NJA 1992 s. 256

A, som avbrutit sin skolgång innan hon fyllt 18 år, fick innan hon fyllde 19 år besked om att hon antagits till en kompletteringskurs, som hon därefter påbörjade sedan hon fyllt 19 år. Skolgången har inte ansetts återupptagen före 19-årsdagen. 7 kap 1 § 2 st FB.

Den 17 juli 1984 dömde Uppsala TR till äktenskapsskillnad mellan C.C. och B.C., och i domen förordnades bl a om underhållsbidrag från C.C. till dottern H.C., född d 11 juli 1971. Domen innehöll ingen tidsbegränsning för underhållsbidraget. I och med att H.C. fyllde 18 år i juli 1989 upphörde C.C. med att betala underhållsbidrag till henne.

H.C. väckte talan mot C.C. vid Västerås TR och yrkade att TR:n skulle förplikta C.C. att utge underhållsbidrag till henne med 1 500 kr per månad för tiden den d 1 juli 1990-d 15 juni 1991.

Till stöd för sitt yrkande anförde H.C. i sin stämningsansökan d 4 okt 1990 bl a: H.C. går nu i gymnasieskola i Nyköping, sedan hon antagits till en s k ekonomisk kompletteringskurs. Det är fråga om en 1-årig kurs på gymnasienivå med början höstterminen 1990 och avslut efter vårterminens utgång 1991. Hon uppbär sedvanligt studiebidrag. Hon saknar inkomst och är beroende av underhållsbidrag. - H.C. sökte den nuvarande utbildningen under våren i år (1990) och hon har antagits till kursen genom beslut d 29 juni 1990. Hon var antagen till denna kurs redan förra läsåret men valde då att göra ett uppehåll i skolarbetet för arbete utomlands. - H.C. gör gällande, att hon sökt och blivit antagen till gymnasiekursen i fråga under våren 1990, dvs innan hon d 11 juli 1990 fyllt 19 år, oaktat att hon påbörjat den faktiska undervisningen i och med höstterminens start d 20 aug i år (1990). Det görs gällande att H.C. i och med antagningsbeslutet återupptagit skolgången på det sätt som avses i 7 kap 1 § 2 st FB. - Hon bör därför vara berättigad till underhållsbidrag så länge nuvarande gymnasieutbildning pågår eller till och med vårterminen 1991.

TR:n (chefsrådmannen Weman) avgjorde målet efter huvudförhandling i förenklad form och anförde i dom d 12 febr 1991 bl a: Yrkanden m m. - - - C.C. bestrider käromålet men vitsordar skäligheten i och för sig av det yrkade underhållsbidraget under den angivna tiden. Som grund för sin inställning gör C.C. med hänvisning till rättsfallet NJA 1986 s 345 gällande att H.C. inte är berättigad till fortsatt underhåll eftersom hon avslutat sin gymnasieutbildning i juni 1989, alltså innan hon fyllt 18 år, och återupptagit studierna först sedan hon fyllt 19 år. I andra hand hävdar C.C. följande: Underhållsbidrag skall inte utgå eftersom den ekonomiska kompletteringskurs som H.C. nu genomgår är en fristående utbildning i förhållande till den utbildning som hon genomgått tidigare. H.C. hade redan i juni 1989 då hon avlade studentexamen avslutat sin grundutbildning i gymnasieskolan, och hon kan därmed inte anses ha återupptagit skolgången i den mening som avses i 7 kap 1 § 2 st FB. Den ekonomiska kompletteringskursen berättigar dessutom H.C. att erhålla studielån.

H.C. har beträffande den av svaranden i andra hand framställda invändningen anfört följande. Den ekonomiska kompletteringskursen som hon faktiskt påbörjade hösten 1990 är inte en fristående utbildning utan den innefattar en återupptagning av studierna på gymnasienivå i den mening som avses i 7 kap 1 § 2 st FB. Det har varit H.C:s planering att fullfölja sin grundutbildning genom att först genomgå den tvååriga socialgymnasielinjen och sedan den ettåriga ekonomiska kompletteringskursen. Detta stöds av att hon redan våren 1989 antogs till kompletteringskursen, låt vara att hon då valde att göra ett uppehåll i studierna för att arbeta utomlands. H.C. gör sålunda gällande att grundutbildningen för hennes del omfattar såväl den tvååriga gymnasielinjen som kompletteringskursen. - - -

Domskäl. Parterna är ense om följande: H.C., född d 11 juli 1971, avlade i juni 1989 sin studentexamen efter att ha genomgått en tvåårig gymnsieutbildning, sociala linjen. Hon antogs våren 1989 till en ekonomisk kompletteringskurs men valde att i stället arbeta utomlands ett år. Efter ny ansökan våren 1990 antogs hon genom besked d 29 juni 1990 till den angivna kursen from höstterminen 1990 tom vårterminen 1991 med kursstart d 20 aug 1990.

