deponera på den aktuella platsen Detta skall ske i samråd med tillsynsmyndigheten.

Utredningen skall ge förslag till åtgärder och villkor för dumpningen. Slutliga villkor skall beslutas av tillsynsmyndigheten.

Utredningsvillkor 5 Sprängning

Länsstyrelsen anser att uppskjutna villkor bör ställas för att utreda konsekvenser av sprängning i vatten och på land. Ett sprängnings-PM skall tas fram samt ett kontrollprogram där det ingår hur det ser ut innan sprängningarna på börjas, under och efter det att sprängningarna genomförts. Risk för sprickbildning och påverkan på känsligt bergrum 400 m väster om sprängningarna föreligger. Vilka risker finns för sprickbildning och vilka konsekvenser får det om detta uppstår? Vilka åtgärder måste då göras om t.ex. bergrummen kommer att få in vatten. Vilka biologiska miljökonsekvenser fås vid sprängning i vatten? Svar på dessa frågor bör inges till tillsynsmyndigheten innan sprängningar får utföras. Vidare bör det också ingå en riskbedömning och vilka åtgärder som skall vidtas.

Vid sprängning inom muddringsområdet kan fiskeskada inte uteslutas. En utredning om detta bör göras och en bedömning av skadornas storlek och därmed utbetalande av fiskeavgift.

Slutliga villkor

Länsstyrelsen anser att tillståndet bör förenas med följande slutliga villkor.

Allmänt villkor

1. Verksamheten ska bedrivas i huvudsaklig överensstämmer med vad som angivits i ansökan jämte bilagor sam vad sökande i övrigt har uppgett eller åtagit sig i målet.

Hantering av produkter och avfall

2. Kemiska produkter och farligt avfall ska förvars på torr och mot omgivningen tät plats på sådant sätt att eventuellt läckage inte kan förorena omgivningen. För kemiska produkter och farligt avfall gäller att lagrings- och uppställningsplatser ska invallas så att minst hälften av den totala volymen, dock minst den största behållarens volym plus minst 10 % av de övriga kärlens volym, kan innehållas i invallningen. Förvaring ska ske så att obehöriga förhindras tillträde. Kemikalier och farligt avfall ska vara märkta med innehåll. Ämnens som kan avdunsta ska förvaras så att risken för avdunstning minimeras.

3. Mottagning, hantering och lagring av gods och avfall ska ske på sådant sätt att risken för störning i minimeras.

4. Mottagning, hantering och lagring av nya godstyper, som kan innebära risk för störning i form av lukt eller buller liksom risk för annan påverkan på människors hälsa eller miljö ska i god tid anmälas till tillsynsmyndigheten.

5. Vid lossning och lastning ska åtgärder vidtas så att damning och spill på kaj och i vatten minimeras. Eventuellt spill av produkt eller avfall ska omgående samlas upp och tas omhand.

6. Kajer och övriga ytor inom området ska hållas rena.

Buller

7. Buller från hamnen ska begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå som riktvärde* utomhus vid närmaste bostäder än 50 dB(A) vardagar mån-fre dagtid (kl. 07.00 - 18.00), 40 dB(A) nattetid (kl. 22.00 - 07.00), 45 dB(A) övrig tid. Momentana ljud nattetid (kl. 22 - 07) får inte överskrida 55 dB(A).

8. Bolaget ska vidta bullerskyddande åtgärder så att bullerstörningar från verksamheten inte uppkommer i detaljplanelagt område i Oxelösund och fritidsboende. Bullerskyddsåtgärder ska utformas och företas i samråd med fastighetsägarna.

9. Fordon inom området ska ha bullermätare installerade i sina fordon.

10. Differentierad hamnavgift ska finnas i syfte att uppnå lägsta bullernivå och utsläpp till luft.

11. Arbetsredskap för pålning, spontning m.m. ska väljas så att Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2004:15) om buller från byggarbetsplatser klaras.

12. Bullrande arbete såsom pålning, spontning, betongbildning m.m. får endast ske dagtid (kl 07-18) vardagar (måndag-fredag)

13. Omhändertagande av barlastvatten ska ske på sådant sätt att främmande organismer inte sprids till vattnet.

Utsläpp till luft

14. Elanslutning för fartyg som anlöper till hamnen ska finnas.

15. Bolaget ska undersöka och fortlöpande följa utvecklingen i fråga om möjligheten att minska utsläppen av SO2, NOX och stoft till luft från anlöpande fartyg. Redovisning ska ske till tillsynsmyndigheten i den årliga miljörapporten.

16. Bolaget ska fortlöpande arbeta för att minska miljöpåverkan från arbetsfordon och maskiner inom verksamheten. Redovisning ska ske till tillsynsmyndigheten i den årliga miljörapporten.

Dag- och spillvatten

17. Utsläpp till dagvatten från hamnen får inte innehålla halter av föroreningar som överskrider, som riktvärde* och kvartalsmedelvärde, följande värden:

Cd 0,2 µg/1Crtot 50 µg/1Cu 35 µg/lPb 20 µg/1Zn 100 µg/lPAH 0,5 µg/lOpolära alifatiska kolväten 5 mg/lSuspenderade partiklar 100 mg/l

18. Dagvattenbrunnar förses med utjämningsmagasin och reningsanläggning med oljeavskiljare. Avstängningsventiler ska installeras vid utsläppspunkterna.

19. Oljeavskiljaren ska drivas så att högsta reningseffekt uppnås med tekniskt och ekonomiskt rimliga insatser. Vid reningsutrustningen ska finnas uppdaterade skötsel- och driftinstruktioner, som har till syfte att hålla miljöpåverkan på lägsta nivå.

Muddring

20. Grumlande arbeten ska utföras under perioden 1 september - 1 april.

21. Muddringsarbetet ska avskärmas med dubbla skärmar och följas upp genom kontrollprogram.

22. Vid transport av muddermassor till deponiplats ska transporten utföras på sådant sätt att inget spill uppkommer.

Dumpning

23. Dumpning i havet ska ske under kontinuerlig kontroll av vind och strömriktning i området och genomföras så att inte störning sker för trålfiske inom området samt att grumlingens utbredning får en negativ påverkan på fisk, fiskeproduktion och bottenfauna. Detta gäller särskilt det område norr om deponeringsområdet som utgör ett viktigt reproduktionsområde för såväl för vårlekande fiskarter som den höstlekande fiskarten.

24. Siltskärmar ska användas vid dumpning av muddermassor i havet.

25. Dumpning ska ej ske under och alldeles efter att stora fartyg har passerat området.

Förorening av mark

26. I samband med markarbete ska bolaget avgöra behovet av markundersökningar samt anmäla upptäckt markförorening till tillsynsmyndigheten. Markförorening ska efterbehandlas

27. Om verksamheten i sin helhet eller någon del av denna upphör ska det ske i god tid före nedläggningen anmälas till tillsynsmyndigheten. Kemiska produkter och farligt avfall ska då tas om hand. Bolaget ska vidare i samråd med tillsynsmyndigheten undersöka om det finns förorenade områden och i så fall också ansvara för att området efterbehandlas.

Risk- och säkerhetsarbete

28. Bolaget ska ha ett övergripande ansvar för risk- och säkerhetsarbete i hamnområdet.

Samarbetsorgan

29. För samråd i kontrollfråga och frågor rörande hamnverksamheten ska finnas ett, av bolaget sammankallat, samarbetsorgan i vilket ska ingå representanter för bolaget och tillsynsmyndigheten. Till samarbetsorganet kan även representanter för fiskeriverket, räddningstjänsten, kommunen, närboende och andra som medlemmarna anser bör delta i arbetet.

Kontrollprogram

30. Ett aktuellt kontrollprogram ska finnas för verksamheten och följas. Programmet ska bland annat ange hur utsläppen ska kontrolleras med avseende på mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod. Förslag till reviderat kontrollprogram ska lämnas till tillsynsmyndigheten senast 3 månader efter att detta tillstånd tagits i anspråk.

Motivering till föreslagna slutliga villkor

Buller

I bolagets bullerutredningen föreslås olika åtgärder för att dämpa buller. Utredningen bedömer att om nyetableringsvärden ständigt skall hållas krävs att den planerade utomhusverksamheten byggs in eller avskärmas med höga vallar eller plank. Bolaget har angett att de kommer att beakta åtgärdsförslagen för att minska bullerstörningarna.

Bolaget anger att Socialstyrelsens Allmänna råd om buller inomhus och höga ljudnivåer (SOSFS 1996:7) kommer att uppnås. Länsstyrelsen anser att bullervillkor för nyetablering av industriverksamhet skall följas beroende på dess närhet till detaljplanelagt område för bostäder.

Länsstyrelsen anser att verksamhetens störningar i form av buller är sådan att åtgärder måste vidtas för att begränsa effekterna.

Länsstyrelsen anser att bolaget, som en del av störningsbegränsningen, skall ha elanslutningsmöjlighet för fartyg och alternativa lastnings- och lossningsmetoder.

Länsstyrelsen anser vidare att som en bullerbegränsande åtgärd ska fordon ha en bullermätare installerad synlig för föraren så att de verksamheter som orsaker buller registreras och föraren får en återkoppling direkt för att minska bullerstörande verksamhet. Direktvisande mätning till förare av hur buller drabbar närboende är en bra återkoppling om vilka verksamheter som alstrar mycket buller. Denna metod tillämpas i Borlänge.

Länsstyrelsen anser att åtgärden att anlägga vallar eller andra avskärmande åtgärder för att minska buller från verksamheten skall genomföras, detta för att uppnå riktlinjerna för buller för nyetablering av industrin

Utsläpp till luft

Transporter med trailer beräknas till 900 st/vecka vilket alstrar buller och utsläpp av partiklar, Länsstyrelsen anser att det vore önskvärt att mer gods styrs över till järnväg.

Elfordon eller fordon med biodrivmedel som bränsle bör användas för transporter där så är möjligt. Av tidigare inlämnad ansökan framgår att de interna transporterna uppgår till ca 4 200 mil i Ro-Ro hamnen.

Länsstyrelsen ser positivt på att anlägga järnvägsspår fram till allvädersläget vilket möjliggör att omlastning till järnväg underlättas, vilket är bra ur miljösynpunkt.

