MÖD 2009:8

Kontrollprogram angående ljudnivå från musik ----- En lokal för en rockklubb har ansetts som en lokal för allmänt ändamål enligt 9 kap. 9 § första stycket miljöbalken och ska därför brukas på ett sådant sätt att olägenheter för människors hälsa inte uppkommer. Kravet gäller oavsett att besökarna befinner sig där frivilligt. Miljööverdomstolen fann det därför motiverat att reglera såväl musikljudets ekvivalenta som maximala ljudnivå.

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Nacka tingsrätts, miljödomstolen, dom 2008-03-05 i mål nr M 4099-07, se bilaga A

KLAGANDE

Debaser Produktion HB

Högbergsgatan 33

116 20 Stockholm

Ombud: Jur dr C.H.L.

MOTPART

Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Stockholms kommun

Box 8136

104 20 Stockholm

SAKEN

Kontrollprogram angående ljudnivån på Debaser i Stockholm

___________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Miljööverdomstolen avslår överklagandet och fastställer miljödomstolens dom, dock med den ändringen att tidpunkten för fullgörandet av föreläggandet bestäms till sex veckor från denna dag.

_______________

YRKANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Debaser Produktion HB (bolaget) har yrkat att Miljööverdomstolen, i första hand, ska undanröja Miljö- och hälsoskyddsnämndens i Stockholm beslut den 31 oktober 2005 och, i andra hand, bestämmer tidpunkten för fullgörandet av beslutet till sex veckor från det att Miljööverdomstolens dom vunnit laga kraft.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Stockholm har bestritt ändring.

Miljööverdomstolen har inhämtat ett yttrande från Socialstyrelsen.

TALAN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Bolaget har som skäl för undanröjande av det överklagade beslutet anfört i huvudsak följande. Miljödomstolens dom innebär att tillsynsmyndigheternas handlingsutrymme vidgas och att de allmänna rådens dignitet som bindande norm förstärks. De allmänna råden fastställs som generellt tillämpbara även i de fall där en bedömning ska ske i varje enskilt fall. Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Stockholm stödjer sig på socialstyrelsens allmänna riktlinjer utan närmare avvägning mot hur ljudnivåerna upplevs av rockklubbens besökare och mot de åtgärder som bolaget har vidtagit.

Bedömningen av vad som utgör en störning enligt miljöbalken ska inte grunda sig på enskilda personers uppfattningar och reaktioner i det enskilda fallet och inte heller utifrån riktvärden som inte tar i beaktande hur den som valt att vistas i lokalen uppfattar störningen. Den som frivilligt befinner sig i en lokal för rockmusikuppträdande med hög ljudvolym har gjort ett självständigt val och musiken med dess ljudnivå är just det som besökaren vill få ut av sitt besök. Mot denna bakgrund är det enligt bolaget inte självklart att bolagets lokal är att anse som en lokal för allmänt ändamål i den mening som avses i 9 kap. 9 § miljöbalken och att bolagets verksamhet ger upphov till en störning av omgivningen.

Miljödomstolens dom innebär även en inskränkt rätt för branschen att utöva sin grundlagsskyddade rätt att framföra konstnärligt verk samt att med utgångspunkt i det nuvarande musikutbudet och den befintliga efterfrågan, marknadsanpassa sin verksamhet. Musikbranschen har ifrågasatt om ekvivalentnivågränsen i socialstyrelsens allmänna råd är avgörande för akut skada på hörseln.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Stockholm har i huvudsak anfört följande. Syftet med den praxis som gäller för de centrala myndigheternas olika riktvärden är att dessa ska bilda utgångspunkt för de avvägningar som ska göras i de enskilda fallen. Om inte något särförhållande framkommer som ger anledning till anpassningar vid tillsynsmyndigheternas fastställelse av kravnivån för en utövares verksamhet, ska riktvärdet gälla. Bolaget har inte anfört någon omständighet som motiverar ett avsteg från socialstyrelsens allmänna råd. Det har inte heller i övrigt framkommit något som ger anledning till en annan bedömning.

Det är verksamhetsutövaren och inte de enskilda individerna som ansvarar för om de i egenskap av besökare på en rockklubb ska utsättas sig för risk för hörselskador. Att någon utsätts för störningar ofrivilligt är inte en förutsättning för att definitionen av olägenhet för människors hälsa ska vara uppfylld.

