NJA 1986 s. 690
Internationella rättsförhållanden. Lagen (1976:108) om erkännande och verkställighet av utländskt avgörande angående underhållsskyldighet har ansetts tillämplig på dom angående underhållsskyldighet mot barnbarn. Tillika fråga om hinder mot verkställighet på grund av stadgandet i 4 § 1 st 1 (ordre public).
HD
Genom dom d 17 maj 1983 förpliktade häradsrätten i Hradec Kralove, Tjeckoslovakien, P.S. att utge underhållsbidrag till sin sonson D.U. med 150 sv kr i månaden fr o m d 2 okt 1981. Beloppet skall vara D.U:s moder till handa den femte i varje månad. Vid tidpunkten för domens meddelande redan upplupna bidragsposter om totalt 3 000 sv kr förpliktades P.S. att utge med 300 kr månatligen tillsammans med det löpande underhållsbidraget.
D.U. ansökte i Svea HovR om att domen skulle förklaras verkställbar i Sverige.
P.S. bestred bifall till ansökningen.
HovR:n (hovrättslagmannen Hedström och hovrättsrådet Jantze) anförde i slutligt beslut d 14 febr 1985:
Skäl. Ansökningen avser verkställighet i Sverige av en tjeckoslovakisk dom, varigenom en person förpliktas att utge underhållsbidrag till ett barnbarn. I ärendet skall tillämpas lagen (1976:108) om erkännande och verkställighet av utländskt avgörande angående underhållsskyldighet, vilken lag enligt särskilt förordnande gäller i förhållande till Tjeckoslovakien. I lagens 2 § föreskrivs bl a att lagakraftvunnet avgörande av behörig myndighet i fördragsslutande stat gäller även här i riket, om det avser skyldighet att på grund av föräldraskap utge underhållsbidrag för tid innan den underhållsberättigade har fyllt 21 år eller ingått äktenskap eller avser skyldighet att utge underhållsbidrag till make eller förutvarande make.
Enligt allmänt språkbruk och närmast i överensstämmelse med terminologin i FB - vilken reglerar bl a relationen mellan föräldrar och barn - tar uttrycket föräldraskap sikte endast på förhållandet mellan föräldrar och egna barn. Huruvida detta också varit lagstiftarens avsikt eller om syftet varit att vidga begreppets innebörd till att omfatta även förhållandet till barnbarn eller ytterligare generationer framgår inte klart av förarbetena. Dessa är motstridiga. Den till grund för 1976 års lag liggande Haagkonventionen d 2 okt 1973 omfattar enligt sin ordalydelse i princip all underhållsskyldighet på grund av bl a familje- och släktskapsförhållande. Enligt den promemoria (Ds Ju 1975:2), vari konventionens bestämmelser föreslås bli införlivade med den svenska lagstiftningen, begränsas tillämpningsområdet, såvitt nu är i fråga, till att gälla underhåll till barn eller dess avkomling. I den följande propositionen till riksdagen (1975/76:98) utbyts emellertid orden "till barn eller dess avkomling" mot uttrycket "på grund av föräldraskap". Ändringen motiveras av föredragande statsrådet (s 13) med sakskäl och bör följaktligen ej anses såsom endast redaktionell. I propositionen uttalas också (s 11) att det inte synes finnas tillräcklig anledning att för svensk del erkänna och verkställa också utländska avgöranden om underhållsplikt i andra fall än som väsentligen motsvarar nuvarande svenska reglering i ämnet. Enligt HovR:ns mening råder det ingen tvekan om att en tvångsregel om underhållsskyldighet mot barnbarn väsentligt avviker från svenska regler på området.
Lagens förarbeten stöder således även den innebörd av begreppet föräldraskap som framgår redan av lagtexten. Denna är fullt tydlig och utesluter enligt HovR:ns mening lagens tillämpning på underhållsskyldighet mellan farföräldrar och barnbarn.
