NJA 1994 s. 562

KO yrkade efter stämning å Inter Conto vid Stockholms TR att TR:n skulle döma ut det vite om 100 000 kr som Marknadsdomstolen förelagt Inter Conto i beslutet d 8 nov 1988.

Inter Conto bestred yrkandet.

KO anförde bl a: Textmaterialet som Inter Conto använde i sin marknadsföring hösten 1990 uppvisar vad gäller layout och innehåll inte några påtagliga skillnader jämfört med det material Marknadsdomstolen prövat. Vid en flyktig genomläsning ter de sig i det närmaste identiska. Reklammaterial läses mycket flyktigt och skall enligt tidigare beslut av Marknadsdomstolen bedömas utifrån det intryck en sådan läsning förmedlar. - Marknadsdomstolens förbud mot att använda de angivna formuleringarna eller andra liknande som ger intryck att den erbjudna krediten inte innebär någon belastning gäller marknadsföring i reklamförsändelser utformade på väsentligen samma sätt som de då bedömda. En bedömning av huruvida de nu påtalade formuleringarna på samma sätt som de tidigare förbjudna ger ett intryck av att den erbjudna krediten inte innebär någon belastning på kredittagarens ekonomi måste således ske genom en helhetsbedömning av det intryck formuleringarna insatta i sitt sammanhang förmedlar. Då den omgivande textmassan är i det närmaste likalydande med innehållet i den tidigare reklamförsändelsen uppfattas formuleringarna "Behöver du kontanter?" och "Du får tillgång till en kredit som du använder vid behov och återbetalar med det belopp du valt" på samma sätt som de av Marknadsdomstolen förbjudna formuleringarna och ger således på samma sätt ett intryck av att den erbjudna krediten inte innebär någon belastning på kredittagarens ekonomi. Inter Conto har härigenom överträtt Marknadsdomstolens förbud.

Inter Conto invände: Inter Conto har alltid varit mycket omsorgsfull i utformningen av sin marknadsföring. Marknadsdomstolens beslut d 8 nov 1988 ledde därför till en ingående diskussion inom Inter Conto hur formuleringarna borde ändras för att motsvara Marknadsdomstolens krav. Inter Conto gör gällande att bolaget ändrat sin marknadsföring så som behövts för att undanröja intrycket av att den erbjudna krediten inte skulle innebära någon belastning på kredittagarens ekonomi.

Inter Conto fullföljde talan i Svea HovR och yrkade att HovR:n skulle ogilla den av KO förda talan om utdömande av vitet.

KO bestred ändring.

HovR:n (hovrättslagmannen Löfmarck, hovrättsrådet Frideen, referent, och t f hovrättsassessorn Ulriksson) anförde i dom d 5 maj 1993: Domskäl. TR:n har genom överklagade domen på talan av KO prövat huruvida följande formuleringar innebär överträdelse av Marknadsdomstolens förbud: "Behöver Du kontanter", "Behöver du komplettera din ekonomi med mer kontanter" och "Du får tillgång till en kredit som du använder vid behov och återbetalar med ett belopp som du valt i förväg". TR:n har därvid endast beträffande den sistnämnda formuleringen funnit det styrkt att Inter Conto överträtt förbudet. Domen har inte överklagats av KO. Såsom prövningen har skett i TR:n finner HovR:n inte möjligt att på talan enbart av Inter Conto pröva annat än huruvida denna formulering innebär överträdelse av förbudet.

HovR:n fann därefter på anförda skäl att det inte kunde anses att den nya formuleringen på samma sätt som den uttryckligen förbjudna gav intrycket att den erbjudna krediten inte innebar någon belastning på kredittagarens ekonomi. Vid denna bedömning skulle talan om utdömande av vitet lämnas utan bifall.

KO sökte revision och yrkade att HD skulle döma ut det förelagda vitet alternativt återförvisa målet till HovR:n för erforderlig prövning. KO gjorde därvid gällande att HovR:n förfarit felaktigt genom att underlåta att pröva samtliga de grunder som KO åberopat för sin talan.

Inter Conto (ombud advokaten P.S.) bestred ändring.

HD meddelade d 10 maj 1994 prövningstillstånd beträffande frågan, huruvida HovR:n bort pröva även de formuleringar där TR:n inte funnit styrkt att Inter Conto överträtt förbudet, men förklarade frågan om prövningstillstånd i målet i övrigt vilande.

Betänkande

HD (JustR:n Heuman, Lars K Beckman, Sterzel, Solerud och Lanibe, referent) fattade följande slutliga beslut: Skäl. Marknadsdomstolen har genom sitt beslut d 8 nov 1988, nr 1988:20, meddelat Inter Conto förbud vid vite att vid marknadsföring av kredit använda vissa närmark, angivna formuleringar eller andra liknande formuleringar som ger intryck av att den erbjudna krediten inte innebär någon belastning p.i kredittagarens ekonomi. KO har därefter vid TR:n yrkat utdömande av det förelagda vitet under påstående att Inter Conto överträtt förbudet genom att i sin marknadsföring använda vissa formuleringar som, i förening med marknadsföringsmaterialet i övrigt, skapar det förbjudna intrycket. I HovR:n har KO - sedan TR:n endast beträffande en as de påtalade formuleringarna funnit det styrkt att Inter Conto överträtt förbudet och dömt ut det förelagda vitet samt domen överklagats av Inter Conto med yrkande om ogillande av KO:s talan om utdömande av vitet - vidhållit att samtliga de åberopade formuleringarna innebär överträdelse av förbudet.

KO har vid TR:n fått fullt bifall till sin förda talan om utdömande av det förelagda vitet. Av allmänna processrättsliga principer följer att KO då inte får fullfölja talan mot TR:ns dom men att det är KO obetaget att i HovR:n grunda sin talan också på de formuleringar i Inter Contos marknadsföring som KO åberopat i TR:n men som TR:n i sina domskäl ej funnit innebära överträdelse av förbudet.

HovR:ns åtgärd att begränsa sin prövning så som skett innebär rättegångsfel som kan antas ha inverkat på målets utgång och som inte utan väsentlig olägenhet kan avhjälpas i HD. HovR:ns dom bör därför undanröjas och målet visas åter till HovR:n för erforderlig behandling.