NJA 1994 s. 705

Fråga om rätt för svaranden att vid verkställighet av dom på grund av återvinning i konkurs till kvittning åberopa fordran mot konkursgäldenären.

TR:n

B.K. försattes i konkurs d 15 aug 1988. S.S. AB väckte i egenskap av borgenär i konkursen vid Norrköpings TR återvinningstalan mot B.K:s fd hustru E.K., avseende underhållsbidrag som B.K. hade utgett till henne. Återvinningsmålet avgjordes slutligt genom dom av Göta HovR d 3 mars 1993. I domen ålades E.K. att till B.K:s konkursbo återbetala 200 000 kr jämte ränta. (Vissa av bolagets återvinningstalan föranledda frågor har prövats av HD i rättsfallen NJA 1990 s 241 och s 656).

Sedan S.S. AB övertagit konkursboets fordran enligt HovR:ns dom ansökte bolaget hos Kronofogdemyndigheten i Östergötlands län om verkställighet av domen.

E.K. gjorde invändning om kvittning. Hon åberopade ett slutbevis i mål om betalningsföreläggande d 10 juni 1983, enligt vilket B.K. ålagts att till henne utge 203 000 kr jämte ränta och kostnader. Fordringen uppgavs ha uppkommit genom att E.K. betalat vissa skulder för vilka B.K. svarade. I bouppteckningen i B.K:s konkurs d 1 sept 1988 hade hennes fordran enligt slutbeviset upptagits till 503 320 kr.

Bolaget bestred kvittningsyrkandet. Bolaget gjorde därvid i första hand gällande att allmänna förutsättningar för kvittning saknades, eftersom det inte var fråga om samma parter i de båda skuldförhållandena. Bolaget förklarade sig vidare inte kunna vitsorda att E.K. över huvud taget hade någon fordran på B.K. på grund av slutbeviset. Även om så skulle vara fallet fick fordringen enligt bolaget inte åberopas kvittningsvis mot en fordran på grund av återvinning i konkurs.

Parterna på ömse sidor hänvisade till uttalanden av Stefan Lindskog i Kvittning, 1 uppl s 299f.

Kronofogdemyndigheten (kronofogden B.S.) anförde i beslut d 4 mars 1994: Skäl. Verkställighet får inte ske om svaranden till kvittning åberopar bl a fordran, som har fastställts genom exekutionstitel vilken får verkställas och i övrigt förutsättningar för kvittning föreligger.

För tvångskvittning krävs i princip att det är samma parter i båda fordringsförhållandena. Härifrån gäller dock vissa undantag.

En grundläggande förutsättning för en borgenärs rätt att kvitta i konkurs är att båda fordringarna stod emot varandra i det ögonblick då gäldenären försattes i konkurs. Fordran hos konkursgäldenären och skuld till konkursboet som uppkommit efter konkursbeslutet får inte kvittas mot varandra. Konkursboet behandlas i princip som ett rättssubjekt för sig.

I sin avhandling Kvittning för Stefan Lindskog två resonemang angående frågan om möjlighet för återvinningssvaranden att kvitta återvinningskravet med en motfordring. Det ena innebär att konkursboet skall ställas i samma situation som om den återvinningsbara transaktionen aldrig hade genomförts. Det andra innebär att kvittning inte får ske om det leder till att återvinningssvaranden får framgång på det illojala sätt han förmodas ha tänkt sig. Han pekar på att inställningen i doktrinen är att kvittningshinder föreligger samt att praxis också pekar i denna riktning. Han omnämner ett rättsutlåtande av Håstad, vari denne har argumenterat att kvittning måhända inte bör tillåtas när själva konkursen är en avgörande förutsättning för att återvinningskravet och därmed kvittningsmöjligheten skall uppstå.

S S:s fordran på E.K. har uppkommit genom återvinning i konkurs. S.S. AB har fört talan om återvinning för konkursboets räkning. Konkursförvaltaren har därefter överlåtit konkursboets fordran på grund av återvinningstalan till S.S. AB. Återvinningen avser betalning av underhållsbidrag till E.K.. Göta HovR har bedömt att E.K. har gynnats på ett otillbörligt sätt och att hon måste ha inlåtit sig i det otillbörliga förfarandet väl medveten om dess innebörd.

