NJA 1986 s. 345

A gick när han fyllde 18 år andra årskursen vid en gymnasieskola i Sverige men avbröt efter vårterminens slut skolgången för studier vid en s k High School i USA. Efter det han fyllt 19 år återupptog han och avslutade skolgången vid gymnasieskolan. Fråga hur bestämmelserna om föräldrars underhållsskyldighet i 7 kap 1 § 2 st FB skall tillämpas i fråga om dels studietiden i USA, dels tiden för den fortsatta grundutbildningen i Sverige.

Oskarshamns TR

P.L. förde efter stämning å sin far J.L. vid Oskarshamns TR, på grundval av en stämningsansökan som inkom till TR:n d 2 juni 1983, den talan som framgår av TR:ns dom.

Domskäl

TR:n (t f lagmannen Ruhe) anförde i dom d 19 aug 1983 efter huvudförhandling i förenklad form bl a: Yrkande m m. Genom dom d 2 april 1973 dömde Oskarshamns TR till äktenskapsskillnad mellan J.L. och E-M.L.. I domen förpliktades J.L. bl a att utge underhållsbidrag för deras barn P.L. med 320 kr per månad till dess P.L. fyllt 18 år. P.L. fyllde 18 år d 22 maj 1983. P.L. har nu yrkat att J.L. förpliktas att utge underhåll till honom från nämnda datum och t o m d 30 juni 1985 med 1 000 kr per månad. Som grund för yrkandet har han anfört. P.L. har våren 1983 avslutat andra årskursen av 3-årigt gymnasium. Han har nu fått ett stipendium för att såsom utbytesstuderande gå i skola i USA under läsåret 1983/84. Därefter skall han under nästkommande läsår fullfölja gymnasiestudierna i Sverige. Stipendiet täcker inte alla hans kostnader under året i USA varför han är i behov av underhåll inte endast för tiden i svensk gymnasieskola utan även för tiden i USA. - - -

J.L. har bestritt att utge yrkat underhållsbidrag och som grund härför anfört. Den utbildning P.L. skall genomgå är inte sådan att den berättigar till underhåll efter fyllda 18 år. Huruvida underhåll skall utgå sedan P.L. efter vistelsen i USA återupptagit studierna i svensk gymnasieskola skall bedömas efter förhållandena då och inte avgöras nu. J.L. har i vart fall inte förmåga att utge mer än 270 kr per månad i underhållsbidrag.

Domskäl. P.L. har uppgett att han i USA kommer att gå i s k High School. Studierna kommer att ligga på ungefär samma nivå som svensk gymnasieskola. De klasskamrater han kommer att få kommer överlag att vara något år yngre än han själv. Han har själv tagit initiativet att söka stipendiet. - Angående sina ekonomiska förhållanden har han uppgett att de kostnader som inte betalas av stipendiet, omkring 20 000 kr, betalas av hans moder. Utöver dessa kostnader tillkommer personliga utgifter som fickpengar odyl. Studiebidrag enligt studiestödslagen (1973:349) utgår inte för studier av det slag varom nu är fråga.

J.L. har angående sina ekonomiska förhållanden uppgett. Han har en inkomst om 78 700 kr per år. Han äger en enfamiljsfastighet som belastas av lån om 113 000 kr. Kostnaden för fastigheten är 1 650 kr per månad. Han betalar underhåll till ytterligare ett barn med 630 kr per månad. Han har ett lån på 4 700 kr avseende bland annat möbler vilket han amorterar med 250 kr per månad.

TR:n gör följande bedömning.

Enligt 7 kap 1 § 2 st FB är föräldrar underhållsskyldiga så länge barnet går i skola, dock längst till dess barnet fyllt 21 år. Till skolgång räknas grundskola, gymnasieskola och annan jämförlig grundutbildning. I förarbetena till lagtexten nämns som exempel på annan jämförlig grundutbildning vissa folkhögskolekurser. I övrigt ges föga vägledning om vad som avses. Någon begränsning till att gälla endast utbildning i Sverige ges inte. Den utbildning som ges i amerikanska High School ligger på sådan nivå att den måste anses jämställd med högsta klassen i grundskola och med gymnasieskolan. Den utbildning P.L. kommer att genomgå under det kommande läsåret måste därför kunna räknas som annan jämförlig grundutbildning. Med hänsyn härtill och till vad som upplysts om P.L:s ekonomiska förhållanden under tiden i USA är han berättigad till underhåll för den tiden. När han återkommer till Sverige avser han att fortsätta i svenskt gymnasium. Att studierna genom vistelsen i USA blir förlängda med ett år är ingen omständighet som medför att han inte är berättigad till underhållsbidrag för den tiden.

