MÖD 2011:47

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDEVäxjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, beslut 2011-10-03 i mål nr M 746-11, se bilaga

KLAGANDE

1. Länsstyrelsen i Skåne län205 15 Malmö

2. Helsingborgs kommunMiljönämnden 251 89 Helsingborg

MOTPARTSITA Sverige AB, 556108-8393Industrigatan 70252 32 Helsingborg

Ombud: Advokat P.M. och jur.kand. K.B.

SAKENInhibition av villkor i tillstånd till invändig disk av tankar, containrar och behållare m.m.

___________________

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen upphäver det av mark- och miljödomstolen meddelade förordnandet om att villkor 7 och 8 i Länsstyrelsens, miljöprövningsdelegationen, beslut den 3 februari 2011 om tillstånd till invändig disk av tankar, containrar och behållare m.m. tills vidare inte ska gälla.

_____________________

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Länsstyrelsen i Skåne län (länsstyrelsen) har yrkat att mark- och miljödomstolens beslut om inhibition ska upphävas. Länsstyrelsen har även yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska hålla sammanträde.

Helsingborgs kommun genom dess miljönämnd (kommunen) har yrkat att mark- och miljödomstolens beslut om inhibition ska upphävas.

SITA Sverige AB (SITA) har bestritt ändring.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Länsstyrelsen har till utveckling av sin talan anfört i huvudsak följande. Inhibition ska betraktas som en säkerhetsventil för de fall där behovet av att inhibera ett omedelbart gällande beslut eller omedelbar verkställighet är tillräckligt stort för att väga upp nackdelarna därmed. Möjligheten att inhibera enstaka villkor bör därför tillämpas mycket restriktivt, särskilt i de fall det gäller villkor som är av betydelse för tillåtligheten av verksamheten. Villkor 6 och 7 föreskriver krav på luktneutraliserande åtgärder varav kolfilter nämns som ett möjligt alternativ. I tillståndet finns utrymme för SITA att anpassa åtgärderna för luktneutralisering till sin verksamhet om bolaget anser att det egna tidigare gjorda valet av åtgärd inte är bästa tillgängliga teknik. Bolagets verksamhet ska inte bedrivas utan åtgärder mot luktolägenheter, inte ens under prövotid. Enskilda har framfört invändningar mot en utökning av verksamheten bl.a. med hänsyn till luktolägenheter. De upplever svårigheter att vistas i sina träd-gårdar samt är oroliga för att drabbas av hälsoproblem. Det skydd mot luktolägenheter som föreskrivs i villkor 6 blir endast verksamt om även villkor 7 tillämpas. Inhibition av villkor 7 innebär att utsläppet av luktande ämnen sker inomhus. Lukt kan dock fortfarande sprida sig fritt utomhus utan luktneutralisering t.ex. genom öppna portar. Resultatet avseende luktkvaliteten blir därmed densamma som om avluftningen skett utomhus, dvs. inget skydd för närboende. Verksamheten bedrivs inom Industri Park of Sweden AB, numera i huvudsak Kemira Kemi AB:s fabriksområde. Inom industriparken finns flera s.k. Sevesoanläggningar. SITA måste med hänsyn till lokaliseringen beakta den totala risken som alla verksamheter inom fabriksområdet bidrar till. Frågan om säkerhet vid transporter har inte beaktats i tillräcklig utsträckning då SITA endast bedömt risken för kollision mellan egna fordon och inte för kollision mellan egna och andra verksamheters fordon. Villkor 8 är således avgörande för tillåtligheten av verksamheten. Bolaget har anfört att kraven i villkoren är onyttiga, vilket inte är tillräckligt för att visa skada. Beviskravet för skada ska ställas i relation till den intresseavvägning som miljöprövningsdelegationen lagt till grund för villkoren och de intressen som SITA gör gällande. De av SITA framförda skälen ska också relateras till hur ingående den tidigare prövningen har varit. SITA har, trots föreläggande under sommaren 2010, inte inkommit med en tillfredsställande redovisning av trafiksituationens risker.

Kommunen har till utveckling av sin talan anfört i huvudsak följande. Beslutet innebär att SITA med stöd av gällande verkställighetsförordnande kan ta det nya tillståndet i anspråk utan att behöva följa aktuella villkor. Kommunen ifrågasätter att det i mål av detta slag är möjligt att meddela ett sådant beslut. Enligt kommunens mening borde SITA, till dess att målet har avgjorts slutligt, antingen få ta det nya tillståndet i anspråk med dess villkor eller bedriva verksamheten enligt det gamla tillståndet.