Bolaget skall fortlöpande arbeta för att minska miljöpåverkan och maskiner inom verksamheten. Detta kan göras genom att använda elfordon eller biodrivmedel där så är möjligt. Redovisning av arbetet skall ske till tillsynsmyndigheten i den årliga miljörapporten.

Farligt gods

Länsstyrelsen anser att en riskanalys skall göras och lämnas till tillsynsmyndigheten innan hantering av farligt gods kan göras. Farligt gods skall enligt bolaget placeras på speciellt avsatt område och skall vara invallat. Bolaget skall till tillsynsmyndigheten ange vilka typer och mängder det rör sig om.

Alternativa lokaliseringar av deponi för rena massor

Länsstyrelsen anser att ett nyttiggörande av massorna på land är mer förenligt med hushållnings- och återvinningskraven i 2 kap. 5 § miljöbalken än dumpning till havs. På deponierna runt om i regionen råder det dock oftast brist på massor att använda som mellantäckning och det vore därför intressant om ett sådant alternativ var möjligt.

Underlag för fiskeavgift

Länsstyrelsen anser att det behövs ett utdömande av en fiskeavgift. Länsstyrelsen anser att det behövs underlag i form av en vegetations- och bottenfaunakartering i bottenområdet som påverkas av muddring samt fartygsrörelser.

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden tillstyrker ansökt verksamhet. Nämnden har under målets förberedelse begärt kompletteringar från bolagets sida och de huvudsakliga frågeställningarna har utretts.

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden har förklarat att den tillstyrkt förslaget om etablering av hamnverksamhet på Stegeludden under förutsättning att:

- Landtransporter via järnväg prioriteras, och att vägtransporter leds via en framtida Östersjöled.

- Att dispens för dumpning av muddermassor söks på den i handlingarna angivna platsen ”direkt väster om Ytterskärgrundet”.

- Ett kontrollsystem som syftar till att inga muddermassor läcker ut i vattnet vid transport till dumpningsplats upprättas.

Nämnden förordar att fast elanslutning för fartygen i hamn inrättas.

Miljö- och samhällsbyggnadskontoret har framfört följande.

Allmänt

Sammantaget ställer sig Miljö- och samhällsbyggnadskontoret positiva till en eventuell nyetablering av hamnverksamhet på Stegeludden. Ur ett globalt miljöhänseende är det positivt att en större del av godstransporterna sker till sjöss än vad som är fallet idag, vilket talar för en utbyggnad av de hamnar som omfattas av riksintresse. En ny hamnanläggning på Stegeludden innebär att ytor som idag saknar natur- och kulturvärden tas anspråk, vilket är en god hushållning med mark- och vattenresurser.

Transporter

Kontoret anser att det ur miljöhänseende är viktigt att prioritera landtransporter till och från hamnen via järnväg till en hamnanläggning på Stegeludden. Att bygga ut den infrastruktur som behövs för att möjliggöra järnvägstransporter är därför mycket angeläget. Problem med trafiksituationen i Oxelösunds tätort föreligger redan i dagsläget. Med hänsyn till den störning en ökad trafikbelastning skulle innebära om vägtransporterna skulle ske längs befintligt vägnät, bör framtida vägtransporter till och från en hamn på Stegeludden ske via en ringled utanför tätorten. Kontoret fasthåller därför, trots att den av sökande angivna trafikmängden justerats ned i reviderad ansökningshandling, att vägtransporter till och från en ny hamnanläggning skall ske via Östersjöleden.

Landskapsbild

Kontoret ser det som väsentligt att den skogsbeklädda naturmark som vetter mot Gamla Oxelösund bevaras så som redovisas i ansökan. Det är också av stor vikt att den lastningsterminal som avses byggas ges en utformning och färgsättning som harmonierar med omgivningen. Ovanstående motiveras genom att hamnverksamhet på Stegeludden kommer medföra en stor visuell påverkan på utanförvarande kustområde. Om hamnanläggningen kommer till stånd, utgörs hela kuststräckan av industri- och hamnverksamhet med Gamla Oxelösund som enda avbrott. Genom att förlägga den nya kajplatsen till ett läge ca 65m. nordöst om den nuvarande strandlinjen, genom byggnation av en väderskyddad lastningsterminal, samt genom utbyggnad av tänkt pir på 100m förstärks intrycket av en hårt exploaterad kust.

Buller och luftutsläpp

Miljö- och samhällsbyggnadskontoret anser att en hamn vid Stegeludden skall följa de bullernivåer som anges för nyetablerad industriverksamhet. Det är känt att en addition av buller från flera jämnstarka bullerkällor ökar ljudnivån, och särskild hänsyn bör därför tas till de boende i Gamla Oxelösund då deras boendemiljö redan i dag är bullersatt både från verksamhet i den nuvarande hamnen och från SSAB. I Naturvårdsverkets råd och riktlinjer för externt industribuller (SNV RR 78:5) anges att; vid samtidig påverkan från flera industrier (i detta fall Oxelösunds Hamn samt SSAB) bör man försöka begränsa ljudnivån mer än vad som anges i SNV RR 78:5 för den enskilda industrin, för att det samlade bidraget ej skall överskrida riktvärdena i kringliggande områden.

I bifogad bullerutredning redovisas endast bullernivåerna i närområdet, men då vindförhållandena väsentligt inverkar på spridningen av buller i det öppna skärgårdslandskapet befarar kontoret att riktvärden för buller vid fritidsbebyggelse kan överskridas på Furön, Ålö och Danviskholmama.

Kontoret vill också påpeka att bullermätningarna i ansökan är beräknade utifrån en höjd av 7,5 m på containerupplagen, samtidigt som det anges att sökanden vill nyttja en höjd av 10 m på upplagen.

Kontoret stödjer sökandes intentioner att erbjuda inkommande båtar elanslutning i hamnen då detta är viktiga åtgärder för att minska emissioner till luften, och för att förebygga den lågfrekventa bullerstörning som fartygsmaskiner kan ge upphov till.

Kontoret anser det också som viktigt att fartygstrafiken till Stegeludden kommer gå via den farled genom Ålöfjärden som beskrivits i handlingarna. En ökad trafikering av området mellan Gamla Oxelösund och Korsholmen på Furön skulle medföra en ökad bullerbelastning för de boende i området.

Muddring

Kontoret anser generellt att muddringar vid samma plats endast får ske mellan 1 september och 1 mars.

Muddermassor

Det översta lagren förorenade sediment, kommer enligt ansökan att användas som fyllnadsmassor innanför den nya kajen, där de stabiliseras på plats. Redovisad metod är relativt ny, nen under förutsättning att fastläggning av föroreningarna sker, anser kontoret att det som positivt att massorna kan återanvändas.

Enligt ansökan kommer dispens sökas i syfte att få dumpa icke förorenade muddermassor till havs. Den plats som valts ut att dumpa massorna på ligger direkt väster om Ytterskärsgrundet, och är enligt SGU en ackumulationsbotten som har låga biologiska värden varför kontoret stödjer valet av denna. Vid transport av muddermassor skall täta pråmar användas, och ett kontrollsystem med syfte att säkerställa att inget läckage sker, skall upprättas. Bakgrunden till detta är att läckage av muddermassor under transport har vid tidigare muddringsarbeten varit ett problem som visat sig ge negativa konsekvenser för det lokala fisket. Kontoret anser därför att det är av största vikt att massorna under transporten ut till dumpningsplatsen inte tillåts läcka ut.

Kontoret förutsätter att sökanden kommer att redovisa vilka farleder som kommer nyttjas för pråmtransport av muddermassor, med hänvisning till att områden som omfattas av riksintresse för friluftslivet, naturvården och yrkesfisket kan beröras.

Övrigt

Kontoret förutsätter att frågan om sprängning kommer behandlas i bygglovsanmälan.

U.B. och B.O.E

Detaljplanen för Gamla Oxelösund fastställdes 2004. Området består av en kärna med vad som finns kvar av en typisk skärgårdsbebyggelse med hus från 1700 - 1800-1900 - och 2000-talen. Ett kulturområde väl värt att bevara till eftervärlden. För att avskärma kulturområdet från angränsande industrimark, har det skett en trädplantering norr om Söderkvists väg ett välbehövligt filter mot rykande stoff och buller. Fastigheterna i Gamla Oxelösund ägdes dels av kommunen och dels av enskilda, som har mångårig anknytning till kulturområdet Gamla Oxelösund. De privata fastighetsägarna har lagt ner mycket arbete och pengar på att bevara skärgårdsstadens miljö och kultur. Kommunens fastigheter stod i många år och förföll. 2005 sålde kommunen fastigheter till privatpersoner med klara och stränga villkor att husen endast får renoveras i rådande skärgårdsstil. Den upprustning som skett har återgett Gamla Oxelösund den skärgårdsmiljö som tidigare präglade området.

Genom att dela upp industriutvidgningen i två detaljplansområden, går det inte att avgöra om den tänkta etableringen av en containerhamn på Stegeludden uppfyller de krav på miljö och säkerhet, som gäller för nyetablering.

Av redovisade trafikstudier för Oxelö 7:60 m.fl. framgår att infarten till Stegeludden ar lagd på Söderkvists Väg tvärs igenom Gamla Oxelösunds skyddsområde mot industrin. Samtidigt redovisar man en skiss på en ny infart mot Stegeludden. Att endast presentera en skiss som underlag för en godtagbar infrastruktur ur miljö och säkerhet för en mångmiljonsatsning på en containerhamn på Stegeludden är inte trovärdig. Gamla Oxelösunds miljö-, kultur- och skärgårdsprägel är av stort riksintresse.

B.B.

B.B. anser i första hand att OHAB inte bör beviljas tillstånd att anlägga och driva en hamnanläggning på Stegeludden. I andra hand hemställes att tillståndet förutsätter att landtransporter via järnväg prioriteras och att vägtransporter från och till den nya hamnen på Stegeludden sker via östersjöleden samt att tillståndet förenas med slutliga villkor, utredningsvillkor och provisoriska villkor på sätt länsstyrelsen förordat.

