NJA 1985 s. 343

Vissa börsbolag har gemensamt gjort ett offentligt erbjudande om förvärv av aktier i ett annat börsbolag. Till följd av en bestämmelse i inregistreringskontrakten med börsen har bolagen ansetts skyldiga att behandla alla aktieägare lika i samband med erbjudandet.

TR:n

AB Företagsfinans, vars aktier noteras på Stockholms fondbörs, administrerar helägda dotterbolag och förvaltar minoritetsintressen i närstående företag. Aktierna i Företagsfinans - 76 130 A-aktier med tio röster var och 652 654 B-aktier med en röst var - hade d 1 okt 1979 ett kursvärde av 100-110 kr.

Vid angivna tidpunkt innehades 15 226 A-aktier av vart och ett av de börsnoterade bolagen Åkermans Verkstad AB, Armerad Betong Vägförbättringar AB, AB Hevea och AB Cardo (som dessutom innehade en post B-aktier) samt en lika stor post av Gorthon Invest AB, vilket bolag noterades på den s k fondhandlarlistan. Mellan de fem bolagen förelåg ett konsortialavtal, som bl a stadgade hembudsplikt vid eventuell försäljning av A-aktier.

Utan föregående förhandlingar med Företagsfinans styrelse lämnade Beijerinvest AB, som innehade en post om 111 000 B-aktier i bolaget, d 1 okt 1979 ett offentligt erbjudande till aktieägarna i Företagsfinans att förvärva deras aktier till en kurs av 140 kr per aktie. Erbjudandet var förknippat med bl a villkoret att Beijerinvest var bundet endast under förutsättning att bolaget blev ägare av aktier motsvarande mer än 50 % av aktiekapitalet och röstvärdet i Företagsfinans. Företagsfinans styrelseordförande och verkställande direktör informerades samma dag av Beijerinvests verkställande direktör om budet. I samband därmed stoppades handeln med Företagsfinans aktier av börschefen.

Styrelsen i Företagsfinans lämnade d 3 okt 1979 ett uttalande till massmedia, riktat till aktieägarna i Företagsfinans. Styrelsen meddelade där att den undersökte alternativa bud till ägarna av B-aktier i Företagsfinans och rekommenderade aktieägarna att tills vidare avvakta.

Konsortiet utsände d 9 okt 1979 ett skriftligt meddelande till aktieägarna i Företagsfinans och till massmedia. Enligt detta erbjöds samtliga aktieägare, som d 2 okt 1979 var registrerade för högst 5 000 aktier, att sälja dessa till konsortiet för 140 kr per aktie under förutsättning att aktierna senast d 19 okt 1979 inlämnades till bank eller fondkommissionär. Dessutom förklarade sig konsortiet berett att diskutera inköp av större poster än 5 000 aktier. Styrelsen i Företagsfinans rekommenderade genom påskrift på meddelandet aktieägarna att anta konsortiets erbjudande.

Beijerinvest återkallade sedermera d 9 okt 1979 sitt erbjudande till aktieägarna i Företagsfinans.

Konsortiet modifierade d 19 okt 1979 sitt bud såtillvida att även aktieägare som förvärvat aktier under tiden d 2-10 okt men var inregistrerade för högst 5 000 aktier erbjöds att få sina aktier inlösta.

Genom att konsortiets bud var begränsat till aktieägare med ett innehav av högst 5 000 aktier kom en del aktieägare, utöver Beijerinvest, att stå utanför detta. Samtliga aktieägare som vid anmälningstidens utgång hade begärt att få sälja sina aktier fick emellertid erbjudande om köp.

Ettvart av de fyra börsnoterade bolagen i konsortiet har slutit ett inregistreringskontrakt med fondbörsen. Kontraktet är ett standardavtal som har tillkommit efter samråd mellan börsstyrelsen samt Sveriges Industriförbund och andra företrädare för näringslivet. Ett sådant kontrakt är ett villkor för att aktierna i bolaget skall få noteras på fondbörsen. I punkt 9 i kontraktet föreskrivs följande:

Lämnar bolaget offentligt erbjudande om förvärv av aktier i annat bolag vilka noteras vid börsen eller på Svenska Fondhandlareföreningens särskilda kurslista skall bolaget iaktta Näringslivets börskommittés rekommendationer av d 22 febr 1971 rörande offentligt erbjudande om aktieförvärv i och för samgående mellan bolag.

