NJA 1997 s. 742
Stämpelskatt. Tomträttsinskrivning och inteckning i tomträtten har dödats och nyinteckning för samma belopp skett i fastigheten, allt på grund av samtidig ansökan. Stämpelskatt skall inte tas ut för nyinteckningen, oaktat besluten om dödning och om nyinteckning fattats på olika inskrivningsdagar.
Eskilstuna kommun ansökte d 21 febr 1995 hos Inskrivningsmyndigheten i Eskilstuna domsaga om dödning dels av en inteckning om 20 000 000 kr i tomträtten till fastigheten Eskilstuna Verkmästaren 7 och dels av tomträttsinskrivningen. I samma ansökan begärde kommunen nyinteckning i Eskilstuna Verkmästaren 7 med samma belopp som den dödade inteckningen, dock endast under förutsättning att stämpelskatt för nyinteckningen inte skulle tas ut.
Inskrivningsmyndigheten (T.A.) avslog i beslut d 14 mars 1995 ansökningen om nyinteckning. Som skäl för beslutet anförde myndigheten: Enligt 22 § lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter föreligger, om nyinteckning och dödning sker på grund av samtidig ansökan, skatteplikt endast för skillnaden mellan det nyintecknade beloppet och beloppet av de inteckningar som dödas. Detta galler dock bara om inteckningarna beviljas i egendom som helt eller delvis omfattades av de dödade inteckningarna.
De dödade inteckningarna har beviljats i tomträtten till Eskilstuna Verkmästaren 7. Ansökan avser fastigheten Eskilstuna Verkmästaren 7, alltså fast egendom. Ansökan om nyfastställelse undertecknad av representanter för Eskilstuna kommun har kommit in till inskrivningsmyndigheten d 21 febr 1995. Medgivande till dödning av inteckningen har givits in d 1 mars 1995 och skrivits under av tomträttshavaren.
I förarbetena - prop 1983/84 s 28 - till nyss nämnda lag har framhållits att tidigare ettårsregel motiverats av att skattefrihet borde kunna erhållas även när den tidigare inteckningen upphört att gälla av annan anledning än dödning. Vidare sägs det att det enligt utredningen inte längre föreligger skäl att skattemässigt uppmuntra andra åtgärder än samtidig dödning och nyinteckning. Eftersom den som är inteckningsberättigad själv disponerar över dessa inteckningsåtgärder saknas därför enligt utredningen skäl att behålla ettårsfristen. Departementschefen säger sig dela utredningens uppfattning.
I förevarande fall kan samtidig dödning och nyinteckning inte ske. Först måste dödning av inteckning ske och därefter, på en annan inskrivningsdag, dödning av tomträttsinskrivningen verkställas. Nyinteckning kan sedan ske först påföljande inskrivningsdag. Därtill kommer att den inteckningsberättigade - kommunen - inte disponerar över dödningsåtgärden. Det är ju tomträttshavaren som skall medge lödningen. Någon saklig grund för att kommunen skulle vara berättigad att tillgodoräkna sig en stämpelavgift som tomträttshavaren erlagt finns det inte.
Med hänsyn till det sagda och då förutsättningar för skattebefrielse enligt 23 § samma lag inte heller föreligger finner inskrivningsmyndigheten att stämpelskatt skall tas ut.
Svea HovR
Kommunen överklagade i Svea HovR och yrkade bifall till sin ansökan om nyinteckning; även här endast under den förutsättningen att stämpelskatt inte togs ut. Som skäl anförde kommunen bl a att lödningen och nyinteckningen grundades på en samtidig ansökan samt att nyinteckningen skulle ske i egendom som omfattades av den dödade inteckningen. De i 22 § lagen om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter angivna förutsättningarna för befrielse från stämpelskatt var enligt kommunen därmed uppfyllda.
Kammarkollegiet bestred ändring och anförde bl a att kravet på samtidig ansökan i 22 § stämpelskattelagen innebar inte bara att ansökningen skulle ges in samma dag utan också att dödningen och nyinteckningen skulle genomföras samma dag; en ansökan som inte handlades den dag den kommit in ansågs för övrigt inte ha gjorts den dagen.
HovR:n (hovrättslagmannen Dilön, hovrättsrådet Lundmark och hovrättsassessorn Nordback, referent) anförde i beslut d 25 nov 1996: Av handlingarna i ärendet framgår bl a att fastigheten Eskilstuna Verkmästaren 7 ägs av Eskilstuna kommun och att AB Vattenpalatset t o m utgången av maj 1994 innehade tomträtt i fastigheten.
Genom kommunens ansökan d 21 febr 1995 hos inskrivningsmyndigheten aktualiserades tre inskrivningsåtgärder, nämligen dödning av inteckningen om 20 000 000 kr i tomträtten, dödning av tomträttsinskrivningen och nyinteckning i fastigheten till samma belopp som den dödade inteckningen. Ansökningen kompletterades d 1 mars 1995 med ett medgivande av AB Vattenpalatset till dödningsåtgärderna.
