NJA 1996 s. 368

När konkursbo ensidigt inträder i avtal mellan konkursgäldenären och en konkursborgenär, upphör inte den rätt till kvittning av en skuld på grund av avtalet mot en fordran på konkursgäldenären som konkursborgenären haft före konkursen. 5 kap 15 § KL och 63 § köplagen (1990:931).

(Jfr 1916 s 154)

Malmö TR

Priskaparen O:s Stormarknad AB:s konkursbo (konkursboet) förde efter stämning å D-gruppen Syd AB (D-gruppen) vid Malmö TR den talan som framgår av TR:ns dom.

Domskäl

TR:n (chefsrådmannen Lindbohm) anförde i dom d 13 sept 1993: Yrkanden och redogörelse för saken. Priskaparen O:s Stormarknad AB - i fortsättningen benämnt Priskaparen - träffade d 25 sept 1992 ett avtal med D-gruppen om överlåtelse av befintligt kurant varulager samt diverse inventarier i Priskaparens butik Priso O. Av ett i anslutning till avtalet träffat köpekontrakt, se domsbilaga i (här utesluten; red:s anm), framgår att Priskaparen skulle fullgöra sin prestation d 1 nov 1992 och D-gruppen sin 30 dagar därefter. Priskaparen försattes i konkurs d 30 okt 1992.

Konkursboet har efter stämning å D-gruppen anfört: Konkursboet har valt att inträda i avtalet d 25 sept 1992 och har fullgjort sin del av avtalet. Sedan konkursboet utställt faktura beträffande försäljningen har D-gruppen d 24 febr 1993 erlagt delbetalning med 329 155 kr 15 öre. Resterande kapitalbelopp har D-gruppen inte förmåtts att erlägga. Konkursboet yrkar på grund av det anförda att D-gruppen skall förpliktas att till konkursboet utge 442 102 kr 85 öre jämte ränta enligt 6 § räntelagen, å 771 258 kr från d 19 dec 1992 t o m d 24 febr 1993 och å 442 102 kr 85 öre från d 24 febr 1993 tills betalning sker.

D-gruppen har bestritt käromålet och som grund för bestridandet åberopat att D-gruppen äger rätt att enligt 5 kap 15 § KL kvitta en Dgruppens fordran mot den fordran konkursboet gör gällande i målet. Om TR:n finner att D-gruppen inte äger kvitta sin fordran mot konkursboets fordran medges käromålet.

Konkursboet har bestritt att D-gruppens fordran får kvittas mot konkursboets fordran men inte bestritt att, om kvittning tillåtes, käromålet skall ogillas.

Parterna har beretts tillfälle att slutföra sin talan, då TR:n avsåg att avgöra målet utan huvudförhandling.

Domskäl. I målet är ostridigt att konkursboet valt att fullfölja det mellan Priskaparen och D-gruppen d 25 sept 1992 träffade avtalet. Tvisten gäller frågan huruvida D-gruppen enligt 5 kap 15 § KL äger kvitta en sin fordran å Priskaparen, vilken fordran kunnat göras gällande i konkursen, mot den fordran konkursboet gör gällande i detta mål.

HD har i ett i NJA 1916 s 154 refererat fall funnit att kvittning får ske mot ett konkursbos fordran, vilken uppkommit genom fullgörande från konkursboets sida av ett avtal mellan konkursgäldenären och den borgenär som yrkat kvittning. Rättsfallet har i doktrinen föranlett delade meningar, se t ex Walin, Materiell konkursrätt 2 uppl s 79, Welamson, Konkursrätt s 479, Lindskog, Kvittning s 182f, Möller, Konkurs och kontrakt s 218f, Håstad, Sakrätt avseende lös egendom 4 uppl s 324.

I det nu aktuella målet har konkursboet - utan att vara skyldigt göra detta - valt att fullgöra vad som ålegat gäldenären enligt avtalet d 25 sept 1992. Enligt TR:ns mening äger mot bakgrunden av ovannämnda 1916 års rättsfall D-gruppen kvittningsvis avräkna vad D-gruppen haft att fordra av Priskaparen mot konkursboets fordran i målet. Tvist råder inte om att vid sådant förhållande käromålet skall ogillas.

Domslut. 1. Käromålet ogillas. ---.

HovR:n över Skåne och Blekinge

Konkursboet överklagade i HovR:n över Skåne och Blekinge och yrkade att HovR:n skulle bifalla dess vid TR:n framställda talan.

D-gruppen bestred ändring.

HovR:n (hovrättslagmannen Eriksson, hovrättsrådet Schlyter, referent, och tf hovrättsassessorn Nordengren) fastställde i dom d 22 febr 1994 TR:ns dom.

HD

Konkursboet (ombud advokaten O.H.) överklagade och yrkade att HD med ändring av HovR:ns dom skulle bifalla konkursboets talan.

D-gruppen (ombud advokaten M.H.) bestred ändring. Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, RevSekr Orlov Lempert, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande dom: Domskäl. I målet är ostridigt att konkursboet ensidigt inträtt i det mellan Priskaparen och D-gruppen träffade avtalet om köp av lös egendom och fullgjort Priskaparens åtagande enligt detta.

Konkursboet har i HD gjort gällande att D-gruppens skuld för leveransen, sedan konkursboet utnyttjat sin inträdesrätt, är en skuld till konkursboet som således inte kan kvittas mot en konkursfordran.

D-gruppen har invänt bl a: Kvittningsrätt föreligger. Avtalet om förvärv av viss egendom ingicks av D-gruppen i förvissning om att betalning skulle erläggas genom kvittning av fordringar som bolaget hade mot säljaren. Om inte kvittningsmöjligheten funnits, hade sannolikt köpeskillingen blivit en annan.

Ett konkursbo har enligt 63 § köplagen en principiell rätt att inträda i konkursgäldenärens avtal om köp av lös egendom och övertar då de villkor som gällde för konkursgäldenären. Konkursboet kan välja att inträda eller att avstå. Boet kan därvid t ex förvissa sig om gällande avtalsvillkor och utröna om motfordringar finns. Konkursboet kan också välja att försöka få till stånd ett nytt avtal med motparten. Fråga i målet är vilken följd ett ensidigt inträde får när det gäller borgenärs rätt till kvittning mot en konkursfordran.

Enligt 5 kap 15 § 1 st KL Far en konkursfordran av borgenären användas till kvittning mot en fordran som konkursgäldenären hade mot honom när konkursbeslutet meddelades. Båda fordringarna skall således föreligga vid konkursutbrottet. Har en skuld sin grund i avtal som träffats med gäldenären före konkursen kan skulden anses ha uppkommit redan vid avtalet även om detta fullgörs först efter konkursen. I NJA 1916 s 154 förklarade HD att ett konkursbos krav på betalning för leveranser som verkställts efter konkursbeslutet men som grundade sig på ett avtal före konkursen, fick kvittas mot konkursfordringar när konkursboet inte hade träffat nytt avtal med köparen utan endast fullgjorde det före konkursen träffade avtalet.

I förevarande fall förelåg kvittningsrätt i och med avtalets ingående och fram till konkursen. Konkursboets val att utnyttja möjligheten att inträda i avtalet medförde inte att kvittningsrätten gick förlorad. HovR:ns dom skall därför fastställas.

Domslut

Domslut. HD fastställer HovR:ns domslut.

HD (JustR:n Jermsten, Svensson, Lambe, Westlander och Regner, referent) beslöt dom i enlighet med betänkandet.

HD:s dom meddelades d 13 juni 1996 (nr DT 116).