NJA 1983 s. 819

Ett av TR under rättegången meddelat interimistiskt beslut angående underhållsbidrag överklagades till HovR:n. I samband med sitt avgörande av den dit fullföljda frågan har HovR:n meddelat beslut om ersättning enligt rättshjälpslagen till biträde för där utfört arbete. Talan mot ersättningsbeslutet har ansetts kunna föras av biträdet utan hinder av de i 15 kap. 32 § 2 st. GB och 20 kap. 12 § FB stadgade fullföljdsförbuden.

HovR:n

I mål mellan C.L. och P.L. angående äktenskapsskillnad m m meddelade Lunds TR d 14 aug 1981 med ändring av ett tidigare beslut interimistiskt beslut om underhållsbidrag till C. och ett makarnas barn. I målet var jur kand H.K. förordnad som biträde enligt rättshjälpslagen åt C.L.

C.L. besvärade sig i HovR:n över Skåne och Blekinge och yrkade högre bidrag åt sig och barnet än vad TR:n bestämt.

H.K. begärde ersättning för sitt arbete å målet i HovR:n med 1 140 kr.

HovR:n (hovrättsråden Sjövall, Lundstedt och Pering samt hovrättsassessorn Waldemarson, referent) meddelade beslut d 28 sept 1981. HovR:n biföll C.L:s talan till viss del. För det biträde H.K. lämnat C. i HovR:n fastställde HovR:n ersättning enligt rättshjälpslagen till skäliga ansedda 700 kr.

HovR:n tillkännagav att talan ej fick föras mot HovR:n:s beslut.

H.K. anförde besvär och yrkade att ersättningen till henne för arbetet å målet i HovR:n måtte fastställas till 1 140 kr.

Målet föredrogs i HD d 14 dec 1983 med anledning av uppkommen fråga om avvisande av H.K:s besvärstalan.

Föredraganden, RevSekr W. hemställde i betänkande, att HD måtte meddela följande beslut: HovR:n har med stöd av 22 § 3 st rättshjälpslagen i samband med beslut i den särskilt fullföljda frågan om interimistiskt underhåll bestämt ersättning enligt rättshjälpslagen till biträdet H.K. Beträffande talan mot sådant ersättningsbeslut skall enligt 49 § 1 st samma lag tillämpas vad som i allmänhet gäller om talan mot beslut av domstolen.

I förarbetena till 49 § rättshjälpslagen (prop 1978/79:90 s 218) sägs, att talan mot beslut av domstol eller enligt 5 b § samma lag jämställd myndighet får föras i enlighet med de regler som allmänt gäller för fullföljd mot myndighetens beslut och att detta i den mån talan inte kan ske mot avgörande i huvudsaken, såsom exempelvis vid arbetsdomstolen, innebär att talan är utesluten även i rättshjälpsfrågan.

I huvudsaken får mot HovR:ns beslut ang interimistiskt underhåll talan enligt 15 kap 32 § 2 st GB och 20 kap 12 § FB inte föras. Vid sådant förhållande får talan enligt 49 § rättshjälpslagen inte föras mot HovR:ns beslut om biträdesersättning.

H.K:s besvärstalan avvisas.

HD (JustR:n Holmberg, Ulveson, Erik Nyman, Ehrner och Gregow, referent) fattade följande beslut: I 15 kap 32 § GB stadgas att talan mot beslut som av underrätt meddelats under rättegången i fråga varom förmäls i bl a 11 och 24 §§ samma kap - dvs interimistiskt förordnande om underhållsbidrag m m - skall föras särskilt (1 st) samt att talan inte får föras mot HovR:ns beslut i fråga som nu nämnts (2 st). På motsvarande sätt anges i 20 kap 11 § FB att talan mot beslut som underrätt har meddelat under rättegången i fråga som avses i bl a 7 kap 15 § - dvs även i detta fall interimistiskt förordnande om underhållsbidrag - skall föras särskilt samt i 12 § samma kap att talan inte får föras mot HovR:ns beslut i fråga som avses i 11 §.

När talan förts mot ett av TR meddelat interimistiskt beslut i fråga om underhållsbidrag, kan det tänkas att i målet i HovR:n meddelas flera olika beslut som inte avser själva underhållsfrågan. Sådant beslut kan röra enbart part men kan också gälla tredje man. Exempel på beslut av det förra slaget är beslut angående ersättningsskyldighet för parts rättegångskostnad eller beslut om åläggande för part att ersätta statsverket dess kostnad för motpartens rättshjälp. Till beslut som rör tredje man hör beslut angående ersättning till biträde enligt rättshjälpslagen. Förevarande mål gäller beslut av sistnämnda slag.

Det kan inte komma i fråga att nu generellt ta ställning till spörsmålet i vad mån fullföljdsförbuden omfattar beslut av olika slag som kan meddelas av HovR:n i mål av nu förevarande beskaffenhet. Detta synes inte heller nödvändigt för att ståndpunkt skall kunna tas till den i målet föreliggande frågan. Det måste emellertid antas att fullföljdsförbuden, med hänsyn till det nära samband som kan föreligga med underhållsfrågan, i vart fall omfattar vissa beslut i andra frågor än själva underhållsfrågan. Hit får anses höra bl a beslut angående rättegångskostnad parterna emellan eller angående ersättning till statsverket för kostnad i anledning av motparts rättshjälp (se NJA 1981 C 107).

Det nu aktuella beslutet avser ersättning till biträde enligt rättshjälpslagen och rör sålunda annan än part. Beslut av denna beskaffenhet har visserligen beröringspunkter med sådana beslut angående rättegångskostnader mot vilka, enligt vad som sagts i det föregående, talan inte får föras; bl a kan bifall i HD till yrkande om ytterligare ersättning aktualisera en motsvarande ersättningsskyldighet för part gentemot statsverket. Med hänsyn till att beslutet gäller tredje mans rätt till ersättning har det emellertid inte sådant samband med själva underhållsfrågan att de ifrågavarande fullföljdsförbuden kan anses tillämpliga på beslutet.

På grund av det anförda finner HD att H.K. äger föra talan mot HovR:ns beslut angående ersättning till henne.

HD förordnar att målet skall företas till handläggning på avdelning för tillståndsprövning.

(Mål nr Ö 1225/81)

Sedan målet föredragits på avdelning för tillståndsprövning fann HD ej skäl att meddela prövningstillstånd, i följd varav HovR:ns beslut skulle stå fast.