Den planerade hamnen, även i den bantade versionen, kan inte anläggas och drivas på Stegeludden utan mycket stora olägenheter och miljökonsekvenser för de boende i detaljplanerat Gamla Oxelösund. Som Länsstyrelsen riktigt påpekar är avståndet räknat från verksamhetsområdets gräns 75 meter till närmaste bostad. Ett sådant avstånd till närmaste bostad av en sådan planerad miljöfarlig verksamhet, är inte acceptabel från miljö-, hälso- och säkerhetssynpunkt. OHAB har inte redovisat tillräckliga skyddsåtgärder som skulle kunna innebära att skyddsavståndet kan krympas. Det vidhålls därför att vare sig skyddsåtgärder eller geografiska förutsättningar eller faktorer kan föranleda avsteg från Boverkets m.fl. rekommenderat skyddsavstånd.

Gamla Oxelösund står redan idag under en stark miljöpåverkan från befintlig industri, särskilt från SSAB och den befintliga hamnen. Det ska anmärkas att OHAB planerar, enligt nyligen antagen detaljplan för fastigheterna 7:60 m.fl., en omfattande industrietablering i angränsande områden till Gamla Oxelösundsvägen och Gamla Oxelösund. Det torde stå klart att anläggande av en cykelbana längs Gamla Oxelösundsvägen för att förbättra trafiksäkerheten inte innebär att OHAB därigenom uppfyller de krav som miljöbalken och övrig skyddslagstiftning ställer för bedrivande av miljöfarlig verksamhet. Platsen som OHAB har valt är inte lämplig då ändamålet med verksamheten inte kan uppnås annat än med en orimlig påverkan på miljön och människohälsan, särskilt för boende i Gamla Oxelösund. Den planerade verksamheten ligger helt enkelt för nära.

OHAB har inte redovisat att det saknas alternativa platser för verksamheten utanför närområdet. Det är emellertid vår uppfattning att det finns lämpligare placering för den planerade hamnen inom industriområdet bortom det nedlagda Söderqvistvarvet sett från Gamla Oxelösunds sida. Samordningen med SSAB:s verksamhet och den befintliga hamnen äventyras inte genom en sådan lösning.

Även den bantade versionen innebär ett stort antal landstransporter. OHAB är inte villig att acceptera kravet på att transporterna ska ske via en ring utanför tätorter, dvs. genom östersjöleden. I klartext betyder detta att OHAB:s planer är att transporterna ska gå förbi Gamla Oxelösund, endast ett tiotal meter från närmaste bostad, längs Gamla Oxelösundsvägen och vidare genom tätort i Öxelösundscentrum. OHAB förklarar öppet att transporterna till och från hamnen sker med "fördel" via befintlig väg- och spårnät. Oxelösunds Hamn ser inga fördelar med den kommunala planeringen som bedrivits beträffande trafikleder. Trots att den kommunala planeringen beträffande trafikleder grundas till stor del i miljö- och hälsoskyddsaspekter

OHAB:s argumentation är inte hållbar ur miljösynpunkt. Det faktum att användningen av befintlig väg- och spårnät är "fördelaktigt" för OHAB betyder inte att oundgängliga miljö- och hälsokrav är uppfyllda eller oviktiga. OHAB förbigår med tystnad Gamla Oxelösund i sina beräkningar om väg- och järnvägstransporter. Det saknas helt emissionsberäkningar och mätningar för de planerade transporterna i den omedelbara närheten av Gamla Oxelösund. Den planerade sträckan för transporterna är redan hårt belastad av tunga transporter till och från den befintliga hamnen och industriområdet. Det vidhålls därför att den väg som OHAB planerar för transporterna innebär en oacceptabel påverkan på miljö- och människohälsan i Gamla Oxelösund. Utan en godtagbar trafiklösning bör tillståndet vägras. I vart fall bör en trafiklösning via Östersjöleden utgöra ett absolut villkor för tillståndet. OHAB:s enda förslag vad gäller transportfrågan är att anlägga en cykelbana längs Gamla Oxelösund i syfte att öka trafiksäkerheten.

SÖKANDEBOLAGETS BEMÖTANDE AV YTTRANDEN ÖVER DEN ÄNDRADE ANSÖKAN

Länsstyrelsen har, såsom det får uppfattas, yrkat att slutliga villkor rörande ett antal angivna frågeställningar ska delegeras på länsstyrelsen att besluta. Enligt sökandens mening är förslagen alltför långtgående. Istället bör miljödomstolen fastställa slutliga villkor där så erfordras.

Däremot kan det vara lämpligt att detaljfrågor och kontroll i samband med utförande av muddringsarbeten m.m. sker i ett samrådsförfarande med tillsynsmyndigheten. Kan parterna inte enas i detta samråd får frågan hänskjutas till miljödomstolen för avgörande.

Oxelösunds kommun har i sitt yttrande angivit att bolaget ska söka dispens för dumpning av muddermassor inom den i ansökan angivna platsen, "direkt väster om Ytterskärgrundet". Bolaget vill därför här förtydliga att platsen som anges i ansökan, direkt väster om Ytterskärgrundet ligger inom fastigheten Oxelö Fiske 1:1.

Förorenade sediment och grumling

Länsstyrelsen har föreslagit två utredningsvillor rörande grumling och förorenade sediment. Utredningsvillkoret för grumling innebär att bolaget under en utredningsperiod ska undersöka påverkan av den grumling som uppkommer vid fartygsrörelser i hamnområdet, i farleden samt i påverkansområdena. Denna utredning föreslås genomföras i samverkan med andra verksamhetsutövare. Utredningsvillkoret för förorenade sediment innebär att bolaget i samband med detaljprojekteringen inför muddringsarbetet ska utföra detaljerade åtgärdsförberedande undersökningar inklusive riskbedömning på de förorenade sedimenten.

När ett fartyg passerar ett vattenområde skapas vågrörelser i form av bl.a. svallvågor. Svallvågorna skapas av interaktionen mellan fartygens skrov och vattnet. Den viktigaste faktorn som påverkar vågens utformning är fartygets hastighet. Ju högre hastighet desto större blir vattenrörelserna och mer bottenmaterial virvlas upp och eroderar. Skrovutformning, fartygets deplacement och vattnets djup och bredd vid den aktuella platsen är också faktorer som påverkar vattenrörelserna (SSPA, 1999, 2000). Inom själva hamnområdet, i den planerade hamnen vid Stegeludden, kommer fartygen att ha en mycket låg hastighet, endast nödvändig manöverfart, 0-5 knop. Avståndet från kajen i Stegeluddshamnen till befintlig farled vid SSAB:s Stålhamn är ca 700 m. Fram till farleden kommer fartygen att gå med reducerad fart, 0-5 knop. Bogserbåtar kommer inte att behöva användas eftersom fartygen som anlöper hamnen har bogpropellrar för att kunna manövrera. Bogpropellrarna har betydligt lägre effekt än huvudmaskineriet och innebär inte några ytterligare vågrörelser än när fartyget gör fart framåt. Den s.k. kritiska hastigheten, som varierar med vattendjupet, är avgörande för om fartygspassagen kommer att generera några vattenrörelser vid botten som kan leda till erosion. Vid ett djup på 10 m, som är det djup som den nya hamnen kommer att ha, är den kritiska hastigheten 15 knop. Fartygen kommer, under normala betingelser, inte att ha så höga hastigheter i hamnområdet eller på väg ut till farleden och förbi SSAB:s stålhamn. Därmed bedöms inte heller vattenrörelser uppkomma vid botten som leder till erosion eller grumling. Dessutom består sedimentet vid den nymuddrade kajen till största delen av glacial lera som är relativt hård och stabil och inte så erosionsbenägen.

I kompletteringen januari 2007 har bolaget kommenterat påverkan av strömningsförhållandena i Stjärnviken av den planerade vattenverksamheten. Bedömningen är att det inte blir någon påtaglig påverkan avströmningsförhållandena.

Mot bakgrund av ovanstående anser bolaget att utredningsvillkoret om grumling inte bör fastställas.

Länsstyrelsen har angående utredningsvillkoret förorenade sediment angett att man anser att ytterligare ämnen som ska analyseras är dioxin och TBT och med viss detektionsgräns. Bolaget vill hänvisa komplettering januari 2007 att TBT har analyserats så väl på muddringsplatsen som vid tipplatsen. Den detektionsgräns som använts är 2 ug/kg TS. I dom, M92-05, för Norrtälje hamn accepterades en TBT-halt på 200 ug/kg TS i de muddermassor som skulle tippas till havs. Analysresultaten på sediment från Stegeludden visar att sedimenten innehåller <2 mg/kg TS. Med tanke på accepterade halter i Norrtälje hamn anser bolaget att TBT-halterna vid Stegeludden bör vara acceptabla.

Vidare vidhåller bolaget att de provtagningar som genomförts av sediment vid Stegeludden ger ett tillräckligt underlag för att bedöma föroreningsstatusen i muddringsområdet. Undersökning av geologin visar att den är tillräckligt homogen för att en provpunkt ska vara representativ för området (detta enligt SGU:s geologiska expertis). Totalt har geologin undersökts i 5 punkter. De sediment som är förorenade, dvs. de översta 40 cm, kommer att muddras bort och stabiliseras och användas för utfyllnad innanför kajen. På detta sätt kommer de förorenade muddermassorna att saneras och omhändertas på ett kontrollerat sätt innanför en invallning. Genom stabiliseringen minskar utlakningen av föroreningarna avsevärt, se även kapitel 3. Underliggande sediment är postglacial lergjyttja och glacial lera, vilket den geologiska undersökningen visar i alla undersökta punkter. Den glaciala leran är fri från föroreningar eftersom de har avsatts innan industrialismen. Bolaget anser därför att utredningsvillkoret förorenade sediment inte bör fastställas.

Stabilisering av muddermassor

Enligt utredningsvillkor stabilisering av förorenade muddermassor som länsstyrelsen föreslagit ska utfyllnaden innanför kaj med stabiliserade muddermassor uppfylla kraven som ställs på en inert deponi enligt Fo (2001:512) om deponering av avfall. Kraven som ställs på en deponi för inert avfall är att den ska förses med en geologisk barriär som har en permeabilitet motsvarande 1*10-7 m/s och har en mäktighet > lm. Den geologiska barriären ska täta deponin mot utläckage och inläckage underifrån och från sidorna. Det finns inga krav när det gäller sluttäckning av en inert deponi.

