NJA 1987 s. 645

Rättshjälpsnämnden i Göteborg beviljade i okt 1980 H-E.N. och E.N. allmän rättshjälp i ärende rörande hävning av köp av fastighet alternativt nedsättning av köpeskilling p g a fel i fastighet. Samtidigt beslutade rättshjälpsnämnden med stöd av 25 § rättshjälpslagen att utredning fick ske om orsakerna till påstådd mögellukt i fastigheten, vilka arbeten som var erforderliga för att komma tillrätta med felen och kostnaden därför. Det beslöts vidare att utredningen skulle göras av ingenjören G.M., Uddevalla.

Sedan utredningen utförts väckte H-E.N. och E.N. 1981 vid Uddevalla TR talan mot säljarna med yrkande om nedsättning av köpeskillingen och skadestånd. TR:n tillerkände 1982 G.M. ersättning för uppdraget.

Parterna förliktes och TR:n (lagmannen Torgestam) stadfäste i dom d 27 sept 1985 den mellan parterna träffade uppgörelsen. I samband därmed lämnade TR:n ett av H-E.N. och E.N. framställt yrkande om ersättning av allmänna medel med 13 205 kr 79 öre avseende kostnad för återställande av golv som brutits upp i samband med G.M:s utredning utan bifall med följande motivering: Enär kostnaden för återställande av fastigheten efter besiktning ej utgör sådan utredningskostnad som avses i 9 § 2 st 2 rättshjälpslagen skall yrkandet om ersättning av allmänna medel härför lämnas utan bifall.

H-E.N. och E.N. anförde besvär i HovR:n för Västra Sverige och yrkade bifall till sin begäran om ersättning av allmänna medel för kostnaden för återställande av golv under påstående att kostnaden utgjorde ersättningsgill utredningskostnad.

HovR:n (hovrättslagmannen Öhrbom, hovrättsrådet Edlund och hovrättsassessorn Olausson, referent) anförde i slutligt beslut d 10 juni 1986: Enligt 9 § 2 st 2 rättshjälpslagen kan staten inom ramen för den allmänna rättshjälpen betala kostnaderna för viss utomprocessuell utredning. Vad som är ersättningsgillt är kostnaden för ianspråktagande av utredarens särskilda sakkunskap inom visst område. Kostnaden för att ett visst objekt skall kunna göras tillgängligt för besiktning, provtagning eller provmätning utgör inte en sådan ersättningsgill kostnad. Inte heller kostnad för återställande efter exempelvis en besiktning är ersättningsgill enligt rättshjälpslagen. Ersättning kan således inte utgå för i målet aktuell kostnad för återställande av golvet i det skick det var före utredningen.

HovR:n lämnar besvären utan bifall.

HD

H-E.N. och E.N. (ombud advokaten L.B.) anförde besvär och yrkade bifall till sin talan om ersättning av allmänna medel för kostnaden för återställande av golv, 13 205 kr 79 öre.

Domstolsverket bestred ändring och anförde i avgiven förklaring:

I målet är fråga om tillämpningen av 9 § 2 st 2 rättshjälpslagen (RHL). För att skapa förutsättningar för uppgörelse utom rätta har i 9 § 2 st 2 RHL föreskrivits att som rättshjälpskostnad anses nödvändig utredning i angelägenhet som kan komma under prövning av bl a allmän domstol.

Förmånen av att få kostnader för utredning betalda av rättshjälpen har tillkommit för att sakförhållandena skall kunna klarläggas av någon som har särskilda kunskaper inom det område som den rättsliga angelägenheten avser. Såsom utredningskostnad anses därför kostnader för ianspråktagandet av utredarens särskilda sakkunskap inom ett visst område. Kostnaden för att ett objekt skall kunna göras tillgängligt för besiktning och möjliggöra ett sakkunnigutlåtande anses vila på parten själv. I enlighet härmed har besvärsnämnden för rättshjälpen i ett antal fall uttalat att kostnader för uppgrävning runt husgrunder för att kunna konstatera orsaken till vattenskador på hus ej ansetts som utredningskostnad enligt rättshjälpslagen (BN 341/80, 37/82, 38/82, 179/82, 546/82). Inte heller har kostnaden för torrläggning av fartyg för att undersöka skador på båten ansetts vara en rättshjälpskostnad (BN 48/85). I beslut 774/85 (refererat i besvärsnämndens praxissammanställning för 1985 sid 17) har besvärsnämnden dock ansett att vissa arbeten avseende ingrepp i grundmurar och i marken faller inom ramen för vad som får anses vara nödvändiga åtgärder för att genomföra viss teknisk utredning. Det rörde sig emellertid inte om något återställningsarbete.

Såvitt domstolsverket har sig bekant har återställningsarbete aldrig ersatts särskilt som en rättshjälpskostnad. TR:ns och HovR:ns beslut står i överensstämmelse med rådande praxis på området. Besvären bör därför lämnas utan bifall.

Betänkande

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, RevSekr Engström, hemställde i betänkande om följande beslut: HD:s avgörande. HD fastställer HovR:ns beslut.

HD (JustR:n Brundin, Palm, Rydin, Solerud, referent, och Svensson) fattade följande slutliga beslut:

Domskäl

Skäl. För att nedbringa kostnaderna för rättshjälpen och bespara både parter och domstolar onödigt arbete har rättshjälpslagen (1972:429) utformats så, att förutsättningar skapas för uppgörelse utan rättegång. I vissa fall är det nödvändigt för att en utomprocessuell förlikning skall kunna träffas att möjlighet finns att i ett tidigt skede införskaffa utredning som klarlägger om förutsättningar finns för en uppgörelse. I enlighet härmed kan den som beviljats rättshjälp få den förmånen att utredning förebringas på statsverkets bekostnad. En förutsättning är att utredningen är skäligen påkallad för att tillvarata partens rätt. I 9 § 2 st 2 rättshjälpslagen uttrycks detta så, att parten kan få ersättning av statsverket för nödvändig utredning. Förmånen är i första hand avsedd för mindre utredning såsom läkarintyg, värderingsintyg och liknande. Endast undantagsvis bör det enligt förarbetena (prop 1972:4 s 138 och 259) komma i fråga att mer omfattande utredning införskaffas utom rätta. Utöver uttalandena om läkarintyg och värderingsintyg innehåller förarbetena inte några uppgifter om vad som skall förstås med nödvändig utredning.

Domstolsverket har gjort gällande att vad som är ersättningsgillt är ianspråktagandet av utredarens särskilda sakkunskap inom ett visst område. Kostnaden för att ett objekt skall kunna göras tillgängligt för besiktning och möjliggöra ett sakkunnigutlåtande bör enligt verkets mening vila på parten själv.

Det är vanskligt att generellt slå fast vad som enligt anförda bestämmelse i rättshjälpslagen är att hänföra till ersättningsgill utredningskostnad. Förhållandena kan växla och frågan får, med den restriktivitet som följer av förarbetena, bedömas efter den föreliggande situationen. Den av H-E.N. och E.N. yrkade ersättningen för återställande av golv kan, med beaktande också av innehållet i rättshjälpsnämndens beslut, inte anses avse en sådan kostnad som nu sagts.

På grund av det anförda skall HovR:ns slut fastställas.

Domslut

HD:s avgörande. HD fastställer det slut vartill HovR:n kommit.