NJA 1981 s. 384

Vid gåva av fast egendom har såsom villkor föreskrivits bl a att envar av gåvotagarna skulle till givaren utfärda ett skuldebrev å visst belopp. De i anledning härav upprättade skuldebreven, vilka var räntelösa, stadgade dels att gäldenären skulle betala skuldbeloppet, 52 500 kr, sex månader efter från någondera sidan skedd uppsägning dels att skuldbeloppet skulle amorteras med 2 000 kr årligen fr o m året efter skuldebrevets utfärdande. Innebörden av dessa betalningsbestämmelser har ansetts vara den att, så länge inte lånet i dess helhet är på grund av uppsägning förfallet till betalning, avbetalning skall ske med minst 2 000 kr om året. Anledning till annat antagande än att skulden skall bringas till upphörande genom de årliga amorteringarna har inte funnits föreligga. Gåvoskatt har bestämts i enlighet härmed. 43 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt jämförd med 23 § samma lag.

Genom gåvobrev d 15 dec 1976 överlät M.S. till envar av sina söner S.S. och X.X. hälften av fastigheten stadsägan 2 379 i Västerås kommun, taxerad till 150 000 kr. Såsom villkor för gåvan föreskrevs bl a:

- Gåvotagarna skall ikläda sig betalningsansvaret för ett inteckningslån i fastigheten hos Sparbanken Mälardalen å f n kr 20 700.

- Envar av gåvotagarna skall till givaren utfärda ett skuldebrev å kr 52 500.

På gåvobrevet tecknade S.S. och X.X. samma dag erkännande att de med tacksamhet mottagit gåvan och förband sig att uppfylla angivna gåvovillkor.

X.X. utfärdade samma dag ett så lydande Skuldebrev

Till M.S. betalar undertecknad sex månader efter från någondera sidan skedd uppsägning ett såsom lån erhållet belopp å kr femtiotvåtusenfemhundra (52 500) - Lånebeloppet skall amorteras med kr tvåtusen (2 000) årligen med början år 1977. - Därest låntagaren så önskar äger han rätt ett erlägga större årlig amortering än vad i föregående stycke sägs. - Valuta erhållen i samband med mitt förvärv av fastigheten stadsägan 2 379 i Västerås kommun.

I gåvodeklaration, som inkom till LSt:n i Stockholms län d 16 febr 1977, angav X.X. värdet av sin del av gåvan till 12 150 kr motsvarande hälften av fastighetens taxeringsvärde eller 75 000 kr med avdrag för hälften av inteckningslånet eller 10 350 kr och för reversskulden 52 500 kr.

LSt:n (länsnotarien Martin) meddelade beslut d 16 jan 1978 och beräknade därvid gåvans värde till

150 000 - 20 700 / 2 - 28 250 = 36 400 kr

med följande motivering: Det med fastighetsöverlåtelsen förknippade villkoret, att gåvotagaren skall till givaren utge ett belopp om 52 500 kr att erläggas med 2 000 kr per år innebär, då skulden är räntelös, att diskontering, enligt 23 § D och C arvs- och gåvoskattelagen skall ske med hänsyn tagen till skuldens förfallotid, i detta fall föreskriven amorteringsplan. För att amortera skulden skall minst 2 000 kr erläggas under 26 år. Därefter återstår att erlägga 500 kr. Värdet av skulden å nominellt 52 500 kr blir då enligt kapitaliseringstabellerna II och I arvs- och gåvoskattelagen 28 250 kr.

LSt:n fastställde gåvoskatten till 2 190 kr.

Skatten erlades d 27 febr 1978.

X.X. anförde besvär i Svea HovR med yrkande - såsom hans talan fick förstås - att gåvoskatten skulle bestämmas till 505 kr utifrån ett värde av gåvan om 12 150 kr varvid som grund åberopades uppsägningsklausulen i skuldebrevet.

Kammarkollegiet bestred bifall till besvären.

HovR:n (hovrättslagmannen Litzén, hovrättsrådet Green samt hovrättsassessorerna Graffman och Carlén, referent) lämnade i beslut d 6 nov 1978 besvären utan bifall.

X.X. anförde besvär och yrkade att HD måtte, med upphävande av HovR:ns beslut, fastställa gåvans värde till 12 150 kr och till följd därav fastställa gåvoskatten till 505 kr.

Kammarkollegiet medgav X.X:s besvärstalan.

Betänkande

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, RevSekr Svensson, hemställde i betänkande, att HD måtte meddela följande beslut:

Domskäl

Skäl. Kammarkollegiet har såsom grund för sitt medgivande av besvärstalan angett, att X.X. under målets handläggning i HD i skrivelse till kollegiet uppgett sig mot krav från borgenärens sida på utbekommande av skuldbeloppet inte ha för avsikt att åberopa annat villkor för betalning än det första i skuldebrevet upptagna samt att vid gåvoskatteberäkningen, såsom X.X. yrkat, avdrag därför numera bör medges för hela reversbeloppet.

Innebörden av betalningsbestämmelserna i det räntelösa skuldebrevet måste emellertid enligt HD:s bedömning vara den att, så länge inte lånet i dess helhet på grund av uppsägning är förfallet till betalning, avbetalning skall ske med minst 2 000 kr om året. Vad i målet förekommit ger ej anledning antaga annat än att skulden kommer att bringas till upphörande genom årliga amorteringar på sätt underinstanserna antagit. Vid detta förhållande hade reversfordringen vid dess uppkomst ett värde - beräknat med tillämpning av 23 § C och D lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt och av de till lagen fogade tabellerna I och II - av (14 x 2 000 + 20 x 5=) 28 100 kr. Gåvans värde uppgår således, efter avrundning, till 36 500 kr

(150 000 - 20 700 / 2 - 28 100),

varå skatten utgör 2 200 kr. På X.X:s talan kan emellertid gåvoskatt inte uttagas med högre belopp än det av LSt:n fastställda.

Slut. HD fastställer det slut HovR:ns beslut innehåller.

HD (JustR:n Bernhard, Westerlind, referent, Hessler, Nordenson och

Heuman) fattade slutligt beslut i enlighet med betänkandet.