Bolaget har sedan januari 2007 då senaste kompletteringen ingavs till miljödomstolen genomfört ytterligare lakningsförsök. Lakningsförsöken omfattar skakförsök på ostabiliserade muddermassor och kompletterande skakförsök på stabiliserade muddermassor. Skaktestet på de stabiliserade provkropparna innebär att materialet krossats vilket kan sägas utgöra ett slags värsta scenario eftersom det är mycket osannolikt att den stabiliserade kroppen spricker och förstörs under naturliga förhållanden. Analyserna av lakvattnet omfattar PCB och metaller. Resultaten visar att stabiliseringen ger en mycket bra fastläggning av PCB, utlakningen minskar nästan 100 gånger, från 1,4 ug/l till 0,031 ug/l. De flesta av de analyserade metallerna visar på en minskning av utlakning med en 10 potens. Ett undantag är utlakning av kadmium där det inte är någon större skillnad mellan stabiliserade och ostabiliserade muddermassor. Sannolikt beror detta på att kadmium binder till organiskt material i sedimenten. Halten utlakad kadmium är dock lägre än gränsvärdet för inert avfall. För såväl stabiliserade som ostabiliserade muddermassor ligger analyserade halter av metaller och PCB lägre än gränsvärdet för inert avfall enligt NFS 2001:10.

Resultat från diffusionstester för några utvalda metaller har redovisats. Diffusionstestet visar, till skillnad från skaktestet, utlakningen på ett oförstört prov under en längre tidsperiod. Av utredningen framgår att utlakningshastigheten avtar snabbt. Redan efter första dygnen börjar utlakningshastigheten stagnera. Detta innebär att det är under de första dygnen som det är viktigast att ha kontroll på utlakningen. Vid jämförelse mellan resultaten från skak- och diffusionstesterna kan konstateras att halterna utlakade metaller är högre vid skaktestet vilket också är naturligt eftersom diffusionstestet genomförts på ett oförstört prov.

Bolaget instämmer i att konstruktionen med stabiliserade muddermassor ska uppfylla kraven på geologisk barriär för inert avfall enligt Fo (2001:512) om deponering av avfall. I samband med detaljprojekteringen av den nya hamnen kommer geotekniska och hydrologiska krav för konstruktionen och bottenförhållanden att utredas. Förslag på förebyggande åtgärder och kontroller kommer också att utredas. Som nämnts ovan finns inga krav på sluttäckning av deponi för inert avfall. Konstruktionen, dvs. hamnens terminalyta, kommer att beläggas med asfalt vilket innebär att konstruktionen förses med ett tätskikt.

Fiskeriverket har i sitt yttrande angett att utformningen av utfyllnaden med stabiliserade förorenade muddermassor ska uppfylla kraven för deponering av farligt avfall. Bolaget anser att dessa krav är orimliga då genomförda lakningstester (skakförsök) visar att halterna av så väl metaller som PCB ligger lägre än gränsvärdet för inert avfall enligt NFS 2004:10.

Tippningsplats

Länsstyrelsen har föreslagit ett utredningsvillor angående undersökning av sedimentens föroreningsstatus vid dumpningsplatsen. Bolaget har i komplettering januari 2007 redovisat en undersökning av sedimentens föroreningsstatus vid mudderdeponin. Analyserna av föroreningshalten i sedimenten vid mudderdeponin visar att dessa sediment är av samma miljökvalitet som muddermassorna på djup >40 cm från muddringsplatsen. Analyserna av sedimenten visar på påverkan från civilisationen både vid muddringsplatsen och vid mudderdeponin men av samma miljökvalitet. Vidare vill bolaget uppmärksamma att det förekommer glacial lera under 40-50 cm i muddringsområdet. Den glaciala leran kommer att deponeras på mudderdeponin och är ren från föroreningar. Därmed bedömer sökanden att deponeringen inte påverkar deponiområdet negativt i form av tillförsel av högre föroreningsgrad samt att bottens karaktär av mjukbotten bibehålls.

Genomförd marinbiologisk utredning av mudderdeponin visar att det inte finns några betydande faunasamhällen som bedöms påverkas av muddertippningen. Botten är en entydig ackumulationsbotten med lösa leriga sediment. En mångformig bottentopografi och substrat har så gott som alltid ett högt biologiskt värde men så är det inte i detta fall. Det finns inte några specifika lekplatser för fisk. Eftersom muddermassorna från muddringsplatsen har samma miljökvalitet som bottensedimenten vid mudderdeponin bedöms muddertippningen inte innebära någon negativ miljöpåverkan. Sökanden anser utgående från ovanstående resonemang att utredningsvillkor angående dumpningsplatsen inte bör fastställas.

Bolaget anser att installera siltskärmar runt dumpningsplatsen enligt Fiskeriverkets förslag och länsstyrelsens förslag till villkor (nr 24) innebär oskäliga kostnader i förhållande till nyttan. Att förankra siltskärmar vid ett djup på 60-70 m ställer stora krav på tekniska arrangemang och därmed höga kostnader. Erfarenheter från projektet Säkrare farleder visar att den absolut största delen av tippade muddermassor sedimenterar rakt ner från pråmen, dvs. vid den position som öppningen sker. Detta gäller oavsett vilken muddringsmetod som används. I Säkrare farleder byggdes en vall av glacial lera upp i ena hörnet av tipplatsen för att de tippade muddermassorna (sugmudderverk) inte skulle "rinna iväg" i en ravin. Vallen byggdes från ytan på 70 meters djup. Sonarbilder från projektet visar tydliga spår efter varje tippning av den enskopemuddrade glacialleran.

Det sedimentet på djup > 40 cm vid muddringsplatsen, som avses tippas till havs, består enligt SGU:s undersökningar av glacial lera. Sökanden bedömer därför att merparten av muddermassoma kommer att sedimentera mycket snabbt och rakt ner från den position pråmen befinner sig på vid tippningstillfället. Finare partiklar som uppstår vid spill från öppningen kommer att hållas svävande något längre men späds samtidigt snabbt ut. Muddermassoma släpps på ca 5 meters djup från pråmen, dvs. inte direkt vid ytan vilket minskar påverkan av vågrörelser vid ytan. Om en siltskärm installeras runt tipplatsen minskar utspädningseffekten av det finare sedimentet vilket är en nackdel för fisket och det marina livet. Utgående från nämnda argument, dvs. minskad utspädningseffekt och att massorna sedimenterar rakt ner, anser bolaget att nyttan med siltskärm runt tipplatsen inte kan motiveras.

Länsstyrelsen har i villkor angett att dumpning ej får ske under och alldeles efter stora fartyg har passerat tippområdet. Fiskeriverket anser att en latenstid på 1 h ska tillämpas. Bolaget anser att detta villkor inte bör fastställas. Orsaken är att merparten av muddermassorna sedimenterar mycket snabbt. De finare partiklarna som hålls svävande under en längre tid kommer till största delen att transporteras bort av strömmar och inte av fartygens vågrörelser. Vid större djup än 16 m kan botten teoretiskt sett inte påverkas av vattenrörelser då fartyg passerar med 18 knop eller mindre. Djupet vid den föreslagna tipplatsen är 40-60 m. I den aktuella farleden har fartygen en marschfart på högst 15 knop. Endast i undantagsfall passerar fartyg farleden med högre hastigheter än 15 knop. Bolaget bedömer därför inte att fartygens vågrörelser kan grumla upp det sediment som tippats på tipplatsen.

Vilken farled som kommer att användas för transport av muddermassor beror på pråmarnas och dragarnas djupgående. Den kortaste vägen från Stegeludden är mot gamla Oxelösund och söderut mot Hasselö, väster mot Beten och sedan söder mot tipplatsen. Denna farled tillåter 3,7 m djupgående men är smal på ett par ställen. Ett annat alternativ är att gå ut på Ålöfjärden, svänga sydväst vid Trässöhällen, svänga väst vid Marieskärshäll, förbi Hasselö och sedan som alternativ ovan. Även i detta fall tillåts 3,7 m djupgående och denna farled är inte lika smal.

Sprängning

Länsstyrelsen har föreslagit ett utredningsvillkor avseende sprängning och dess konsekvenser i vattnet.

Påverkan av sprängning i marin miljö utgörs huvudsakligen av den stötvåg som skapas vid detonationen samt det läckage av kväve som då också sker. Förbränningsprodukter och resthalter av sprängmedlet kan också orsaka toxiskt påverkan. En viss grumling kan ske, om det finns mjukt material i bottnen. Stötvågen anses utgöra den ur biologisk synvinkel största påverkan vid undervattenssprängning.

Vid sprängning av berg sker alltid ett visst spill av sprängämnet genom ej detonerat material. Kvarvarande kväveföreningar, främst ammoniumnitrat som är lättlösligt i vatten kan läcka ut till omgivningen. Den gas som frigörs i samband med sprängningen (ca Im3/kg sprängämne) går direkt upp som luftbubblor till vattenytan och frigörs ej i vattenvolymen. Gasen utgörs främst av vatten, kvävgas, koldioxid, väte, syre och kväveoxider.

Det finns idag ingen direkt kunskap i vilken grad läckage av kväveföreningar kan ske i samband med sprängning under vatten. Studier i samband med dagbrottssprängning har visat att den kvävemängd som är kvar i sprängstenen är mellan 5 och 15 % av det totala kväveinnehållet i sprängämnet. Större delen av spillet bedöms uppkomma vid felaktig hantering och laddning av sprängämnet. Undersökningar har visat att man genom utbildningsprogram bland sprängarna kan minska kväveläckaget med 50 % (Sjölund, 1997).

Erfarenheter från projekt Säkrare farleder var att påverkan av närsalter i omgivande vatten var små. Endast vid en lokal, där mätningar genomfördes enligt projektets kontrollprogram, noterades förhöjda närsaltshalter. Detta ansågs bero på läckage från muddrade bottnar och alltså inte av sprängningen. I projektet Säkrare farleder tillämpades tekniken att fisken skrämdes iväg med akustisk utrustning på ett avstånd av 150-200 m från sprängningsområdet för att så långt som möjligt förhindra att fisken dör.