J.L. skall sålunda förpliktas utge underhållsbidrag till P.L. under yrkad tid. Med hänsyn till vad som upplysts om J.L:s ekonomiska förhållanden skall underhållsbidraget bestämmas till 500 kr per månad.

Domslut

Domslut. J.L. förpliktas att till P.L. utge underhåll med 500 kr per kalendermånad från d 22 maj 1983 t o m d 30 juni 1985.

- - -

Göta HovR

J.L. fullföljde talan i Göta HovR och yrkade i första hand att käromålet måtte ogillas och i andra hand att underhållsbidraget måtte nedsättas till 270 kr i månaden.

P.L. bestred ändring.

HovR:n (hovrättslagmannen Larsson samt hovrättsråden Maiander, referent, Noltorp och Olsson) anförde i dom d 19 dec 1983:

Domskäl

Domskäl. Enligt 7 kap 1 § FB upphör föräldrars underhållsskyldighet när barnet fyller 18 år. Går barnet i skolan vid denna tidpunkt eller återupptages skolgången innan barnet fyller 19 år, är föräldrarna dock intill dess barnet fyller 21 år underhållsskyldiga så länge skolgången varar. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan och annan jämförlig grundutbildning.

P.L., som fyllt 18 år d 22 maj 1983, har avbrutit sina gymnasiestudier för att under läsåret 1983/84 bedriva studier vid High School i USA. Han har gjort gällande att dessa studier utgör sådan grundutbildning som avses i det återgivna lagrummet.

Nu gällande regler om underhållsskyldighet bygger på grundtanken att barn som uppnått myndig ålder bör svara för sin egen försörjning (prop 1978/79:12 s 85). Underhållsskyldigheten bör dock kvarstå om det behövs för att barnet skall kunna avsluta sin grundutbildning. Till grundutbildning räknas i första hand utbildning vid grundskola och gymnasieskola, däremot inte högre studier. Det bör enligt lagstiftaren vara möjligt för barnet att få underhåll för sådana studier för vilka studiehjälp enligt studiestödslagen (1973:349) kan utgå (a prop s 155). Rätt till studiehjälp föreligger i regel icke för studier utomlands; enligt 3 kap 5 § 3 st studiestödsförordningen (1973:418) får studerande som övergår till läroanstalt utom riket ej uppbära studiehjälp som beviljats för tiden därefter.

Det är ostridigt att P.L. ej är berättigad till studiehjälp för studierna i USA. Den begränsning som införts beträffande föräldrars underhållsskyldighet får antagas innebära att de i regel ej skall vara skyldiga att bekosta annan grundutbildning än sådan som är avpassad efter svenska förhållanden. Oavsett värdet av studierna i USA för P.L:s fortsatta utbildning kan det därför ej åläggas hans fader att bidraga till hans underhåll under tiden för dessa.

Vad avser tiden därefter har P.L. till stöd för sitt yrkande om fortsatt underhåll åberopat att han under läsåret 1984/85 avser att fullfölja sina gymnasiestudier i Sverige.

Enligt 7 kap 14 § 3 st FB får underhåll till barn mot den underhållsskyldiges bestridande ej bestämmas för tid efter det barnet fyllt 18 år, innan det kan tillförlitligen bedömas om underhållsskyldighet föreligger därefter.

Det är ännu ovisst huruvida P.L. kommer att fullfölja sina gymnasiestudier i Sverige. Mot J.L:s bestridande kan underhållsbidrag för denna tid därför ej bestämmas.

P.L:s talan kan således ej vinna bifall.

Domslut

Domslut. Med ändring av TR:ns domslut ogillar HovR:n käromålet.

P.L. sökte revision (ombud advokaten H.L.) och yrkade att HD med ändring av HovR:ns dom måtte fastställa TR:ns dom.

J.L. (ombud advokaten B.R.) bestred P.L:s ändringsyrkanden.

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, RevSekr Adolfsson, hemställde i betänkande att HD måtte meddela följande dom: Domskäl. I HD har, utöver vad som framgår av underrätternas domar, om P.L:s studier upplysts bl a följande. Han reste till USA d 12 aug 1983, bedrev som planerat studier vid High School under läsåret 1983/84 och kom åter till Sverige d 10 juli 1984. Sedan han arbetat en månad under sommaren 1984 återupptog han gymnasiestudierna i aug 1984 och avlade examen d 7 juni 1985.