Om bolaget bryter mot kontraktet och förfarandet inte är ursäktligt äger börsen enligt punkt 18 i kontraktet, om den inte föredrar att tillämpa bestämmelser om börsstopp eller avregistrering, av bolaget utfå ett vite motsvarande tio gånger den årsavgift som bolaget senast betalat till börsen eller det lägre belopp som börsen finner skäligt.

De i kontraktet nämnda rekommendationerna innehåller under rubriken "I Tillämpningsområde" bl a följande:

Dessa rekommendationer är tillämpliga när ett bolag, svenskt eller utländskt, i avsikt att åstadkomma ett samgående med ett svenskt aktiebolag, offentligen erbjuder ägare av aktier i detta bolag att på generellt angivna villkor överlåta sina aktier till det erbjudande bolaget.

Under rubriken "II Allmänna regler" föreskrivs i punkt 3 följande:

Alla ägare av ett och samma slags aktier skall så länge erbjudandet består och även därefter, i den mån icke särskilda omständigheter annat föranleder, av det erbjudande bolaget behandlas lika.

Vid sammanträde d 15 nov 1979 fann börsstyrelsen att de fyra börsnoterade bolagen genom det offentliga erbjudandet om förvärv av aktier i Företagsfinans hade brutit mot sina inregistreringskontrakt. Som motivering för sin ståndpunkt anförde styrelsen i skrivelser till bolagen:

Enligt inregistreringskontraktet skall bolaget, när det lämnar offentligt erbjudande om förvärv av aktier i annat bolag som noteras på börsen eller Svenska Fondhandlareföreningens kurslista, iaktta Näringslivets börskommittés rekommendationer av d 22 febr 1971 rörande offentligt erbjudande av aktieförvärv i och för samgående mellan bolag. Den begränsning till sådana fall då avsikt att åstadkomma ett samgående föreligger som uttryckligen anges i rekommendationerna återfinns inte i kontraktet. Ordalagen i kontraktet ger närmast vid handen att någon sådan begränsning inte åsyftas. Att så är fallet stöds av att kontraktet innefattar en annan begränsning nämligen på det sättet att det gäller endast för börsbolag.

Inskränkningen i Ert offentliga erbjudande till vissa aktieägare strider mot punkten II:3 i rekommendationerna och, eftersom erbjudandet avser aktier i ett börsbolag därmed mot punkten 9 i inregistreringskontraktet. Ni har därför brutit mot detta.

Börsstyrelsen beslöt att ålägga vart och ett av bolagen att betala ett vite motsvarande två årsavgifter.

Bolagen erlade vitesbeloppen, vilka utgjorde för Åkermans Verkstad 13 238 kr, för Armerad Betong Vägförbättringar 15 kr, för Hevea 10 000 kr och för Cardo 78 294 kr.

Bolagen väckte härefter vid Stockholms TR talan mot fondbörsen med yrkande att fondbörsen skulle till dem återbetala de erlagda vitesbeloppen jämte ränta. I andra hand yrkade de återbetalning av sådan mindre del av vitesbeloppen som rätten kunde finna skälig.

Fondbörsen bestred bolagens talan.

