lagen.nu

NJA 1995 s. 290

Förtidspensionerad underhållsskyldig förälder har även med beaktande av att barntillägg utgår ansetts sakna förmåga utge underhållsbidrag till sitt barn.

F.R., född 1977, förde efter stämning å sin mor S.W. vid Eksjö TR den talan som framgår av TR:ns dom.

TR:n (rådmannen Nordberg) anförde i dom d 9 sept 1992: Redogörelse för saken mm.

F.R. är son till K.R. och S.W.. Tidigare var F.R. bosatt hos S.W.. Från och med d 11 aug 1991 bor han hos K.R.. Den 23 sept 1991 beslutade TR:n att K.R. ensam skulle vara vårdnadshavare för F.R.. Skyldighet för S.W. att utge bidrag till sonens underhåll har inte tidigare prövats.

F.R. har nu - jämväl interimistiskt - yrkat att S.W. åläggs skyldighet att utge bidrag till hans underhåll med 348 kr i månaden för tiden från och med d 1 sept 1991 till dess han fyller 16 år.

S.W. har bestritt bifall till käromålet och gjort gällande att hon saknar förmåga att bidra till sonens underhåll.

S.W. är för sin försörjning beroende av sjukbidrag. I det belopp som utbetalas till henne, 7077 kr i månaden före skatt, ingår barntillägg för F.R. med 348 kr, vilket utbetalas till dess F.R. fyller 16 år.

F.R. har vitsordat att S.W:s inkomster, även inberäknat barntillägget, är så små att hon saknar förmåga att utge bidrag till hans underhåll men har ändå vidhållit sin talan, varvid han har anfört följande: Enligt socialstyrelsens allmänna råd bör när den bidragsskyldige får sin inkomst från den allmänna pensioneringen underhållsbidraget inte fastställas till belopp som underskrider barntilläggets nettobelopp efter avdrag för skatt. Anledningen till att underhållsbidraget skall fastställas till minst det utgående barntilläggets nettobelopp är att detta är ett riktat bidrag som är avsett för ett visst barns försörjning. Det skall därför användas till detta ändamål även om överskott saknas eller inte skulle räcka till något underhållsbidrag till barn utanför hemmet vid vanlig beräkning av den bidragsskyldiges bidragsförmåga.

S.W. har genmält följande: Barntillägget är inte knutet till vem av föräldrarna som är vårdnadshavare eller till var barnet är bosatt. Tillägget ska ses endast som ett tillskott till uppehället för en biologisk förälder som erhåller sjukbidrag. Vid ändring av vårdnadsförhållandena sker inte automatiskt någon överflyttning av barntillägget.

TR:n gör följande bedömning.

Den förälder som inte har vårdnaden om sitt barn är skyldig att utge bidrag till barnets underhåll i enlighet med sin ekonomiska förmåga. I målet är ostridigt att S.W., även med ett bibehållande av barntilllägget, saknar förmåga att utge bidrag till F.R:s underhåll. Käromålet ska således ogillas.

Domslut. Käromålet ogillas.

F.R. överklagade TR:ns dom i Göta HovR och yrkade att HovR:n skulle - även interimistiskt - förplikta S.W. att utge underhållsbidrag till honom med 260 kr i månaden från och med d 1 sept 1991 till dess han fyllt 16 år.

S.W. bestred ändring.

HovR:n (hovrättsrådet Nisser, referent, adj led rådmannen Carrick och tf hovrättsassessorn Crantz) anförde i dom d 11 nov 1993: HovR:ns domskäl.

F.R. har, utöver vad som redovisats i TR:ns dom, anfört i huvudsak följande. Barntillägget är avsett att vara ett riktat bidrag till ett visst barns försörjning och inte till förälderns försörjning. Även om S.W. i sig saknar förmåga att bidra till F.R:s underhåll skall det barntillägg hon uppburit användas till F.R:s försörjning. När barntillägget skall fastställas som underhållsbidrag är det dock skäligt att beakta att den förälder som inte har barnet boende hos sig har kostnader för umgänge med barnet. Det torde därför vara skäligt att underhållsbidraget fastställs till 75% av barntillägget eller 261 kr per månad och att resterande 25 % av barntillägget förbehålls S.W. för umgängeskostnader.