Enligt 7 kap 1 § 2 st FB upphör föräldrarnas underhållsskyldighet när barnet fyller 18 år om inte barnet går i skolan vid denna tidpunkt eller återupptar skolgången innan det fyller 19 år. Därvid räknas till skolgång studier i grundskolan eller gymnasieskolan och annan jämförlig grundutbildning.

TR:n finner att H.C., som avslutat sin tvååriga gymnasieutbildning innan hon fyllt 18 år, inte kan anses ha i nu angiven mening återupptagit studier före kursstarten d 20 aug 1990. Eftersom hon då hade fyllt 19 år har underhållsskyldigheten redan vid denna bedömning upphört.

Domslut. 1. Käromålet ogillas. - - -

Svea HovR

H.C. fullföljde talan i Svea HovR och yrkade att HovR:n skulle bifalla hennes i målet förda talan.

C.C. bestred ändring.

Parterna åberopade i själva saken samma grunder som vid TR:n.

HovR:n (hovrättslagmannen Rune, hovrättsrådet Adolfsson och t f hovrättsassessorn Elserth, referent) anförde i dom d 29 aug 1991:

Domskäl

HovR:ns domskäl. Så som parterna på ömse sidor lagt upp sin talan skall först prövas om (1) H.C. skall anses ha genom antagningsbeslutet i juni 1990 återupptagit skolgången före fyllda 19 år, fastän undervisningen inte påbörjades förrän i aug samma år. Om hon inte får medhåll på den punkten, skall käromålet ogillas. Eljest skall vidare ställning tas till om hon (2) hade genomfört sin grundutbildning redan med dessförinnan fullföljda två gymnasieår. I så fall skall käromålet ogillas på den grunden. Eljest skall prövas om (3) H.C:s behov av underhållsbidrag minskat av att hon var berättigad till studielån för sin fortsatta utbildning. - - -

Frågan om (1) H.C. skall anses ha återupptagit skolgången skall besvaras med tillämpning av 7 kap 1 § 2 st FB. Lagrummets huvudregel är att föräldrars underhållsskyldighet upphör när barnet fyller 18 år. Men om barnet då går i skolan eller återupptar skolgången innan det fyller 19 år, består underhållsskyldigheten under den fortsatta skolgången; dock längst intill dess barnet fyller 21 år. Varken lagförarbetena (prop 1978/79:12) eller det rättsfall C.C. åberopat (NJA 1986 s 345) ger ledning för prövningen av vad som rätteligen avses med återupptagande av skolgång; lagförarbetena behandlar inte frågan och i rättsfallet var den frågan ej uppe till prövning.

Enligt HovR:ns mening kan lagtexten efter orden knappast läsas annorledes än så att med återupptagande av skolgång avses att fortsatt undervisning faktiskt inletts, dvs normalt att skolterminen börjat. Och mot en tolkning som tänjer denna innebörd talar att huvudsyftet med den reform varigenom lagrummet gavs denna lydelse var att föräldrars underhållsskyldighet skulle upphöra när barnet blir myndigt. Följaktligen skall H.C:s talan lämnas utan bifall redan på denna grund, och HovR:n får därmed ej anledning att gå in på en prövning av de spörsmål som angetts under (2 och 3).

- - -

Med tillämpning av 20 kap 12 § 1 st 2 FB tillåter HovR:n att dess dom överklagas.

HovR:ns domslut. 1. HovR:n fastställer TR:ns domslut, punkt 1.

- - -

H.C. (ombud advokaten L.K.) sökte revision och yrkade bifall till sin talan.

C.C. (ombud advokaten E.H.) bestred ändring.

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, RevSekr Lindstedt, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande dom: Domskäl. HD har liksom HovR:n att först pröva frågan om H.C. kan innan hon fyllde 19 år anses ha återupptagit skolgången i den mening som avses i 7 kap 1 § 2 st FB. Frågan om vad som i praktiken skall förstås med begreppet skolgång har inte uppmärksammats vare sig i förarbeten eller i rättspraxis. Det kan dock anmärkas att departementschefen i propositionen angav förutsättningen för fortsatt underhåll såsom ett återupptagande av "studierna" (prop 1978/79:12 s 85 och 155).

Det kan visserligen sägas att den reform av underhållsreglerna som genomfördes år 1978 hade som huvudsyfte att den som blivit myndig skulle försörja sig själv och att föräldrarnas underhållsskyldighet alltså i princip skulle upphöra när den unge fyllt 18 år. Samtidigt betonades dock betydelsen av att skyldigheten att betala underhåll stod kvar även efter myndighetsdagen för att möta den unges förväntade behov av ekonomiskt bistånd under hela grundutbildningen. Denna utvidgning ges både i förarbetena 259 och lagtexten en sådan tyngd att det inte framstår som motiverat att tillämpa reglerna härom restriktivt till den unges nackdel.