SITA har till bemötande anfört i huvudsak följande. Frågan om behovet av villkor

7 och 8 i miljöprövningsdelegationens beslut om tillstånd är för närvarande föremål för prövning i mark- och miljödomstolen och ett avgörande är att vänta inom någon eller några veckor. Det finns därmed ingen anledning för Mark- och miljööverdomstolen att göra någon närmare bedömning av det sannolika utfallet av mark- och miljödomstolens materiella prövning i målet. Frågan om inhibition bör istället avgöras enbart med beaktande av processekonomiska och rättssäkerhetsrelaterade omständigheter. SITA har obestritt uppgett att ett efterkommande av villkor 7 och 8 innebär att företaget måste investera i tillkommande reningsutrustning och ett omfattande administrativt system för tidsbokning. Behovet av dessa investeringar prövas inom ramen för den materiella prövningen hos mark- och miljödomstolen. Ett bifall till överklagandena skulle innebära att denna prövning föregrips.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Mark- och miljööverdomstolen finner inte skäl att hålla sammanträde i målet och avslår länsstyrelsens yrkande om detta.

Enligt 19 kap. 5 § första stycket 11 och 22 kap. 28 § första stycketmiljöbalken får länsstyrelsen, när det finns skäl till det, förordna att tillståndet till en verksamhet får tas i anspråk även om beslutet inte har vunnit laga kraft. Utgångspunkten är dock att tillståndet får tas i anspråk först när beslutet har vunnit laga kraft (jfr. Bengtsson m.fl. Miljöbalken, En kommentar, Del II s. 22:52)

Miljööverdomstolen har i ett beslut 2007-04-23 i mål nr M 10242–06 konstaterat att domstolen har befogenhet att besluta att ett verkställighetsförordnande inte ska avse ett för tillståndet meddelat villkor. Miljööverdomstolen uttalade att det dock endast i undantagsfall bör komma i fråga att inskränka ett verkställighetsförordnande på detta sätt. Miljööverdomstolen ansåg att omständigheterna i det fallet fick anses vara sådana att det fanns skäl att bifalla yrkandet om inhibition. Domstolen beaktade då särskilt att ingen motpart eller remissinstans hade motsatt sig yrkandet.

I förevarande fall har, till skillnad från ovan nämnt fall, länsstyrelsen, kommunen samt närboende motsatt sig ett beslut om inhibition. Med hänsyn till detta och till att det endast i undantagsfall bör komma i fråga att besluta att ett verkställighetsförordnade inte ska avse ett visst villkor anser Mark- och miljööverdomstolen att det inte funnits tillräckliga skäl att meddela inhibition avseende villkor 7 och 8 i meddelat tillstånd. Mark- och miljööverdomstolen bifaller därför överklagandena och upphäver mark- och miljödomstolens förordnande om att villkor 7 och 8 i tillstånd till invändig disk av tankar, containrar och behållare m.m. tills vidare inte ska gälla.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Henrik Löv och Roger Wikström, referent, tekniska rådet Anna-Lena Rosengardten och hovrättsrådet Henrik Runeson. Domen är enhällig.

Föredragande har varit Anna Isberg.

____________________________________

BILAGA

VÄXJÖ TINGSRÄTTS, MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN, BESLUT

KLAGANDESITA Sverige AB, 556108-8393Industrigatan 70252 32 Helsingborg

Ombud: P M. K B

MOTPART1. BA

2. GA

3. MB

4. PB

5. PC

6. B, GE

7. AH

8. L,RJ

9. A, T-B L

10. Länsstyrelsen i Skåne län205 15 Malmö

11. A-K N

12. I-B N

13. MP

14. HR

15. HS

ÖVERKLAGAT BESLUTMiljöprövningsdelegationens vid Länsstyrelsen i Skåne Län beslut 2011-02-03, dnr 551-61996-09, se bilaga 1

SAKENTillstånd till invändig disk av tankar, containrar och behållare

_____________

DOMSLUT

Mark- och miljödomstolen ändrar det överklagade beslutet på följande sätt.

