NJA 1998 s. 581

Ansökan av R.T. om tillstånd att adoptera styvdottern E.T., född 1984, inkom till Ludvika TR d 18 febr 1998.

I TR:ns protokoll över handläggningen av ärendet antecknades att barn- och ungdomsnämnden i Ludvika d 10 febr 1998 tillstyrkt adoptionen och att R.T. avlidit d 11 febr 1998.

Dödsboet efter R.T. överklagade i Svea HovR och yrkade bifall till R.T:s ansökan om adoption.

HovR:n (hovrättsråden Wiegert och Fergenius samt tf hovrättsassessorn Sundin, referent) anförde i beslut d 15 maj 1998: HovR:n, som anmärker att klagorätt i vart fall tillkommer R.T:s efterlämnade maka B.T., lämnar överklagandet utan bifall.

Dödsboet (ombud fd lagmannen P.G.) överklagade och yrkade att HD skulle bifalla adoptionsansökningen.

Ärendet föredrogs.

Föredraganden, RevSekr Johansson, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande beslut: Skäl. Frågan är om den i målet aktuella adoptionsansökningen kan bifallas trots att adoptanten R.T. avlidit innan TR:n behandlat ansökningen.

Som HovR:n funnit får dödsboet anses ha talerätt i målet.

I 4 kap 1 § FB föreskrivs att man eller kvinna må med rättens tillstånd anta adoptivbarn. Bestämmelsen innebär att detta tillstånd blir den rättsakt som konstituerar adoptionen och att adoptionen får verkan från tidpunkten för rättens beslut. Adoptionsinstitutets personliga natur medför att en adoption inte kan konstitueras efter det att adoptanten avlidit. På grund härav kan dödsboets talan inte bifallas.

HD (JustR:n Svensson, Thorsson, Victor, Pripp och Lundius, referent) fattade följande slutliga beslut: Skäl. Av bestämmelserna i 4 kap FB måste anses följa att ett giltigt beslut varigenom rätten lämnar tillstånd till adoption förutsätter att såväl adoptanten som adoptivbarnet lever vid tidpunkten för beslutet. Av handlingarna framgår att R.T. var avliden när TR:n tog ställning till hans ansökan om adoption av E.T.. Ändamålet med hans ansökan var sålunda förfallet. Den hade därför inte bort föranleda någon vidare åtgärd från TR:ns sida.