I likhet med HovR:n och på de av HovR:n anförda skälen finner HD att J.L. ej kan åläggas skyldighet att bidra till P.L:s underhåll under tiden för studierna i USA.

De studier P.L. bedrev läsåret 1984/85 är i och för sig att hänföra till sådan skolgång, som enligt 7 kap 1 § 2 st FB kan medföra att föräldrar är skyldiga att utge underhållsbidrag även efter det att barnet fyllt 18 år. Emellertid gäller enligt nyss nämnd bestämmelse också att, för att underhållsskyldighet skall föreligga om avbrott skett i barnets skolgång, utbildningen återupptagits innan barnet fyllt 19 år. P.L. har, på sätt framgår av HovR:ns dom och ovan angivna uppgifter, gjort avbrott i sådan skolgång som avses i bestämmelsen och han har inte återupptagit skolgången innan han fyllt 19 år. Han är därför inte berättigad till yrkat underhållsbidrag för de avslutande gymnasiestudierna.

P.L:s talan kan således ej till någon del vinna bifall.

Domslut. HD fastställer HovR:ns domslut.

HD (JustR:n Erik Nyman, Palm, referent, och Solerud) beslöt följande dom:

Domskäl

Domskäl. I HD har, utöver vad som framgår av underrätternas domar, om P.L:s studier upplysts bl a följande. Han reste till USA d 12 aug 1983, bedrev som planerat studier vid en s k High School under läsåret 1983/84 och kom åter till Sverige d 10 juli 1984. Sedan han arbetat en månad under sommaren 1984, återupptog han gymnasiestudierna i aug samma år och avlade examen d 7 juni 1985.

Enligt av P.L. i HovR:n åberopade uppgifter och handlingar ingick i schemat för studierna vid High School ämnena internationella förhållanden, amerikansk historia, gymnastik, engelska och franska och dessutom vissa timmar för en form av självstudier, s k "Study Hall".

Av 7 kap 1 § 2 st FB i lydelse fr o m d 1 juli 1979 framgår att huvudregeln är att föräldrars underhållsskyldighet upphör när barnet fyller 18 år. Går barnet i skolan vid denna tidpunkt eller återupptas skolgången innan barnet fyller 19 år, är emellertid enligt bestämmelsen föräldrarna intill dess barnet fyller 21 år underhållsskyldiga så länge skolgången pågår. Till skolgång skall enligt lagrummet räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan och annan jämförlig grund utbildning.

I förarbetena till 1978 års reform av underhållsreglerna (prop 1978/79:12 s 155) anges - som också HovR:n framhållit - att, med den utformning som getts bestämmelsen om vad som skall anses hänförligt till skolgång, det bör vara möjligt för barnet att få underhåll för sådana studier för vilka studiehjälp enligt 3 kapstudiestödslagen (1973:349) kan utgå.

Bestämmelserna i den angivna lagen synes i vart fall formellt sett Inte utesluta att studiehjälp kunnat utgå för P.L:s skolår i USA (se 3 kap 22 § studiestödslagen, jfr 31 § tidigare gällande studiemedelsförordning /1964:401/ och prop 1964:138 s 169 f). Det är å andra sidan tydligt att studierna där varken till innehåll eller funktion varit att anse som ett alternativ till en normal grundutbildning efter svenska förhållanden. Det skulle därför strida mot en grundläggande tanke i de nya underhållsreglerna att innefatta de amerikanska studierna i sådan "jämförlig grundutbildning" som kan berättiga ett myndigt barn till fortsatt underhåll av föräldrarna. Oavsett huruvida studiehjälp kunnat utgå bör därför underhållsyrkandet för tiden till aug 1984 lämnas utan bifall.

Bedömningen av J.L:s underhållsskyldighet mot sonen P.L. under sista året av gymnasieskolan i Sverige skall mot denna bakgrund ske utifrån förhållandet att sonen, som enligt vad handlingarna får anses visa gick i skolan när han i maj 1983 fyllde 18 år, därefter gjorde ett avbrott i skolgången till dess han i aug 1984 efter uppnådda 19 år återupptog skolgången i den svenska gymnasieskolan.