1. Villkor 8 upphävs.

2. Villkor 6 och 7 upphävs och det slutliga avgörandet av de frågor som omfattas av dessa villkor uppskjuts under en prövotid och förenas med följande utredningsuppdrag:

U4. Förekommande diskar respektive avluftningar ska följas upp och karakteriseras med utgångspunkt på lukt. Under samma tid ska också olika alternativ till luktreducerande åtgärder för de moment av verksamheten som befinns orsaka luktolägenheter utredas.

3. Som provisorisk föreskrift under prövotiden gäller:

P6. Till dess slutliga villkor för luktrening beslutats ska verksamheten bedrivas så att luktolägenheter i omgivningen i möjligaste mån förhindras, vilket även kan inkludera användning av befintlig luktneutraliserande reningsutrustning.

Redovisning av utredningsuppdraget och förslag till slutliga villkor ska ges in till Länsstyrelsen i Skåne Län, Miljöprövningsdelegationen, senast vid utgången av år 2012.

_____________

BAKGRUND

Länsstyrelsen i Skåne Län, Miljöprövningsdelegationen (nedan MPD) meddelade den 3 februari 2011 SITA Sverige AB (nedan SITA) tillstånd enligt miljöbalken till invändig disk av tankar, containrar och behållare på fastigheten X 8 i Helsingborgs kommun. För tillståndet gäller 17 villkor varav villkoren 6, 7 och 8 har följande lydelse:

6. Avluftning (utsläpp av inre tryck) av tankar, container eller behållare får inte ske utomhus.

7. Utgående luft från avluftning och tankdiskrengöring (diskning av tankar, container eller behållare) ska passera ett kolfilter eller motsvarande luktneutraliserande reningsutrustning innan denna processluft avleds till omgivningen.

8. Från och med den 1 mars 2011 ska bolaget införa ett tidbokningssystem som innebär att maximalt tre tankbilar får parkera vid infarten på fabriksområdet i avvaktan på inpassering.

MPD förordnade att beslutet ska gälla omedelbart även om det inte vunnit laga kraft.

Mark- och miljödomstolen förordnade den 3 oktober 2011 efter yrkande från SITA, att beslutet avseende villkoren 7 och 8 tills vidare inte skulle gälla. Motsvarande yrkande avseende villkor 6 avslogs.

Inhibitionsbeslutet överklagades av länsstyrelsen och miljönämnden i Helsingborg till Mark- och miljööverdomstolen, som upphävde beslutet den 9 december 2011.

YRKANDEN M.M.

SITA har överklagat beslutet avseende tillståndsvillkoren 6, 7 och 8.

I första hand yrkas att villkoren 6 och 8 upphävs samt att villkor 7 får följande lydelse: ”Verksamheten ska bedrivas så att luktolägenheter i omgivningen i möjlig mån förhindras.”.

I andra hand yrkas att villkor 8 upphävs samt att frågan om villkor för luktbegränsande åtgärder, dvs. villkoren 6 och 7, skjuts upp under en prövotid under vilken SITA utreder vilka delar av verksamheten som upplevs som illaluktande samt vilka luktbegränsande åtgärder som är lämpliga för dessa luftflöden. Under tiden för utredning yrkar SITA att följande provisoriska villkor ska gälla: Till dess slutliga villkor för luktrening beslutats ska verksamheten bedrivas så att luktolägenheter i omgivningen i möjlig mån förhindras. SITA föreslår därvid följande utredningsuppdrag: Förekommande diskar respektive avluftningar ska följas upp och karakteriseras med utgångspunkt på lukt. Under samma tid ska också olika alternativ till luktreducerande åtgärder för de moment av verksamheten som befinns orsaka luktolägenheter utredas. Resultatet av utredningen samt förslag på luktreducerande åtgärder ska redovisas till miljöprövningsdelegationen vid utgången av 2012.

SITA har som grund för överklagandet anfört i huvudsak följande. Villkoren 6 och 7 är för stränga. De luktproblem som kan uppkomma är mycket begränsade. Det är en mycket låg andel bilar med luktande innehåll i tankarna. Endast ca 200 tvättar av de 12 000 tillåtna tvättarna kan riskera att avge luktolägenheter. Under den tid anläggningen har varit i drift har endast ett klagomål kunnat härledas till verksamheten. Åtgärder har vidtagits för att inte luktstörningar ska uppstå. Inget klagomål har därefter kommit till bolagets kännedom. Det är orimligt, med tanke på de höga drifts- och underhållskostnaderna, att all ventilation från anläggningen ska passera ett kolfilter eller motsvarande luktneutraliserande reningsutrustning innan dess processluft avleds till omgivningen. Att låta all ventilationsluft passera ett kolfilter är för övrigt mycket tekniskt komplicerat med hänsyn till att luften som uppkommer vid rengöring är vattenmättad. Föreskriven utrustning för luktreducering krävs därför endast när luktande utrustning tvättas och det finns en risk för luktolägenheter.

