NJA 1982 s. 564

Hyresgästföreningen Kroken nr 5 är en förening för hyresgästerna i fastigheten Kroken 5 i Stockholm. Föreningen ansökte hos hyresnämnden i Stockholm om fastställande av förhandlingsordning enligt hyresförhandlingslagen (1978:304) för fastigheten mellan föreningen och fastighetsägaren, AB Familjebostäder. I beslut d 26 okt 1979 avslog hyresnämnden föreningens framställning under hänvisning till 4 § hyresförhandlingslagen, eftersom förhandlingsordning redan gällde för fastigheten mellan fastighetsägaren och Hyresgästföreningen i Stor- Stockholm.

Föreningen anförde besvär i bostadsdomstolen.

I besvären yrkade föreningen i första hand att hyresnämndens beslut skulle undanröjas och ärendet återförvisas till nämnden för ny handläggning, i andra hand att föreningens i nämnden förda talan skulle bifallas. Som skäl för sitt förstahandsyrkande anförde föreningen att en av nämndens ledamöter hade varit jävig på grund av sin anknytning till Hyresgästföreningen i Stor-Stockholm samt att hyresnämnden inte hade prövat en av föreningen där framställd jävsinvändning mot denne ledamot. Bostadsdomstolen infordrade yttrande över besvären från hyresnämnden, som upplyste att nämnden hade behandlat jävsinvändningen vid ett överläggningssammanträde d 25 okt 1979 men att på grund av förbiseende någon anteckning härom inte hade gjorts i protokollet.

I sin besvärsinlaga förklarade sig föreningen anföra jäv mot samtliga "intresserepresentanter för hyresgäster" i bostadsdomstolen. Med anledning härav tog domstolen till särskild prövning upp frågan om jäv mot ordinarie ledamoten E.S., ordförande i Hyresgästernas Riksförbund, och ersättaren M.K., ombudsman i förbundet, vilka hade kallats att delta i domstolens handläggning av målet.

I beslut d 3 nov 1980 anförde domstolen (lagfarne ledamoten Anderberg): Hyresgästföreningen Kroken nr 5 har till stöd för sin jävsinvändning i huvudsak anfört följande. Föreningen är i tvist med Hyresgästföreningen i Stor-Stockholm och anser därför att det är olämpligt att till denna organisation knutna personer deltar i handläggningen av målet i bostadsdomstolen. Veterligen står i bostadsdomstolen samtliga intresserepresentanter för hyresgäster i sådant förhållande till Hyresgästföreningen i Stor-Stockholm att de inte uppfyller kravet på opartiskhet.

Bostadsdomstolen gör följande bedömning.

Vad Hyresgästföreningen Kroken nr 5 anfört får uppfattas som en invändning om jäv mot intresseledamot, utsedd av regeringen efter förslag av Hyresgästernas Riksförbund.

Enligt lagen om bostadsdomstol skall i mål av förevarande slag ingå intresseledamot som är väl förtrogen med bostadshyresgästers förhållanden. Samtliga sådana ledamöter har förordnats av regeringen efter förslag av Hyresgästernas Riksförbund. Den omständigheten att S och K är knutna till Hyresgästernas Riksförbund, till vilket förbund Hyresgästföreningen i Stor-Stockholm är ansluten, kan därför i och för sig inte grundajäv.

På grund härav och då bostadsdomstolen inte finner någon annan omständighet föreligga som utgör jäv mot S och K, ogillar bostadsdomstolen den av Hyresgästföreningen Kroken nr 5 gjorda jävsinvändningen.

Bostadsdomstolen (lagfarna ledamöterna Gad, Törnell och Anderberg samt intresseledamöterna E Olsson, Fredén, Svensson och Kåremo) avgjorde besvären genom beslut d 3 nov 1980.

Domstolen, som inte fann anledning att återförvisa målet till hyresnämnden vare sig av det skälet att nämnden underlåtit att protokollföra sitt beslut i jävsfrågan eller av det skälet att den ledamot mot vilken jäv hade anförts själv deltagit i prövningen av jävsfrågan, ogillade såväl föreningens jävsinvändning i hyresnämnden som dess talan i själva saken.

Föreningen

ansökte om resning och

anförde besvär över domvilla. Sammanfattningsvis anförde föreningen härvid följande.

Hyresnämnden var inte domför vid sin prövning av ärendet eftersom en av dess ledamöter var jävig, och föreningens jävsinvändning prövades inte på ett reguljärt sätt av nämnden. Detta innebär att domvilla och grovt rättegångsfel har förekommit vid hyresnämnden. Vid prövningen av frågan om jäv mot S var bostadsdomstolen inte domför med endast en ledamot, och beslutet att ogilla jävsinvändningen strider uppenbart mot lag. Beträffande detta beslut föreligger således båda domvilla och grund för resning.

Vid prövningen av föreningens besvärstalan var bostadsdomstolen inte domför eftersom S var jävig,

och domstolens beslut att ogilla invändningen om jäv i hyresnämnden strider uppenbart mot lag.

Även beträffande detta beslut föreligger således domvilla

och grund för resning.

Som grund för påståendet att Svensson varit jävig anförde föreningen bl a att en till hyresgäströrelsen knuten person inte kunde anses opartisk när tvisten gällde organisations- och förhandlingsrätt i konkurrens med hyresgäströrelsen. Föreningen framhöll också att det rådde fiendskap mellan föreningen och Hyresgästföreningen i Stor-Stockholm, vilket ådagalagts genom dennas handlande. Vidare hänvisade föreningen till rättsfallet NJA 1978 s 464.

Ärendet avgjordes efter föredragning.