S.W. har i HovR:n anfört i huvudsak följande. Hon och hennes man lever klart under existensminimum. Även om barntillägget räknas med har hon inte någon möjlighet att bidra till F.R:s försörjning. Hon har dessutom stora kostnader när hon skall träffa sina barn i Karlstad och Östersund. Boendekostnaden uppgår sedan d 1 sept 1992 till 5 400 kr i månaden, varifrån avgår bostadsbidrag med 800 kr. Hennes andel i kostnaden utgör alltså ca 2 300 kr i månaden. Vid dessa förhållanden måste det även med beaktande av Socialstyrelsens rekommendationer vara i strid med 7 kap 1 § 1 st FB att förplikta S.W. att utge underhållsbidrag.

HovR:n gör följande bedömning.

Av utredningen i målet framgår att S.W:s ekonomiska förhållanden är sådana att hon inte i enlighet med de sedvanliga beräkningssätt som används vid fastställandet av underhållsbidrag har förmåga att utge bidrag. Frågan är emellertid om det barntillägg som S.W. uppbär tillsammans med sjukbidraget skall särskiljas när underhållsbidraget fastställs.

Barntilläggen har nu upphört som en del av det allmänna försäkringssystemet. Ett tillägg som beviljats tidigare utgår dock alltjämt men längst till dess barnet fyllt 16 år. Barntillägget utgår därvid till förälder som är försäkrad enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (se numera upphävda 9 kap 1 § denna lag samt punkt 11 i övergångsbestämmelserna till lagen (1988:881) om ändring i lagen om allmän försäkring). Ursprungligen kunde barntillägg utgå enbart till barnets vårdnadshavare. Enligt en lagändring 1976 kunde barntillägg också tillerkännas t ex frånskild make som inte hade vårdnaden om barnet men som var underhålls-skyldig mot barnet (prop 1975/76:114 s 9). Om en sådan förälder inte fullgjorde sin underhållsskyldighet enligt FB fick, uttalades i propositionen (s 13), pension och barntillägg tas i anspråk genom införsel.

Före de lagändringar som 1979 genomfördes i fråga om underhållsbidrag till barn har i rättsfallet NJA 1978 s 392 barntillägg enligt studiestödslagen ansetts normerande för vilket underhållsbidrag som en studerande förälder skulle betala.

Socialstyrelsen har i sina riktlinjer för underhållsbidrag till barn uttalat att, när den bidragsskyldige får sin inkomst från den allmänna pensioneringen, underhållsbidraget inte bör fastställas till ett belopp som understiger barntilläggets nettobelopp efter avdrag för skatt. Anledningen till att underhållsbidraget skall fastställas till minst det utgående barntilläggets nettobelopp är, enligt riktlinjerna, att detta är ett riktat bidrag som är avsett för ett visst barns försörjning. Det skall därför användas till detta ändamål även om överskott saknas eller inte skulle räcka till något underhållsbidrag till barn utanför hemmet vid vanlig beräkning (Allmänna råd från socialstyrelsen 1989:6 s 59).

HovR:n finner att det inte föreligger någon laglig grund att förordna att en förälder, som erhåller barntillägg, skall utge bidrag motsvarande barntillägget eller en del av detta, när förälderns inkomst ligger under gränsen för bidragsskyldighet. TR:ns dom skall därför stå fast.

Frågan om ett barntillägg skall särskiljas när bidragsskyldig förälder saknar förmåga att betala underhållsbidrag torde inte ha varit uppe för avgörande i HD. Det synes därför vara önskvärt att HD bereds möjlighet att vid fullföljd i målet pröva frågan om det finns skäl att meddela prövningstillstånd.

HovR:ns domslut. HovR:n fastställer TR:ns dom. - - - HovR:n tillåter med stöd av 20 kap 12 § FB parterna att överklaga domen.

F.R. (ombud advokaten G.L.) överklagade HovR:ns dom och yrkade att HD skulle förplikta S.W. att utge underhållsbidrag till honom med 260 kr i månaden från och med d 1 sept 1991 till dess han fyllt 16 år.

S.W. (ombud advokaten U.K.) bestred ändring. Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, RevSekr Lempert, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande dom:

Domskäl.

