NJA 1981 s. 573
Fråga huruvida vad rätteligen anmälts.
HD
I mål vid Vänersborgs TR, vattendomstolen, angående ansökan av Viskans Kraftaktiebolag om tillstånd till dygnsreglering av vattenföringen i Säveån företräddes vissa sakägare av advokaten G.M., Alingsås. Vattendomstolen meddelade dom i målet d 13 juli 1979.
Vederbörande vattenrättsdomare godtog därefter en till förmån för "G G.M:s huvudmän" gjord vadeanmälan mot domen. Den 6 aug 1979 fullföljde G.M." ombud för de av honom företrädda sakägarna i målet" vadet genom att inkomma med vadeinlaga, som även den godtogs av vattenrättsdomaren.
Sedan handlingarna i målet översänts till vattenöverdomstolen, förelade vattenöverdomstolen G.M. att uppge vilka sakägare han företrädde därstädes. G.M. uppgav därvid, att han företrädde bl a S.W..
Vattenöverdomstolen översände, sedan fråga uppkommit huruvida vadeanmälan rätteligen gjorts beträffande vissa sakägare, samtliga handlingar till vattenrättsdomaren för prövning i denna del.
Vattenrättsdomaren (rådmannen Kristensson) yttrade i beslut d 13 mars 1980 (såvitt här är av intresse): Vattenrättsdomarens godkännande av den till förmån för "G.M:s huvudmän" gjorda vadeanmälningen omfattar självfallet endast sakägare, för vilka G.M. vid tidpunkten för vadeanmälningen genom företeende av skriftlig fullmakt eller på annat sätt för domstolen styrkt sin behörighet att föra talan i målet.
Såvitt framgår av vattendomstolens akt hade G.M. vid nämnda tidpunkt inte styrkt sin behörighet att företräda följande av G.M. - - - uppgivna sakägare:
1) S.W., Ingared Nordgården 4:5
(Under 2)-6) angavs fem andra sakägare.)
På grund härav och då de under 1)-6) angivna personerna inte heller genom annat ombud eller personligen anmält vad mot domen avvisas av dem fullföljd vadetalan.
S.W. anförde besvär i vattenöverdomstolen och yrkade, att vattenöverdomstolen förklarade att hennes vadetalan fullföljts på föreskrivet sätt och inom rätt tid.
Besvär anfördes även av två andra sakägare.
Vattenöverdomstolen (hovrättslagmannen Wikner, vattenrättsrådet Jönsson, hovrättsrådet Ihrfelt, referent, och adj led Sahlström) anförde i beslut d 4 juli 1980:
Skäl. G.M. har till stöd för S.W:s talan anfört bl a följande. S.W. var personligen närvarande vid vattendomstolens synegång i målet och lämnade därvid muntlig fullmakt och uppdrag åt G.M. att föra hennes talan, vilket han också gjorde. Någon erinran mot G.M:s behörighet framställdes icke vare sig från vattendomstolens eller sökandens sida. Ej heller har vattendomstolen vare sig då eller sedermera förelagt G.M. eller givit honom tid att förete skriftlig fullmakt. Till yttermera visso har vattendomstolen upptagit de av G.M. för hennes räkning framställda yrkandena till prövning. G.M. har följaktligen inte haft någon anledning utgå från att vattendomstolen icke skulle ha ansett hans behörighet att företräda henne styrkt.
Av vattendomstolens handlingar i målet framgår att G.M. i viss utsträckning uppträtt för S.W:s räkning vid vattendomstolen. Handlingarna innehåller emellertid varken skriftlig fullmakt av S.W. eller anteckning om att S.W. lämnat G.M. muntlig fullmakt. Vid detta förhållande finner vattenöverdomstolen att G.M. inte styrkt sin behörighet att företräda S.W. vid tidpunkten för vadeanmälan. Vattendomstolens beslut att avvisa hennes mot vattendomstolens dom fullföljda talan skall därför fastställas.
Domslut
Vattenöverdomstolens avgörande. Vattenöverdomstolen fastställer vattenrättsdomarens avvisningsbeslut såvitt avser S.W..
Beträffande två andra sakägare upphävdes avvisningsbeslutet.
S.W. anförde besvär och yrkade, att HD måtte fastställa att hennes vadetalan fullföljts på föreskrivet sätt och inom rätt tid. Hon anförde att vattendomstolens handläggning av hennes talan gav stöd åt hennes uppgift att muntlig fullmakt givits. Det kunde inte läggas henne eller hennes ombud till last att någon anteckning om detta inte intagits i protokollet.
Bolaget avgav förklaring.
Målet avgjordes efter föredragning.
Föredraganden, RevSekr Bragnum, hemställde i betänkande, att HD måtte meddela följande beslut: Skäl. På dagboksbladet i vattendomstolens akt har för d 23 juli 1979 antecknats, att kamreren H.E. vid G.M:s advokat byrå anmälde vad per telefon, att anmälan avsåg G.M:s huvudmän och att skriftlig bekräftelse skulle komma. Anteckningen är signerad. Påföljande dag inkom till vattendomstolen en skriftlig vadeanmälan, undertecknad av E., jämte en av G.M. utfärdad transportfullmakt för E.. Den 6 aug 1979 inkom till vattendomstolen en vadeinlaga, som undertecknats av G.M. i egenskap av ombud för Å.F. jämte övriga av G.M. företrädda sakägare i målet. På vadeinlagan har skrivits: "Vadetalan fullföljd på föreskrivet sätt och inom rätt tid." Beslutet är undertecknat av tjänstgörande vattenrättsdomare.
