NJA 1984 s. 380

Fullföljdsförbudet i 20 kap 12 § andra meningen FB har ansetts gälla även fråga om ersättning för rättegångskostnad som uppkommit i mål angående besvär över beslut av överförmyndare.

På begäran av A.A., vilken förordnats till god man enligt FB för S.A., fastställde överförmyndarnämnden i Uppsala arvode och kostnadsersättning åt A.A. för år 1979 att utgå av S.A:s medel.

A.A. anförde besvär i Uppsala TR med yrkande att arvodet och kostnadsersättningen skulle utges av Uppsala kommun. Han yrkade dessutom ersättning för rättegångskostnader med 300 kr.

TR:n biföll i beslut d 30 jan 1981 A.A:s talan i huvudsaken men ogillade hans yrkande om ersättning för rättegångskostnader.

A.A. anförde besvär i Svea HovR och hemställde om bifall till sitt i TR:n framställda kostnadsyrkande.

HovR:n (hovrättslagmannen Marcus, hovrättsråden Hedström och Beling samt adj led Eriksson, referent) lämnade i beslut d 23 juni 1982 besvären utan bifall.

HovR:n meddelade fullföljdshänvisning.

HD

A.A. anförde besvär och yrkade bifall till sin i HovR:n förda talan.

Efter föredragning av besvären hemställde föredraganden, RevSekr Junestad, i betänkande om följande beslut: Handlingarna i målet utvisar att A.A., som är förordnad till god man enligt 18 kap 3 § FB för S.A., hos överförmyndarnämnden i Uppsala begärt arvode och kostnadsersättning för år 1979. Vidare framgår att nämnden fastställt arvode och kostnadsersättning att utgå ur S.A:s medel och att A.A. överklagat beslutet till TR:n, varvid han tillika yrkat ersättning för rättegångskostnad. Sedan TR:n bifallit A.A:s yrkande i huvudsaken men ogillat yrkandet om rättegångskostnadsersättning och A.A. fullföljt talan i rättegångskostnadsfrågan till HovR:n, har HovR:n lämnat besvären utan bifall.

Enligt 20 kap 12 § FB får talan mot HovR:s beslut ej föras i ärende som först hand lagts av överförmyndaren eller överförmyndarnämnd (jfr 19 kap 2 §). Fullföljdsförbudet måste anses gälla även den nu föreliggande frågan om ersättning för rättegångskostnad (se NJA 1983 s 819). HD prövar därför lagligt avvisa A.A:s besvärstalan.

HD (JustR:n Hult, Fredlund, Persson, referent, Gregow och Freyschuss) fattade slutligt beslut i enlighet med betänkandet.