NJA 1984 s. 587
Tappande part kan lagligen inte åläggas att till den vinnande parten utge belopp avseende vittnesersättning utöver den ersättning som tillerkänts vittnet enligt rättens beslut.
Vid Göta HovR handlades ett mål mellan K.G.S. och S.S., å ena sidan, samt G.R. och V.S., å andra sidan, angående köp av fast egendom. G.R. hade allmän rättshjälp.
G.R. och V.S. åberopade i HovR:n vittnesförhör med fastighetsmäklaren K.Å.P... Denne begärde ersättning för sin inställelse med 617 kr. HovR:n tillerkände honom ersättning av allmänna medel med 306 kr. G.R. och V.S. yrkade förpliktande för motparterna att gottgöra dem för rättegångskostnader i HovR:n med bl a 311 kr, avseende ytterligare ersättning till P.
I dom d 9 nov 1982 ogillade HovR:n (hovrättsråden Smedberg och Rehnberg samt hovrättsassessorerna Björklund, referent, och Ruhe) K.G.S:s och S.S:s talan.
Under punkt 6 i domslutet förordnade HovR:n bl a att K.G.S. och S.S. skulle solidariskt ersätta G.R. och V.S. med 311 kr jämte ränta för kostnader å målet i HovR:n som ej omfattades av G.R:s rättshjälp.
Assessorn Ruhe var skiljaktig beträffande rättegångskostnaderna och anförde: G.R. och V.S. har yrkat att K.G.S. och S.S. skall förpliktas utge ersättning för vittnet P:s inställelse med 311 kr för tidsspillan utöver vad han tillerkänts av allmänna medel. Enligt 36 kap 24 § 3 st 2 p RB kan ersättning som skall utgå av allmänna medel till vittne inte fastställas till högre belopp än som anges i vittnesersättningsförordningen. Dessa bestämmelser måste anses innefatta en fullständig reglering av vittnes ersättning av nu ifrågavarande slag. Vittnet har sålunda ingen möjlighet att därutöver kräva ersättning av part för sin inställelse. Vid sådant förhållande kan G.R:s och V.S:s yrkande om ersättning för vittnet P:s inställelse inte bifallas.
K.G.S. och S.S. sökte revision och yrkade bl a bifall till sin talan i huvudsaken och befrielse från skyldigheten att ersätta G.R. och V.S. för rättegångskostnader med 311 kr jämte ränta. Prövningstillstånd meddelades endast såvitt avsåg sistnämnda yrkande.
Betänkande
HD avgjorde målet efter föredragning.
Föredraganden, RevSekr Sandesjö, hemställde i betänkande om följande beslut:
Domskäl
Skäl. I HovR:n hördes fastighetsmäklaren K.Å.P.. som vittne på G.R:s och V.S:s begäran. G.R. har rättshjälp. P yrkade ersättning med 617 kr, varav 446 kr för tidsspillan, 136 kr för resa och 35 kr i traktamente. Genom beslut under rättegången tillerkände HovR:n honom ersättning av allmänna medel med 306 kr, varav 135 kr för tidsspillan, 136 kr för resa och 35 kr i traktamente. Beslutet har vunnit laga kraft. På yrkande av G.R. och V.S. förpliktade HovR:n K.G.S. och S.S. att till G.R. och V.S. utge den del av uppgiven vittneskostnad (617 - 306 = 311 kr) som ej utgått av allmänna medel.
Enligt 36 kap 24 § RB åligger det rätten att pröva storleken av den ersättning som vittne är berättigat till för sin inställelse. Rättens ställningstagande härvidlag innebär en uttömmande bestämning av vittnets rätt till ersättning vare sig prövningen sker med stöd av förordningen (1982:805) om ersättning av allmänna medel till vittnen m m eller enligt 36 kap 24 § 3 st första meningen RB. Genom HovR:ns sedermera lagakraftvunna beslut under rättegången har sålunda P tillkommande vittnesersättning blivit slutgiltigt bestämd. Någon ersättning härutöver till P för dennes inställelse kan följaktligen inte anses utgöra sådan rättegångskostnad som K.G.S. eller S.S. lagligen kan förpliktas att betala.
Slut. HD ändrar HovR:ns beslut under punkt 6 i domslutet på det sättet att K.G.S. och S.S. befrias från skyldigheten att ersätta G.R. och V.S. för kostnader å målet i HovR:n med 311 kr jämte ränta.
HD (JustR:n Hult, Welamson, referent, Knutsson, Persson och Freyschuss) fattade slutligt beslut i enlighet med betänkandet.