NJA 1993 s. 549

Vid bestämmande av underhållsbidrag till barn har hänsyn tagits till en skuld som den bidragsskyldige ådragit sig vid avyttringen av familjens gemensamma villafastighet.

TR:n

H.K. och E.K. gifte sig år 1973. De har tillsammans barnen M., född 1974, D., född 1976, och G., född 1979.

Makarna ansökte år 1989 gemensamt hos Hässleholms TR om äktenskapsskillnad. Sedan betänketid löpt fullföljde de ansökningen och förklarade sig vara överens om att gemensamt ha vårdnaden om barnen.

E.K. yrkade förpliktande för H.K. att betala underhållsbidrag för vart och ett av de tre barnen med 990 kr i månaden från d 5 sept 1990 tills barnet fyllt 18 år, för M. vidkommande dock så länge hans skolutbildning pågick men längst tills han fyllt 21 år.

H.K. vitsordade barnens behov av yrkade belopp men bestred under förebärande av bristande förmåga att utge högre underhållsbidrag än 150 kr per månad och barn under den yrkade tiden.

Domskäl

TR:n (hovrättsassessorn Olsson) anförde i dom d 27 dec 1990:

Domskäl. Mannen har angående sina ekonomiska förhållanden anfört följande. Han är anställd vid Hässleholms kommuns socialförvaltning med en månadslön om 17 200 kr. Han hyr en lägenhet om tre rum och kök, för vilken han f n betalar 3 616 kr i månaden. Mannens arbete gör att han måste använda bil i sitt arbete. Han yrkar därför att erhålla det sedvanliga förbehållet för bilen. Mannen har en mycket besvärlig ekonomisk situation i anledning av att den villafastighet som makarna bodde i och som han ensam ägde har sålts med underskott. Mannen har därför en skuld om 227 000 kr. De årliga räntekostnaderna uppgår till 38 700 kr eller 3 225 kr per månad. Med hänsyn till omständigheterna är det skäligt att H.K. får tillgodoräkna sig dessa räntekostnader. Han har en studieskuld om 38 000 kr, på vilken han betalar 261 kr per manad. Han har umgängesrätt med barnen i stor utsträckning och brukar ha dem vartannat veckoslut och varannan storhelg samt i stor omfattning på sommaren. I samband med umgänget uppkommer reskostnader för resor mellan Hässleholm och Kivik för att hämta och lämna barnen, vilket innebär resa med 64 mil i månaden för det sedvanliga veckoslutsumgänget. Det finns emellertid möjlighet att åka buss mellan Kivik och Hässleholm. Självfallet uppkommer också i samband med umgänget kostnader för honom för att ha barnen hos sig (mat, nöjen och dylikt). Det är skäligt att han får tillgbdoräkna sig 1 500 kr i månaden för umgängeskostnaderna med barnen. Han har en restskatt på 5 986 kr. Han vill kunna hjälpa även makarnas fjärde barn, en dotter född 1971, ekonomiskt med hennes studier för att bli barnskötare. Hon gick ut gymnasiet år 1990. Under en stor del av makarnas äktenskap var hustrun hemarbetande.

Hustrun har vitsordat de av mannen lämnade uppgifterna.

Vid en enligt vedertagna regler företagen beräkning av mannens förmåga att betala underhållsbidrag finner TR:n i och för sig att han har förmåga att betala vad som yrkats. Härvid har TR:n inte tillgodoräknat honom något för de skulder han har i anledning av försäljningen av villafastigheten och för restskatten samt ej heller något för hans kostnader för umgänge med barnen. Med hänsyn till sistnämnda kostnader finner TR:n emellertid att utrymme finns för att vid en slutlig skälighetsbedömning bestämma underhållsbidragen till något lägre belopp än vad som yrkats.

Domslut

Domslut.

- TR:n dömer enligt 5 kap 1 § ÄktB till äktenskapsskillnad mellan makarna.

- TR:n erinrar om att parterna fortfarande har gemensam vårdnad om barnen.

- Mannen skall betala underhållsbidrag till ett vart av barnen M., D. och G. med 900 kr i månaden från d 5 sept 1990 tills barnet fyllt 18 år; för M. vidkommande dock så länge hans skolgång pågår, dock längst tills han fyllt 21 år.

HovR:n över Skåne och Blekinge

H.K. fullföljde talan i HovR:n över Skåne och Blekinge och yrkade att underhållsbidragen skulle sättas ned till 150 kr i månaden för ettvart av barnen.

E.K. bestred ändring.

HovR:n (hovrättslagmannen Hellners, hovrättsrådet Håkansson och adj led lagmannen Svensson, referent) anförde i dom d 4 nov 1991:

Domskäl

Domskäl. H.K. har i HovR:n anfört bl a följande. Fr o m d 1 jan 1991 är hans månadsinkomst 17 406 kr. Hyran för hans trerumslägenhet utgör fr o m d 1 febr 1991 4 216 kr. Han behöver en lägenhet av denna storlek för att kunna ha umgänge med barnen. Under äktenskapet har E.K. varit hemarbetande utan inkomst. I äktenskapet har fostrats fyra barn. H.K. har alltså haft en mycket tung försörjningsbörda. I samband med parternas separation träffades bodelningsavtal, enligt vilket han skulle överta betalningsansvaret för samtliga fastighetsskulder, medan E.K. skulle kvarbo i fastigheten. Hon erlade viss hyra till H.K., vilken hyra emellertid inte täckte kostnaderna för fastigheten. Parterna separerade i dec 1989, och fastigheten såldes med tillträde för ny ägare i juni 1990. Fastighetsförsäljningen lämnade ett underskott om 227 000 kr. Det sagda bör ses mot den bakgrunden att H.K. under sitt äktenskap måst, för att klara familjens försörjning, avyttra ärvda tillgångar till ett belopp om minst 250 000 kr. Han saknar nu helt förmögenhet. I amorteringar på skulden om 227 000 kr erlägger han 1 275 kr i månaden. En beräkning under hänsynstagande till alla de omständigheter han anfört av hans möjligheter att betala underhållsbidrag ger till resultat ett underskott om 1 136 kr i månaden.