Det är ostridigt att H.C. redan under våren 1990 ansökte om inträde till den ekonomiska kompletteringskursen och att hon antogs till kursen d 29 juni 1990. Hon hade då inte fyllt 19 år. Antagningsbeslutet innebar att själva kursen skulle påbörjas utan annan förskjutning än den som berodde på de pågående sommarferierna. Den omständigheten att H.C. inte kunde åtnjuta undervisning förrän efter ferierna - och därmed efter hon fyllt 19 år - kan inte leda till att hennes studier skall anses påbörjade först då. Hon har alltså rätt till fortsatt underhåll from d 1 juli 1990 som yrkats, förutsatt att de fortsatta studierna avsåg grundutbildning.

Såvitt framgår av utredningen ingick kompletteringskursen i gymnasieskolan. Den tillhörde därmed grundutbildningen (jfr NJA 1990 s 49 I). Som följer av HD:s tidigare ställningstaganden (NJA 1990 s 49 II- III) gör varken det faktum att den unge redan fullföljt utbildningen på en gymnasielinje eller att studiemedel erhållits att underhållsskyldigheten faller bort.

Eftersom det fordrade underhållet är vitsordat till sitt belopp och utredningen inte visar annat än att H.C. fullföljde den ettåriga kompletteringskursen som avsett med avslutning d 15 juni 1991, skall hennes talan bifallas. - - -

Domslut

Domslut. Med ändring av HovR:ns dom förpliktas C.C. att genast betala underhållsbidrag till H.C. med 1 500 kr per månad från och med d 1 juli 1990 till och medd 15 juni 1991.

HD (JustR:n Nyman, Munck och Nilsson, referent) beslöt följande dom:

Domskäl

Domskäl. Enligt 7 kap 1 § 2 st FB upphör föräldrarnas underhållsskyldighet mot ett barn när barnet fyller 18 år; går barnet i skolan vid denna tidpunkt eller återupptas skolgången innan barnet fyller 19 år, är föräldrarna dock intill dess barnet fyller 21 år underhållsskyldiga så länge skolgången pågår.

Rent språkligt kan det knappast sägas att en avbruten skolgång blivit återupptagen innan eleven faktiskt har påbörjat den fortsatta skolgången eller skulle ha gjort det om inte omständigheter som eleven ej kunnat råda över, t ex sjukdom, kommit emellan. Avbrottsregelns ordalydelse talar därför emot en tolkning som innebär att det är den tillfälliga tidpunkten för antagningsbeslutet som avgör när skolgången skall anses ha återupptagits. Av förarbetena till bestämmelsen framgår inte heller att en sådan tolkning är avsedd; sannolikt har lagstiftaren emellertid över huvud taget inte tänkt på denna situation.

Till förmån för en tolkning av det aktuella lagrummet som innebär att skolgången inte skall anses återupptagen förrän utbildningen tar sin början talar också det förhållandet att det typiskt sett är först då - och inte vid tidpunkten för antagningsbeslutet - som behovet av underhåll uppstår. Ett antagningsbeslut behöver inte ta sikte på den termin som ligger närmast i tiden utan kan tänkas avse en senare period. Låter man tidpunkten för beslutet om antagningen vara avgörande, kan dessutom tillämpningsproblem tänkas uppkomma i fråga om vilken dag som skall tas som utgångspunkt när exempelvis ett preliminärt antagningsbeslut har meddelats eller ett beslut som för sin giltighet är beroende av att eleven accepterar den anvisade utbildningen liksom för det fall eleven före eller i stället för ett formellt beslut skulle få ett muntligt besked från skolan om att han kan börja utbildningen.

I en framställning till regeringen d 26 nov 1987 om ändring i reglerna om underhållsbidrag och bidragsförskott särskilt efter studieavbrott har Riksförsäkringsverket och Socialstyrelsen pekat på det tillämpningsproblem som nu har aktualiserats i detta mål samt med hänvisning till bl a detta problem förordat att avbrottsregeln i 7 kap 1 § 2 st FB tas bort. Denna framställning övervägs för närvarande av en arbetsgrupp inom regeringskansliet med uppgift att ompröva det nuvarande systemet för underhållsbidrag och bidragsförskott.

Frågan om den angivna avbrottsregeln är tillfredsställande utformad är alltså föremål för lagstiftarens uppmärksamhet. I detta läge finns det inte anledning att i rättstillämpningen ge bestämmelsen en annan innebörd än som dess ordalydelse närmast ger vid handen.

Med hänsyn till det sagda bör H.C:s talan inte vinna bifall.

- - -

Domslut

Domslut. HD fastställer HovR:ns domslut.

JustR:n Vängby och Palm var skiljaktiga i själva saken och gillade betänkandet i den delen.