NJA 1994 s. 391

Allmän åklagare yrkade vid Hässleholms TR ansvar å S.R., född 1967, för värnpliktsbrott enligt följande gärningsbeskrivning: S.R., som enligt erhållen order hade att fullgöra militärtjänstgöring (grundutbildning) vid Skånska Dragonregementet P2 i Hässleholm under tiden d 3 dec 1990 - d 31 maj 1991, har d 11 april, 12 april och 15 april till kl 16 samt d 18 - 22 april 1991 olovligen uteblivit från tjänstgöringen. Utevaron har varit ägnad att medföra avsevärt men för utbildningen eller tjänsten i övrigt.

S.R. fullföljde talan i HovR:n över Skåne och Blekinge och yrkade att HovR:n skulle ogilla åtalet eller, i andra hand, bestämma påföljden till böter.

Åklagaren bestred ändring.

HovR:n (hovrättslagmannen Aspelin, hovrättsråden Rosgvist och Petersson, referent, samt nämndemännen Roth och Carlberg) anförde i dom d 15 sept 1993: Domskäl. S.R. har vid HovR:ns huvudförhandling lämnat i huvudsak samma uppgifter som antecknats i TR:ns dom. Han har dock gjort följande ändringar och tillägg. Han blev i början av februari 1991, efter läkarrekommendation, mot sin vilja förflyttad till 22:a kompaniet, där han fullgjorde sk malajtjänst. Tjänsten bestod i att han tillsammans med två andra värnpliktiga med en lastbil körde och hämtade sopor. Enligt hans uppfattning kunde arbetet på ett fullgott sätt skötas av de båda andra när han var frånvarande. Den 17 april 1991 gav G.G. honom besked om att han var hemförlovad. Inget sades vid detta tillfälle om permission. Som enda uppgift för honom återstod att lämna in några persedlar. Övrig materiel hade han lämnat in d 17 april 1991. Han anser sig ha blivit hemförlovad den dagen.

Åklagaren har åberopat anmälan i disciplinärende, enligt vilken S.R. var ledig under eftermiddagen d 17 april men hade att inställa sig till tjänstgöring d 18 april kl 07.15. Vidare har åklagaren åberopat beslut av d 22 april 1991, enligt vilket S.R. hemförlovades samma dag.

HovR:n gör följande bedömning.

Det är utrett att S.R. varit frånvarande under de åtta dagar åtalet omfattar. Hans påstående att han fått den uppfattningen att han hemförlovats redan d 17 april har framförts först i HovR:n och motsägs av att beslutet om hemförlovning meddelades först d 22 april. Det måste därför anses uteslutet, att han d 17 april av sin kompanichef skulle ha fått besked av påstått innehåll. Eftersom läkarintyg ej kunnat företes beträffande d 11, 12, 15 samt 18-22 april har frånvaron varit olovlig under dessa dagar. Vad därefter angår frågan om denna frånvaro varit till avsevärt men för utbildningen eller tjänsten i övrigt beaktar HovR:n att S.R. d 27 mars 1991 av sin regementschef ålagts disciplinstraff för olovlig utevaro under tiden 12-15 mars 1991, vilket beslut fastställts av Hässleholms TR d 17 april samma år. Med hänsyn härtill och då S.R., oavsett vad han anfört om tjänstgöringens innehåll, hade uppgifter att sköta d 11, 12 och 15 april måste hans utevaro anses ha varit till sådant avsevärt men. Däremot anser HovR:n att hans utevaro 18-22 april, då han i stort sett hade avrustat och inte längre. fullgjorde några uppgifter vid förbandet, inte medfört sådant men. Åtalet skall därför endast bifallas såvitt gäller utevaron d 11, 12 och 15 april.

När det gäller att bestämma påföljden bör hänsyn tas till att S.R., som ovan sagts, tidigare gjort sig skyldig till olovlig utevaro. Med hänsyn härtill och då vad han anfört inte utgör skäl att frångå fängelse som påföljd, skall det av TR:n utdömda straffet kvarstå.

S.R. (offentlig försvarare advokaten T.P.) sökte revision och yrkade att HD i första hand skulle ogilla åtalet och i andra hand bestämma påföljden till böter eller villkorlig dom. Riksåklagaren bestred ändring.

HD meddelade d 8 dec 1993 prövningstillstånd beträffande frågan om den olovliga utevaro från tjänstgöringen som S.R. fällts till ansvar för varit ägnad att medföra avsevärt men för utbildningen eller tjänsten i övrigt samt beträffande påföljden men förklarade frågan om meddelande av prövningstillstånd rörande målet i övrigt vilande.

HD avgjorde målet efter huvudförhandling (Riksåklagaren genom tf byråchefen S.L.).

HD (JustR:n Vängby, Gregow, Lars K Beckman, Solerud och Nyström, referent) beslöt följande dom: Domskäl. S.R. har, såvitt nu är i fråga, varit olovligen frånvarande från sin värnpliktstjänstgöring d 11, 12 och 15 april 1991.

Den militära grundutbildning till vilken S.R. uttagits omfattade tiden d 3 dec 1990-31 maj 1991. Han har under denna tid vid två tillfällen ålagts disciplinpåföljd för olovlig utevaro från tjänsten; den sista utevaron före de i målet aktuella dagarna var tiden 12-15 mars 1991.

S.R:s tjänstgöring bestod efter viss omplacering i början av februari månad av bl a sophantering. För sin tjänst erhöll han dagligen instruktioner men var inte föremål för någon utbildning.

Vid bedömande av huruvida S.R:s utevaro d 11, 12 och 15 april varit ägnad att medföra avsevärt men för tjänsten bör beaktas även hans tidigare frånvaro. Hans tjänstgöringsuppgifter har visserligen inte varit av särskilt viktig beskaffenhet. Han har emellertid avdelats att fullgöra dessa uppgifter inom den militära organisationen. Med hänsyn till det nu sagda och med beaktande av den påverkan på den militära disciplinen som upprepad utevaro kan få har S.R:s utevaro under de nu aktuella dagarna varit ägnad att medföra avsevärt men för tjänsten. S.R. skall därför, som domstolarna funnit, fällas till ansvar för värnpliktsbrott.

HD finner ej skäl att bevilja prövningstillstånd i saken i övrigt.

Vad angår påföljden saknas anledning att frångå HovR:ns bedömning.