Kronofogdemyndigheten anser att förutsättningar för kvittning inte föreligger. Verkställighet skall ske.

Detta beslut innebär inte att saken blivit rättsligt avgjord mellan parterna. Svaranden är oförhindrad att väcka talan vid domstol. Kronofogdemyndighetens avgörande. Kronofogdemyndigheten godtar inte E.K:s kvittningsinvändning.

E.K. överklagade vid Linköpings TR och yrkade att hennes kvittningsinvändning skulle bifallas och att hinder för utmätning därför skulle anses föreligga.

Bolaget bestred yrkandet.

Domskäl

TR:n (tingsfiskalen Claeson) anförde i beslut d 27 april 1994: Skäl. E.K. har till stöd för yrkandet anfört vad hon åberopat i skrift till kronofogdemyndigheten samt därutöver tillagt: Allmänna förutsättningar för kvittning föreligger. Att fordran överlåtits från B.K:s konkursbo till S.S. AB (bolaget) medför inte att bolaget har bättre rätt än den B.K. hade. E.K. äger således nyttja kvittning jämväl mot bolaget för fordran hos överlåtaren. Den överlåtelse som B.K:s konkursbo gjort har uppenbarligen gjorts av förvaltaren i egenskap av B.K:s konkursförvaltare. Konkursboet har inte varit massaborgenär varför konkursboet som sådant inte haft någon massafordran. Den överlåtelse som konkursboet verkställt utesluter således inte kvittning och förändrar inte rättsförhållandet mellan B.K. och E.K.. Enär således allmänna förutsättningar för kvittning av fordran föreligger återstår frågan huruvida kvittning kan anses föreligga mot en återvinningsfordran. Givetvis kan kvittning inte föreligga mot den fordran som uppkommer genom återvinningsmålet i och för sig. Här gäller dock fråga om kvittning mellan återvinningsskuld och annan fordran som återvinningssvaranden innehar. Denna kvittningsfråga måste prövas särskilt. Då kvittningsrätt föreligger enligt KL samt denna kvittningsskapande transaktion i sig inte är återvinningsbar bör kvittning äga rum.

Bolaget har till stöd för sitt bestridande åberopat vad det anfört i målet hos kronofogdemyndigheten.

Av 3 kap 21 § UB följer att verkställighet ej får äga rum om svaranden till kvittning åberopar fordran, som fastställts genom exekutionstitel vilken får verkställas eller som grundas på skuldebrev eller annat skriftligt fordringsbevis, och i övrigt förutsättningar för kvittning föreligger.

Den fordran E.K. har på B.K. har uppstått före B.K:s konkurs. Enligt 5 kap 15§ KL hade E.K. kunnat åberopa denna fordran till kvittning mot en fordran som B.K. hade mot henne när konkursbeslutet meddelades. Den fordran som nu är aktuell avser en återvinningsfordran. Denna fordran har uppstått först i och med att B.K. försattes i konkurs. Förutsättningarna för kvittning enligt KL är således inte uppfyllda. Med hänsyn härtill och med beaktande av vad kronofogdemyndigheten anfört i sitt beslut angående illojalitet finner TR:n att besvären skall lämnas utan bifall.

TR:ns beslut. TR:n lämnar besvären utan bifall.

Göta HovR

E.K. överklagade i Göta HovR och yrkade bifall till sin kvittningsinvändning.

Bolaget bestred ändring.

HovR:n (hovrättslagmannen Larsson, hovrättsrådet Radtke, referent, och tf hovrättsassessorn Grunditz) anförde i beslut d 10 juni 1994: Skäl. Verkställighet får enligt 3 kap 21 § 1 st UB ej äga rum om svaranden till kvittning åberopar fordran som fastställts genom exekutionstitel som får verkställas och i övrigt förutsättningar för kvittning föreligger. Då E.K. till kvittning åberopat ett verkställbart slutbevis uppkommer fråga om allmänna förutsättningar för kvittning föreligger.