Även om motsatsen skulle anses vara fallet, måste det betraktas som säreget att i Sverige verkställa en dom, som förpliktar en farfar att - som här - utge underhåll till ett barnbarn vars föräldrar är i livet detta särskilt som bidragsskyldigheten ej gjorts subsidiär i förhållande till underhåll från föräldrarnas sida och det ej heller framgår om underhållsskyldigheten kan omprövas för den händelse föräldrarna själva får förmåga att utge underhåll. En så långtgående skyldighet är knappast heller förenlig med det förhållandet att den familjerättsliga underhållsskyldigheten inte spelar samma avgörande roll här som i vissa andra länder utan i viktiga hänseenden kompletteras med förmåner enligt sociallagstiftningen. Ett verkställande av den tjeckoslovakiska domen får i själva verket anses uppenbart oförenligt med grunderna för rättsordningen häri riket (4 § 1976 års lag).
På grund av det anförda skall ansökningen lämnas utan bifall.
HovR:ns avgörande. HovR:n avslår D.U:s ansökan om verkställighet av den av häradsrätten i Hradec Kralove d 17 maj 1983 meddelade domen.
Referenten, adj led Ekman var skiljaktig i fråga om motiveringen och anförde: Ansökningen avser - - - se HovR:ns beslut - - - förutvarande make.
Uttrycket skyldighet att på grund av föräldraskap utge underhållsbidrag torde i allmänt språkbruk i första hand betyda skyldighet för förälder att utge underhåll till det egna barnet. Det är dock också fullt tänkbart att uttrycket kan innebära en skyldighet för ett barn att utge underhåll till sina föräldrar. Från språklig synpunkt är det heller inte uteslutet att använda uttrycket för att beskriva det fall då en förälder är skyldig att utge underhåll till sitt barns avkomling.
Begreppet föräldraskap är alltså inte entydigt. För att avgöra vilken innebörd som begreppet har enligt 1976 års lag måste därför ledning sökas i lagens förarbeten.
Den till grund för 1976 års lag liggande Haagkonventionen d 2 okt 1973 omfattar enligt sin ordalydelse i princip all underhållsskyldighet på grund av bl a familje- och släktskapsförhållande. Enligt den promemoria (Ds Ju 1975:2), vari konventionens bestämmelser föreslås bli införlivade med den svenska lagstiftningen, begränsas tillämpningsområdet, såvitt nu är i fråga, till att gälla underhåll till barn eller dess avkomling.
På s 17 i promemorian uttalas följande: En av de viktigaste nyheterna i 1973 års konvention är att den gäller även underhåll till vuxna. I förhållande till 1965 års lag innefattar det nu föreliggande lagförslaget därför den utvidgningen att lagen gäller - förutom avgöranden angående underhållsskyldighet mot ogift barn (eller avkomling till barn) under 21 år - även avgöranden angående underhållsskyldighet mot make eller förutvarande make.
I propositionen med förslag till 1976 års lag anför departementschefen följande i fråga om regeln i 2 § 1 st (prop 1975/76:98 s 13). I förhållande till promemorieförslaget innefattar regeln den ändringen att orden "till barn eller dess avkomling" har bytts ut mot uttrycket "på grund av föräldraskap". Detta uttryck stämmer närmare överens med konventionstexten och klargör dessutom att inte bara underhåll till barn omfattas utan också underhåll till moder till barn utom äktenskap.
Med hänsyn till dessa uttalanden i förarbetena finner jag att lagen i och för sig måste anses tillämplig även på avgöranden om underhållsskyldighet mot barns avkomling.
