NJA 1996 s. 14
Vid kumulation av flera käromål enligt 14 kap 2 § RB krävs inte prövningstillstånd vid överklagande av TR:ns dom när det sammanlagda belopp varom talan förts överstiger ett basbelopp, även om beloppet i varje särskilt mål är lägre än basbeloppet.
Genom dom av Luleå TR, vattendomstolen ålades Vattenfall AB att utge skadestånd med vissa belopp till R.N. och E.E. samt att ersätta deras rättegångskostnader i målet. Sedan Vattenfall överklagat domen träffade parterna en förlikning, enligt vilken Vattenfall åtog sig att betala skadestånd och ersättning för rättegångskostnader till motparterna. Sedan tvist uppkommit i frågan om betalningsskyldigheten omfattade ränta på rättegångskostnaderna, väckte R.N. och E.E. talan mot Vattenfall vid Stockholms TR och yrkade utfående av upplupen sådan ränta, R.N. med 26 200 kr och E.E. med 25 400 kr.
TR:n biföll i dom d 18 mars 1994 käromålen och ålade Vattenfall att utge till R.N. 26 200 kr och till Einar E 25 400 kr jämte ränta.
Sedan Vattenfall överklagat i Svea HovR meddelade HovR:n (hovrättslagmannen Holmquist, hovrättsrådet Hahn, referent, och tf hovrättsassessorn Ulla Gustavsson) d 28 april 1994 följande beslut: HovR:n meddelar ej prövningstillstånd. TR:ns dom står därför fast.
HD
Vattenfall (ombud advokaten U.W.) överklagade och yrkade att HD skulle meddela tillstånd till målets prövning i HovR:n. R.N. och E.E. (ombud för båda advokaten T.S.) bestred yrkandet.
HD beviljade prövningstillstånd i frågan huruvida det krävdes prövningstillstånd i HovR:n och förklarade frågan om prövningstillstånd i övrigt vilande.
Betänkande
Målet avgjordes efter föredragning.
Föredraganden, RevSekr Ruhe, föreslog i betänkande följande beslut: Skäl. Enligt 49 kap --- se HD:s beslut --- yrkandena basbeloppet.
Motivet för att införa regler om prövningstillstånd i HovR för vissa mål som handläggs enligt den ordinära processordningen är att minska HovR:nas arbetsbelastning (prop 1992/93:216 s 36). Departementschefen anförde i propositionen (se 86f) att när det gäller reglerna kring värdegränsen viss vägledning kan hämtas från den praxis som utvecklats kring småmålsgränsen enligt 1 kap 3 d § RB.
I förarbetena till småmålslagen (prop 1973:87 s 175) anför departementschefen att om någon väcker flera käromål mot samma svarande skall käromålen enligt 14 kap 1 § RB handläggas i samma rättegång, om de stöder sig på väsentligen samma grund. Tvisteföremålets värde bör i sådana situationer bestämmas genom en sammanräkning av de olika yrkandena. Detsamma gäller om kumulation sker enligt 14 kap 6 §. I litteraturen har Ekelöf anfört att det vid kumulation kommer an på det sammanlagda värdet av de olika målen vilken processform som skall användas (Rättegång V, 5 uppl s 81f). Fitger m fl, Rättegångsbalken (s 1:21f) anför också att det - i vart fall vid ursprunglig kumulation enligt 14 kap 1 § - bör vara det sammanlagda beloppet som avgör frågan om processform. Det anförs vidare att detsamma rimligen bör gälla - även om det inte anges i motiven - för det fall att en ursprunglig förening av målen är tvingande och obligatorisk enligt 14 kap 2 §.
R.N:s och E.E:s yrkanden har handlagts i en rättegång enligt reglerna om förening av mål i 14 kap 2 § RB. Med hänsyn till vad som ovan anförts skall det sammanlagda beloppet av yrkandena vara avgörande för om prövningstillstånd behövs i HovR:n. Eftersom detta belopp överstiger beloppsgränsen i 49 kap 12 § RB erfordras inte prövningstillstånd i HovR:n. HovR:ns beslut i frågan om prövningstillstånd skall därför undanröjas och målet återförvisas till HovR:n för erforderlig behandling.
Domslut
HD:s avgörande. HD undanröjer HovR:ns beslut att inte meddela prövningstillstånd i målet och återförvisar det till HovR:n för erforderlig behandling.
HD (JustR:n Knutsson, Gregotu, Lind, referent, Nyström och Danelius) fattade följande slutliga beslut: Skäl. Enligt 49 kap 12 § 1 st RB fordras prövningstillstånd för att HovR:n skall pröva TR:ns dom om, såvitt nu är av intresse, värdet enligt 1 kap 3 d § 3 st RB uppenbart inte överstiger
basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. Det är uppenbart att ettvart av de belopp som R.N. och E.E. yrkat, 26 200 kr resp 25 400 kr, understiger basbeloppet, som vid tiden för talans väckande uppgick till 34 400 kr. Däremot överstiger värdet av de sammanlagda yrkandena basbeloppet.
R.N. och E.E. väckte samtidigt talan mot Vattenfall AB. Deras yrkanden stödde sig på väsentligen samma grund. Av 14 kap 2 § RB följer att de båda käromålen skulle handläggas gemensamt i en rättegång, vilket också skett.
När det som i detta fall är fråga om en ursprunglig obligatorisk kumulation av flera käromål bör vid tillämpningen regeln i 49 kap 12 § 1 st RB tvisteföremålets värde bestämmas med utgångspunkt i det sammanlagda belopp varom talan förs (jfr prop 1973:87 s 175, Ekelöf, Rättegång V, 5 uppl s 81f samt Fitger m fl, Rättegångsbalken s 1:211). HovR:ns beslut i frågan om prövningstillstånd skall därför undanröjas och målet återförvisas till HovR:n.
Domslut
HD:s avgörande. HD förklarar att prövningstillstånd inte krävts för målets prövning i HovR:n, meddelar prövningstillstånd i målet i dess helhet, undanröjer HovR:ns beslut och återförvisar målet till HovR:n för erforderlig behandling.
HD:s beslut meddelades d 11 jan 1996 (nr SÖ 3).