Det effektivaste sättet att minska både tryck och impuls av sprängningen är att minska laddningarna och borra djupare. I ansökan (komplettering januari 2007) har bolaget föreslagit att en skonsam och försiktig sprängning ska tillämpas. I samband med detaljprojekteringen kommer ett sprängnings-PM tas fram. Sprängnings-PM ska redovisa maximalt tillåtna vibrationsnivåer, genomförande av skonsam sprängning och försiktighetsåtgärder (riskanalys) som ska vidtas bl.a. med hänsyn till närliggande bergrum och byggnader, sprickzoner mm. Kraven som anges i sprängnings-PM ska överföras på entreprenören och entreprenören ska i sin egenkontroll redovisa hur kraven uppfylls.

Bolaget anser att ett specifikt utredningsvillkor för att utreda konsekvenserna av sprängning i vattnet inte bör fastställas. Bolaget har för avsikt att genomföra planerade sprängningar på ett för omgivningen skonsamt sätt och vidta nödvändiga försiktighetsåtgärder, t ex att skrämma iväg fisken innan sprängning. Eftersom erfarenheter från andra projekt visar att sprängning under vatten kan genomföras på ett för miljön skonsamt sätt kan föreslaget utredningsvillkor inte motiveras.

Buller

En hamn är en verksamhet där större delen av verksamheten bedrivs utomhus. I det aktuella fallet vid Stegeludden kommer ungefär 50 % av godset att hanteras utomhus. Hamnens verksamhet kan inte skärmas av ut mot havet eftersom det skulle innebära inskränkningar i verksamheten. Att skärma av verksamheten skulle också innebära oskäliga kostnader i förhållande till den effekt som kan uppnås. Ljudutbredningen över vatten är mycket god vilket också är en försvårande omständighet. Hamnen kan inte heller styra vilka fartyg som anlöper hamnen eftersom det är en allmän hamn. Av detta skäl anser bolaget att villkoret angående differentierad hamnavgift för att uppnå lägsta bullernivå vara orimligt. Det kan skilja mycket i bulleralstring mellan olika fartyg. När det gäller uppgifter om fartygens bulleralstring torde dessa vara mycket bristfälliga. För att kunna jämföra olika fartyg som anlöper Stegeluddshamnen skulle ljudalstringen från dessa behöva mätas upp, vilket skulle innebära höga kostnader.

Det är också viktigt att bullervillkoren harmoniserar med andra hamnars bullerkrav både i Sverige och utomlands. Strängare bullervillkor och andra krav för Stegeluddshamnen än andra hamnar har, innebär att det finns stor risk att detta kommer att påverka sjöfarten till och från Oxelösund mycket negativt. Detta innebär samtidigt ökade transportkostnader för berörd industrin om den nya hamnverksamheten inte kan leva upp till kraven. Därigenom kommer både hamnens och industrins konkurrensförmåga att påverkas mycket negativt.

Angående villkoret om att fordon inom området ska vara utrustade med ljudnivåmätare, som "varnar" förarna vid höga ljudnivåer, anser bolaget att detta förslag kan utvärderas under en prövotid.

Bolaget anser utgående från ovanstående att det är mer relevant att föreslå ett utredningsvillkor för buller i den nya hamnen än att direkt fastställa bullervillkor enligt riktlinjerna för nyetablering av industri. Det är idag mycket svårt att bedöma vilka ljudnivåer som kan uppnås med de av bolaget föreslagna bullerreducerande åtgärderna.

Oxelösunds kommun anger i sitt yttrande att man befarar att riktvärden för fritidsbebyggelse på Furön, Ålö och Danviskholmama kommer att överskridas. Lilla och Stora Danviksholmen är detaljplanerade för fritidsbebyggelse och rörligt friluftsliv men för närvarande pågår ingen planläggning av Furön och Ålö. Enligt genomförd bullerutredning beräknas ljudnivåerna uppgå till 45-50 dB(A) på nordvästra delen av Stora Danviksholmen. Längre söder ut ligger nivåerna på 40-45 dB(A). Enligt genomförda beräkningar innehålls inte gällande riktvärden under någon del av dygnet. Bolaget har, som nämnts ovan, för avsikt att genomföra föreslagna bullerreducerande åtgärder. Efter att dessa åtgärder är vidtagna, när hamnen är i drift, föreslås att en bullermätning genomförs på Danviksholmarna. Detta bör ingå som en del i av bolaget föreslaget utredningsvillkor för buller.

Riktvärden för områden som är planlagda för fritidsbebyggelse och rörligt friluftsliv är inte tillämpliga för Furön och Ålö.

Oxelösunds kommun skriver i sitt yttrande att bolaget i ansökan angett att containerupplagens höjd blir 10 m och att bullerbräkningarna utgår från en höjd på 7,5 m på container upplagen.

Höjden på containerupplagen som angivits i ansökan är 6 m och att det kan bli aktuellt att stapla 6 containrar på höjd. Bolaget vill korrigera och förtydliga detta. Antal containrar som normalt staplas på höjd är 3-4 st. Varje container är 2,5 m hög. Detta innebär att containerupplagets höjd blir 7,5 m till maximalt 10 m. Bullerberäkningarna utgår från att containerupplagets höjd är 7,5 m vilket är riktigt. Som förslag till bullerdämpande åtgärder anges i bullerutredningen att om containerupplagets höjd kan ökas till maximal höjd på 10 m så kan bullret i riktning mot gamla Oxelösund minskas något.

Utsläpp till luft

Länsstyrelsen anger i sitt yttrande att elfordon för interna transporter bör nyttjas där så är möjligt. Bolaget har i tidigare kompletteringar redovisat att eldrivna arbetsfordon inte har den kapacitet som krävs i den nya hamnen. Däremot är bolaget öppet för att vid anskaffning av nya fordon förse dessa med katalysatorer och partikelfilter. Genom att förse arbetsfordonen med CRT-filter kan utsläppen av partiklar minskas med ytterligare 90 % utöver den reduktion av utsläppen som katalysatorn ger. Med katalysator och CRT-filter kan utsläppen reduceras väsentligt och bedöms kunna halveras per hanterad godsenhet. Bolaget ämnar följa utvecklingen avseende utsläppsreducerande åtgärder och redovisa genomförda förbättringsåtgärder till tillsynsmyndigheten. Bolaget har också för avsikt att förbereda för landanslutning av fartyg.

Dagvatten

Länsstyrelsen har föreslagit villkor för utsläpp till dagvatten från hamnen. Dagvattnet får enligt villkoret inte innehålla föroreningar som överskrider angivet riktvärde för respektive parameter. Bolaget har för nuvarande verksamhet ett villkor för utsläpp till dagvatten som omfattar parametern "summan av opolära alifatiska- och aromatiska kolväten", riktvärde 50 mg/l. Provtagning av dagvattnet ingår som en del i hamnens kontrollprogram. Dagvattnet analyseras avseende arsenik, bly, kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel, zink och sulfat. Några riktvärden finns inte fastställda för dessa parametrar. Rapportering av analysresultaten ingår som en del i bolagets årliga miljörapport. Med hänsyn till gällande villkor för befintlig verksamhet anser bolaget att samma villkor bör gälla i den nya hamnen vid Stegeludden som för bolagets nuvarande verksamhet, dvs. riktvärde för "summan av opolära alifatiska- och aromatiska kolväten". Övriga parametrar som länsstyrelsen föreslår ska ingå i villkoret för utsläpp till dagvatten anser bolaget bör ingå i ett det kontrollprogram som ska upprättas för verksamheten.

Transporter

Bolaget kommer, som angivits i ansökan, att hantera ca 50 % av godset inom den väderskyddade terminalen. Detta gods transporteras till och från hamnen med järnväg. Den väderskyddade terminalen är avsedd för stålprodukter. Godset (främst i form av rullar) lossas med traverser.

Bolaget avser att anlägga stickspår för järnväg i den omfattning som krävs för hantering av förekommande gods. Ett eller flera stickspår kan bli aktuellt. Gods som hanteras i allvädersterminalen (rullar eller plåt) kan vid behov stuffas (fyllas) i container i hamnen för vidare transport med containerfartyg. Även annat gods kan bli aktuellt att transportera till och från hamnen per järnväg. Containertruckarna kan användas för att lossa och lasta container till och från lastbil och tåg. På detta sätt kan även annat gods än det som hanteras via allvädersterminalen transporteras till och från hamnen via järnväg.

Bolaget vidhåller fortfarande att byggnation av Östersjöleden inte är en förutsättning för att den nya hamnen vid Stegeludden ska anläggas.

Landskapsbild

Bolaget har inga synpunkter på Oxelösunds kommuns önskemål om att den skogsbeklädda marken vid den nya hamnanläggningen bevaras. Detta är bolagets planer vilket också beskrivs i ansökan. Hamnterminalen kommer att utformas så att den på bästa möjliga sätt harmonierar mer omgivningen.

FISKERIVERKETS KOMMENTAR PÅ BOLAGETS BEMÖTANDE

Sökandens punkt 2, Förorenade sediment och grumling

Fiskeriverket delar länsstyrelsens förslag att det vore lämpligt att hamnen, under en prövotid lät utreda i vilken omfattning fartygstrafiken påverkar spridningen av förorenat sediment från hamnområdet och vidare utåt i vattenområdet.

Att fartygstrafik (sug- svalleffekter och propeller rörelser) kan bidra till en spridning av föroreningar från hamnområden är konstaterat vid ett flertal fall, bland annat Oskarshamns hamn, Örlogshamnen i Karlskrona. Sökanden anger även i tidigare handlingar att den aktuella muddringen kan ses som en sanering av området men att den inte innefattar omkringliggande områden som förmodligen består av liknande förhållanden. Det hart också angetts att "framtida fartygstrafik bedöms kunna komma att påverka närområdet genom partikelspridning vid uppgrumling orsakad av propellrar".

Sökandens punkt 3. Stabilisering av muddermassor

Om tillstånd medges till förvaring av stabiliserat förorenat sediment, innanför invallning i direkt anslutning till kusten vidhåller Fiskeriverket att stora krav bör ställas på hur denna förvaring ska utformas.

