NJA 1987 s. 549
Arvsskattemål. Vid beräkning av behållningen i ett dödsbo får avdrag göras för kvarskatteavgift som kan väntas bli debiterad i anledning av kvarstående skatt för inkomståret före dödsfallet.
HovR:n
G.E. avled d 18 jan 1985. I bouppteckning efter henne upptogs bland skulderna beräknad kvarstående skatt för inkomståret 1984 med 10 384 kr och beräknad kvarskatteavgift på beloppet med 1 038 kr. Behållningen i boet angavs till 191 816 kr.
Bouppteckningen registrerades vid Uppsala TR d 17 juli 1985. TR:n (tingsnotarien Flink) medgav inte avdrag för kvarskatteavgiften, eftersom denna skuld inte förelegat vid tiden för dödsfallet. Boets behållning beräknades därför till 192 854 kr. Vid bestämmande av arvsskatten beaktade TR:n ett av den avlidna upprättat testamente och utlade bl a en lott för den avlidnas systerson J.F. på 95 427 kr och en lott för den avlidnas systerdotter Y.M. på 80 427 kr. Arvsskatten bestämdes för J.F:s lott till 22 576 kr och för Y.M:s lott till 17 144 kr, sammanlagt 39 720 kr. Övriga lotter föranledde inte någon beskattning.
Dödsboet anförde besvär i Svea HovR och yrkade att avdraget för kvarskatteavgiften skulle godkännas.
Kammarkollegiet bestred bifall till besvären.
HovR:n (hovrättsråden Gyllenswärd, referent, och Hallmo samt hovrättsassessorn Halvorsen) anförde i beslut d 2 okt 1985:
Domskäl
Skäl. Dödsboet har till stöd för sin talan främst åberopat att den beräknade kvarstående skatten är avdragsgill och att därför den till denna hänförliga kvarskatteavgiften också bör vara avdragsgill.
HovR:n gör följande bedömning.
De bestämmelser som ges i 13 § lagen om arvsskatt och gåvoskatt beträffande rätten till avdrag för skulder i bouppteckning är synnerligen knapphändiga. En allmän förutsättning för avdragsrätt är dock att - med vissa jämkningar - skulden hänför sig till förhållanden under tiden före dödsfallet. Vid dödsfallet kvarstående skatt grundar sig på tidigare års förhållanden och är därför en avdragsgill skuld. Detsamma är inte fallet med kvarskatteavgiften. Denna är, när den kvarstående skatten belöper på det året före dödsfallet närmast föregående inkomståret, beroende av åtgärder från den som har att betala skatten under året för dödsfallet. Den omständigheten att kvarstående skatt är avdragsgill innebär följaktligen inte att därav föranledd kvarskatteavgift automatiskt också är att anse som gäld efter den döde. Enligt HovR:ns mening måste därmed i varje särskilt fall bedömas om omständigheterna är sådana att avdrag skall medges för kvarskatteavgift varom nu är fråga. Under alla förhållanden kan rätt till avdrag inte föreligga i ett fall som det förevarande, där dödsfallet inträffat så tidigt på året som d 18 jan, där tillgångar och skulder till synes varit lätta att utreda och där i boet funnits gott om likvida medel vida överstigande beloppet av skulderna.
HovR:ns avgörande. HovR:n lämnar besvären utan bifall.
HD
Dödsboet anförde besvär och yrkade bifall till sitt i HovR:n framställda yrkande.
Kammarkollegiet bestred bifall till besvären.
Betänkande
HD avgjorde målet efter föredragning.
Föredraganden, RevSekr Wahlberg, hemställde i betänkande om följande beslut: Skäl. Obetald skatt, som avser den avlidnes inkomst under året före dödsfallet, utgör skuld efter den döde och får avdragas som skuld i boet jämväl i de fall då skatten ännu inte debiterats vid dödsfallet. Kan s k kvarskatteavgift enligt 27 § 3 mom uppbördslagen (1953:272) beräknas utgå på skattebeloppet bör jämväl denna avgift vara avdragsgill.