Enligt de förut återgivna bestämmelserna i 7 kap 1 § FB medför grundutbildning som fortgår i ett sammanhang otvetydigt underhållsskyldighet för föräldrarna till dess barnet fyller 21 år. I vad mån uppehåll i skolgången skall inverka på underhållsskyldigheten får anses vara i lagtexten uttryckligen reglerat endast för fallet att avbrottet inleds innan barnet fyllt 18 år och upphör innan det fyller 19. I fråga om uppehåll i övrigt ges inte annat besked än vad som kan tolkas in i uttrycket "så länge skolgången pågår". Såvitt gäller den situation som föreligger i detta mål ges inte någon klar ledning i förarbetena. Vid övervägande av de motivuttalanden som föregått lagändringen (se prop 1978/79:12 särskilt s 85 f och 155 f) och med beaktande av reformens huvudsyfte att föräldrars underhållsskyldighet i princip skall upphöra när barnet blivit myndigt finner HD lagstiftningen böra uppfattas så, att, i alla andra fall än det som anges uttryckligen i lagbestämmelsen, ett uppehåll i skolgången under tid efter det barnet fyllt 18 år bör leda till att föräldrars underhållsskyldighet upphör slutgiltigt. Härvid bortses dock från sådana korta uppehåll för skolbyte m m som departementschefen (s 155) funnit böra undantas när verkan av uppehåll bedöms.

P.L:s talan kan alltså inte till någon del bifallas.

Domslut

Domslut. HD fastställer HovR:ns domslut såvitt nu är i fråga.

JustR:n Ehrner och Beckman var skiljaktiga beträffande motiveringen och anförde: Domskäl. I HD - - - se HD:s dom - - - den svenska gymnasieskolan.

I 7 kap 1 § 2 st FB anges som nämnts två fall i vilka underhållsskyldighet för föräldrarna kan föreligga trots att barnet fyllt 18 år. Det ena fallet är att barnet går i skolan när det fyller 18 år. Det andra fallet, avbrottsfallet, som i lagtexten nämns efter det första med bindeordet "eller" förutsätter att skolgången återupptas, innan barnet fyllt 19 år. I båda dessa fall är föräldrarna enligt lagtexten underhållsskyldiga intill dess barnet fyllt 21 år "så länge skolgången pågår". Huruvida avbrottsfallet förutsätter att avbrottet inträffat redan innan barnet fyllt 18 år eller även täcker det fallet att skolgången avbrutits först sedan barnet fyllt 18 år och återupptagits innan det fyller 19 år framgår inte klart av lagtexten.

Uttrycket "så länge skolgången pågår" kan inte anses innebära krav på en oavbruten skolgång utan synes endast avse att ange den begränsningen att underhållsskyldighet inte föreligger intill det barnet fyller 21 år annat än under sådan tid när skolgång pågår. Att avbrott sedan barnet fyllt 19 år slutgiltigt utsläcker underhållsskyldigheten framgår emellertid av kravet att skolgången skall återupptas innan barnet fyllt 19 år.

Den i lagrummet angivna 19-årsgränsen får antas vara resultatet av en avvägning mellan, å ena sidan, föräldrarnas intresse av att inom rimlig tid kunna förutse om ett avsteg från huvudregeln genom återupplivande av underhållsskyldigheten blir aktuellt och, å andra sidan, barnets intresse av ekonomiskt stöd från föräldrarna, särskilt innan finansiering i större utsträckning kan erhållas genom samhällets insatser (se prop 1978/79:12 s 155 f). Det saknas skäl varför denna intresseavvägning skulle göras olika beroende på om det avbrott efter vilket barnet återupptar skolgången påbörjats, innan barnet fyllt 18 år eller först därefter. I båda fallen bör därför gälla att ett återupptagande av skolgången innan barnet fyllt 19 år skall medföra underhållsskyldighet för föräldrarna så länge skolgången, utan avbrott efter det att barnet fyllt 19 år, pågår intill dess barnet fyller 21 år. Den nu angivna tolkningen kan inte anses oförenlig med lagtexten. Om skolgången pågår när barnet fyller 18 år grundas den fortsatta underhållsskyldigheten fram till avbrottet på det första i lagtexten angivna fallet, under det att underhållsskyldigheten för tiden från återupptagandet av skolgången grundas på det i lagtexten angivna avbrottsfallet.

I enlighet med det sagda saknar visserligen den omständigheten att P.L. avbrutit skolgången först sedan han fyllt 18 år betydelse för bedömningen, men eftersom skolgången återupptagits först sedan han fyllt 19 år kan underhållsskyldighet under P.L:s fortsatta skolgång i den svenska gymnasieskolan inte åläggas J.L..

P.L:s talan kan alltså inte till någon del bifallas.