Till utveckling av sin talan anförde bolagen: Genom inregistreringskon trakten har bolagen förbundit sig att följa Näringslivets börskommittés rekommendationer. Dessa är emellertid tillämpliga endast när ett bolag i avsikt att åstadkomma ett samgående med ett svenskt aktiebolag offentligen erbjuder ägare av aktier i detta bolag att på generellt angivna villkor överlåta sina aktier till det erbjudande bolaget. Bestämmelsen i punkt 9 av inregistreringskontraktet innebär ej en vidare tolkning av tillämpningsområdet för rekommendationerna än som nu sagts. Kärandebolagen avsåg ej att åstadkomma ett samgående med svenskt aktiebolag. Inom konsortiet fanns redan erforderlig kontroll över Företagsfinans verksamhet genom rösträttsmajoriteten. Konsortiet avsåg ej heller att förstärka sitt inflytande i Företagsfinans. Konsortiet önskade med sitt erbjudande se till att sådana utomstående aktieägare, som ställde sig solidariska med konsortiet och Företagsfinans styrelse, skulle få samma favör som erbjudits av Beijerinvest. Konsortiets erbjudande kom - efter tilläggserbjudandet - att de facto riktas till samtliga aktieägare utom Beijerinvest. Konsortiets avsikt var att vid tillfälle senare avyttra de nyinköpta aktierna i Företagsfinans. Kärandebolagen bestrider under åberopande av det anförda att rekommendationerna varit tillämpliga på erbjudandena i fråga. - Därest det skulle anses att kärandebolagen haft avsikt att åstadkomma ett samgående med ett svenskt aktiebolag och att rekommendationerna varit tillämpliga, har kärandebolagen på grund av undantagsregeln ill "Allmänna regler" 3. varit berättigade att utforma erbjudandena på sätt som skett. Enligt nämnda punkt skall det erbjudande bolaget behandla ägarna av ett och samma slags aktier lika, i den mån icke särskilda omständigheter föranleder annat. Med hänsyn till de speciella förhållanden under vilka buden gavs och till konsortiets önskan att inte ge Beijerinvest tillfälle att göra en betydande spekulationsvinst har denna undantagsregel varit tillämplig. - I sista hand åberopas att, därest kärandebolagen brutit mot inregistreringskontrakten, deras handlande likväl varit ursäktligt. I sådant fall skall enligt punkt 18 i kontrakten vite ej åläggas. Kontraktet var i det förevarande sammanhanget svårtolkat och kärandebolagen handlade under hård tidspress. Dessa omständigheter åberopas även till stöd för att vitesbeloppen under alla förhållanden bör jämkas.

Fondbörsen anförde: Enligt vad konsortiet, i vilket kärandebolagen ingick, uttalade i erbjudandet d 9 okt 1979 var avsikten att bibehålla Företagsfinans självständighet och därmed inriktningen av verksamheten hos dess dotterbolag och närstående bolag. Erbjudandet är närmast att betrakta såsom ett blockeringsbud med anledning av Beijerinvests bud. Kärandebolagen åsidosatte emellertid föreskriften i punkt 9 av inregistreringskontrakten att i sådant fall bestämmelserna i rekommendationerna skulle följas. Till följd av att kärandebolagen i sitt erbjudande ej såsom dessa rekommendationer föreskrev behandlade alla ägare av Företagsfinans aktier lika kom åtskilliga innehavare av aktier att falla utanför erbjudandena. Detta uppmärksammades även i pressen. Hänvisningen under punkt 9 i inregistreringskontrakten till rekommendationerna innebär att de materiella reglerna i dessa skall följas så snart ett börsbolag till en anonym krets lämnar offentligt erbjudande om förvärv av aktier i annat bolag, vilka noteras vid fondbörsen eller på Svenska Fondhandlareföreningens särskilda kurslista, oavsett om samgående avses eller ej. En sådan ordning är naturlig och understrykes ytterligare av att i rekommendationerna bestämt framhålles vikten av principen om lika behandling av aktieägare. Avfattningen av punkt 9 avser således att identifiera rekommendationerna genom hänvisning till rubriken i dessa. - Kärandebolagens förfarande har även haft inriktning på ett samgående, varför rekvisitet om samgående mellan bolag i rekommendationerna är uppfyllt. Konsortiet avsåg nämligen att förvärva aktier i Företagsfinans ej såsom s k portfölj investering utan för att fördjupa eller åtminstone befästa det samgående och den samverkan som var följden av konsortiets inflytande över Företagsfinans. Vad kärandebolagen anfört om att konsortiet redan innehade rösträttsmajoriteten i Företagsfinans ändrar ej att syftet varit det nu angivna. Särskilda omständigheter som kunde föranleda ett frångående av likabehandlingsprincipen har ej förelegat. Kärandebolagen har alltså överträtt inregistreijngskontraktens föreskrifter och förfarandet har ej varit ursäktligt. Även om Beijerinvests bud kommit som en överraskning har kärandebolagen haft tillfälle att överväga situationen. Skäl att ytterligare jämka vitesbeloppen föreligger icke.

