lagen.nu

NJA 1992 s. 278

Fråga om omfattningen av överklagandeförbuden i 18 kap. 4 § första st. äktenskapsbalken och 20 kap. 12 § första st. föräldrabalken.

Chilenska medborgarna J.C. och hans hustru M.U.S. har två barn, C., född 1983, och A., född 1985. M.U.S. och barnen bor alltjämt i Chile. J.C. flyttade till Sverige 1985 och sammanbor här med en annan kvinna med vilken han har barn.

M.U.S., C. och A. yrkade efter stämning å J.C. vid Halmstads TR förpliktande för honom att utge månatligt underhållsbidrag för M.U.S. med ett belopp motsvarande 100 US dollar och för envar av C. och A. med ett belopp motsvarande 75 US dollar från och med den dag som inträffar tre år före delgivning av stämningsansökan - beträffande barnen till dess de fyllt 21 år - att erläggas i förfallna delar genast och i övrigt förskottsvis för kalendermånad.

J.C. bestred yrkandet.

Parterna förklarade sig ense om att chilensk lag skulle tillämpas.

TR:n (t f rådmannen Ranmar) anförde i dom d 27 mars 1990 bl a:

Domskäl. Parterna är ense om att chilensk lag skall tillämpas. I målet föreligger utredning om innehållet i chilensk lag såvitt nu är i fråga.

Lagen skiljer mellan skäligt och nödtorftigt underhåll. Maka och barn inom äktenskapet är berättigade till skäligt underhåll, vilket innebär att underhållet skall göra det möjligt för underhållets mottagare att anspråkslöst leva på en standard motsvarande hennes sociala ställning. Vid fastställande av underhållsbidrag skall hänsyn alltid tas till den underhållsskyldiges betalningsförmåga och hans familjeförhållanden.

J.C. har bestritt käromålen bl a på grund av bristande ekonomisk förmåga. Bedömningen av J.C:s ekonomiska förmåga göres utan närmare anknytning till de socialstyrelsens preciserade anvisningar som normalt tillämpas vid bedömning enligt svensk lag. Vidare tar TR:n hänsyn till att fråga är om underhållsbidrag bl a till maka i bestående äktenskap och beaktar därför ej det förhållandet, att den kvinna J.C. sammanbor med saknar inkomst. Hänsyn tas emellertid till att han i Sverige har ett hemmavarande barn att försörja. På grund av det anförda och vad som i övrigt framkommit om J.C:s ekonomiska förhållanden finner TR:n, att J.C. får anses ha förmåga att utge underhållsbidrag till M.U.S., C. och A. med ett sammanlagt belopp motsvarande 150 US dollar, vilket med hänsyn till förebragt utredning får anses understiga deras samlade behov. Underhållsbidraget bör fördelas lika mellan de tre underhållsberättigade.

Enligt chilensk lag gäller underhållsskyldigheten från den dag anspråket hävdas. Yrkandet om underhållsbidrag för tiden före delgivning av stämningsansökan kan därför ej bifallas. - - -

Domslut.

1. TR:n förpliktar J.C. att utge underhållsbidrag för M.U.S. med ett belopp motsvarande 50 US dollar per månad från d 8 aug 1989. Bidraget skall erläggas i förfallna delar genast och i övrigt förskottsvis för kalendermånad.

2. TR:n förpliktar J.C. att utge underhållsbidrag för C.M.U. med ett belopp motsvarande 50 US dollar per månad och för M.M.U. med ett belopp motsvarande 50 US dollar per månad, allt från d 8 aug 1989 till dess barnet fyllt 21 år. Bidragen skall erläggas i förfallna delar genast och i övrigt förskottsvis för kalendermånad.

J.C. fullföljde talan i HovR:n för Västra Sverige och yrkade att motparternas talan skulle ogillas.

M.U.S. samt C. och A. bestred ändring.