I doktrinen har en återvinningssvarande inte ansetts ha rätt att åberopa en motfordran till kvittning. Detta gäller inte bara då en betalning av skuld återvinns och motfordran avser den fordran som upplivas genom återvinningen utan också annan motfordran. Kvittningshindret har motiverats med att återvinningsfordran uppkommer först i och med konkursen. Enligt de regler som gäller för kvittning i konkurs måste den fordran som åberopas kvittningsvis ha uppkommit när konkursbeslutet meddelades. Enligt denna princip kan kvittning inte ske i en återvinningssituation eftersom fordringarna inte förelegat samtidigt före konkursutbrottet.

E.K:s fordran har uppkommit före konkursutbrottet medan återvinningsfordran har uppkommit i och med konkursutbrottet. På grund av det anförda saknas förutsättningar för kvittning. Besvären skall därför lämnas utan bifall.

HovR:ns beslut. HovR:n lämnar besvären utan bifall.

HD

E.K. (ombud advokaten I.S.) överklagade och yrkade att HD skulle godta den av henne gjorda kvittningsinvändningen. Bolaget (ombud advokaten R.B.) bestred ändring. Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, RevSekr Töllborn, föreslog i betänkande följande beslut: Skäl. Frågan i målet är om gäldenären vid utmätning till verkställighet av en återvinningsfordran äger kvitta en fordran som denne sedan tidigare hade på konkursgäldenären.

Om återvinningssvaranden till kvittning åberopar den fordran som så att säga återuppstår genom att t ex betalning återvinns råder det kvittningsförbud; eljest skulle återvinningsprocessen inte tjäna något syfte.

Emellertid är det i målet fråga om en annan fordran på konkursgäldenären som gäldenären vill kvitta mot återvinningsfordran.

Enligt 3 kap 21 § UB krävs för att kvittning skall kunna ske i en utmätningssituation att den fordran som åberopas till kvittning har fastställts genom exekutionstitel som får verkställas eller som grundas på skuldebrev eller annat fordringsbevis och i övrigt förutsättningar för kvittning föreligger såsom tex att fordran är ostridig eller eljest klar. Det måste som huvudregel också vara fråga om samma parter i de bägge skuldrelationerna.

Den omständigheten att huvudfordran uppkommit genom återvinning innebär inte att gäldenären är betagen sin rätt att mot konkursboet hävda att hon har en kvittningsgill motfordran. Den omständigheten att konkursboet överlåtit återvinningsfordran medför inte att gäldenären inte mot förvärvaren kan göra gällande samma invändningar som hon kunnat göra mot konkursboet.

På grund härav, och då i övrigt förutsättningar för kvittning föreligger, skall HovR:ns beslut undanröjas.

Domslut

HD:s avgörande. HD förklarar, med godtagande av E.K:s kvittningsinvändning, att verkställighet inte får ske i kronofogdemyndighetens mål.

HD (JustR:n Knutsson, Freyschuss, referent, Lars K Beckman, Lambe och Westlander) fattade följande slutliga beslut: Skäl. Den fordran som bolaget åberopar i utsökningsärendet utgörs av en återvinningsfordran som bolaget förvärvat från konkursboet. Frågan om förutsättningar för kvittning föreligger enligt 3 kap 21 § UB är med hänsyn till utsökningsfordringens art att bedöma enligt konkursrättsliga grundsatser. Enligt 5 kap 15 § KL (1987:672) kan en fordran hos konkursgäldenären, som får göras gällande i konkursen, av borgenären användas till kvittning mot en fordran som gäldenären hade mot honom när konkursbeslutet meddelades. Utsökningsfordringen förelåg inte vid tiden för konkursbeslutet, eftersom den uppkommit genom återvinning i konkursen.

På grund av det anförda föreligger inte förutsättningar för kvittning och E.K:s överklagande skall därför lämnas utan bifall.

Domslut

HD:s avgörande. HD lämnar E.K:s överklagande utan bifall.

HD:s beslut meddelades d 14 dec 1994 (nr SÖ 294).