Kärandebolagen åberopade ett utlåtande av professorn C.M.R. och docenten L.H.. Fondbörsen åberopade ett utlåtande av professorn J.S..

Domskäl

TR:n (chefsrådmannen Rönnqvist samt rådmännen Schnell och Rabe) anförde i dom d 26 nov 1981:

Domskäl. Rätten har till en början att ta ställning till hur den i punkt 9 i inregistreringskontrakten mellan kärandebolagen, å ena, samt fondbörsen, å andra sidan, intagna hänvisningen till börskommitténs rekommendationer vid offentligt erbjudande om aktieförvärv är att tolka. Därvidlag ger kon traktens ordalydelse ej säker ledning.

Kontrakten har givits formen av privaträttsliga avtal mellan fondbörsen och kärandebolagen. Vid tolkningen av kontrakten är emellertid att beakta att dessa ej enbart har karaktären av en mellan två enskilda parter i deras intresse träffad överenskommelse. Såsom anges i inledningen till kon trakten hade fondbörsen enligt vid tiden för deras ingående gällande författningsbestämmelser tillagts bl a uppgiften att tillse att handeln vid börsen skedde i överensstämmelse med god affärssed. Bolag som önskade få sina aktier inregistrerade på börsen ålåg det enligt bestämmelserna att till ansökningshandlingarna foga en utfästelse enligt av börsstyrelsen fastställt formulär avseende bl a skyldighet för bolaget att medverka till att börsstyrelsen kunde fullgöra sina uppgifter. Denna utfästelse har börsstyrelsen i enlighet med vad som förutsattes i prop 1975/76:75 intagit i det av styrelsen utarbetade standardkontrakt, som kommit till användning i förevarande fall. Börsstyrelsen har alltså fått såväl övervakande som i viss mån rättsskapande uppgifter på det område det här är fråga om och kontrakten fyller en funktion även för att upprätthålla vissa etiska principer vid aktiehanteringen. Med hänsyn härtill måste styrelsens uttalande om det ifrågavarande stadgandets avsedda omfattning tillmätas vikt betydligt utöver vad som vanligen tillerkännes en partsutsaga. En tolkning i enlighet med styrelsens uppfattning låter sig väl förena med den i rekommendationerna betonade grundprincipen om lika behandling av aktieägare vid offentliga erbjudanden om aktieköp och med stadgandets ordalydelse. Rätten finner med hänsyn till vad nu upptagits övervägande skäl föreligga att tolka den i kontraktets punkt 9 inskrivna skyldigheten för bolag som lämnar offentligt erbjudande om förvärv av aktier i annat bolag att iaktta börskommitténs rekommendationer så att den gäller generellt utan någon begränsning till fall då samgående mellan bolag avses.

Konsortiets erbjudande strider mot den i rekommendationerna under "Allmänna regler" II:3 inskrivna principen att alla ägare av samma slags aktier skall behandlas lika av erbjudande bolag. Sådana särskilda omständigheter kan ej anses ha förelegat som enligt rekommendationerna skulle kunna föranleda ett undantag från denna princip. Kärandebolagen har alltså brutit mot kontrakten med fondbörsen.

Det återstår att pröva om kärandebolagens förfarande varit ursäktligt och vite med hänsyn härtill ej bör utgå. Som framgår av det föregående kan det ha varit föremål för viss tvekan om punkten 9 i kontrakten innebar att börskommitténs rekommendationer ägde tillämpning i förevarande fall. Vidare kom Beijerinvests erbjudande uppenbarligen överraskande för kärandebolagen, som hade begränsad tid för att bestämma sitt handlande. För kärandebolagen måste dock principen om likabehandling ha stått klar liksom vikten av att denna upprätthålles. Om det likväl för kärandebolagen framstått som möjligt att denna princip i detta fall ej ägde tillämpning, hade kärandebolagen dock kunnat inhämta råd och information från börsstyrelsen eller annat sakkunnigt håll innan de lämnade sitt erbjudande. Så har såvitt i målet framkommit ej skett. Rätten finner med hänsyn till vad som upptagits kärandebolagens förfarande ej ha varit ursäktligt.