Om nyinteckning och dödning sker på grund av samtidig ansökan, föreligger enligt 22 § stämpelskattelagen skatteplikt endast för skillnaden mellan det nyintecknade beloppet och beloppet av de inteckningar som dödas. Detta gäller dock bara om inteckningarna beviljas i egendom som helt eller delvis omfattades av de dödade inteckningarna.
Enligt de regler som gällde före stämpelskattelagens införande medgavs skattefrihet bl a när ny inteckning beviljades inom ett år efter det att en tidigare inteckning, som helt eller delvis omfattade samma egendom, dödats eller annars upphört att gälla. Denna ettårsregel slopades emellertid när stämpelskattelagen infördes och ersattes av det nu gällande kravet på samtidig ansökan. Det huvudsakliga syftet med detta synes ha varit att komma till rätta med vissa tillämpningssvårigheter och kontrollproblem som ettårsregeln gav upphov till (jfr prop 1983/ 84:194 s 28). Det var således övervägande praktiska skäl som låg bakom införandet av kravet på samtidig ansökan. Under lagstiftningsarbetet synes det inte ha förekommit några överväganden om att även ställa krav på att dödning och nyinteckning skall ske på samma inskrivningsdag.
I förevarande mål har ansökan om dödning och nyinteckning kommit in till inskrivningsmyndigheten samtidigt. Med hänsyn härtill och med beaktande av vad som i övrigt anförts anser HovR:n att kravet i 22 § stämpelskattelagen på samtidig ansökan är uppfyllt. Den omständigheten att kommunens ansökan krävde viss komplettering påverkar inte denna bedömning. Även kravet att nyinteckningen skall beviljas i egendom som helt eller delvis omfattades av den dödade inteckningen är enligt HovR:ns mening uppfyllt (jfr NJA 1963 s 584).
Eftersom förutsättningarna för skattebefrielse enligt 22 § stämpelskattelagen således är uppfyllda, skall den sökta nyinteckningen beviljas.
HovR:n undanröjer inskrivningsmyndighetens beslut och återförvisar ärendet till inskrivningsmyndigheten för erforderlig handläggning.
HD
Kammarkollegiet överklagade och yrkade att HD skulle, med ändring av HovR:ns beslut, fastställa inskrivningsmyndighetens beslut. Kollegiet vidhöll sin ståndpunkt att lagens krav på samtidig ansökan innebar inte bara att ansökan om dödning och nyinteckning skall ges in samma dag utan också att de båda åtgärderna skall genomföras samma dag. Denna tolkning överensstämde enligt kollegiet med den uppfattning som redovisats i lagstiftningsärendet och som legat till grund för lagtextens avfattning och uppbyggnad.
Kommunen bestred ändring.
Domstolsverket avgav yttrande i målet. Verket förklarade sig anse att HovR:ns ställningstagande i ärendet stod i överensstämmelse med gällande lag och kunde inte ansluta sig till Kammarkollegiets inställning. Verket upplyste vidare att det från tekniska utgångspunkter inte fanns något hinder mot att samtliga ansökta inskrivningsåtgärder genomfördes på samma inskrivningsdag.
Betänkande
HD avgjorde målet efter föredragning.
Föredraganden, RevSekr Jacobsson, föreslog i betänkande följande beslut: Skäl: Enligt 22 § lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter krävs för att tidigare erlagd stämpelskatt skall få tillgodoräknas att dödning och nyinteckning sker på grund av samtidig ansökan. I prop 1983/84:194 s 28 anfördes som skäl för slopandet av ettårsfristen i hithörande fall att den inteckningsberättigade själv disponerade över inteckningsåtgärderna och att ett slopande av ettårsfristen borde medföra en väsentlig förenkling av inskrivningsmyndigheternas arbete. Som HovR:n anfört synes det inte ha förekommit några överväganden om att även ställa krav på att dödning och nyinteckning också skulle ske på samma inskrivningsdag.
Inskrivningsmyndigheten har motiverat sitt avslagsbeslut bl a med att dödning och nyinteckning inte kan ske på samma inskrivningsdag, Enligt 5 § lagen (1973:98) om inskrivningsregister kan ett ärende uppskjutas om det med hänsyn till beskaffenhet eller omfattning inte lämpligen kan företas till omedelbar prövning. Något utrymme att skjuta upp ett inkommet ärende enbart av datatekniska skäl medger emellertid inte lagen, se prop 1973:13 s 45. Av inhämtat yttrande från Domstolsverket har också framkommit att det i tekniskt hänseende inte finns något hinder mot att genomföra de sökta åtgärderna på samma inskrivningsdag. Inte heller i övrigt föreligger något hinder mot att erlagd stämpelskatt tillgodoräknas (jfr NJA 1963 s 584). HovR:ns beslut skall därför fastställas.
Domslut
HD:s avgörande. HD fastställer HovR:ns beslut.
HD (JustR:n Knutsson, Lars Å Beckman, Svensson, Thorsson, referent, och Regner) fattade följande slutliga beslut: HD fastställer HovR:ns beslut.
HD:s beslut meddelades d 7 nov 1997 (mål nr Ö 5816/96).