NJA 1992 s. 630

Vid Uppsala TR handlades ett mål (T813/92:3) mellan T.S., kärande, och S.S., svarande, angående underhållsbidrag. Vid Kristinehamns TR handlades ett mål (T 159/92) mellan S.S., kärande, och K.N., svarande samt förmyndare och vårdnadshavare för T.S., angående vårdnad om barn m m.

I ansökan till HD hemställde S.S. att målen skulle förenas i en rättegång, helst vid Kristinehamns TR.

T.S. och K.N. förklarade att de inte hade något emot att målen förenades.

Betänkande

HD (JustR:n Vängby, Lind, Gad, Törnell, referent, och Lambe) fattade följande slutliga beslut: Enligt 14 kap 7 a § RB får HD under vissa förutsättningar förordna att mål som handläggs vid två eller flera tingsrätter skall förenas vid en av domstolarna.

Bestämmelsen tillkom genom lagändring år 1987 och hade som bakgrund vissa ganska uppmärksammade rättegångar angående bl a läkemedelsskador. Ett gemensamt drag för dessa mål var att flera personer hade drabbats av likartade skador och sedan väckte talan om skadestånd mot läkemedelsfabrikanten eller staten vid olika domstolar. Eftersom det inte fanns några möjligheter att sammanföra målen tvingades man i vissa fall att driva flera rättegångar parallellt trots att rättsfrågan och utredningen i stort sett var gemensam. För att komma tillrätta med dessa olägenheter har HD i fall som nu nämnts givits möjlighet att förordna att målen skall handläggas vid en av domstolarna.

Talan om underhåll till barn skall enligt 7 kap 12 § FB tas upp av rätten i den ort där svaranden har sitt hemvist. Enligt bestämmelsen kan emellertid sådan fråga även väckas i samband med mål om vårdnaden om barnet. Parterna i de nu aktuella målen, vilka är ense om att målen bör förenas i en rättegång, kan alltså genom egna åtgärder uppnå detta. Vid sådant förhållande saknas anledning att förordna om förening av målen.

S.S:s ansökan lämnas utan bifall.