På nu anförda skäl finner rätten att börsen ägt ålägga kärandebolagen vite. Som framgår av vad rätten anfört i samband med prövning av om kärandebolagens förfarande var ursäktligt har det förelegat omständigheter i samband med att kärandebolagens erbjudande framlades som talar för en jämkning av vitesbeloppen. Skäl att sätta vitena till lägre belopp än två årsavgifter föreligger dock ej enligt rättens bedömande.

Kärandebolagens talan skall därför lämnas utan bifall.

Domslut

Domslut. Kärandebolagens talan ogillas.

Svea HovR

Kärandebolagen fullföljde talan i Svea HovR och yrkade bifall till sin talan vid TR:n.

Fondbörsen bestred ändring.

HovR:n (hovrättsråden Hoff och Beling) anförde i dom d 10 nov 1983:

Domskäl

Domskäl. Kärandebolagen har liksom vid TR:n gjort gällande följande: I rekommendationerna intagen föreskrift om likabehandling av aktieägare är ej tillämplig på konsortiets erbjudande till aktieägarna i Företagsfinans, eftersom erbjudandet icke såsom förutsätts i rekommendationerna gjordes i avsikt att åstadkomma ett samgående med Företagsfinans. För det fall att samgående skulle anses ha förelegat var sådana särskilda omständigheter för handen som gav bolagen rätt att särbehandla Beijerinvest. Om bolagen skulle anses ha brutit mot inregistreringskontrakten, har deras handlande i allt fall varit ursäktligt, eftersom avtalssituationen var oklar och bolagen överrumplades av Beijerinvest. Vite bör därför ej utgå eller i vart fall bör jämkning av beloppen ske.

Fondbörsen har på samma sätt som vid TR:n invänt att hänvisningen under punkt 9 i inregistreringskontrakten till rekommendationerna innebär att de materiella reglerna i dessa skall följas så snart ett börsbolag till en anonym krets lämnar offentligt erbjudande om förvärv av aktier i annat bolag, oavsett om samgående avses eller ej. Fondbörsen har bestritt att sådana särskilda omständigheter förelåg som kärandebolagen hävdat eller att förfarandet varit ursäktligt.

HovR:n gör följande bedömning.

Tvisten mellan parterna avser hur punkt 9 i inregistreringskontrakten skall tolkas. Stockholms fondbörs hävdar att likabehandlingsprincipens begränsning till samgåendefall endast finns i rekommendationerna men inte i kontrakten. Kärandebolagen gör däremot gällande att principens tillämpning genom hänvisningen till rekommendationerna begränsats till fall av samgående mellan bolagen. Enligt HovR:ns mening ger ordalydelsen av punkt 9 inregistreringskontrakten stöd för den av fondbörsen hävdade ståndpunkten, som därtill står i överensstämmelse med den i 8 kap 13 § aktiebolagslagen inskrivna likabehandlingsprincipen, vilken är grundläggande för hela aktiebolagsrätten. HovR:n finner lika med TR:n att kärandebolagen genom sitt offentliga erbjudande åsidosatt denna princip. Bolagen har emellertid gjort gällande att åsidosättandet med hänsyn till den uppkomna situationen vore att anse såsom ursäktligt. Denna situation måste visserligen anses ha berättigat kärandebolagen till motåtgärder. Dessa måste emellertid hållas inom vissa gränser. Genom att gå ut med ett offentligt anbud konstruerat så att därifrån uteslöts ägare av större aktieposter har kärandebolagen i så hög grad brutit mot likabehandlingsprincipen att förfarandet i detta fall ej kan anses ursäktligt. Börsstyrelsen har följaktligen haft fog för sin åtgärd att ålägga kärandebolagen vite. Skäl att jämka desamma föreligger inte, varför TR:ns domslut skall fastställas.

Domslut

Domslut. HovR:n fastställer TR:ns domslut.

