lagen.nu

NJA 2001 s. 59

En efterlevande make har avstått från kvotdelar av sin rätt enligt ett inbördes testamente med förbehåll att delarna skulle tillfalla endast vissa av de i testamentet angivna sekundosuccessorerna. Dessa har trots förbehållet blivit dödsbodelägare genom avståendet.

Olle K. och Birgitta F. förde efter stämning å Sparbanken Sverige Aktiebolag och Nordbanken Aktiebolag vid Karlstads TR den talan som framgår av TR:ns dom.

TR:n (rådmännen Rubenson, Widlund och Ehn) anförde i dom d. 26 maj 1997: Genom inbördes testamente d. 9 sept. 1989 förordnade makarna Osten och Dolores K. bl.a. att den av dem som överlevde den andre skulle med fri förfoganderätt erhålla all den först avlidnes kvarlåtenskap. Testamentet föreskrev vidare att kvarlåtenskapen efter båda makarnas död skulle fördelas lika mellan sex namngivna personer, nämligen Osten K:s bror Olle K. och hans syster Birgitta F. samt Dolores K:s två söner och två systrar.

Osten K. avled d. 18 nov. 1993..1 bouppteckningen som förrättades d. 5-15 juli 1994 antecknades att Osten K. såsom dödsbodelägare efterlämnat efterlevande makan Dolores K. Vidare upptogs under rubriken "universella testamentstagare - syskon till den avlidne" Olle K. och Birgitta F. samt under rubriken "testamentariska efterarvingar" nyssnämnda två söner och två systrar till Dolores K. I en handling daterad d. 5 juli 1994, vilken fogades till bouppteckningen, förklarade Dolores K. att Osten K:s syskon, Olle K. och Birgitta F., skulle erhålla sitt arv efter henne och maken i enlighet med det inbördes testamentet som upprättats mellan dem med tillägget "att hennes önskan att arvet skulle utgå vid detta tillfälle" var att hon hade för avsikt att flytta till sitt hemland Spanien. Vid inregistreringen av bouppteckningen d. 8 sept. 1994 förklarade TR:n att Dolores K:s förklaring ej kunde anses vara ett sådant förbehållslöst arvsavstående som rätten kan ta hänsyn till vid skattläggningen.

Den 29 sept. 1994 betalade Sparbanken ut innestående medel 524 546 kr och 88 öre å dödsboets konto i Wermlandsbanken (nedan Nordbanken) och 38 900 kr å konto i Handelsbanken till Dolores K. I tredskodom d. 31 mars 1995 förpliktade TR:n Dolores K. att till envar av Olle K. och Birgitta F. utge en sjättedel (1/6) av den förmögenhetsmassa som består av de tillgångar och skulder som upptagits i bouppteckningen och som i denna värderats till 868 029 kr 32 öre. I domskälen anförde TR:n bl.a. att den av Olle K. och Birgitta F. åberopade handlingen innehåller en viljeförklaring av Dolores K. att till envar av dem utge vad i målet yrkats samt att viljeförklaringen klätts i skriftlig form och därför är bindande mellan parterna. Enligt uppgift avled Dolores K. d. 7 april 1995 i Spanien utan att efterlämna några tillgångar.

Birgitta F. och Olle K. har yrkat att Sparbanken och Nordbanken solidariskt skall utge 161 450 kr och 96 öre till envar av dem jämte ränta enligt 6 § räntelagen från d. 29 sept. 1994 till dess betalning sker.

Birgitta F. och Olle K. har därvid anfört: Bankerna har förfarit vårdslöst genom att Sparbanken utbetalat och Nordbanken medverkat till utbetalning av bankmedel till Osten K:s änka, Dolores K., trots att hon inte var behörig att göra uttaget. Bankmedlen tillhörde Osten K:s dödsbo. Dolores K. hade genom arvsavstående avstått en sjättedel av boets totala behållning till vardera Olle K. och Birgitta F. Genom arvsavståendet har kärandena blivit dödsbodelägare, varför Dolores K. inte ensam ägt företräda dödsboet. Arvsavståendet var skriftligt utformat, bindande och fogat till den bouppteckning Dolores K. företedde på Sparbanken. Nordbanken skulle ej ha medverkat till uttaget eftersom medlen överförts till Nordbanken för ett visst ändamål, nämligen bland annat att utbetala

vad som genom arvsavståendet tillkom kärandena. Under alla förhållanden skulle bankerna vägrat medverka till Dolores K:s uttag under hänvisning till innehållet i bouppteckningen och till denna fogade handlingar och till att Osten K:s egna bankmedel i Handelsbanken var överförda från denna bank till Wermlandsbanken i Grums för reglering av arvsavståendet. Bankernas agerande har vållat kärandena skador för vilka bankerna är skadeståndsskyldiga.

Sparbanken har bestritt käromålet. Sparbanken har därvid anfört: Banken har ej förfarit felaktigt vare sig uppsåtligt eller försumligt. Vid sitt besök på Sparbankens kontor d. 29 sept. 1994 företedde Dolores K. den inregistrerade bouppteckningen av vilken framgår att hon var ensam dödsbodelägare. Den till bouppteckningen fogade handlingen som påstås vara ett arvsavstående är inte giltigt som ett sådant utan är endast en bindande utfästelse om gåva. På grund härav var kärandena inte dödsbodelägare och Dolores K. företrädde dödsboet ensam.