Söklandens punkt 4, Tippningsplats

Fiskeriverket har i tidigare yttranden lämnat förslag till skydds- och försiktighetsåtgärder i samband med eventuell tippning av muddermassor. Planerat tippningsornråde kan förväntas vara strömutsatt, med största strömstyrkorna i de översta metrarna av vattenmassan. Fiskeriverket har angett i yttrande att "om möjligheter finns bör skyddsskärmar användas för att reducera horisontell strömflyttning av sedimenterat material till den nedre skärmkanten". Tanken är inte att skärmarna ska ansluta till botten utan hänga ner i de översta metrarna av vattenmassan, för att hindra att kraftiga ytströmmar "hugger tag" i massorna. Eventuellt kan det vara tillräckligt att muddringsmassorna släpps från pråmen på fem meters djup. Detta bör dock följas upp i ett kontrollprogram och skyddsåtgärder vidtas om så inte visar sig vara fallet.

Den planerade tippningsplatsen ligger inom ett område med en befintlig farled. Fiskeriverket har i yttrande angett att dumpning bör undvikas under eller alldeles efter att stora fartyg passerar etc. Ur recipientsynpunkt är det viktigt att muddringsmassorna kommer där det är tänkt att de ska placeras. För att uppnå detta bör endast tippning ske vid lugna förhållanden i vattenmassan. Uppgrumling av bottnar, ner till 40 m djup observerats rakt under fartyg.

Söklandens punkt 5, Sprängning

Fiskeriverket ser det som viktigt att "en försiktig och skonsam sprängning tillämpas", det vill säga att sprängningarna ska utföras (anpassas vad avser hålavstånd, borrdjup, laddningsmängd, tidsintervall, sprängsalvans storlek m.m.) så att skador på fisk (biologiskt liv) (vad avser fr.a. effekter från tryck och impuls hos stötvågen) blir så små som möjligt. Rimligtvis bör kontroll i recipienten ske i samband med vattenarbetena.

Söklandens punkt 8, Dagvatten

Fiskeriverket anser att det är rimligt att rikt- och gränsvärden fastställs för utsläpp av dagvatten. Riktvärde som månadsmedelvärde (lämpligen halt) och gränsvärde för årlig utsläppsmängd. En aktiv kontroll med åtgärdsarbete bör bedrivas för att föroreningarna via dagvattnet ska vara så låga som möjligt.

HUVUDFÖRHANDLINGEN

Av de ställningstaganden och den information som framkom vid huvudförhandlingen noteras följande.

Bolagets justerade yrkanden

Bolaget har vid huvudförhandlingen slutligen bestämt sina yrkanden enligt följande.

Oxelösunds Hamn hemställer om tillstånd att

- anlägga ca 210 m kaj för container och feedertrafik

- anlägga en ramp för rorohantering

- genom muddring och sprängning fördjupa angivna delar av vattenområdet så att ramfritt djup av 10,0 m erhålles samt anlägga en ny sprängstensvall samt för anläggande av hanteringsyta fylla med stabiliserade förorenade massor

- utfylla delar av vattenområdet f ör anläggande av kaj- och hanteringsyta

- dispens medges från det generella dumpningsförbudet till havs samt tillstånd att tippa muddermassor inom fastigheten Oxelö Fiske 1:1

- bedriva den avsedda hamnverksamheten.

Sökanden yrkar vidare att miljödomstolen fastställer en arbetstid om tio år och en tid för talan om oförutsedd skada om tio år.

Detta innebär alltså att tidigare yrkanden ändras i följande avseenden. Kajens längd blir 210 m istället för tidigare 320 m. Yrkandet om utrivning av befintlig sprängstensvall återkallas. Bolaget medger en tid för talan om oförutsedd skada om tio år istället för tidigare fem år. (Tidigare yrkande om verkställighetstillstånd återkallas.)

Bolagets justerade förslag till villkor

Bolaget har vid huvudförhandlingen redovisat följande förslag till villkor.

- Bolaget ska undersöka och fortlöpande följa utvecklingen i fråga om möjligheten att minska utsläppen av SO2, NOx och stoft till luft från anlöpande fartyg. Redovisning ska ske till tillsynsmyndigheten i den årliga miljörapporten.

- Bolaget ska verka för elanslutning av fartyg som anlöper till hamnen

- Bolaget ska fortlöpande arbeta för att minska miljöpåverkan från arbetsfordon och maskiner inom verksamheten. Redovisning ska ske till tillsynsmyndigheten i den årliga miljörapporten.

- Dagvattensystemet utformas med målsättningen att utsläppet av opolära alifatiska kolväten ska vara < 1 mg/l. Dagvattenbrunnar förses med utjämningsmagasin och reningsanläggning i form av oljeavskiljare eller oljefilter med larmfunktion. Avstängningsventil ska installeras vid utsläppspunkterna.

- Oljeavskiljare ska drivas så att högsta reningseffekt uppnås med tekniskt och ekonomiskt rimliga insatser. Vid reningsutrustningen ska finnas uppdaterade skötsel- och driftinstruktioner, som har till syfte att hålla miljöpåverkan på lägsta nivå.

- Hamnverksamheten får inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid närmaste bostäder än följande riktvärden: 55 dB(A) dagtid, 50 dB(A) kvällstid och 45 dB(A) nattetid.

- Kemiska produkter och farligt avfall som innebär risk för förorening av mark, ytvatten eller grundvatten ska hanteras så att spill eller läckage undviks. Kemiska produkter och farligt avfall ska förvaras på torr och mot omgivningen tät plats på sådant sätt att eventuellt läckage inte kan förorena omgivningen. För kemiska produkter och farligt avfall gäller att lagrings- och uppställningsplatser ska invallas sa att minst hälften av den totala volymen, dock minst den största behållarens volym plus 10% av de övriga kärlens volym, kan innehållas i invallningen. Förvaring ska ske så att obehöriga förhindras tillträde. Kemikalier och farligt avfall ska vara märkta med innehåll. Ämnen som kan avdunsta ska förvaras så att risken för avdunstning minimeras.

- Mottagning, hantering och lagring av nya godstyper, som kan innebära risk för störning i form av lukt eller buller liksom risk för annan påverkan på människors hälsa eller miljö ska i god tid anmälas till tillsynsmyndigheten.

- Kajer och övriga ytor inom området ska hållas rena.

- Avfall som uppkommer i verksamheten ska hanteras så att återanvändning eller återvinning främjas, bland annat genom att olika avfallsslag hålls isär.

- Grumlande arbeten får inte utföras under tiden mars t.o.m. augusti.

- Muddringsarbetet ska avskärmas med dubbla skärmar och följas upp genom kontrollprogram.

- Arbetsredskap för pålning m.m. ska väljas så att Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2004:15) om buller från byggarbetsplatser klaras.

- Bullrande arbete såsom pålning m.m. får endast ske dagtid (kl 07-18) vardagar (måndag-fredag)

- Genomförandeplan inges till tillsynsmyndigheten innan arbetena startar samt

- Ett aktuellt kontrollprogram ska finnas för verksamheten och följas. Programmet ska bland annat ange hur utsläppen ska kontrolleras med avseende på mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod. Förslag till kontrollprogram, ska lämnas till tillsynsmyndigheten senast 3 månader innan detta tillstånd tagits i anspråk.

Information och åtaganden från bolaget vid huvudförhandlingen

Buller

Bolaget uppger att det finns vissa förutsättningarna att styra verksamhet till dagtid istället för natt, men anser att det är för tidigt att svara på i vilken grad det är möjligt och vilka effekter det skulle ge.

Muddring

Bolaget är berett att, före muddringen, ta ytterligare prover för kemisk analys. Bolaget avser därvid också göra s.k. screeninganalyser för att se om det är någon förorening som bolaget har missat i de hittills gjorda analyserna.

Bolaget kommer vidare att göra hydroakustiska mätningar som ger information om vid vilken nivå som den glaciala leran börjar. Detta verifieras sedan med provtagningar. Detta ger sedan en slags terrängkarta som visar nivån för när den glaciala leran börjar inom området. Vid muddringen kommer bolaget först ta bort de förorenade sedimenten, inklusive den postglaciala leran och ca 10 cm av den glaciala leran, som sedan, efter stabilisering/ solidifiering, kommer att ingå i utfyllnaden av hamnområdet. Bolaget avser att efter muddringen sjömäta för att kontrollera nivåerna och verifiera med kanske ett 10-tal prover som visar att det är bara glacial lera kvar. Om provtagningen visar att så inte är fallet får man eftermuddra till dess att bara glacial lera återstår. Allt som är förorenat ska tas bort. Erfarenheterna av s.k. miljömuddring, som kommer att tillämpas, är att spridningen av sediment är liten.

Bolaget åtar sig att se till att bottenlutningen in mot muddringsområdet m.m. blir enligt den vid huvudförhandlingen redovisade skissen.

Stabiliseringsmetod m.m.

Beträffande metoden för stabilisering/solidifiering har bolaget anfört bl.a. följande. Bolaget anser sig ha visat att stabiliserings-/solidifieringsmetoden fungerar i labskala. Erfarenheter från bl.a. Hammarby sjöstad verifierar att metoden fungerar i verkligheten, t.o.m. bättre än i labskala. Omblandningen och fördelningen av stabiliseringsmedlen blir mycket bra och härdningen sker bättre i fält än i labskala p.g.a. värmen som bildas. Genom de tester som genomförts (nedmalning av en provkropp) har bolaget simulerat ett värsta scenario, som visar att risken för utläckage av föroreningar är liten. De stabiliserade massorna i utfyllnaden kommer att ligga något under medelvattenståndet. Bolaget kommer, genom att ta ut provkroppar ur det stabiliserade materialet, att kontrollera att materialet är stabilt och att det inte läcker ut föroreningar. Kontrollpunkter för kontroll av att föroreningar inte läcker ut i vattnet kommer att finnas på lämpliga ställen, exempelvis i invallningsmuren. Frågor om kontroll kan närmare regleras inom kontrollprogrammet.

Dumpningen

Bolaget uppger att endast ren glacial lera kommer att dumpas.

Slutliga ställningstaganden när det gäller villkor för verksamheten

I det följande redovisas bolagets respektive länsstyrelsens slutliga inställning, med utgångspunkt i länsstyrelsens tidigare presenterade villkorsförslag och länsstyrelsens förslag som redovisades vid huvudförhandlingen och återges nedan.

Länsstyrelsen villkorsförslag 1

Bolaget godtar formuleringen.