Referenten, adj led Råberg, var skiljaktig i fråga om motiveringen och anförde: Inregistreringskontraktens ordalydelse ger ingen säker ledning vid bedömningen om börskommitténs rekommendationer gäller generellt vid förvärv av bolag eller om de är begränsade till det fall då ett samgående mellan bolag är avsett. Varje kontrakt har visserligen formen av ett privaträttsligt avtal mellan parterna men innehållet har ensidigt fastställts av börsstyrelsen. Bolag som önskade få sina aktier inregistrerade på fondbörsen hade att acceptera kontraktens innehåll. Mot denna bakgrund bör enligt min mening företräde ges åt kärandebolagens tolkning av kontrakten vilket innebär att börskommitténs rekommendationer är tillämpliga endast om ett erbjudande om aktieöverlåtelse sker i avsikt att åstadkomma ett samgående mellan det erbjudande bolaget och annat bolag.

Kärandebolagen hade vid tidpunkten för erbjudandet till aktieägarna i Företagsfinans, jämte Gorthon Invest samtliga A-aktier i Företagsfinans, vilka representerade 14 % av samtliga aktier men 56 % av det totala röstvärdet. Varje kärandebolag hade dock endast en femtedel av A-aktierna i Företagsfinans och hade hembudsskyldighet till de andra bolagen vid en eventuell försäljning. Erbjudandet till aktieägarna kom till slut att omfatta samtliga aktieägare utom Beijerinvest. Konsortiets erbjudande avsåg uppenbarligen att få till stånd vidgad kontroll över Företagsfinans. Härigenom har varje kärandebolag - med den tolkning jag vill inlägga i begreppet i rekommendationerna - velat åstadkomma ett samgående med Företagsfinans. Genom att utesluta Beijerinvest från erbjudande om förvärv av aktier har kärandebolagen brutit mot bestämmelsen om likabehandling av aktieägare. I övrigt ansluter jag mig till HovR:ns bedömning.

Hovrättslagmannen Marcus var skiljaktig och anförde: Jag delar adj led Rå bergs uppfattning att börskommitténs rekommendationer skall tillämpas endast om ett erbjudande om aktieöverlåtelse sker i avsikt att åstadkomma ett samgående mellan det erbjudande bolaget och annat bolag.

I detta hänseende är ostridigt att konsortiet vid tidpunkten för erbjudandet till aktieägarna i Företagsfinans hade rösträttsmajoriteten i sistnämnda bolag. Redan på grund därav hade konsortiet följaktligen sådan kontroll över verksamheten i Företagsfinans att något ytterligare samgående inte behövdes. Vad som föranledde konsortiets aktieerbjudande var Beijerinvests offensiva erbjudande till aktieägarna i Företagsfinans. Med hänsyn härtill framstår det som i och för sig naturligt om konsortiets erbjudande var föranlett mindre av en avsikt att söka åstadkomma ett vidare samgående mellan konsortiet och Företagsfinans än, såsom kärandebolagen anfört, av en önskan att se till att sådana utomstående aktieägare, som ställde sig solidariska med konsortiet och Företagsfinans styrelse, skulle få samma favör som den som erbjudits dem av Beijerinvest. Vad kärandebolagen ytterligare anfört om att konsortiets avsikt var att senare och på sikt avyttra de nyinköpta aktierna kan inte lämnas utan beaktande.

Vid övervägande av det sålunda anförda finner jag vad i målet förekommit inte ge tillräckligt stöd för slutsatsen att konsortiets aktieerbjudande skedde i avsikt att åstadkomma ett sådant samgående som avses i rekommendationerna. Vid denna bedömning är rekommendationerna inte tillämpliga på aktieerbjudandet. På grund härav och då fondbörsen följaktligen saknat grund för sin åtgärd att utdöma vite skall kärandebolagens talan bifallas.

Kärandebolagen (ombud advokaten J.F.) sökte revision och yrkade bifall till sin vid TR:n förda talan.

Fondbörsen (ombud advokaten B.S.) bestred ändring.

Målet avgjordes efter huvudförhandling.

HD (JustR:n Fredlund, Welamson, Knutsson, Magnusson, referent, och Bergqvist) beslöt följande dom:

Domskäl

Domskäl. Kärandebolagen har i HD utvecklat sin talan på samma sätt som i TR:n och HovR:n.