S.W. har inkomst av pension jämte barntillägg. I målet är ostridigt att hennes ekonomiska förhållanden är sådana att hon enligt sedvanliga beräkningssätt som används vid fastställande av underhållsbidrag, även med barntillägget inräknat, saknar förmåga att bidra till F.R:s underhåll.

F.R. har som grund för sin talan åberopat att underhållsbidraget i enlighet med Socialstyrelsens allmänna råd om underhållsbidrag till barn skall bestämmas till det barntillägg S.W. uppburit - med avdrag för umgängeskostnader - eftersom barntillägget är ett riktat bidrag avsett för ett visst barns försörjning. S.W. har å sin sida gjort gällande att barntillägget skall ses som ett tillskott till uppehället för en förälder som uppbär sjukpension.

Barntilläggen har numera avskaffats inom det sociala bidragssystemet. Rätt till barntillägg för barn under 16 år för förälder som uppbär ålderspension eller förtidspension upphörde d 1 jan 1990. Enligt punkt 11 i övergångsbestämmelserna till lagen (1988:881) om ändring i lagen om allmän försäkring gäller dock att den som hade rätt till barntillägg för dec 1989 skall ha kvar denna rätt enligt då gällande regler till dess barnet fyller 16 år. Barntillägg enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring kan således komma att utgå till vissa försäkrade föräldrar fram till år 2005. Något krav på att föräldern skall ha vårdnaden om eller sammanbo med barnet finns numera inte. Endast ett barntillägg utgår för samma barn.

Enligt 7 kap 1 § FB skall en förälder, som inte har vårdnaden om sitt barn, bidra till barnets underhåll efter förmåga. I vissa fall har dock en förälder ansetts underhållsskyldig trots att denne saknat ekonomisk förmåga. Studerande förälder, som uppburit barntillägg enligt studiestödslagen, har ansetts ha skyldighet att bidra till sitt barns underhåll med ett belopp motsvarande barntillägget (jfr NJA 1978 s 392). Frågan i målet gäller om det barntillägg som en pensionerad förälder uppbär skall behandlas på liknande sätt och särskiljas när underhållsbidrag fastställs.

Barntillägg som utgick enligt studiestödslagen kunde sägas ingå i en ekonomisk planering på längre sikt där föräldern efter avslutade studier förväntades få högre inkomster än tidigare. När det gäller barntillägget för en pensionerad förälder är syftet att det skall bidra till den pensionerade förälderns kostnader för barnet. Motivet till införandet av tillägget var att folkpensionsförmånerna inte ansågs tillräckliga för att täcka kostnaderna för barn till pensionstagaren. Tillägget begränsades till fall där en förstärkning av folkpensionsförmånerna ansågs vara särskilt motiverad. För det fall att föräldern hade tilläggspension reducerades barntillägget (prop 1987/88:171 s 175). Med hänsyn till att barntillägg till pension således utgår endast till föräldrar med de lägsta pensionsförmånerna bör såväl pension som barntillägg anses som inkomst för den pensionerade föräldern och sammantaget utgöra grund för bedömningen av bidragsskyldigheten. Barntillägget skall således tas i anspråk för underhållsbidrag endast när ett ekonomiskt överskott uppkommer vid sedvanlig beräkning. Då S.W. vid en sådan beräkning saknar förmåga att utge underhåll skall HovR:ns domslut fastställas.

Domslut. HD fastställer HovR:ns domslut.

HD (JustR:n Vängby, Jermsten, Freyschuss, referent, Danelius och Lennander) beslöt dom i enlighet med betänkandet.

HD:s dom meddelades d 12 maj 1995 (nr DT 78).

Metadata

Domstol
Högsta Domstolen
Avgörandedatum
1995-05-12
Målnummer
T5141-93
Lagrum
7 kap. 1 § föräldrabalken (1949:381)
9 kap. 1 § lag (1962:381) om allmän försäkring
Rättsfall
NJA 1978 s. 392
Litteratur
Sökord
Underhållsbidrag
Barntillägg
Barn
Underhållsskyldighet
Källa
Domstolsverket
Lagen.nu är en privat webbplats. Informationen här är inte officiell och kan vara felaktig | Ansvarsfriskrivning | Kontaktinformation