HovR:n gör följande bedömning.

Parterna är ense om att underhållsbidrag skall utgå till M. så länge nuvarande gymnasiestudier pågår, dock längst tills denne fyllt 21 år.

Av helt avgörande betydelse för utgången i målet är huruvida H.K:s utgifter för den uppkomna skulden från fastighetsförsäljningen bör beaktas eller inte. Normalt kan privata skulder inte beaktas vid bestämmande av underhållsskyldighetens omfattning. Fastigheten har emellertid använts enbart som familjens gemensamma bostad, och H.K. har under äktenskapet ensam varit förvärvsarbetande. Mot denna bakgrund och då fastighetsförsäljningen enligt vad som upplysts föranletts uteslutande av äktenskapets upplösning, framstår den skuld som H.K. nu ådragit sig som så nära förknippad med familjens gemensamma ekonomi att vid bestämmande av underhållsbidraget skälig hänsyn bör tas till skuldsättningen. HovR:n finner sålunda att H.K. inte har förmåga att betala högre underhållsbidrag än han medgett.

HovR:n finner att målet är av visst princiellt intresse vad gäller frågan om och i vad mån en underhållsskyldigs skuldsättning kan beaktas vid bestämmande av underhållsbidrag. HovR:n, som anser att det finns särskilda skäl för en prövning om tillstånd skall ges enligt 54 kap 10 § 1 st 1 RB, tillåter att domen överklagas.

Domslut

Domslut. HovR:n ändrar på det sättet TR:ns domslut under 3 att underhållsbidraget bestäms till 150 kr i månaden för vart och ett av barnen, tills barnet fyllt 18 år, för M. vidkommande dock så länge nuvarande gymnasiestudier pågår, dock längst tills denne fyllt 21 år.

HD

E.K. (ombud advokaten B.L.) sökte revision och yrkade att underhållsbidraget för vart och ett av barnen skulle fastställas till 900 kr per månad från d 5 sept 1990, för M. vidkommande till d 6 juli 1992 och för D:s och G:s del till dess barnet fyllt 18 år. H.K. (ombud advokaten P.M.) bestred ändring.

Betänkande

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, RevSekr Thornefors, föreslog i betänkande följande

dom: Domskäl. E.K. har vistordat riktigheten av H.K:s påstående att parternas son M. sedan d 6 juli 1992 är bosatt hos H.K. och har justerat sitt yrkande om underhållsbidrag för M. till att avse tiden fram till d 6 juli 1992.

Fråga i målet är således om H.K. äger rätt att vid bestämmande av underhållsbidragets storlek räkna sig till godo kostnader för det lån som kvarstår efter avyttringen av familjens gemensamma villafastighet.

Ett huvudsyfte med de ändringar i den familjerättsliga underhållsskyldigheten som trädde i kraft d 1 juli 1979 var att mildra underhållsbördan för underhållsskyldiga som har en svag ekonomi. I förarbetena till lagstiftningen (se prop 1978:12 s 99) anförs bl a att räntor på lån för rimliga ändamål kan tänkas berättiga till höjning av förbehållsbeloppet. Avslutningsvis i den allmänna motiveringen (prop s 107) sägs att det i propositionen föreslagna sättet att beräkna underhållsbidrag endast är att se som ett hjälpmedel för att bestämma ett rimligt underhållsbidrag, att kontroll av underhållsbeloppet bör ske genom en allmän skälighetsbedömning och att omständigheterna i de enskilda fallen är så varierande att möjligheten alltid måste finnas att göra en mera fri bedömning.

På grundväl av vad som anförts i förarbetena och på de skäl som HovR:n angivit finner HD att det är skäligt att H.K. får tillgodoräkna sig kostnaderna för fastighetsskulden. Ändring i HovR:ns dom i denna del skall således ske endast till följd av att H.K:s skyldighet att utge underhållsbidrag för M. upphört d 6 juli 1992.

Domslut

Domslut. HD ändrar HovR:ns dom endast på det sättet att underhållsbidraget till M. skall utgå för tiden till d 6 juli 1992.

HD (JustR:n Knutsson, Magnusson, Lars K Beckman, Nilsson, referent, och Lennander) beslöt följande dom:

Domskäl

Domskäl. I likhet med HovR:n finner HD att den skuld som H.K. ådragit sig vid avyttringen av familjens gemensamma villafastighet är så nära förknippad med familjens gemensamma ekonomi att skälig hänsyn bör tas till skuldsättningen när underhållsbidragen till barnen bestäms. Härvid saknas anledning att frångå HovR:ns bedömning i fråga om bidragens storlek. Underhållsbidraget till M. skall dock inte utgå för längre tid än E.K. har yrkat i HD.

Domslut

Domslut. HD ändrar HovR:ns dom endast på det sättet att underhållsbidraget till M. skall utgå för tiden till d 6 juli 1992. Underhållsbidragen skall, vid tillämpning av lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag, anses bestämda genom TR:ns dom.