Länsstyrelsens villkorsförslag 2-6

Bolagets slutliga villkorsförslag överensstämmer med länsstyrelsens utom när det gäller villkor 5. Bolaget anser att villkor 5 inte behövs; det är inte relevant för den verksamhet som den ändrade ansökan avser.

Länsstyrelsen överlämnar frågan om villkor 5 till domstolen.

Länsstyrelsens villkorsförslag 7-12

Bolaget motsätter sig villkoren. Bolaget har lämnat ett annat villkorsförslag för buller.

Länsstyrelsens villkorsförslag 13

Bolaget motsätter sig villkoret. Bolaget uppger att villkoret inte är relevant eftersom ballastvatten inte kommer att omhändertas överhuvudtaget.

Länsstyrelsen återkallar sitt förslag.

Länsstyrelsens villkorsförslag 14

Bolaget har föreslagit en annan formulering av villkoret (se ovan), med hänsyn till att det på fartygen förekommer olika standarder för elanslutning.

Länsstyrelsens villkorsförslag 15-16

Bolagets slutliga villkorsförslag för utsläpp till luft (se ovan) överensstämmer med länsstyrelsens.

Länsstyrelsens villkorsförslag 17-18

Bolagets har ett slutligt villkorsförslag för dagvattenhanteringen (se ovan) som delvis överensstämmer med länsstyrelsens. Bolaget accepterar därutöver länsstyrelsens förslag på begränsningsvärde för opolära alifatiska kolväten.

Länsstyrelsens villkorsförslag 19

Bolagets slutliga villkorsförslag för oljeavskiljare (se ovan) överensstämmer med länsstyrelsens.

Länsstyrelsens villkorsförslag 20-21

Bolagets slutliga villkorsförslag för muddring (se ovan) överensstämmer med länsstyrelsens förslag.

Länsstyrelsens villkorsförslag 22

Bolaget motsätter sig den föreslagna formuleringen. Det går inte att garantera att absolut inget spill uppkommer. Kontrollen av att arbetet bedrivs på ett bra sätt kan ske inom kontrollprogrammet.

Länsstyrelsen överlämnar frågan till domstolen.

Länsstyrelsens villkorsförslag 23-25

Bolaget motsätter sig länsstyrelsens förslag. Bolaget anför bl.a. att erfarenheter visar att materialet sjunker ner omgående och påverkas inte av vind och ström i nämnvärd omfattning. Hänsyn till trålfiske kommer att tas. Det är inte nödvändigt med villkor om hänsyn till fartygspassage.

Länsstyrelsen hänvisar till miljööverdomstolens dom i mål M92-05 för Norrtälje hamn, där det föreskrivits ett villkor om att spridning va partiklar vid dumpning ska motverkas genom användning av siltgardiner. Även andra villkor i domen ligger i linje med länsstyrelsens förslag.

Bolaget påpekar att det i Norrtälje var fråga om förorenade massor.

Länsstyrelsens villkorsförslag 26-27

Bolaget motsätter sig villkoren och anför att merparten av länsstyrelsens förslag gäller enligt lagstiftning. Kraven följer av allmänna regler. Villkoren är inte lämpliga.

Länsstyrelsens villkorsförslag 28

Bolaget motsätter sig villkoret. Bolaget anser att det inte ska regleras i villkor vem som har ansvaret.

Länsstyrelsens villkorsförslag 29

Bolaget motsätter sig villkoret. Bolaget har och kommer att ha samverkan och kommunikation med myndigheter och närboende. Samarbetsorgan gör det oklart vem som har ansvaret. Hur ska villkoret hållas efter?

Länsstyrelsen hänvisar till att det förekommer i andra sammanhang.

Länsstyrelsens villkorsförslag 30

Bolagets slutliga villkorsförslag om kontrollprogram (se ovan) överensstämmer med länsstyrelsens förslag.

Länsstyrelsens förslag till utredningsvillkor 1 (om grumling)

Länsstyrelsen vidhåller länsstyrelsen detta i sin helhet.

Bolaget motsätter sig detta och anför bl.a. följande. Det finns inte fog för att ställa krav på hamnen att utreda grumlingspåverkan p.g.a. fartygen utanför hamnområdet. Det finns inte heller fog för sådan utredning inom hamnområdet eftersom bolaget ska muddra bort allt förorenat material, vilket egentligen är mer långtgående än vad länsstyrelsen krävt, och muddra till ett relativt stort djup. Någon prövotid kan inte komma ifråga. Det räcker med sedvanlig grumlingskontroll och uppsikt under anläggningens drift.

Länsstyrelsens förslag till utredningsvillkor 2 (om förorenade sediment)

Länsstyrelsen föreslår som ändrad inställning att detta ersätts av ett slutligt villkor med innebörden att bolaget genom provtagning ska verifiera att man efter bortmuddringen av de översta skikten med förorenade sediment och postglacial lera har kommit ner till glacial lera. I villkoret ska också ingå följande om riskbedömning.

”Innan muddring utförs ska en riskbedömning ske med avseende på framtida sökt verksamhet samt med avseende på muddrings- och sprängningsarbetena. Riskbedömningen ska ske utifrån Naturvårdverkets kvalitetsmanual flik 14. Riskbedömningen ska svara på följande frågor:

- Vilka risker innebär föroreningssituationen idag och i framtiden?

- Hur mycket behöver riskerna reduceras för att undvika skador på hälsa och miljön?

De åtgärder och försiktighetsmått som tas fram ska utföras och följas under arbetena.”

Bolagets godtar länsstyrelsens förslag om verifiering. Bolaget kan acceptera att göra en riskbedömning avseende sprängningsarbetena, men anser att det i övrigt inte behövs någon riskbedömning på det sätt som länsstyrelsen föreslår. Normal hänsyn och kontroll av att entreprenaden sköts på ett bra sätt räcker.

Länsstyrelsens förslag till utredningsvillkor 3 (om stabilisering)

Länsstyrelsen föreslår som ändrad inställning följande lydelse.

”Bolaget ska undersöka, planera och konstruera de skyddsanordningar som krävs utifrån muddermassornas farlighet och stabilitet. Geologiska och hydrologiska förhållanden på platsen ska beaktas och skyddsanordningar ska konstrueras såsom täckskikt mot inläckage, täta barriärer mot utläckage av lakvatten och sättningsskydd osv. Utredningen ska särskilt omfatta:

a. Flera analysresultat i form av olika laktester, andra tester och provtagningar som bevisar att de stabiliserade massorna kan ses som inert material, se kriterier för deponiklass i deponiföreskriften (NFS 2004:10).

b. Belysta exempel eller tester som visar att stabiliseringsmetoden är tillförlitlig.

c. Hur omhändertagande av föroreningar från det överskottsvatten som uppkommer vid stabilisering ska ske.

d. Utredning av de risker som finns för spridning av föroreningarna genom läckage, sprickor, vattengenomströmning, slitage etc.

e. Förebyggande åtgärder och kontroller som kan förhindra läckage av föroreningar eller andra negativa konsekvenser av de identifierade riskerna.

Utredningen samt förslag till försiktighetsmått och villkor för stabiliseringsarbetet lämnas till tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten fastställer de slutliga villkoren för stabiliseringsarbetet och den framtida kontrollen. Bolaget kan inte påbörja stabiliseringsarbetet innan slutliga villkor lämnats.”

Bolaget motsätter sig detta villkor och anför bl.a. att utredningvillkoret är alltför allmänt hållet. Det passar inte med prövotid. Frågor om utformning och omfattning av eventuella åtgärder som avses i länsstyrelsens förslag bör kunna avgöras inom kontrollprogrammet. Åtgärderna i länsstyrelsens förslag är till en del sådant som bolaget ändå angett att man kommer att göra.

Länsstyrelsens förslag till utredningsvillkor 4 (om dumpning)

Länsstyrelsens slutliga förslag är att det bör ersättas av ett villkor med innebörden att det som ska dumpas endast får vara glacial lera. Länsstyrelsen godtar den säkerhetsmarginal för muddringen om ca 10 cm, som bolaget angivit (se ovan).

Bolaget godtar länsstyrelsens förslag.

Länsstyrelsens förslag till utredningsvillkor 5 (om sprängning)

Länsstyrelsens återkallar detta. Länsstyrelsen godtar bolagets hantering av frågan.

Bolaget anför att bedömningen av fiskeskada p.g.a. sprängning måste ske efter det att sprängningen genomförts, därefter kan det eventuellt bli fråga om att utge en slant till det allmänna fisket.

Länsstyrelsens förslag om saneringsmuddring

Länsstyrelsen anser att följande villkor ska föreskrivas.

”Sanering ska ske av hela muddringsområdet samt för att motverka återkontaminering av det område i inre farleden till minst 12 meters djup, som påverkas av fartygstrafiken".

Beträffande släntlutning m.m. av botten i kanterna av muddringsområdet godtar länsstyrelsen bolagets förslag, enligt den skiss som bolaget redovisat vid huvudförhandlingen.

Bolaget motsätter sig krav på sanering av ett större område än det utpekade muddringsområdet.

Övrigt

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden har förklarat att den inte längre anser att byggandet av Östersjöleden är en förutsättning för tillstånd till hamnverksamheten.

Beträffande frågan om överbyggnad av område som blivit utfyllt med stöd av vattendom (som f.ö. inkluderar även ett kajläge) upplyser länsstyrelsen om att det pågår ett tillsynsärende enligt vilket SSAB ska redovisa vad området fyllts ut med. Länsstyrelsen kan inte tillstyrka något tillstånd som begränsar möjligheterna att inom tillsynsärendet få till stånd de undersökningar och åtgärder som behövs.

T.P. anför att det har förekommit olika verksamheter på det område som SSAB fyllt ut och yrkar att massorna ska analyseras.

B.N. anför att Lilla Danviksholmen är planlagd för fritidsbebyggelse. Riktlinjer för industribuller för fritidbebyggelser bör gälla där.

Vattenverksamheten beräknas, sedan ansökan ändrats, kosta ca 190 Mkr.

DOMSKÄL

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljödomstolen finner att i målet upprättad miljökonsekvensbeskrivning uppfyller kraven i 6 kap.miljöbalken.

Rådighet

Miljödomstolen konstaterar att bolaget har erforderlig rådighet för verksamheten.