Bolagets förslag till villkor är mer ändamålsenligt och anpassat till verksamheten. De har låtit en konsult utreda omfattningen av luktstörningar från tankdiskanläggningen. Utredningen redovisar olika förslag till rening på utgående luft som innehåller luktstörningar. Därutöver har konsulten undersökt om applicering av kolfilter på ingående luft till intilliggande kontor och kontrollrum är möjlig och lämplig. Av utredningen framgår att luktproblem är svåra att åtgärda eftersom upplevelsen av lukt är individuell och svår att mäta. Under hösten 2009 togs ett kolfilter i bruk, på illaluktande tvättar, i begränsad omfattning men problem uppstod att få filtret att fungera på vattenmättade gaser. Val av luktreducerande utrustning måste noga övervägas. Kolfilter har god funktion som luktreducerare för vissa typer av ämnen men fungerar inte på alla illaluktande gaser. Ett annat problem med kolfilter är att de inte är anpassade till den miljö som råder i tankdisken, vilket innebär att vattenmättad luft i anläggningen orsakar kort hållbarhet på kolfiltret. Om all utgående luft från avluftning och tankdiskrengöring ska passera kolfilter kommer den höga förbrukningen av kolfilter leda till orimligt höga kostnader för drift och underhåll av reningsutrustningen i förhållande till den nytta för omgivningen som uppnås. Krav på att all utgående luft från avluftning och tankdiskrengöring ska passera kolfilter eller motsvarande luktneutraliserande utrustning är enligt SITA:s mening inte miljömässigt motiverat. Kolfilter utgör därmed inte bästa tillgängliga teknik (BAT) att användas generellt på utgående luft i denna typ av anläggning. Kostnaderna för utbyte av kolfilter står inte i rimlig proportion till den luktreducerande effekt som filtret har. Det är varken miljömässigt motiverat eller förenligt med BAT att föreskriva villkor om rening av all utgående luft från avluftning och tankrengöring.

Villkor 8 är inte praktiskt genomförbart. SITAS verksamhet bedrivs i hyrda lokaler inom Industri Park of Swedens fabriksområde. Inpassering till området sker via en gemensam infartskontroll, som drivs av huvudmannen för området. Endast fem ”Sitafordon” får vistas inom området samtidigt. Övriga fordon anvisas till en parkering som huvudmannen för området anordnat utanför området. Befintlig inpasseringskontroll och gällande begränsning av antalet fordon inom industriområdet är enligt SITA funktionell och väl anpassad till den utökade verksamheten. SITA råder alltså inte över infartskontrollen eller parkeringsplatsen. SITA har därför inte någon faktiskt eller rättslig rådighet att säkerställa ett högst antal ”Sitafordon” på parkeringsplasten vid infarten vid samma tillfälle, varför ett säkerställande av villkor 8 är omöjligt. SITA har som stöd för sin talan i denna del åberopat Mark- och miljööverdomstolens avgörande den 26 september 2011 i mål M 1811-11.

Ett tidbokningssystem är inte heller förenligt med syftet med SITA:s verksamhet som innebär att erbjuda marknaden en lättillgänglig tankdisk enligt ett drop in-system som inte är tidtabellbundet. Det leder till ineffektivitet i verksamheten och minskad tillgänglighet för kunderna. Tillämpligheten av ett tidbokningssystem begränsas också av befintliga lagstadgade regler om körtider och viloperioder. Systemet kan även ifrågasättas från både miljö- och säkerhetssynpunkt. Om maximalt tre bilar får parkera vid infarten tvingas övriga bilar cirkulera runt området i avvaktan på tillträde eller söka alternativ parkeringsplats i närområdet. Detta kommer bl.a. leda till ökad trafik och olägenheter för de närboende i form av buller och avgaser, samt risker för medtrafikanter och fotgängare. Risken för trafikrelaterade olyckor utanför området är lägre om fordonen får parkera vid infarten. De fordon som ankommer till tankdisken är dessutom tömda på sitt innehåll varför mängden farliga ämnen och kemikalier är mycket begränsad. Ur miljö- och säkerhetssynpunkt bör samtliga väntande fordon tillåtas parkera utanför industriområdet under uppsikt av vakt.