En tvångsregel om underhållsskyldighet mot barnbarn framstår dock som främmande för svenska förhållanden. Det måste betraktas som säreget att i Sverige verkställa en dom, som förpliktar en farfader att - som här - utge underhåll till ett barnbarn vars föräldrar är i livet, detta särskilt som bidragsskyldigheten ej gjorts subsidiär i förhållande till underhåll från föräldrarnas sida och det ej heller framgår om underhållsskyldigheten kan omprövas för den händelse föräldrarna själva får förmåga att utge underhåll. En så långtgående skyldighet är knappast heller förenlig med det förhållandet att den familjerättsliga underhållsskyldigheten inte spelar samma avgörande roll här som i vissa andra länder utan i viktiga hänseenden kompletteras med förmåner enligt sociallagstiftningen. Ett verkställande av den tjeckoslovakiska domen får mot denna bakgrund och med hänsyn till den långa tid som P.S. vistats i Sverige i själva verket anses uppenbart oförenligt med grunderna för rättsordningen häri riket (4 § 1976 års lag).
På grund av det anförda instämmer jag i det slut vartill majoriteten kommit.
D.U. anförde besvär och yrkade att HD måtte förordna att den tjeckoslovakiska domen skulle gå i verkställighet som svensk domstols lagakraftägande dom.
P.S. bestred ändring.
Betänkande
Målet avgjordes efter föredragning.
Föredraganden, RevSekr Boqvist, hemställde i betänkande att HD måtte meddela följande beslut: Skäl. Fråga är i målet om tillämpning av 1976 års lagstiftning angående verkställighet av utländskt avgörande om underhållsskyldighet. Lagstiftningen grundar sig på Haagkonventionen d 2 okt 1973 i samma ämne.
Som HovR:n konstaterat uppfyller den tjeckiska domen de formella krav för godkännande som 1976 års lagstiftning uppställer.
Såväl HovR:ns majoritet som den skiljaktige ledamoten i HovR:n har emellertid på olika skäl ansett att det föreligger hinder mot verkställighet av den tjeckiska domen eftersom den uppenbarligen stode i strid mot grunderna för rättsordningen här i riket - ordre public.
Med stöd av de uttalanden i förarbetena till 1976 års lagstiftning som den skiljaktige ledamoten av HovR:n åberopat, nämligen Ds Ju 1975:2 s 17 och prop 1975/76:98 s 13, får det till en början anses att 1976 års lag måste anses tillämplig även på avgöranden som rör underhållsskyldighet mot barns avkomling.
Svensk lagstiftning innehåller ej så långtgående regler om skyldighet att utge underhållsbidrag som tjeckisk rätt. Till för relativt kort tid sedan - 1978 - fanns emellertid i svensk rätt regler såväl angående underhållsskyldighet för barn mot förälder som för förälder mot vuxna barn. Av dessa skyldigheter kvarstår endast den sistnämnda, ehuru väsentligt kringskuren såtillvida att den endast avser senast vid 19 års ålder påbörjad skolgång. Begränsningarna i underhållsskyldigheten här i landet får ses mot bakgrund av att den familjerättsliga underhållsskyldigheten i Sverige i väsentlig omfattning kompletteras med förmåner enligt sociallagstiftningen. En mer vidsträckt familjerättslig underhållsplikt förekommer dock i flera europeiska länder. Det framstår överhuvudtaget som tveksamt huruvida en på familjerättsliga band grundad underhållsplikt kan anses oförenlig med grunderna för rättsordningen här i riket. Mot bakgrund av den betoning av barnets bästa som sker i svensk rätt och den ofta avgörande betydelse som enligt svensk internationell privaträtt tillmäts lagstiftningen på den ort där barnet vistas framstår det som tveksamt att åberopa ordre public till stöd för att en dom avseende en familjerättsligt grundad underhållsskyldighet mot ett barn inte skall få verkställas här. Det faller sig mer naturligt att tillgripa ordre public för att bereda barn underhåll än motsatsen.
Härtill kommer, att ordre publicbegreppet vid tillämpning av 1976 års lag bara skall användas i uppenbara fall. Av detta följer, att ordre publicbegreppet, som i egenskap av undantagsregel alltid bör användas restriktivt, här bör brukas med särskild varsamhet.