Tillåtlighet

Remissmyndigheterna har inte ifrågasatt tillåtligheten av verksamheten. Ett antal närboende i Gamla Oxelösund har dock anfört att lokaliseringen inte kan godtas med hänsyn till buller och andra störningar från såväl själva hamnverksamheten som transporterna som följer av den. Ett argument mot etableringen är att avståndet till närmast boende är under 100 meter. Miljödomstolen har efter genomgång av utredningsmaterialet samt syn på platsen kommit fram till att lokaliseringen är lämplig med hänsyn till dels att det finns ett sedan länge etablerat större industriområde på Stegeludden, dels att störningarna från verksamheten går att begränsa med lämpliga åtgärder, dels att topografin är fördelaktig. Förväntad trafikbelastning har även minskat påtagligt sedan verksamheten begränsats i förhållande till ursprunglig ansökan.

Villkor, prövotid och delegation

Allmänt villkor

Villkoret bör utformas i enlighet med domslutet.

Utsläpp till luft

Bolaget har accepterat länsstyrelsens förslag till villkor beträffande utsläpp till luft från fartyg respektive arbetsfordon (nr 15 och 16 i länsstyrelsens yttrande). Även miljödomstolen bedömer att dessa villkor är lämpliga.

Elanslutning av fartyg

Miljödomstolen anser att det bör fastställas i villkor att bolaget ska förbereda elanslutning av fartyg när man utformar hamnanläggningen. Bolaget bör vidare åläggas att göra en utredning beträffande förekommande elanslutningar på fartygen och de kostnader för hamnen att tillhandahålla olika elanslutningar för fartygen. Ett utredningsvillkor bör gälla i enlighet med domslutet. Det bör delegeras till tillsynsmyndigheten att närmare besluta om villkor beträffande elanslutningen.

Dagvatten

Bolaget har accepterat länsstyrelsens förslag utom såvitt avser begränsningsvärden för vissa föroreningar. Miljödomstolen finner att det inte finns underlag att fastställa begränsningsvärden enligt länsstyrelsens förslag för andra föroreningar än opolära alifatiska kolväten. Med hänsyn bl.a. till de villkor som ska gälla för hantering av kemiska produkter, avfall, gods m.m. (se domslutet), som också har avseende på risken för förorening av dagvattnet, finner miljödomstolen det nu inte är påkallat att fastställa begränsningsvärden för andra föroreningar än opolära alifatiska kolväten. Att det sedan ändå behövs en kontroll av dagvattnet med avseende på fler föroreningar är självklart. Hur kontrollen ska ske bör lämpligen regleras inom ramen för kontrollprogrammet. Om resultatet av sådan kontroll visar att föroreningshalterna är så höga att ytterligare begränsningsåtgärder behövs torde det vara en fråga som kan hanteras av tillsynsmyndigheten. En delegation för att vid behov föreskriva ytterligare villkor om sådana åtgärder eller ytterligare begränsningsvärden bör därför ges enligt domslutet.

Villkor för kemiska produkter, avfall, gods m.m.

Bolaget har accepterat länsstyrelsens förslag nr 2, 3, 4 och 6 i länsstyrelsens yttrande. Bolaget har motsatt sig länsstyrelsens villkorsförslag 5. Miljödomstolen delar bolagets uppfattning att villkor enligt länsstyrelsens förslag 5 inte behövs med hänsyn till den verksamhet ansökan numera avser. I övrigt bör villkoren, som bolaget och länsstyrelsen är eniga om, föreskrivas.

Villkor för arbeten i vatten

Bolaget har accepterat länsstyrelsens villkorsförslag om tidsperiod för grumlande arbeten respektive skärmar (nr 20 respektive 21 i länsstyrelsens yttrande), vilka också i huvudsak stämmer överens med Fiskeriverkets krav. Miljödomstolen anser att de villkor som ska gälla i dessa avseenden bör formuleras i enlighet med domslutet.

När det gäller villkor om spill under transport anser miljödomstolen att den formulering som anges i domslutet är mer lämplig än länsstyrelsens villkorsförslag 22.

Bolaget har motsatt sig länsstyrelsens villkorsförslag 23-25 om dumpning. Miljödomstolen finner med hänsyn till vad bolaget har uppgivit om hur dumpningen ska ske och att det är fråga om rena massor, att bolagets åtaganden är tillfyllest och att ytterligare villkor beträffande förfarandet vid dumpningen inte erfordras. Villkor om att muddermassor som dumpas endast får vara glacial lera samt villkor om verifiering av att så är fallet bör dock föreskrivas i enlighet med vad bolaget och länsstyrelsen är eniga om.

Villkor om arbetsredskap för pålning, tidsbegränsning för bullrande arbeten samt genomförandeplan bör föreskrivas i enlighet med bolagets förslag.

Med de villkor som enligt ovan föreskrivits för arbetena i vatten, de tekniker och arbetsmetoder som bolaget avser tillämpa samt de skydds- och kontrollåtgärder i övrigt som bolaget åtagit sig torde även Fiskeriverkets synpunkter kunna anses vara väl tillgodosedda.

Buller

Det är här fråga om en ny anläggning och det är med hänsyn till de boende i Ganla Oxelösund av största vikt att hålla bullerstörningarna på en så låg nivå som möjligt. Miljödomstolen anser att möjligheterna att begränsa bullernivåerna, särksilt nattetid, inte är tillräckligt utredda. Det är därför motiverat med en prövotid i den frågan. Bolaget föreläggs därför att närmare utreda möjluigheterna att begränsa bullerstörningarna och därvid beakta att mål med utredningen bör vara att nå ner till Naturvårdsverkets riktvärden för nyetablerad industri. Under prövotiden ska Naturvårdsverkets värden för befintlig industri gälla provisoriskt.

Länsstyrelsens förslag till utredningsvillkor

Utredningsvillkor 1- grumling

Miljödomstolen delar bolagets uppfattning att det för det aktuella hamnområdet inte behövs något utredningsvillkor om grumling. Den fortlöpande kontrollen av eventuell grumling i samband med fartygsrörelser i hamnen bör kunna ske inom kontrollprogrammet i enlighet med vad bolaget uppgivit.

Utredningsvillkor 2 - förorenade sediment

Bolaget och länsstyrelsen är eniga om att utredningen om förorenade sediment kan ersättas av ett villkor om att bolaget ska verifieras att man efter bortmuddringen av de översta skikten med förorenade sediment och postglacial lera har kommit ner till glacial lera. Bolaget motsätter sig dock länsstyrelsens förslag om att det i villkoret ska ingå den formulering om riskbedömning som länsstyrelsen angivit i sitt förslag. Miljödomstolen finner att det finns skäl att föreskriva villkor om verifiering. Med hänsyn till vad bolaget uppgivit om hur verksamheten avses bedrivas och de utredningar om risker som redan är gjorda samt att bolaget åtagit sig en riskbedömning för sprängningsarbetena, finner miljödomstolen dock att det inte behövs något särskilt villkor med krav på riskbedömning, på det sätt som länsstyrelsen föreslagit.

Utredningsvillkor 3- om stabilisering

Miljödomstolen finner att bolaget bl.a. med materialtester och laktester i labskala samt referenser till olika fullskaleprojekt visat, att den valda metoden för stabilisering/solidifiering med största sannolikhet kommer att fungera, även för de förorenade sediment. som kommer att ingå i den nu aktuella utfyllnaden. Även länsstyrelsen har uttalat sig positivt om metoden, men har ändå uttryckt oro för stabiliteten i ett längre perspektiv. Miljödomstolen anser därvid att risken för att det stabiliserade materialet i utfyllnaden ska förlora sin stabilitet och att föroreningarna ska frisättas, bedöms vara mycket liten även i ett längre perspektiv. Mot denna bakgrund och med hänsyn till de övriga skydds- och kontrollåtgärder avseende utfyllnaden som bolaget åtagit sig, bedömer miljödomstolen att utfyllnaden enligt ansökan kan godtas utan ytterligare utredningar. Att bolaget i samband med arbetet med utfyllnaden och stabiliseringen/solidifieringen har en löpande kontroll av att metoden fungerar som det är tänkt och att det efteråt sker en regelbunden kontroll av att materialet är stabilt och att föroreningar inte läcker ut, är väsentligt och något som bolaget också åtagit sig. Detta bör närmare regleras i kontrollprogrammet.

Utredningsvillkor 4 - om dumpning

Länsstyrelsen har vid huvudförhandlingen återkallat sitt utredningsvillkor 4 och anser att det ska ersättas av ett villkor om att endast glacial lera får dumpas, vilket accepterats av bolaget. Miljödomstolen finner, i enlighet med vad som anförts ovan, att ett villkor med den innebörden bör fastställas, med den formulering som anges i domslutet.

Utredningsvillkor 5- om sprängning

Länsstyrelsens har återkallat detta utredningsförslag. Inte heller miljödomstolen finner skäl att föreskriva något utredningsvillkor i detta avseende. Miljödomstolen noterar att bolaget är berett att, för eventuell fiskeskada p.g.a. sprängning, utge ersättning till det allmänna fisket, vilket lämpligen regleras efter sprängningarna i enlighet med bolagets förslag.

Fiskeavgift

Miljödomstolen anser att med sökandens skyddsåtaganden i samband med vattenverksamheten uppkommer inte sådana skador på fiskbeståndet att en särskild fiskeavgift är motiverad.

Arbetstid

Bolagets yrkande om arbetstid kan mot bakgrund av projektets omfattning godtas.

Tid för anmälan om oförutsedd skada

Bolaget har medgett att talan om oförutsedd skada får väckas inom tio år vilket får anses skäligt.

Närboendes yrkande om ersättning

Ett antal närboende har framställt yrkanden om ersättning för fastighets värdeminskning m.m. med anledning av den verksamhet som enligt miljöbalken ska behandlas som miljöfarlig. Sådana ersättningsfrågor kan dock inte prövas inom ramen för tillståndsprövningen.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se domsbilaga 2 (MD1)

Överklagande ska ges in till Nacka tingsrätt, miljödomstolen, senast den 14 februari 2008 och vara ställt till Svea hovrätt, Miljööverdomstolen.

Mikael HagelrothJan-Olof Arvidsson

__________

I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Mikael Hagelroth och miljörådet Jan-Olof Arvidsson samt de sakkunniga ledamöterna Christer Edvardsson och Kerstin Kellerman.