Socialstyrelsen har i huvudsak anfört följande. Riktvärdena i socialstyrelsens allmänna råd är baserade på vetenskapliga underlag om risken för hörselskador till följd av höga ljudnivåer. Enstaka kraftiga ljudhändelser kan orsaka såväl temporär som permanent hörselnedsättning eller tinnitus. Risken för hörselskada ökar med ljudstyrkan, men också med den tid en person exponeras för ljudet. Det finns inga belägg för att ljud som man tycker om är mindre skadligt än ljud som individen uppfattar som otrevligt.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Bolagets lokal är enligt Miljööverdomstolen en sådan lokal för allmänt ändamål som avses i 9 kap. 9 § första stycket miljöbalken och denna ska därför brukas på ett sådant sätt att olägenheter för människors hälsa inte uppkommer. Detta krav gäller oavsett att bolagets besökare befinner sig i lokalerna frivilligt. Till stöd för tillämpningen av 9 kap. 9 § första stycket har socialstyrelsen tagit fram allmänna råd (SOSFS 2005:7) De nivåer som socialstyrelsen fastställt framstår som rimliga och relevanta. Med hänsyn till de uppgifter som socialstyrelsen lämnat är det även motiverat att reglera såväl ljudets ekvivalenta som maximala nivå. Mot denna bakgrund var Miljö- och hälsoskyddsnämndens i Stockholm föreläggande motiverat och det har inte framkommit någon omständighet som ger Miljööverdomstolen anledning till en annan bedömning. Bolagets överklagande ska därför avslås, dock med den ändringen att tidpunkten för fullgörandet av föreläggandet ska skjutas fram på det sätt som bolaget har yrkat.

Dom får enligt 23 kap. 8 § inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Ulf Bjällås, hovrättsråden Henrik Runeson och Karin Kussak samt tf. hovrättsassessorn Henrik Nilsson, referent. Enhälligt.

______________________________________

BILAGA A

NACKA TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DOM

KLAGANDE

Debaser Produktion HB

Högbergsgatan 33

116 20 Stockholm

Ombud: advokat O.H.

Ombud: jur kand H.S.

MOTPART

Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Stockholms kommun

Box 8136

104 20 Stockholm

SAKEN

Kontrollprogram angående ljudnivån på Debaser i Stockholm

ÖVERKLAGAT BESLUT

Länsstyrelsen i Stockholms läns beslut den 9 maj 2007 i ärende nr 505-2005-070304, domsbilaga 1

_____________

DOMSLUT

Miljödomstolen avslår överklagandet och ändrar länsstyrelsens beslut endast på sådant sätt att tiden då åtgärden skall vara vidtagen bestäms till den 5 maj 2008.

_____________

YRKANDEN M.M.

Debaser HB (Debaser) har överklagat länsstyrelsens beslut och har i första hand yrkat att miljödomstolen ska undanröja miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut. I andra hand har Debaser yrkat att miljödomstolen ska bestämma tidpunkten för fullgörandet av nämndens beslut till sex veckor från det att beslutet slutligen vunnit laga kraft. Som grund för sin talan har Debaser bl.a. uppgett följande. Miljöbalkens (MB:s) skyddsregler syftar till att skydda människor, i omgivningen till närliggande miljöfarlig verksamhet, och deras hälsa. Miljö- och hälsoskyddsnämndens föreläggande om egenkontrollprogram innebär att bolaget tvingas vidta åtgärder inte mot rockklubbens omgivning, utan snarare som tar sikte på de besökare Debaser har. Dessa kan i sammanhanget inte anses utgöra sådana människor i omgivningen som miljöbalken ska skydda utan måste snarare betraktas som avtalsslutande part, som genom att betala inträde frivilligt tar del av den konsertverksamhet som Debaser tillhandahåller. Det handlar helt enkelt om att betala för att konsumera en ljudupplevelse. Att tillämpa MB:s regler som nämnden gjort innebär således rent faktiskt att avtalsfriheten begränsas, något som inte kan vara avsikten med MB:s skyddsregler. MB ska naturligtvis i förstone inriktas på situationer där tredje man ofrivilligt utsätts för exponering av sådan miljöfarlig verksamhet som kan innebära risk för att skada uppkommer. Någon sådan ofrivillig exponering förekommer inte i anslutning till Debasers verksamhet. Den exponering av ljudtrycksnivåer som människor utsätts för i samband med konsertbesök torde utan vidare kunna likställas med andra liknande situationer där individens egna val avgör måttet av risktagande. Ett närliggande exempel är alkoholkonsumtion. Trots att alkoholintag medför en risk för ohälsa, är det individen som själv beslutar om risken och bär det yttersta ansvaret

DOMSKÄL

Miljödomstolen delar länsstyrelsens bedömning. Överklagandet ska därför avslås. Tiden för föreläggandets uppfyllande bör ändras på det sätt som framgår av domslutet.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se domsbilaga 2

Överklagande skall ges in till Nacka tingsrätt, miljödomstolen, senast den 26 mars 2008 och vara ställt till Svea hovrätt, Miljööverdomstolen. Prövningstillstånd krävs.

Bjarne Karlsson Jan-Olof Arvidsson

__________

I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Bjarne Karlsson och miljörådet Jan-Olof Arvidsson. Föredragande har varit beredningsjuristen Linn Åkesson.