NJA 1992 s. 159

I ett anläggningsbeslut har beträffande en befintlig väg föreskrivits bl a om iståndsättning av vägen och om andelstal. Då iståndsättningsåtgärderna inte vidtagits inom den i beslutet bestämda tiden har anläggningsbeslutet ansetts förfallet. 33 § anläggningslagen. Trots att anläggningsbeslutet förfallit har anläggningen fortfarande ansetts inrättad enligt anläggningslagen. 11 § lagen (1973:1151) om införande av anläggningslagen och lagen om förvaltning av samfälligheter.

HovR:n

Kommunala fastigbetsbildningsmyndigheten i Norrköping avslutade d 16 okt 1984 förrättning enligt anläggningslagen beträffande utfartsvägar från stadsägorna 2171, 2173, 2174, 2176, 2191, 2177, 2174 C och 2464 i kommundelen Svärtinge. Genom anläggningsbeslut upphävdes utlåtande av d 10 okt 1962 enligt 2 kap lagen om enskilda vägar och förordnades bl a att gemensamhetsanläggning skulle inrättas och omfatta dels en vägsträckning a - b - c, dels en vägsträckning b - d, vilka redovisades på förrättningskarta. Gemensamhetsanläggningen registrerades d 23 nov 1984 som Norrköping ga: 88.

Enligt anläggningsbeslutet skulle vägsträckorna a - b och b - d iståndsättas i ett sådant utförande att statsbidrag kunde utgå till väghållningen. Gemensamhetsanläggningens vägar skulle hällas farbara för motorfordonstrafik året om. I arbetena med iståndsättning och drift av vägsträckningen a - b - d samt driften av vägsträckningen b - c skulle delta fyra enheter enligt särskilt beslut om andelstal. De deltagande fastigheterna skulle utgöra en samfällighet för anläggningens utförande, iståndsättning och drift. Vidare skulle för gemensamhetsanläggningen upplåtas alla utrymmen som de befintliga vägsträckningarna upptog och som i övrigt krävdes för iståndsättning med diken, slänter samt mötes- och vändplatser. Driften av gemensamhetsanläggningen skulle övertas av samfälligheten omedelbart efter att anläggningsbeslutet vunnit laga kraft. Iståndsättningsarbetena skulle vara avslutade senast två år efter att anläggningsbeslutet vunnit laga kraft.

Enligt förrättningshandlingarna skulle förrättningen omfatta de vägar som tillhört Knivberga - Elinslunds vägsamfällighets väghållning enligt 1962 års utlåtande. Vägsamfällighetens stadgar fastställdes av LSt:n d 27 dec 1962. Vid 1984 års förrättning bildades inte någon samfällighetsförening utan gemensamhetsanläggningen skulle förvaltas genom delägarförvaltning enligt lagen om förvaltning av samfälligheter.

H.W. ansökte såsom ägare till den i gemensamhetsanläggningen ingående stadsägan 2177 hos Linköpings TR, fastighetsdomstolen om förordnande av sammanträdesledare enligt 20 § 2 st lagen om förvaltning av samfälligheter för bildande av samfällighetsförening.

Makarna B. och A-C.F., ägare till stadsägorna 2171, 2173, 2174, 2176 och 2191, motsatte sig bifall till yrkandet.

Övriga motparter bereddes tillfälle att yttra sig men lät inte höra av sig.

TR:n (rådmännen Kjellgren och Andersson samt två nämndemän) meddelade d 17 febr 1988 följande beslut: Lagen om förvaltning av samfälligheter är enligt 1 § tillämplig bl a på samfällighet enligt anläggningslagen. Enligt 1984 års anläggningsbeslut utgör de deltagande fastigheterna en samfällighet.

Makarna F. har motsatt sig yrkandet om att sammanträdesledare skall utses under påstående att iståndsättningsarbetena enligt anläggningsbeslutet inte utförts och att hela anläggningsbeslutet därmed enligt 33 § anläggningslagen är förfallet. Sökanden har bl a framhållit att syftet med 1984 års förrättning främst var att fastställa nya andelstal för vägar som anlagts för många år sedan och att iståndsättningsåtgärderna som föreskrevs alltså inte syftade till att få en fungerande väg utan till att få en bättre fungerande väg.

Syftet med bestämmelsen i 33 § anläggningslagen är enligt TR:ns mening bl a att det inte under en längre tid skall kvarstå osäkerhet om vilka skyldigheter en fastighetsägare har beträffande bl a avstående av mark och skyldighet att bidra till kostnader. I de fall anläggningsbeslut avser byggande av något helt nytt, t ex en ny väg, och anläggningen ej utförts i rätt tid är helt klart att anläggningsbeslutet är förfallet. I sådana fall finns inte något underlag för förvaltningsåtgärder. Av förarbetena till anläggningslagen framgår emellertid att ett anläggningsbeslut inte förfaller därför att en mindre detalj återstår att utföra när tiden för anläggningens färdigställande löper ut (se prop 1973:160 s 250 f). I förevarande fall har anläggningsbeslutet kommit till för att vidmakthålla och förbättra redan befintlig väg. Behov av förvaltningsåtgärder finns då oaktat några förbättringar ej kommit till stånd inom den tid som angivits i anläggningsbeslutet. Övervägande skäl talar för att behandla en sådan situation - i vart fall då förbättringsåtgärderna, såsom i förevarande fall, är av jämförelsevis begränsad omfattning - på samma sätt som då endast en mindre detalj återstår att utföra enligt ett anläggningsbeslut avseende en helt ny anläggning. Då anläggningsbeslutet i fråga således får anses gällande skall sammanträdesledare förordnas för bildande av samfällighetsförening.