Länsstyrelsen har bestritt bifall till överklagandet och anfört i huvudsak följande. De sammantagna störningarna och riskerna från fabriksområdet påverkar den omgivande fysiska miljön negativt. Detta kan påverka behovet av skyddsåtgärder, dess utformning och omfattning för verksamheter som tillkommer, utökar sin produktion eller omprövas. Enskilda berörda har framfört invändningar mot en utökning av verksamheten. Många påtalar erfarenhet av utsläpp till luft av illaluktande ämnen, transporterna (buller, vibrationer, utsläpp till luft och risk för trafikolyckor) samt att lokaliseringen anses olämplig mot bakgrund av de störningar som den orsakar.

Gällande villkoren 6 och 7 vidhålls beslutet. Av utredningen som presenterats efter beslutet finns inte tillräckligt underlag för att bedöma de ekonomiska konsekvenserna på sätt som bolaget framfört. Kolfilter är endast ett av flera möjliga alternativ. Villkor 7 utformades på detta sätt pga. av att SITA i sin ansökan endast redovisat kolfilter som möjlig åtgärd och i övrigt hänvisat till redan vidtagna åtgärder. Villkoren innebär utrymme för SITA att själv anpassa åtgärderna för luktneutralisering i sin verksamhet om de anser att det egna tidigare valet av åtgärd inte är bästa tillgängliga teknik. Ett sådant förhållningssätt är i linje med miljöbalkens tillämpning. Tolkningen av att all luft måste renas ska ses mot bakgrund av att bolaget tidigare i processen inte i tillräcklig omfattning har redovisat de ämnen som ger upphov till lukt och för vilka luktneutralisering behövs. Om SITA kan presentera en sådan redovisning skulle det kunna vara möjligt att anpassa villkoren härtill. De ”strikt” utformade villkoren avseende luktolägenheter har tillkommit med anledning av SITA:s bristande uppfyllande av information om sin verksamhet i tillståndsprocessen samt bristande åberopande av bevisunderlag.

Länsstyrelsen anser att bolagets verksamhet som sådan inte ska bedrivas utan åtgärder mot luktolägenheter, inte ens under prövotid. En eventuell förändring är först möjlig efter det att bolaget inkommit med adekvat redovisning av förekommande diskar respektive avluftning med karaktärisering med utgångspunkt på lukt. Då tillståndet avser utökad omfattning av verksamheten och inte ändrad inriktning bör SITA ha den erfarenhet och information som avses med prövotiden. Därutöver är förslaget på prövotid otydligt.

Även villkor 8 vidhålls. Syftet med villkoret är inte att minska trafikens omfattning utan att minska de risker som trafiken innebär och begränsa störningarna för omgivningen. Länsstyrelsen har utgått från de offentligrättsliga krav som uppställs i miljöbalken. Vid prövningen av tillåtligheten av verksamheten saknas det anledning att ta ställning till eventuella civilrättsliga aspekter. Uppfyllandet av villkoret är avgörande för tillåtligheten av verksamheten i sig. Varje verksamhetsutövare ansvarar för säkerheten i sin egen verksamhet. SITA måste göra en riskbedömning utifrån den egna verksamhetens interaktion med andra verksamheter på etableringsområdet. SITA:s verksamhet är etablerad inom Industri Park of Sweden AB där även flera s.k. Sevesoanläggningar är etablerade. Utövare av sådan verksamhet ska enligt lag ta hänsyn till andra faktorer i omgivningen som kan påverka säkerheten. En sådan faktor kan vara omfattningen av transporter. SITA:s verksamhet omfattas inte av Sevesolagstiftningen men måste med hänsyn till lokaliseringen bedrivas med beaktande av den totala risken som alla verksamheter inom området bidrar till t.ex. risken för trafikolyckor inom och till/från området. Bolaget har endast bedömt trafikrisken vid kollision mellan egna fordon och inte vid kollision mellan egna fordon och övriga fordon inom området. Infarten är redan för befintlig verksamhet hårt belastad av tung trafik vilken ur säkerhetssynpunkt till sin omfattning och karaktär utgör en risk för trafikkollision med kemikalieolycka och kumulativa effekter. En utökning av verksamheten kan ifrågasättas med anledning av omfattningen av de ökande transporterna. Såväl bolagets befintliga som utökade verksamhet innebär störningar för närboende vid passage och parkering vid inpassagen.