Av hänvisningen i 11 kap 1 § 4 st VL följer, att för fullföjd av talan mot vattendomstols dom gäller, förutom vad VL föreskriver härom, RB:s bestämmelser om fullföljd av talan i tillämpliga delar.
Vid den prövning som det enligt 11 kap 99 § 1 st VL och 50 kap 1 § 1 st RB ålegat vattenrättsdomaren att genast göra då vad anmäldes för G.M:s huvud män och som omfattat frågan om G.M:s behörighet har vattenrättsdomaren, såvitt handlingarna utvisar, funnit vadeanmälan rätteligen gjord. Det innebär att vadeanmälan har godtagits för G.M:s huvudmäns del; till G.M: shuvudmän är därvid att hänföra S.W., som G.M. uppgett som sakägare vid vattendomstolens huvudförhandling och vars talan vattendomstolen prövat i den i vattenmålet överklagade domen. I vattenrättsdomarens därefter företagna prövning huruvida G.M:s huvudmän fullföljt vadetalan på föreskrivet sätt och inom rätt tid har det ingått att tillse, att huvudmännen anmält vad och att denna vadeanmälan godtagits vid den tidigare prövningen. Vattenrättsdomarens beslut att huvudmännens talan fullföljts på föreskrivet sätt och inom rätt tid har på grund av bestämmelserna i 49 kap 9 § och 50 kap 6 § RB inte kunnat komma under vattenöverdomstolens bedömande och är därför slutgiltigt. Vattenrättsdomaren har därefter lagligen inte kunnat avvisa S.W:s vadetalan. Hennes besvärstalan skall därför bifallas.
Slut. Med undanröjande av vattenrättsdomarens och vattenöverdomstolens beslut såvitt avser S.W. fastställer HD, att S.W:s vadetalan fullföljts på föreskrivet sätt och inom rätt tid.
HD (JustR:n Hult, Mannerfelt, referent, Erik Nyman, Palm och Rydin) fattade följande slutliga beslut:
Domskäl
Skäl. M. biträdde i målet vid vattendomstolen ett stort antal sakägare, bland dem S.W.. För flertalet av sakägarna uppträdde han som ombud enligt ingivna skriftliga rättegångsfullmakter. Beträffande S.W. företeddes inte någon sådan fullmakt. Enligt M gav emellertid S.W. vid en under huvudförhandlingen företagen syneförrättning, vid vilken hon var personligen tillstädes, honom muntligen fullmakt att föra hennes talan i målet. Protokollet från huvudförhandlingen innehåller likväl inte någon anteckning om att hon lämnat M. muntlig rättegångsfullmakt (jfr 6 kap 3 § 4 RB).
Av handlingarna framgår att vadeanmälan mot vattendomstolens dom i rätt tid gjordes till förmån för "G M:s huvudmän". Från vattendomstolens sida begärdes inte någon precisering av vilka som avsågs med M:s "huvudmän". Inte heller avvisades anmälningen genast beträffande någon av de sakägare som M. biträtt i målet (jfr 50 kap 1 § 1 st andra meningen och 49 kap 9 § RB). Vattendomstolen god tog med andra ord vadeanmälningen såsom den förelåg. Prövning huruvida vad rätteligen anmälts omfattar i princip också frågan om ombuds behörighet. Vattendomstolens handläggning i samband med vadeanmälningen måste ges den innebörden att domstolen godtagit anmälningen såsom gjord även för S.W:s räkning.
På grund av det anförda får S.W. anses ha fullföljt vadetalan på föreskrivet sätt och inom rätt tid.
Slut. Med undanröjande av vattenrättsdomarens och vattenöverdomstolens beslut såvitt avser S.W. fastställer HD, att S.W:s vadetalan fullföljts på föreskrivet sätt och inom rätt tid.
JustR Mannerfelt tillade: Av 50 kap 1 och 3 §§ samt 12 kap 9 § 2 st första meningen RB följer att första instans har att "genast" pröva inte endast om gjord vadeanmälan innebär att riktigt rättsmedel använts och förekommit inom föreskriven tid utan även om den vadeanmälande är part och, när fullföljdsåtgärd företas av annan person för parts räkning, om denna person är legitimerad såsom ombud eller ställföreträdare. När denna omedelbart förekommande prövning inte utfallit negativt, ger lagstiftningen icke något utrymme för senare prövning huruvida vadeanmälan rätteligen skett (se 49 kap 9 § andra meningen RB och NJA 1971 s 198). Vattendomstolens nu ifrågakomna, efter fullföljdstidens utgång meddelade avvisningsbeslut saknar därför laga grund, såvitt beslutet avser M:s vadeanmälan.
Det som nyss sagts beträffande vadeanmälan äger i princip giltighet även när det gäller frågan, huruvida vadeinlaga är att anse som godtagen vid den prövning som ankommer på första instans. Sådan prövning behöver dock inte ske "genast", utan avvisningsmöjligheten utslocknar först när första instans till HovR:n insänt vadeinlaga jämte akt (se 50 kap 5 § 1 st RB). Detta gäller oavsett om första instans därvid, såsom skett i förevarande fall, dessförinnan uttryckligen konstaterat att vadetalan fullföljts på föreskrivet sätt och inom rätt tid eller om samma konstaterande kommer till uttryck konkludent genom blotta åtgärden att insända vadeinlaga och akt till HovR:n (jfr Welamson, Rättegång VI, 2 uppl s 52). Det nu anförda visar att också i fråga om M:s vadeinlaga vattendomstolen saknat laga grund för sin åtgärd att meddela avvisningsbeslut i ett skede, som ligger efter det att domstolen insänt vadeinlaga och akt till HovR:n.