På grund av det anförda förordnar TR:n enligt sökandens förslag byråingenjören L.B., kommunala fastighetsbildningsmyndigheten i Norrköping, att hålla sammanträde för bildande av samfällighetsförening för förvaltning av gemensamhetsanläggningen Norrköping ga:88 i Norrköpings kommun.

Fastighetsrådet Jaensson var av skiljaktig mening beträffande motiveringen och anförde: I stället för 3 st i beslutet anser jag att skälen skall lyda på följande sätt: Syftet med bestämmelserna i 33 § anläggningslagen - - - (se majoriteten) - - - är helt klart att anläggningsbeslutet är förfallet. I sådana fall finns inte något underlag för förvaltningsåtgärder och någon sammanträdesledare skall då inte förordnas för bildande av samfällighetsförening. Emellertid finns det fall då verksamheten enligt anläggningsbeslutet kommit i gång åtminstone för driften eller - som i förevarande fall - driften måste fortsätta på en befintlig äldre anläggning. Det skulle då vara orimligt om helt plötsligt - tex efter 2 år - anläggningsbeslutet i sin helhet skulle anses vara förfallet och alla förvaltningsåtgärder skulle avbrytas. I sådana fall finns enligt TR:ns mening underlag för förvaltningsåtgärder.

Även om det aktuella anläggningsbeslutet till viss del kan ha förfallit får det ändå anses att detta med hänsyn till vad nyss sagts åtminstone när det gäller driften av det befintliga vägnätet fortfarande har giltighet. Sammanträdesledare skall därför förordnas för bildande av samfällighetsförening. Sedan sådan bildats åligger det föreningen att förvalta gemensamhetsanläggningen i enlighet med gällande anläggningsbeslut, lagen om förvaltning av samfälligheter och föreningens stadgar.

B. och A-C.F. anförde besvär i Göta HovR och yrkade att HovR:n skulle ogilla H.W:s ansökan om förordnande av sammanträdesledare.

H.W. bestred ändring.

HovR:n (hovrättslagmannen Larsson, fastighetsrådet Carlander, hovrättsrådet Ström och adj led Nordin, referent) anförde i beslut d 31 okt 1988:

Domskäl

Skäl. Enligt 24 § anläggningslagen kan i anläggningsbeslut anges bl a den tid inom vilken anläggningen skall vara utförd. Fastighetsbildningsmyndigheten har i sitt beslut om gemensamhetsanläggning endast föreskrivit att iståndsättningsåtgärderna skall vara utförda inom två år efter det att anläggningsbeslutet vunnit laga kraft.

För att ett anläggningsbeslut skall vara förfallet krävs enligt 33 § anläggningslagen att anläggningen ej utförts inom den tid som bestämts i beslutet. I förevarande fall har i anläggningsbeslutet, förutom iståndsättning av den befintliga vägen, förordnats att driften av gemensamhetsanläggningen skall övertas av den för ändamålet bildade samfälligheten. Vidare har bl a andelstal bestämts för utförande och barmarksunderhåll, iståndsättning och vinterväghållning. Enbart den omständigheten att några iståndsättningsåtgärder beträffande den befintliga vägen ej vidtagits inom den tid som angetts i anläggningsbeslutet bör inte föranleda att beslutet är förfallet. Hinder har därför inte förelegat att förordna sammanträdesledare för bildande av samfällighetsförening. Besvären skall således lämnas utan bifall.

HovR:ns beslut. HovR:n lämnar besvären utan bifall.

B. och A-C.F. (ombud advokaten S.L.) anförde besvär och yrkade att HD skulle

i första hand "ogiltigförklara samtliga de beslut, som fattats beträffande vägen" och i andra hand

bifalla deras i HovR:n förda talan.

H.W. (ombud advokaten A.S.) bestred ändring.

Övriga motparter anförde inte något i saken.

Statens lantmäteriverk avgav yttrande i målet.

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, RevSekr Roos, föreslog i betänkande följande beslut:

Skäl.

B.F. och A-C.F. har till stöd för sitt yrkande om ogiltigförklaring av beslut angående vägen gjort gällande att samtliga delägare inte kallats till förrättningen 1984.

Fråga huruvida rättegångsfel förekommit vid 1984 års förrättning kan inte prövas i förevarande mål. Besvärstalan skall därför avvisas i denna del.

I målet är ostridigt att de iståndsättningsåtgärder som enligt 1984 års anläggningsbeslut skulle vidtagas beträffande vägen a-b-d inte utförts inom den i beslutet bestämda tiden. Anläggningsbeslutet är därför jämlikt 33 § anläggningslagen förfallet.

Förrättningen 1984 innebar omprövning av en 1962 verkställd förrättning enligt 2 kap lagen (1939:608) om enskilda vägar. Till följd härav skulle jämlikt 11 § lagen (1973:1151) om införande av anläggningslagen och lagen om förvaltning av samfälligheter anläggningen anses vara inrättad enligt anläggningslagen. Förordnande meddelades att 1962 års samfällighet skulle upplösas. Att anläggningsbeslutet förfallit medför inte någon förändring av vad som efter omprövningsförrättningen gällde för förvaltningen av den befintliga anläggningen. Denna skall alltså fortfarande anses inrättad enligt anläggningslagen.

Besvären skall därför i denna del lämnas utan bifall.

Domslut

HD:s avgörande.

HD avvisar B.F:s och A-C.F:s talan, såvitt angår frågan om rättegångsfel.

HD lämnar besvären i övrigt utan bifall.

HD (JustR:n Knutsson, Bengtsson, Freyschuss, Lars Å Beckman, referent, och Törnell) fattade slutligt beslut i enlighet med betänkandet.