Länsstyrelsen har sedermera uppgett att man förtydligar sitt yrkande avseende villkor 8 så att det får följande lydelse: ”Från och med den 1 mars 2011 ska bolaget införa ett tidbokningssystem”. I samband med förtydligandet har länsstyrelsen åberopat skriftlig bevisning till styrkande av luktolägenheter och trafiksituationens risker.

HR har anfört i huvudsak följande. Länsstyrelsen har ställt rimliga krav på villkor 6 och 7. Avluftning (utsläpp av inre tryck) kan, förutom luktolägenhet, medföra högt buller som når intilliggande bebyggelse om vinden blåser i den riktningen. Avledning av processluft kan också innebära en luktolägenhet för omgivningen. Bolagets förstahandsyrkande om ändring av villkor 7 är vag och innebär inget åtagande att reducera lukt och emissioner förrän omgivningen har inkommit med klagomål. Detsamma gäller andrahandsyrkandet. Därmed hamnar privatpersoner i en position där de måste ”visa” att en emission har skett. Det minskar därmed inte några emissioner på den dagliga verksamheten. Bolaget har även på kort tid fördubblat omfattningen av sin verksamhet sedan de först etablerades i området. Kolfilter är tvärtom vad som sägs bästa möjliga teknik, det handlar endast om dåligt handhavande. Att kolfilter snabbt blir vattenmättat är ingen nyhet. En skrubberanläggning eller kanske en kondensor i kombination med kolfilter borde vara två lösningar som kan lösa problematiken med ständiga filterbyten. De alternativen utgör även bästa möjliga teknik då de renar både illaluktande emissioner och andra flyktiga ämnen som kan påverka hälsa och miljö. Det stämmer inte att det endast inkommit ett klagomål från närboende, det har inkommit ett flertal klagomål. Däremot medges bolagets yrkande avseende villkor 8. Han ser inget värde i att ha färre än tre bilar på parkeringen utanför. Villkoret innebär endast att lastbilarna parkerar på gator runt om i området istället för på en välorganiserad och övervakad uppställningsplats.

HS har anfört i huvudsak följande. Inget av SITA:s yrkanden medges. Förläggandet av denna typ av verksamhet i nära anslutning till villaområden var inte lämpligt från första början. De som bor i området ska inte få en sämre boendemiljö till följd av ett dåligt beslut. Deras hårt belastade miljö kan inte belastas ytterligare med okontrollerade utsläpp av cancerogena och illaluktande ämnen. Dessa utsläpp måste filtreras och inte tillåtas utan noggrann kontroll. Luktolägenheter måste kontrolleras. En massa lastbilar kan inte stå (ofta på tomgång) utanför deras hus. Ett tidbokningssystem låter därför som en bra lösning.

BA, A-K N, PC, PB samt B, GE har anfört i huvudsak följande. Redan vid samrådet inför SITA:S etablering framförde de och många andra närboende att placeringen var mycket olämplig med tanke på närheten till tätbebyggt område. Av samma skäl protesterar de nu när SITA vill utöka verksamheten. Anläggningen är felplacerad med hänsyn till den miljöstörande verksamhet man ägnar sig åt samt den ökade mängden besvärande tung trafik verksamheten medför. SITA verkar sakna viljan att ta ett miljöansvar. Verksamheten avger illaluktande ämnen och de vill inte drabbas ytterligare av detta problem.

A, T-B L, MB, L,RJ, I-B N, AH och MP samt G,KA har anfört i huvudsak följande. De har protesterat mot både SITA:s etablering och produktionsökning. Anläggningen är felplacerad med hänsyn till den miljöstörande verksamheten och den ökade mängden störande tung trafik, som ofta kör genom deras bostadsområde. SITA har inget intresse för närmiljön. Verksamheten avger illaluktande ämnen och de befarar att stanken vid ogynnsamma vindförhållanden kan nå de boende. Gående och cyklande kan komma att känna en illaluktande odör när Ipos område passeras. Frekvensen har ingen betydelse. Varje avluftning är en för mycket om/när det kan uppmärksammas av passerande eller boende.