HD (JustR:n Hult, Mannerfelt, Hessler, Knutsson, referent, och Rydin) fattade följande slutliga beslut:

I den mån föreningens talan är att uppfatta som besvär över domvilla i hyresnämnden kan den inte tas upp till prövning av HD.

Bostadsdomstolens beslut i frågan om jäv i hyresnämnden är inte av beskaffenhet att kunna bli föremål för resning (jfr NJA 1974 s 277). Detsamma gäller domstolens beslut med anledning av påståendet om jäv mot S. Detta beslut är inte heller sådant att det kan undanröjas på grund av domvilla. Frågan om S har varit jävig kan däremot tas upp till prövning som en fråga om domvilla har förekommit vid bostadsdomstolens avgörande av själva saken. I denna fråga gör HD följande bedömning.

I bostadsdomstolen deltar - liksom i hyresnämnderna - vid sidan av de lagfarna ledamöterna särskilda intresseledamöter företrädande de grupper som berörs av domstolens rättskipning, däribland fastighetsägare och bostadshyresgäster. Mönstret är detsamma som i vissa andra liknande organ, t ex arbetsdomstolen. Genom intresseledamöterna tillförs domstolen sakkunskap och kännedom om de värderingar som råder inom berörda grupper. Intresseledamöterna utses inte för det särskilda målet utan är fast knutna till domstolen. Härigenom förvärvar de erfarenhet som domare, och samtidigt främjas kontinuitet och stadga i rättstillämpningen. Intresseledamöterna förordnas på grundval av förslag från riksorganisationer som företräder den intressegrupp det är fråga om. Denna ordning är ägnad att tillgodose intresset av att de personer som utses är väl insatta i de frågor domstolen har att handlägga och på ett auktoritativt sätt kan ge uttryck åt den berörda intressegruppens värderingar.

Vid bedömningen av frågan om jäv mot en intresseledamot måste givetvis hänsyn tas till dessa ledamöters särskilda ställning och det sätt på vilket de utses. Sålunda är det självklart att redan den omständigheten att ledamoten allmänt sett företräder en viss intressegrupp inte innebär att han är jävig vid handläggningen av mål där den ena parten tillhör denna intressegrupp. Såsom har understrukits i lagförarbetena (NJA II 1974 s 546) är det emellertid inte meningen att intresseledamöterna i sin dömande verksamhet skall känna sig bundna till det intresse de kan sägas representera. De skall liksom övriga ledamöter verka som självständiga domare och inte som företrädare för bestämda partsintressen.

Den ordning som gäller för tillsättningen av intresseledamöter leder ofrånkomligen till att sådana personer utses som är knutna till de förslagsställande organisationerna och som solidariserar sig med organisationens syften och är inställda på att verka för dem. Detta kan föranleda tvivel om en ledamots opartiskhet i fall då den talan som förs i målet kan uppfattas som ett angrepp mot den organisation ledamoten tillhör. Syftet med föreningens talan i målet har varit att föreningen skulle godtas som fastighetsägarens förhandlingspart i stället för Hyresgästföreningen i Stor-Stockholm. Föreningen synes inta den ståndpunkten att varje ledamot som har en närmare anknytning till hyresgäströrelsen redan på grund härav är jävig att handlägga en sådan talan.

Med anledning härav bör till en början framhållas att intresseledamöterna i bostadsdomstolen inte har till uppgift att representera sina organisationer. De skall företräda hela den ifrågavarande intressegruppen utan avseende på organisationstillhörighet. Lagstiftningen bygger uppenbarligen på den förutsättningen att intresseledamöterna skall vara i stånd att opartiskt handlägga även tvister där direkta organisationsintressen står på spel, och det är inte förenligt med lagens reglering att generellt betrakta organisationsanknutna ledamöter som jäviga i sådana tvister. Det torde med andra ord inte ha varit avsett att en sådan syn påjävsfrågan som när det gäller nämndeman i fastighetsdomstol har kommit till uttryck i rättsfallet NJA 1978 s 464 skall tillämpas på intresseledamot i bostadsdomstolen. En annan sak är att jäv givetvis kan föreligga om ledamoten har engagerat sig i den speciella tvistefråga som är föremål för domstolens prövning.

Ett godtagande av föreningens ståndpunkt i jävsfrågan skulle medföra vissa problem. Sålunda skulle det krävas att bostadsdomstolen - liksom hyresnämnderna - för tjänstgöring i mål av det slag det här är fråga om fick tillgång till ledamöter eller ersättare som stod utanför riksorganisationerna på marknaden. Det skulle sannolikt visa sig ganska svårt att finna sådana personer som i övrigt kunde anses uppfylla lagens kvalifikationskrav. Vidare skulle dessa ledamöter endast komma att tjänstgöra i domstolen i mycket begränsad omfattning och därmed inte förvärva önskvärd erfarenhet av den dömande verksamheten. Ett system med särskilda ledamöter för tvister av en viss typ skulle vidare kunna ge intryck av att intresseledamöterna har att verka för en viss parts intressen i målet, vilket strider mot vad som är syftet med intresserepresentationen i domstolen.

Mot bakgrund av det nu anförda bör den omständigheten att S intog en ledande ställning i Hyresgästernas Riksförbund inte i och för sig anses ha inneburit att han var jävig att som intresseledamot delta i bostadsdomstolens prövning av föreningens besvärstalan. Någon annan omständighet som kan grunda jäv mot S har inte anförts från föreningens sida.

HD lämnar besvären över domvilla avseende bostadsdomstolens beslut i själva saken utan bifall

och avvisar föreningens talan i övrigt.