HovR:n (hovrättsråden Wesström och Kragh Munck samt t f hovrättsassessorn Eriksson, referent) anförde i dom d 11 juli 1991 bla:

HovR:ns domskäl. - - - J.C. har gjort gällande att han inte har förmåga att utge något underhållsbidrag. Han har, utöver vad som redovisats i TR:ns dom, uppgett att han och hans sambo fick ytterligare ett barn d 22 april 1990 och därigenom en ökad försörjningsbörda.

Parterna är överens om att chilensk lag skall tillämpas.

M., C. och A. har behov av underhållsbidrag. Såsom TR:n funnit får J.C. för tiden till och med d 21 april 1990 anses ha haft förmåga att utge det av TR:n bestämda beloppet. Med hänsyn till J.C:s ökade försörjningsbörda bör underhållsbidraget för tiden därefter bestämmas till ett lägre belopp.

HovR:ns domslut. HovR:n ändrade endast på så sätt TR:ns domslut att det underhållsbidrag som J.C. skall utge till envar av M.U.S. samt C. och A. från och med d 22 april 1990 bestämdes till 25 US dollar per månad. HovR:n angav i sitt domslut att enligt 20 kap 12 § 1 st FB HovR:ns dom inte fick överklagas.

J.C. (ombud advokaten B.N.) sökte revision och yrkade att mot honom förd talan om skyldighet att betala underhållsbidrag till hustru och barn skulle ogillas.

I anledning av att HovR:n i sitt domslut angett att domen enligt 20 kap 12 § 1 st FB inte fick överklagas anmäldes målet i HD till föredragning på femmansavdelning d 5 maj 1992.

Föredraganden, RevSekr Ola Olsson, hemställde i betänkande att HD skulle meddela följande beslut: HovR:n har i domslutet angett att enligt 20 kap 12 § 1 st FB HovR:ns dom inte får överklagas. Nämnda stadgande avser bara mål om underhåll till barn enligt 7 kap FB. Förutom underhåll till barn avser HovR:ns dom underhåll till maka. För mål om underhåll till maka enligt 6 kap ÄktB finns på motsvarande sätt som i FB ett överklagandeförbud beträffande hovrättsavgöranden 118 kap 4 § 1 st ÄktB. I förevarande mål har emellertid frågorna om underhåll till barn och maka ej prövats enligt 7 kap FB och 6 kap ÄktB utan enligt utländsk rätt. Reglerna om överklagandeförbud bör tolkas restriktivt. Redan på grund av det anförda finner HD att något överklagandeförbud inte gäller beträffande den nu aktuella hovrättsdomen.

HD vill härutöver anmärka att det av andra stycket i vartdera av lagrummen 20 kap 12 § FB och 18 kap 4 § ÄktB följer att det inte gäller något överklagandeförbud när som i förevarande fall hovrättsdomen överklagats beträffande både underhåll till barn och underhåll till maka (se prop 1988/89:78 s 84 f).

HD förordnar på grund av det anförda att målet skall företas till handläggning på avdelning för prövningstillstånd.

HD (JustR:n Vängby, Heuman, Magnusson, Lars K Beckman, referent, och Sterzel fattade beslut i enlighet med betänkandet.

Vid föredragning för tillståndsprövning d 14 maj 1992 fann HD ej skäl att meddela prövningstillstånd, i följd varav HovR:ns dom skulle stå fast.

(Målets nr i HD är T 423/91.)

Metadata

Domstol
Högsta Domstolen
Avgörandedatum
1992-05-14
Målnummer
T423-91
Lagrum
14 kap. 4 § äktenskapsbalken (1987:230)
20 kap. 12 § föräldrabalken (1949:381)
Litteratur
Sökord
Fullföljdsförbud
Källa
Domstolsverket

Rättsfall som hänvisar till detta (2)

NJA 2010 s. 330: Överklagandeförbudet i 54 kap. 7 § rättegångsbalken omfattar även beslut varigenom hovrätten vägrat prövningstillstånd.
NJA 2012 s. 761: Överklagandeförbudet i 43 § andra stycket lagen (1999:116) om skiljeförfarande omfattar även hovrättens avvisningsbeslut.
Lagen.nu är en privat webbplats. Informationen här är inte officiell och kan vara felaktig | Ansvarsfriskrivning | Kontaktinformation