NJA 1994 s. 703
I vilken utsträckning skall extrautrustning till ett fordon omfattas av ett förverkande av fordonet på grund av trafikbrott?
B.K. dömdes d 26 okt 1993 av Kalmar TR (ordf rådmannen Forssen) för grovt rattfylleri vid två tillfällen och rattfylleri vid ett tillfälle, olovlig körning, grovt brott, samt viss annan brottslighet till fängelse 8 mån jämte förverkande av villkorligt medgiven frihet.
I målet yrkade åklagaren förverkande av en i beslagtagen personbil ACM 516. B.K. medgav detta yrkande under förutsättning att han återfick verktyg och radio.
TR:n fann att det var uppenbart att förverkande av B.K:s bil erfordrades för att förebygga fortsatt trafikbrottslighet från hans sida och att förverkande av bilen inte var oskäligt. I domslutet förklarade TR:n bilen förverkad och förordnade att beslaget skulle bestå.
Göta HovR
B.K. överklagade i Göta HovR och yrkade strafflindring. Han yrkade dessutom att HovR:n skulle förklara att den bilstereo med två högtalare som fanns inmonterad i den av TR:n förverkade bilen inte skulle omfattas av förverkandet.
Åklagaren bestred ändring.
HovR:n (hovrättsrådet Thorelli, t f hovrättsassessorn Back, referent, samt nämndemännen Nilsson och Jisborg) fann i dom d 14 dec 1993 att den av TR:n bestämda påföljden var väl avvägd. I domskälen anförde HovR:n vidare: Såvitt gäller frågan om förverkande har B.K. anfört följande. Bilen är en Saab 99 av 1976 års modell och värd mellan 1 000-1 500 kr. Han har monterat in en stereo och två högtalare i bilen. Såväl stereon som högtalarna är endast förankrade med några skruvar och det skulle inte innebära någon skada på bilen om denna utrustning monterades bort. - Han köpte stereon och högtalarna i aug 1993 för 1500 kr.
Frågan huruvida förverkande skall omfatta också i fordonet inmonterad extra utrustning, har inte berörts i förarbetena till förverkandebestämmelserna. Enligt HovR:ns mening bör dock värdet av den extra utrustningen, som är fast inmonterad i bilen, läggas till fordonets värde, varefter en prövning av om förverkandet är oskäligt skall göras. Vid en prövning i enlighet med de nu angivna riktlinjerna finner HovR:n att förverkandet av bilen inklusive den extra utrustningen inte kan anses oskäligt (jfr RH 1988:146).
Domslut
Domslut. HovR:n fastställde TR:ns dom och förordnade att beslaget av bilen inklusive bilstereo och högtalare skulle bestå.
Hovrättsrådet Karlsson var skiljaktig i frågan om förverkandet och anförde: B.K:s bil har förverkats med stöd av 7 § trafikbrottslagen (1951:649). Det är en bestämmelse som tillkommit för att förebygga trafikbrott och som således är riktad mot bl a bilar i dess egenskap av fortskaffningsmedel. Syftet med bestämmelsen medger inte förverkande av olika lösa föremål som finns i en bil. En bilradio med kassettbandspelare och högtalare bör, när det gäller bilar av nu aktuellt slag, bedömas som till bilen hörande extra utrustning och inte som en del av själva fordonet. Med detta synsätt bör föremålen i fråga inte förverkas.
HD
B.K. (offentlig försvarare advokaten I.J.) överklagade och yrkade att HD skulle, med ändring av HovR:ns dom, ogilla yrkandet om förverkande av den bilstereo med två högtalare som fanns inmonterad i bilen.
Riksåklagaren bestred ändring. Målet avgjordes efter föredragning.
Föredraganden, RevSekr Johansson, föreslog i betänkande följande dom: Domskäl. Enligt HovR:ns dom har B.K. gjort sig skyldig till bl a olovlig körning (grovt brott), rattfylleri och grovt rattfylleri. Genom domen har hans personbil förklarats förverkad enligt 7 § lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott. I bilen har han satt in en stereoanläggning.
Enligt 7 § trafikbrottslagen, i dess lydelse före d 1 febr 1994, får ett fordon som har använts vid brott enligt lagen förklaras förverkat, om det är uppenbart att detta behövs för att förebygga fortsatt sådan brottslighet och förverkande inte är oskäligt. Det är denna lydelse av §:n som skall tillämpas på överklagandet i målet. Genom lagändring d 1 febr 1994 (SFS 1993:1463) utvidgades möjligheterna till förverkande genom att uppenbarhetskravet togs bort.
Bestämmelsen har i tidigare som i ny lydelse uteslutande ett brottsförebyggande syfte. Det saknas därför möjlighet att alternativt förklara fordonets värde förverkat. (Se prop 1986/87:81 s 4ff och 1Of och prop 1993/94:44 s 52f)
Bestämmelsens brottsförebyggande syfte ger utgångspunkten för bedömningen, vilken utrustning som skall omfattas när ett fordon förverkas. Egendom som hör till standardutrustningen eller har betydelse för fordonets funktion som sådant bör omfattas, medan ägaren bör få ta undan extra utrustning och andra tillbehör som har anbragts t ex för personlig nytta eller trevnad. B.K. bör således i detta fall få behålla stereoanläggningen.
På grund av det anförda skall yrkandet om förverkande ogillas såvitt avser stereoanläggningen.
Domslut
Domslut. Med ändring av HovR:ns dom ogillar HD yrkandet om förverkande såvitt avser en bilstereo med två högtalare som finns inmonterad i personbilen ACM 516.
HD (JustR:n Heuman, Sterzel, referent, och IFestlander) beslöt dom i enlighet med betänkandet.
JustR:n Lars K Beckman och Lambe var skiljaktiga beträffande själva saken och anförde: Syftet med förverkandebestämmelsen i 7 § trafikbrottslagen är att förebygga fortsatt trafikbrottslighet, Med hänsyn härtill kan det synas rimligt att förverkande inte skall kunna ske av sådan extra utrustning som visserligen monterats in i fordonet men som inte har någon direkt funktion med ankytning till framförandet av detta. Övervägande skäl får emellertid anses tala för en tillämpning som innebär att förverkande av ett fordon får omfatta extra utrustning av angivet slag om inte förverkande av utrustningen är oskäligt. Så är inte fallet i förevarande fall.
På grund av det anförda skall HovR:ns domslut fastställas.
HD:s dom meddelades d 13 dec 1994 (nr DB 292).