Fondbörsen har i första hand gjort gällande att hänvisningen under punkt 9 i inregistreringskontrakten till Näringslivets börskommittés rekommendationer innebär att rekommendationernas materiella innehåll skall följas så snart ett börs bolag till en anonym krets lämnar ett offentligt erbjudande om förvärv av aktier i ett annat bolag, oavsett om samgående avses eller ej. I andra hand har fondbörsen påstått att kärandebolagens åtgärder har haft en sådan karaktär att de har fallit inom rekommendationernas tillämpningsområde. Fondbörsen har bestritt att det i det aktuella fallet har förelegat några särskilda omständigheter som har gett kärandebolagen rätt att frångå principen om likabehandling av aktieägare eller att bolagens förfarande har varit ursäktligt.

Som HovR:n har funnit ger ordalydelsen av punkt 9 i inregistreringskontrakten stöd för fondbörsens förstahandsståndpunkt. Även andra omständigheter talar för att avsikten med bestämmelsen har varit att ge rekommendationernas materiella innehåll, däribland principen om likabehandling av aktieägare, en vidsträckt tillämpning. Härvid kan följande framhållas.

Systemet med inregistreringskontrakt mellan fondbörsen och de olika börsbolagen grundar sig på ett betänkande (SOU 1973:60) av fondbörsutredningen. I betänkandet (s 81 ff) tog utredningen bl a upp frågan hur aktiemarknadens intressenter skulle kunna bli skyddade från otillbörlig behandling i samband med offentliga erbjudanden om aktieförvärv. Utredningen uppehöll sig framför allt vid informationsproblemen men berörde också skyddet för aktieägare med avseende på det materiella innehållet i ett erbjudande. I överensstämmelse med Näringslivets börskommittés rekommendationer förordade utredningen att innehavare av aktier av samma slag i princip skulle behandlas lika och att alltså inte vissa aktieägare skulle få mer ersättning för sina aktier än som erbjöds den aktieägande allmänheten. Utredningen påpekade att rekommendationernas tillämpningsområde var begränsat men ansåg sig kunna räkna med att de i möjligaste mån skulle få en motsvarande tillämpning i situationer som inte formellt omfattades. Utredningen nämnde därvid särskilt vissa andra fall av samgående, som dock inte är av intresse i detta sammanhang.

Fondbörsutredningens uttalanden godtogs av departementschefen i prop 1975/76:175 (se s 19 f).

I och för sig är det inte helt klart hur långt man enligt fondbörsutredningen bör sträcka sig vid en tillämpning av Näringslivets börskommittés rekommendationer. Utredningens uttalanden ger dock uttryck för likabehandlingsprincipens grundläggande betydelse när det gäller att i olika sammanhang skydda aktieägarnas intressen. Även i motiven till rekommendationerna understryks det angelägna i att principen om likabehandling av aktieägare upprätthålls. Att rekommendationerna har begränsats till fall av offentliga erbjudanden i och för samgående mellan bolag kan inte tolkas så att likabehandlingsprincipen skulle ha ansetts sakna eller ha väsentligt mindre betydelse utanför rekommendationernas direkta tillämpningsområde.

Med hänsyn till vad som nu har sagts får övervägande skäl anses tala för att kontraktsbestämmelsen i punkt 9 om iakttagande av rekommendationerna har avsetts täcka sådana offentliga erbjudanden om aktieförvärv som det har varit fråga om i målet, oavsett om erbjudandena faller inom rekommendationernas tillämpningsområde eller ej. Kärandebolagen har inte med fog kunnat uppfatta bestämmelsens innebörd på ett annat sätt. Detta innebär att bolagen i princip har varit skyldiga att tillämpa likabehandlingsprincipen i samband med sitt erbjudande om aktieförvärv.

Bolagen har i och för sig varit berättigade att vidta vissa motåtgärder med anledning av Beijerinvests erbjudande om aktieförvärv. Det kan dock inte anses ha förelegat sådana särskilda omständigheter som enligt rekommendationerna berättigar till ett frångående av likabehandlingsprincipen. Inte heller kan bolagens handlande betraktas som ursäktligt. Fondbörsen har därför haft rätt att ålägga bolagen vite. Skäl att sätta ned vitet under vad fondbörsen har bestämt föreligger inte.

Domslut

Domslut. HD fastställer HovR:ns domslut.