NJA 1988 s. 649

Solna TR meddelade d 18 april 1988 utslag i handräckningsmål mellan G.H. J.O. och R.O. (G.H. och medparter), å ena, och Kommanditbolaget Industrigatan 5 (bolaget), å andra sidan. Sedan bolaget först ansökt om återvinning och därefter återkallat sin talan, avskrev TR:n återvinningsmålet genom beslut d 15 juli 1988, vari uttalades att utslaget d 18 april 1988 i följd därav skulle stå fast.

Bolaget (ombud jur kand H.B.) anförde i HD besvär över domvilla beträffande utslaget d 18 april 1988.

G.H. och medparter (ombud jur kand P.S.) bestred bolagets yrkande.

Ärendet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, RevSekr Trägård, hemställde i betänkande att HD måtte meddela följande beslut: Enligt 6 § handräckningslagen (1981:847) skall handräckningsmål, där ansökningen upptas, beredas för avgörande genom skriftlig handläggning. Därvid skall svaranden föreläggas att inom viss tid från det ansökningen delgavs honom yttra sig över denna. I 8 § 2 st nämnda lag sägs att omsvaranden bestrider ansökningen, denna inte får bifallas om svaranden visar sannolika skäl för sin invändning eller sökandens rätt annars framstår som oklar. Enligt 15 § 1 st samma lag är rätten vid handläggning av mål enligt lagen domför med en lagfaren domare. Enligt 19 § 1 st 12 förordningen (1979:572) med tingsrättsinstruktion, får TR:n förordna tingsnotarie som tjänstgjort i minst ett år att handlägga mål enligt handräckningslagen; tingsnotarien får dock meddela utslag i målet endast om ansökningen har lämnats obestridd.

Av handlingarna framgår bl a följande. G.H. och medparter försålde genom köpehandlingar d 18 mars 1986 fastigheten Skutan 36 i Stockholm till bolaget. Tvist pågår mellan parterna om lagfart på fastigheten. I handräckningsmål yrkade G.H. och medparter vid TR:n att bolaget skulle förpliktas att genast till dem utge samtliga till fastigheten hörande hyresavtal, nycklar och ritningar. Sedan bolaget delgivits ansökan med föreläggande att inkomma med svar senast d 12 april 1988, bestred bolaget ansökan i en skrift, som inkom till TR:n d 14 eller d 15 april 1988. Skriften blev emellertid av förbiseende ej tillförd ärendet, varför ansökan genom utslaget d 18 april 1988 bifölls såsom obestridd. Utslaget meddelades av en notarie vid TR:n. Sedan bestridandet kommit denne tillhanda d 22 april 1988 underrättades bolaget om det inträffade. Bolaget ansökte om återvinning och inhibition d 27 april 1988. Samma dag meddelade TR:n inhibitionsbeslut beträffande utslaget. Efter skriftväxling i återvinningsmålet yrkade G.H. och medparter att TR:n skulle upphäva inhibitionsbeslutet på den grunden att grunderna för bolagets bestridande uppenbart saknade rättsligt stöd. Bolaget bestred att inhibitionen skulle upphävas. I beslut d 17 juni 1988 upphävde TR:n inhibitionsbeslutet på den grunden att det inte kunde anses att bolaget visat sannolika skäl för sin invändning, att det ifrågavarande köpekontraktet alltjämt var gällande och att G.H:s och hennes medparters rätt inte heller annars framstod som oklar. Därefter återkallade bolaget sin talan i målet. I den därefter följande skriftväxlingen anförde bolaget bl a att parterna i målet syntes införstådda med att målet borde avskrivas från vidare handläggning och att handräckningsutslaget därför skulle vinna laga kraft. TR:n avskrev målet och uttalade att handräckningsutslaget i följd därav skulle stå fast.

Bolaget har till stöd för sitt yrkande anfört att i handräckningsprocessen har förekommit domvilla i två hänseenden. Dels därigenom, att utslag meddelats av en tingsnotarie i strid med ovan nämnda bestämmelser och att TR:n således ej varit domför, dels att utslaget meddelats utan beaktande av bolagets bestridande, vilket utgör sådant grovt rättegångsfel, som inverkat på målets utgång. Bolaget har därvid åberopat 59 kap 1 § 2 och 5 RB.

Den fråga som avgjorts genom utslaget har ånyo upptagits till prövning av TR:n i tvistemålet efter ansökan om återvinning. Utslaget har därvid inhiberats. På yrkande av G.H. och medparter har TR:n därefter med beaktande av bolagets bestridande och skälen därför upphävt inhibitionsbeslutet. Därvid har TR:n - i behörig sammansättning - gjort den prövning som rätteligen bort äga rum i handräckningsärendet. Bolaget har därefter - under anförande av bl a att parterna syntes införstådda med att handräckningsutslaget skulle vinna laga kraft - återkallat sin återvinningstalan, varefter TR:n avskrivit målet.

