NJA 1989 s. 78

Domskäl

TR:n (ordf lagmannen Scheynius) anförde i dom d 23 sept 1986:

Domskäl. J.K. har förnekat gärningen och bestritt förverkandeyrkandet.

Genom J.K:s egna uppgifter är följande utrett. Mopeden köptes och ägs av J.K:s mor för att hennes barnbarn skulle få bruka den i Finland. J.K. hyrde mopeden av sin mor för en tid av två månader mot en hyra av 500 FIM i månaden för att han skulle använda den för att ta sig fram till skogsavverkningsplatserna, där den skogstraktor han körde fanns. Vid förundersökningen ingav han hyresavtalet i kopia. Han har inte känt till att han skulle förtulla mopeden. Mopeden skulle ju endast hyras under två månader. Mopeden stod i garaget i Haparanda för att den skulle återlämnas till hans mor i Finland när hans son utan lov tog mopeden ur garaget.

Åklagaren har godtagit det av J.K. åberopade hyresavtalet i förundersökningsprotokollet.

TR:n gör följande bedömning.

J.K. får anses ha genom grov oaktsamhet utan att ge det tillkänna hos vederbörande myndighet till riket infört en moped för vilken tull eller avgift skulle ha erlagts.

Förverkandeyrkandet lämnas således utan bifall.

Domslut

Domslut. TR:n dömde J.K. enligt 5 § varusmugglingslagen till 20 dagsböter å 15 kr och lämnade yrkandet om förverkande av mopeden utan bifall.

Domskäl

Domskäl. J.K. har i HovR:n anfört: Han har inte gjort sig skyldig till varusmuggling. Han hyrde bara mopeden under en kortare tid. HovR:n bör ta hänsyn till att han inte äger mopeden och alltså är skyldig att lämna tillbaka den.

HovR:n finner utrett att J.K. med vett och vilja till Sverige infört en moped, för vilken han haft att erlägga tull och annan avgift, utan att ange mopeden till förtullning. För att ansvar för varusmuggling skall kunna ådömas krävs inte att gärningsmannens uppsåt omfattar även den omständigheten att tull- och avgiftsskyldighet förelegat. Uppsåtligt brott föreligger alltså även om en villfarelse förelegat i detta avseende, om inte villfarelsen, s k egentlig rättsvillfarelse, kan anses ursäktlig (se Jungefors-Walberg, Smugglingslagstiftningen, 1961 s 85). HovR:n godtar J.K:s uppgift om att han inte trott att varorna varit tullpliktiga. Omständigheterna är dock inte sådana att denna villfarelse kan anses ursäktlig. J.K. skall därför dömas för varusmuggling, vilken brottsbenämning är förbehållen brott enligt 1 § varusmugglingslagen. HovR:n delar alltså åklagarens bedömning att TR:ns dom är felaktig.

Brottet skall medföra ett högre bötesstraff än det TR:n dömt ut.

Enligt 9 § varusmugglingslagen skall egendom som varit föremål för varusmuggling förverkas om det inte är uppenbart obilligt. I detta mål har inte framkommit någon omständighet som medför att det framstår som obilligt att förverka det insmugglade godset. Även åklagarens förverkandeyrkande bör således bifallas.

Domslut

Domslut. Med ändring av TR:ns domslut dömer HovR:n J.K. för varusmuggling enligt 1 § 1 st varusmugglingslagen till 40 dagsböter å 15 kr.

Med upphävande av TR:ns domslut i fråga om förverkande förklarar HovR:n en moped förverkad enligt 9 § 1 st varusmugglingslagen.

J.K. (ombud advokaten M.J.L.) sökte revision och yrkade ogillande av åklagarens talan såvitt avsåg förverkande av mopeden. Han uppgav bl a att mopedens värde var ungefär 6 000 FIM och tillhörde hans mor som var folkpensionär med tämligen små inkomster.

Riksåklagaren bestred ändring.

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, RevSekr Wahlfrid, hemställde i betänkande om följande dom: HD fastställer HovR:ns dom.

Domskäl

Domskäl. Enligt 9 § 1 st lagen (1960:418) om straff för varusmuggling skall gods som varit föremål för varusmuggling förklaras förverkat till kronan. Denna påföljd får dock enligt samma lagrum helt eller delvis efterges om den är uppenbart obillig.

I förevarande fall framgår av utredningen att mopeden, som har ett betydande värde, tillhör J.K:s i Finland bosatta mor och att J.K. hade hyrt den av henne för att under en begränsad tid begagna den i samband med sitt arbete. Riksåklagaren har inte ifrågasatt J.K:s påstående att han under sådana omständigheter trott sig icke vara skyldig att förtulla mopeden i samband med införseln av den till Sverige.

Med hänsyn till det anförda finner HD att det skulle vara uppenbart obilligt att - vid sidan av det bötesstraff som HovR:n ådömt J.K. - också förklara mopeden förverkad.

Domslut

Domslut. Med ändring av HovR:ns dom ogillar HD förverkandeyrkandet beträffande mopeden.