Trots den långa tid P.S. vistats i Sverige finns, med hänsyn till de överväganden som nu gjorts, ej anledning att anse verkställighet av den tjeckiska domen uppenbart oförenlig med grunderna för rättsordningen här i riket. Vad P.S. anfört i HD angående de ändrade faktiska förhållandena kan ej påverka bedömningen i ett mål angående verkställighet av den tjeckiska domen. Ansökan om verkställighet skall alltså bifallas.
Domslut
HD:s avgörande. HD förordnar med ändring av HovR:ns beslut att den av häradsrätten i Hradec Kralove d 17 maj 1983 meddelade domen skall gå i verkställighet mot P.S. som svensk domstols lagakraftägande dom, dock endast för underhållsbidrag för tid innan D.U. fyllt 21 år eller ingått äktenskap.
HD (JustR:n Sven Nyman, Vängby, Bengtsson, Heuman, referent, och Lars K Beckman) fattade följande slutliga beslut:
Domskäl
Skäl. Av handlingarna i målet framgår bl a följande om rättegången i Tjeckoslovakien. Målet gällde vårdnad om och underhåll till D.U., som är född d 2 okt 1981. Vårdnaden anförtroddes barnets mor. Såväl D.U:s far som hans mor saknade enligt utredningen förmåga att utge underhållsbidrag. Modern bodde tillsammans med barnet hos sina föräldrar och morföräldrarna ansågs därigenom bidra till barnets uppehälle. Genom domen förpliktades både P.S., som är farfar till barnet, och barnets farmor att utge underhållsbidrag. Underhållsbidragets storlek bestämdes för P.S. till 150 sv kr i månaden och för farmodern till ungefär motsvarande belopp i tjeckoslovakiskt myntslag. Barnet, dess föräldrar, morföräldrar och farmor hade hemvist i Tjeckoslovakien. P.S. hade hemvist i Sverige. Vid rättegången företräddes P.S. av ombud. Domen vann laga kraft.
P.S. har till stöd för sin talan åberopat i första hand att lagen (1976:108) om erkännande och verkställighet av utländskt avgörande angående underhållsskyldighet inte är tillämplig på en dom varigenom underhållsskyldighet ålagts gentemot ett barnbarn. Skulle lagen vara tillämplig har P.S. gjort gällande att ett erkännande är uppenbart oförenligt med grunderna för rättsordningen i Sverige och att verkställighet därför bör vägras. Slutligen har P.S. invänt att domen inte kan tillerkännas rättsverkan mot honom, eftersom han ej godtagit den tjeckoslovakiska domstolens domsrätt, att domstolen gjort sig skyldig till rättegångsfel, att domen är materiellt felaktig samt att de faktiska förhållandena avsevärt förändrats efter domens meddelande.
Enligt 2 § 1 st i 1976 års lag gäller här i riket ett lagakraftvunnet avgörande av behörig myndighet i fördragsslutande stat om det avser skyldighet att på grund av föräldraskap utge underhållsbidrag för tid innan den underhållsberättigade fyllt 21 år eller ingått äktenskap eller avser skyldighet att utge underhållsbidrag till make eller förutvarande make. Lagen äger tillämpning i förhållande till Tjeckoslovakien.
Vid tolkningen av vad som avses med ordet "föräldraskap" är det naturligt att med utgångspunkt i den konventionstext, som ligger till grund för 1976 års lag, och tillgängliga förarbeten till konventionen utröna vilken innebörd den bestämmelse i konventionen har som motsvarar den nyssnämnda regeln i 1976 års lag. Enligt artikel i i Haag- konventionen d 2 okt 1973 om erkännande och verkställighet av avgöranden angående underhållsskyldighet är konventionen tillämplig på avgörande som avser underhållsskyldighet på grund av familje-, släktskaps-, äktenskaps- eller svågerlagsförhållande. Enligt förarbeten till konventionen innefattas i underhållsskyldighet på grund av släktskapsförhållanden bl a underhåll gentemot barnbarn och barnbarnsbarn (Conference de La Haye de droit international privé, Actes et documents de la Douzième session 2 au 21 octobre 1972, Torne IV Obligations alimentaires p 392).
