NJA 2000 s. 681
Sedan tilltalad i brottmål överklagat tingsrättens dom rörande ansvar inom föreskriven tid men först efter denna tid förklarat att överklagandet avsåg även ålagd skadeståndsskyldighet, har hovrätten avvisat överklagandet i skadeståndsdelen samt angivit att avvisningsbeslutet fick överklagas endast i samband med dom eller slutligt beslut i målet. Avvisningsbeslutet har ansetts utgöra ett slutligt beslut mot vilket talan kunnat föras särskilt.
O.D. dömdes d 17 dec 1999 av Huddinge TR för bl a misshandel till fängelse tre månader samt förpliktades att utge skadestånd till vissa målsägande. Överklagande skulle ske senast d 7 jan 2000. Den 4 jan 2000 inkom O.D. med ett överklagande till Svea HovR, vari han yrkade att HovR:n skulle frikänna honom från ansvar. I en kompletterande skrift, som inkom efter det att överklagandetiden löpt ut, anförde O.D. att överklagandet avsåg såväl straffansvar som betalningsansvar.
Målsägandena yrkade att HovR:n skulle avvisa O.D:s yrkande i skadeståndsdelen, varvid de gjorde gällande att TR:ns dom i den delen vunnit laga kraft eftersom överklagandet, i dess ursprungliga lydelse, endast avsåg domens "ansvarsdel".
HovR:n (hovrättslagmannen Sjögren samt hovrättsråden Möller; referent, och Thorsen) anförde i beslut d 17 mars 2000 i anledning av målsägandenas avvisningsyrkande: O.D:s ändringsyrkande i skadeståndsdelen har framställts först efter utgången av tiden för överklagande av TR:ns dom och kan därför inte upptas till prövning. HovR:n avvisar O.D:s överklagande i den delen.
Beslutet får överklagas endast i samband med överklagande av dom eller slutligt beslut i målet.
HD
O.D. (offentlig försvarare advokaten Staffan Bergqvist) överklagade och yrkade att HD skulle fastställa att han har rätt att överklaga HovR:ns beslut utan samband med överklagande av dom eller slutligt beslut angående åtalet. För det fall HD skulle finna att han har sådan rätt, yrkade O.D. att HD skulle meddela prövningstillstånd och undanröja HovR:ns avvisningsbeslut.
Målet föredrogs.
HD (JustR:n Magnusson, Munck, Blomstrand, Håstad, referent, och Lundius) anförde i protokollsbeslut d 19 dec 2000 bl a: TR:ns handläggning och dom avsåg dels åtal för brott, dels enskilda anspråk på grund av brotten. En lagakraftvunnen dom över åtalet får inte rättskraft rörande de enskilda anspråken (se Ekelöf, Rättegång III, 6 uppl 1994, s 168 f). Genom avvisningsbeslutet har HovR:n slutligt skilt de enskilda anspråken från sig. Därmed måste avvisningsbeslutet anses utgöra ett slutligt beslut (se 17 kap 1 § och 30 kap 1 § RB). Mot ett sådant beslut skall alltid, när rätt att överklaga beslutet föreligger, talan föras särskilt.
HovR:ns beslut att avvisa O.D:s överklagande av TR:ns dom rörande utdömda skadestånd har alltså kunnat överklagas utan samband med HovR:ns dom eller slutliga beslut rörande åtalet.
HD fastställer att O.D. har rätt att överklaga HovR:ns avvisningsbeslut utan samband med överklagande av dom eller slutligt beslut angående åtalet.
Överklagandet överlämnas till avdelning för tillståndsprövning.
HD:s beslut meddelades d 19 dec 2000 (mål nr Ö 1201-00).