NJA 1982 s. 349
Sedan TR vid prövning enligt 45 kap 8 § RB avvisat åklagares ansökan om stämning och talan fullföljts mot beslutet, fann HovR:n hinder enligt detta lagrum att uppta ansökningen inte föreligga samt undanröjde beslutet och återförvisade målet till TR:n. HovR:ns beslut har ansetts inte innefatta avgörande av fråga som inverkar på målets utgång och följaktligen befunnits jämlikt 54 kap 6 § RB inte kunna överklagas.
HovR:n
(Jfr 1980 s 117)
Allmän åklagare ansökte, efter angivelse av Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå, Stim, vid Sölvesborgs TR om stämning med yrkande om ansvar å restaurangägaren G.D. för intrång i upphovsrätten till vissa musikaliska verk.
TR:n (t f lagmannen Weiertz) yttrade i beslut d 23 dec 1980: I målet har icke påståtts, att annan än föreningen angivit de ifrågakomna brotten till åtal.
Föreningen kan ej inneha den ursprungliga upphovsrätten till något musikaliskt verk.
Genom den av åklagaren förebragta utredningen har icke blivit ådagalagt, att föreningen förvärvat upphovsrätten till något av de med åtalet avsedda musikaliska verken. TR:n finner sig sakna anledning att självmant föranstalta om utredning till stöd för åklagarens behörighet att anställa åtal.
Enär åklagaren sålunda icke visat sig behörig att på angivelse av föreningen åtala de påstådda brotten, prövar TR:n lagligt avvisa åtalet. (Jfr NJA 1965 s 523 samt Heuman, Målsägande, s 165-204).
Åklagaren anförde besvär i HovR:n över Skåne och Blekinge och yrkade, att HovR:n med upphävande av TR:ns beslut återförvisade målet till TR:n för erforderlig behandling.
G.D. bestred ändring.
HovR:n (hovrättslagmannen Hellners, hovrättsrådet Berg samt adj led Lundström, referent, och Per Eriksson) anförde i beslut d 30 mars 1982:
Domskäl
Skäl. Med hänsyn till vad som är känt om Stims ställning som innehavare av utföranderätten till skyddad musik saknas anledning ifrågasätta föreningens rätt att till åtal ange det av åklagaren påstådda brottet. Eftersom det således inte enligt 45 kap 8 § RB mött hinder att uppta stämningsansökningen till prövning, skall TR:ns avvisningsbeslut undanröjas och målet återförvisas till TR:n för erforderlig behandling.
Slut. Med undanröjande av TR:ns avvisningsbeslut visar HovR:n målet åter till TR:n för erforderlig behandling.
Mot HovR:ns beslut får enligt 54 kap 6 § RB talan inte föras.
G.D. anförde besvär över HovR:ns beslut och hemställde i samband därmed om prövning av frågan, huruvida HovR:ns underrättelse enligt 54 kap 6 § var riktig.
Föredraganden, RevSekr Olsson, hemställde i betänkande, att HD måtte fatta följande beslut: Eftersom HovR:ns beslut inte innefattar avgörande av fråga, som inverkar på målets utgång, får jämlikt 54 kap 6 § RB talan ej föras mot beslutet.
HD avvisar därför G.D:s besvärstalan.
HD (JustR:n Hesser, Brundin, Ulveson, Welamson och Persson, referent) fattade slutligt beslut i enlighet med betänkandet.