Med hänsyn till det sagda föreligger inte skäl att bifalla domvillobesvären.

HD avslår domvillobesvären.

HD (JustR:n Palm, Rydin, Gad, Svensson och Danelius, referent) fattade följande slutliga beslut: Av handlingarna i ärendet framgår följande. Med anledning av en tvist om köp av fastighet yrkade G.H. och medparter i handräckningsmålet att bolaget skulle förpliktas att till dem utge till fastigheten hörande hyresavtal, nycklar och ritningar. Bolaget bestred bifall till yrkandet i en skrift som ingavs till TR:n d 14 eller d 15 april 1988. Till följd av ett förbiseende hade emellertid denna skrift inte tillförts ärendet när TR:n d 18 april 1988 biföll handräckningsansökningen på den grunden att denna lämnats obestridd. Detta utslag meddelades av en tingsnotarie vid TR:n. - Sedan TR:n några dagar senare fäst bolagets uppmärksamhet vid det misstag som begåtts, ansökte bolaget om återvinning och inhibition beträffande handräckningsutslaget. TR:n förordnade d 27 april 1988 att åtgärd för verkställighet av utslaget tills vidare inte fick äga rum. Efter skriftväxling mellan parterna upphävde TR:n, bestående av dess lagman, d 17 juni 1988 inhibitionsbeslutet på den grunden att bolaget inte kunde anses ha visat sannolika skäl för sin invändning i målet och att G.H:s och hennes medparters rätt inte heller annars framstod som oklar. Bolaget återkallade härefter sin ansökan om återvinning samt förtydligade senare innebörden av denna återkallelse genom att förklara att parterna tycktes vara införstådda med att målet borde avskrivas och med att handräckningsutslaget därför skulle vinna laga kraft. Genom beslut d 15 juli 1988 avskrev TR:n tvistemålet under erinran om att handräckningsutslaget skulle stå fast.

Bolaget har till stöd för besvären över domvilla anfört att det i handräckningsprocessen förekommit domvilla i två hänseenden. För det första hade handräckningsutslaget meddelats utan att bolagets bestridande beaktats, vilket utgjorde ett sådant grovt rättegångsfel som kunde antas ha inverkat på målets utgång. För det andra hade utslaget meddelats av en tingsnotarie i strid med bestämmelserna i 19 § 1 st 12 förordningen (1979:572) med tingsrättsinstruktion, vilket medförde att TR:n inte hade varit domför. Enligt bolagets mening förelåg därför i dessa hänseenden grund för att undanröja handräckningsutslaget med stöd av 59 kap 1 § 2 och 5 RB.

HD finner att TR:n förfarit felaktigt genom att avgöra handräckningsmålet utan att beakta det bestridande som bolaget dessförinnan hade ingivit till rätten. Eftersom handräckningsansökningen uppfattades som obestridd, kom målet också att handläggas av en tingsnotarie.

Emellertid fäste TR:n, så snart misstaget uppdagats, bolagets uppmärksamhet vid möjligheten att få rättelse genom att begära återvinning mot handräckningsutslaget. Bolaget väckte härefter återvinningstalan inom föreskriven tid. Det finns inte anledning anta annat än att denna talan, om den hade vidhållits, hade lett till ett avgörande meddelat av en behörig domare under beaktande av bolagets invändningar mot G.H:s och hennes medparters yrkande.

Återvinningsförfarandet skulle således ha gett bolaget möjlighet att få till stånd den prövning som till följd av ett förbiseende inte ägt rum under handläggningen av handräckningsmålet. Det förhållandet att TR:n återkallade sitt inhibitionsbeslut före återvinningsmålets avgörande kan inte anses ha försatt belaget i en sämre situation än den som skulle ha förelegat vid en korrekt handläggning av handräckningsmålet. Enligt 8 § 2 st handräckningslagen (1981:847) gäller nämligen att, om svaranden bestrider ansökningen om handräckning, denna inte får bifallas om svaranden visar sannolika skäl för sin invändning eller sökandens rätt annars framstår som oklar. Skälet för TR:ns beslut att återkalla inhibitionsbeslutet var emellertid just att bolaget inte kunde anses ha visat sannolika skäl för sin invändning i målet och att G.H:s och hennes medparters rätt inte heller annars framstod som oklar.

Bolagets återkallelse av sin återvinningstalan innebär således att bolaget, med kännedom om det fel som förevarit under handläggningen av handräckningsmålet, avstod från att få sina invändningar mot G.H:s och hennes medparters yrkande prövade av behörig domstol inom ramen för återvinningsprocessen. En följd härav måste anses vara att bolaget inte senare, genom att anföra besvär över domvilla, kan göra anspråk på att på samma grund få handräckningsutslaget undanröjt.

På grund av det anförda avslår HD besvären över domvilla.