Den underhållsskyldighet som omfattas av konventionens huvudregel är alltså mycket vidsträckt. I anledning härav har i konventionen getts rätt för fördragsslutande stat att göra vissa förbehåll av innebörd att konventionen inte skall tillämpas på alla slag av familjerättsliga underhållsbidrag. Sverige har enligt artikel 26 1 st 1 gjort förbehåll beträffande avgörande om underhåll för tiden efter det den underhållsberättigade ingått äktenskap eller fyllt 21 år, utom när den underhållsberättigade är eller har varit den underhållsskyldiges make. Enligt samma stycke 2 har Sverige också reserverat sig beträffande avgörande om underhållsskyldighet mellan släktingar i sidled (syskon) och mellan släktingar genom gifte (svågerlag). Konventionen öppnar ej möjlighet till förbehåll beträffande underhållsskyldighet i rätt upp- och nedstigande led, bortsett från när den underhållsberättigade ingått äktenskap eller uppnått 21 års ålder.
Frågan om Sveriges tillträde till konventionen behandlades i en inom justitiedepartementet upprättad promemoria. I promemorian förordades att konventionen skulle transformeras till ny svensk lag. Det i promemorian framlagda lagförslaget godtogs i allt väsentligt under det fortsatta lagstiftningsarbetet. I promemorians förslag angavs regeln beträffande de avgöranden angående underhållsskyldighet som Sverige skulle erkänna genom uttrycket "till barn eller dess avkomling" (prop 1975/76:98 s 33 och 66). Vid den slutliga utformningen av lagtexten kom som framgår av vad nyss sagts uttrycket att bytas ut mot orden "på grund av föräldraskap". Motivet härför var att vinna närmare överensstämmelse med konventionstexten och klargöra att också underhåll till moder till barn utom äktenskap omfattas av lagen (prop s 13). Att använda samma ordalag i lagtexten som i artikel i torde ansetts inte kunna komma i fråga med hänsyn till de förbehåll som Sverige gjort.
Av det anförda följer att en dom angående underhållsskyldighet mot barnbarn omfattas av konventionen och att 1976 års lag - med undantag av förhållanden varom nu ej är fråga - är tillämplig på ett sådant avgörande.
Vad därefter gäller spörsmålet om huruvida erkännande och verkställighet bör vägras av hänsyn till ordre public (se 4 § 1 st 1 i 1976 års lag) är följande att beakta. Den tjeckoslovakiska domen avser underhållsskyldighet till barnbarn. Ett sådant avgörande omfattas av huvudregeln i konventionen. Genom att tillträda konventionen får Sverige anses ha utfäst sig att i princip godta en sådan dom. Till grund för Sveriges anslutning till konventionen måste nämligen anses ligga överväganden om att domar, vilka omfattas av 1976 års lag, som regel inte är oförenliga med svensk rättsuppfattning.
Att Sverige inte skulle godta en dom om underhåll åt barnbarn av hänsyn till ordre public synes på grund av det anförda inte kunna komma i fråga annat än i mycket speciella fall. Omständigheterna i det nu aktuella avgörandet är ej sådana att erkännande och verkställighet kan anses uppenbart stridande mot grunderna för rättsordningen i riket.
Vad P.S. i övrigt anfört föranleder ej heller till att verkställighet skall vägras.
Domslut
HD:s avgörande. HD förordnar med ändring av HovR:ns beslut att den av häradsrätten i Hradec Kralove d 17 maj 1983 meddelade domen skall gå i verkställighet mot P.S. som svensk domstols lagakraftägande dom, dock endast för underhållsbidrag för tid innan D.U. fyllt 21 år eller ingått äktenskap.