På grund av det anförda är dödsboet berättigat att uppta den ifrågavarande kvarskatteavgiften, 1 038 kr, såsom skuld i boet. Behållningen skall följaktligen beräknas till det i bouppteckningen angivna beloppet, 191 816 kr. Jämlikt de av TR:n och HovR:n i övrigt tillämpade grunderna vid skatteberäkningen skall J.F:s arvslott bestämmas till 94 908 kr och Y.M:s arvslott till 79 908 kr. Arvsskatten utgör 22 364 kr på den förra och 16 964 kr på den senare lotten, sammanlagt 39 328 kr.
Domslut
HD:s avgörande. Med ändring av HovR:ns beslut fastställer HD arvsskatten till 39 328 kr.
HD (JustR:n Welamson, Knutsson, referent, Heuman, Gregow och Freyschuss) fattade följande slutliga beslut:
Domskäl
Skäl. Målet gäller frågan huruvida vid beräkning av behållningen i dödsbo avdrag får göras för kvarskatteavgift som hänför sig till obetald skatt för den avlidnes inkomster under året före dödsfallet.
Bestämmelser om kvarskatteavgift finns i 27 § 3 mom uppbördslagen (1953:272). Avgiften är delvis att betrakta som en ersättning för det uppskov med skattebetalningen som den skattskyldige får genom att inte betala preliminär skatt. Den fyller därigenom en räntefunktion. Avgiften är emellertid bestämd på ett sådant sätt att den dessutom skall utgöra en påtryckning som stimulerar till fyllnadsbetalning av skatt (prop 1974:159 s 64). Denna konstruktion synes leda till att man vid beräkning av behållningen i ett dödsbo rätteligen borde behandla olika delar av avgiften på skilda sätt. En sådan ordning skulle emellertid bli alltför komplicerad. Praktiska hänsyn talar starkt för att avgiften ses som en enhet.
Den skattskyldige kan undvika kvarskatteavgift genom att göra en fyllnadsbetalning av preliminär skatt. Denna möjlighet består emellertid inte längre än t o m d 30 april året efter inkomståret. Om den skattskyldige avlider efter detta datum och inte har gjort någon fyllnadsbetalning, står det därför klart att kvarskatteavgift skall debiteras i den mån kvarstående skatt uppkommer. Skyldigheten att betala sådan avgift bör då, i likhet med skyldigheten att betala skatten, vid beräkning av dödsbobehållningen behandlas som en boet åvilande skuld.
Inträffar dödsfallet tidigare under året finns i och för sig möjlighet för dödsboet att ombesörja en fyllnadsbetalning. I praktiken kan detta emellertid möta svårigheter. Det måste ta en viss tid att utreda den avlidnes förhållanden och det kan vara svårt att snabbt lösgöra tillgångar för betalning av skatten. Detta talar för att man inte bör fästa avgörande vikt vid om den skattskyldige har avlidit efter utgången av april månad. Även om dödsfallet har inträffat tidigare under året bör kvarskatteavgiften få behandlas som en skuld i boet.
HD finner alltså att vid beräkning av behållningen i ett dödsbo avdrag bör få göras för kvarskatteavgift som kan väntas bli debiterad med anledning av kvarstående skatt för inkomståret före dödsfallet.
Det anförda leder till att behållningen i dödsboet efter G.E. skall beräknas till det i bouppteckningen angivna beloppet, 191 816 kr. Jämlikt de av TR:n och HovR:n i övrigt tillämpade grunderna vid skatteberäkningen skall J.F:s arvslott bestämmas till 94 908 kr och Y.M:s arvslott till 79 908 kr. Arvsskatten utgör 22 64 kr på den förra och 16 964 kr på den senare lotten, sammanlagt 39 328 kr.
Domslut
HD:s avgörande. Med ändring av HovR:ns beslut fastställer HD arvsskatten till 39 328 kr.