Miljönämnden i Helsingborg har yttrat sig och anfört i huvudsak följande. De delar inte uppfattningen om att endast ett klagomål från närboende på luktstörningar inkommit. Vid det tidiga samrådsmötet fick SITA kännedom om flera luktstörningar. Vidare har några klagomål från närboende inkommit till miljönämnden under 2008 och 2009. Dessa klagomål har vidarebefordrats till SITA för utredning. De villkor som SITA föreslagit ska ersätta villkoren 6 och 7 är alltför vaga för att kunna efterföljas och kontrolleras. Kolfilter eller luktneutraliserande reningsutrustning ska användas i samband med avluftning och tankrengöring av luktande tvättar. Vad som ska avses med luktande tvättar/ämnen bör kunna hanteras på motsvarande sätt som klassificering av avloppsvattnet enligt prövotidsvillkor P1 alternativt kunna redovisas i ett utredningsvillkor under en prövotid.

DOMSKÄL

Målet handläggs sedan den 2 maj 2011 av mark- och miljödomstolen, sedan miljödomstolens verksamhet upphört.

Länsstyrelsen har motsatt sig bolagets båda yrkanden och bl. a. anfört att villkoren 6 och 7 har tillkommit till följd av bolagets bristande information vid ansökningsförfarandet. En eventuell förändring av villkoren är möjlig först efter en redovisning av förekommande diskar respektive avluftning med karaktärisering med utgångspunkt på lukt.

Miljönämnden i Helsingborg har angett att kolfilter eller luktneutraliserande reningsutrustning ska användas samt att vad som avses med luktande tvättar/ämnen bör kunna hanteras på samma sätt som klassificeringen av avloppsvatten enligt prövotidsvillkor P1 alternativt redovisas i en utredning under en prövotid.

Luktförekomsten beror på vilka ämnen som förekommer vid de olika tillfällena. Av åtta registrerade klagomål sedan 2008 användes isobutyraldehyd och ammoniak vid tre av dessa tillfällen. Tekniska problem finns vid användning av kolfilter när luften är vattenmättad.

Mark- och miljödomstolen bedömer att frekvensen av luktstörningarna inte är högre än att bolaget bör kunna medges ytterligare en tid för att mera utförligt klarlägga vilka olika typer av vätskor med avseende på lukt som förekommer idag och som planeras i framtiden samt att utreda lämpliga tekniska lösningar och tillvägagångssätt för att minimera förekomsten av luktstörningar. Användningen av reningsteknik bör till exempel kunna begränsas till de tillfällen när starkt luktande ämnen förekommer.

Under utredningstiden ska förekomst av luktstörningar i omgivningen minimeras vilket bör anges som en prövotidsföreskrift.

Mark- och miljödomstolen bedömer sammantaget att SITA:s andrahandsyrkande ska bifallas, dock med den justering av prövotidsvillkoret som framgår av domslutet.

Vad beträffar villkor 8 delar mark- och miljödomstolen SITA:s uppfattning att bolaget inte kan påverka hur många bilar som får parkera vid infarten. I enlighet med det av bolaget åberopade avgörandet från Mark- och miljööverdomstolen kan villkor därmed inte heller föreskrivas för frågan eftersom verksamhetsutövaren inte har faktiska och rättsliga möjligheter att uppfylla villkoret. Det är därför inte möjligt att föreskriva ett villkor med den ursprungliga formuleringen.

Vad avser länsstyrelsens förtydligande av villkor 8, konstaterar domstolen att såväl nyttan som miljö- och säkerhetskonsekvenserna av ett sådant villkor är oklara. Det framgår inte av utredningen att miljö- och säkerhetseffekterna av ett tidbokningssystem blir de som länsstyrelsen förutsätter, utan de kan lika gärna bli de motsatta. Mark- och miljödomstolen finner därför att villkor 8 ska upphävas.

Länsstyrelsen har uppgett att man anser att villkor 8 är en förutsättning för tillåtligheten som sådan av SITA:s ansökan om utövad verksamhet. Då det endast är SITA som har överklagat MPD:s beslut och det endast är de överklagade villkoren som är uppe till bedömning finns inget utrymme för domstolen att pröva frågan huruvida tillståndet som sådant ska gälla.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV 427)

Överklagande senast den 9 januari 2012

Lena PetterssonMagnus Björkhem

____________

I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Lena Pettersson, ordförande, och tekniska rådet Magnus Björkhem samt de särskilda ledamöterna Börje Andersson och Anders Kårfeldt