NJA 1985 s. 755

G.L. dömdes av Linköpings TR d 28 nov 1984 för oredlighet mot borgenärer m m till fängelse 6 mån. Domen överklagades av G.L. i Göta HovR med yrkande att åtalet för oredlighet mot borgenärer måtte ogillas och påföljden bestämmas till böter eller i vart fall villkorlig dom.

Huvudförhandling i HovR:n utsattes att äga rum d 8 maj 1985. G.L. delgavs d 24 april 1985 kallelse att inställa sig personligen vid förhandlingen. I kallelsen erinrades han om att hans vadetalan förföll om han inte kom personligen eller genom ombud samt därjämte om att hans vadetalan även kunde komma att förfalla för det fall han inställde sig endast genom ombud och HovR:n inte ansåg sig ändå kunna avgöra målet.

Vid huvudförhandlingen inställde sig G.L:s offentlige försvarare och ombud. G.L. kom ej tillstädes.

HovR:n (hovrättslagmannen Åhlén, hovrättsrådet Rehnberg, adj led Rosén samt nämndemännen Araskog och Heedman) fattade följande beslut: G.L. har inställt sig till huvudförhandlingen endast genom ombud. HovR:n anser sig inte kunna avgöra målet utan att G.L. är personligen närvarande. Vad som nu anförts som skäl för G.L:s utevaro utgör ej laga förfall. På grund härav är enligt 51 kap 19 § 1 st RB hans vadetalan förfallen. Enligt 51 kap 20 § RB kan målet återupptas om G.L. för sin utevaro likväl haft laga förfall som han inte kunnat anmäla i tid. - HovR:n tillkännagav att ansökan om målets återupptagande skulle göras senast d 22 maj 1985.

I skrift som inkom till HovR:n d 10 maj 1985 ansökte G.L. om målets återupptagande under åberopande av att han haft giltig ursäkt för sin utevaro. Till stöd härför anförde han att han pga utrikes tjänsteresa ej kunde inställa sig vid förhandlingen samt att han i brev till om budet upplyst härom och därefter utgått ifrån att hans förhinder skulle utgöra laga förfall. G.L. framhöll vidare att han under sin utlandsvistelse övervägde att flyga hem för att inställa sig till huvudförhandlingen men att detta visade sig vara omöjligt till följd av den rådande arbetsmarknadskonflikten.

HovR:n (hovrättslagmannen Åhlén samt hovrättsråden Sjögreen och Ström, referent) meddelade d 7 juni 1985 följande beslut: Vad G.L. nu anfört som skäl för sin utevaro utgör ej laga förfall. HovR:n avvisar därför hans ansökan om målets återupptagande.

Talan mot beslutet förs genom besvär.

Den som vill anföra besvär skall till Göta HovR inkomma med besvärsinlaga ställd till HD. Inlagan skall ha inkommit till HovR:n inom 4 veckor från beslutets meddelande eller senast fredagen d 5 juli 1985.

G.L. anförde besvär och yrkade att HD måtte besluta att HovR:n skulle återupptaga målet.

Efter föredragning d 23 okt 1985 fattade HD (JustR:n Holmberg, Erik Nyman, Gregow, referent, Magnusson och Lind) följande beslut: I HovR:ns fullföljdshänvisning har inte angivits att talan mot beslutet inte kan komma under HD:s prövning annat än om HD meddelat tillstånd därtill (jfr 54 kap 14 § 2 st RB).

Fråga uppkommer nu om det för prövning av G.L:s talan i HD krävs prövningstillstånd.

G.L. har i HovR:n inom föreskriven tid ansökt om återupptagande av målet och därvid anfört att laga förfall förelegat som utgjort hinder för honom att infinna sig personligen vid huvudförhandlingen i HovR:n. Frågan är av sådan beskaffenhet att HovR:n bort ta ställning till den genom att bifalla eller avslå ansökningen. Talan mot beslutet kan därför enligt 54 kap 9 § RB inte komma under HD:s prövning med mindre domstolen meddelar tillstånd därtill.

HD förordnar på grund av det anförda att målet skall företas till handläggning på avdelning för tillståndsprövning.

(Mål Ö 1152/85)

Sedan målet föredragits på avdelning för tillståndsprövning fann HD i beslut d 4 dec 1985 ej skäl att meddela prövningstillstånd, i följd varav HovR:ns beslut skulle stå fast.