Nordbanken har bestritt käromålet. Nordbanken har anfört: Nordbanken har inte gjort sig skyldig till någon försummelse. Banken har inte agerat vid uttaget på annat sätt än att man skyddat beloppet, det vill säga bekräftat att det funnits täckning för uttaget och reserverat beloppet för Sparbanken.

Birgitta F. och Olle K. har till utveckling av sin talan anfört: Vid bouppteckningsförrättningen d. 5 juli 1994 var närvarande förutom syskonen själva och bouppteckningsförrättaren Almer Berg, Dolores K., hennes halvsyster Maria del Carmen Medina Guitierrez, Gunilla Jäger såsom god man åt Dolores K., Marianne Lundqvist, tolken Cristian Vidal Badal, samt en icke kallad person vid namn Ramon Lopez Navas. Almer Berg upprättade i enlighet med Dolores K:s uttryckliga vilja det skriftliga arvsavståendet. Handlingen upprättades helt i samförstånd med övriga församlade på förrättningen. - - - Almer Berg skickade efter vissa kompletteringar den färdiga bouppteckningen till TR:n för registrering d. 25 juli 1994. När TR:n registrerat och skattlagt bouppteckningen översändes den till Länsstyrelsen i Karlstad. Den 29 sept. 1994 infann sig Dolores K. med ombud vid Länsstyrelsen varvid arvsskatten erlades och bouppteckningen medfördes. Samma dag fortsatte hon tillsammans med sitt ombud till Sparbanken i Karlstad där hon tog ut dödsboets innestående medel 524 546 kr och 88 öre å konto i Wermlandsbanken i Grums. Den 10 okt. 1994 flyttade Dolores K. till Spanien. Efter TR:ns tredskodom d. 31 mars 1995 försökte Olle K. och Birgitta F. finna eventuella tillgångar för att begära utmätning av dessa. Kronofogdemyndigheten genomförde under våren 1995 ett flertal fruktlösa försök att spåra eventuella tillgångar för utmätning. --- Olle K. fick genom en sjuksköterska som besökt Teneriffa beskedet att Dolores K. avlidit d. 7 april 1995. Kort tid därefter kontaktades konsulat och ambassad på platsen. Olle K. fick besked om att Dolores K. förbrukat sitt arv och ej efterlämnat några tillgångar. ---.

Sparbanken har till utveckling av sin talan anfört: Den 29 sept. 1994 kom en man in på Sparbankens kontor i Karlstad och presenterade sig som Dolores K:s juridiska ombud. Han företedde därvid bouppteckningen och makarnas inbördes testamente samtidigt som han bad banken att överföra makarnas medel från Wermlandsbanken. --- Det är enligt banken i och för sig riktigt att en skriftlig handling daterad d. 5 juli 1994 upprättats på Dolores K:s initiativ, enligt vilken maken Osten K:s syskon, Olle K. och Birgitta F., skulle erhålla sitt arv efter henne och maken i enlighet med makarnas inbördes testamente. Mot bakgrund av att makarnas inbördes testamente föreskrev att sex namngivna personer skulle erhålla arv efter dem är handlingen villkorad och därmed ej giltig som arvsavstående. I enlighet med TR:ns skattläggningsbeslut och senare meddelad tredskodom är handlingen att betrakta som en viljeförklaring - en gåvohandling. Dolores K. kunde ej avstå arv från sin egen del emedan hon fortfarande levde. Arvsavtal är i princip förbjudna enligt svensk rätt. Olle K. och Birgitta F. var ej dödsbodelägare i boet efter Osten K

Nordbanken har till utveckling av sin talan anfört: När Dolores K tog ut pengarna från dödsboets konto d. 29 sept. 1994 kontrollerade handläggande tjänsteman på Sparbanken det bankbokslösa kontot genom att ringa upp Nordbanken. Efter det att Nordbanken lämnat besked om behållningen - dvs. skyddat beloppet - betalade Sparbanken ut pengarna. Nordbanken kunde över huvud taget ej kontrollera behörigheten hos den som gjorde uttaget.

Förordnandet i det inbördes testamentet mellan makarna Osten K. och Dolores K. innebär att Dolores skulle erhålla hela kvarlåtenskapen efter Osten K. vid hans död och att hon sålunda var ensam delägare i dödsboet efter honom. Den rätt till hälften av boets behållning som Dolores K sålunda fick på grund av testamentet ägde hon avstå ifrån. För att kunna beaktas såsom ett avstående från rätt på grund av testamentet måste emellertid avståendet ha skett utan förbehåll. Avståendet får då den verkan att den eller de till testamentslotten närmast berättigade inträder i den avståendes ställe och blir då dödsbodelägare. Enligt testamentet skulle efter båda makarnas död kvarlåtenskapen fördelas med en sjättedel till vardera Olle K och Birgitta F. samt fyra släktingar till Dolores K. För att avstående av rätt på grund av testamentet i detta fall skall kunna anses som förbehållslöst måste avståendet göras till förmån för samtliga sex enligt testamentet berättigade efterarvingar. Dolores K:s viljeförklaring i den till bouppteckningen fogade handlingen innefattar ett avstående endast av en sjättedel till Olle K och Birgitta F. och kan därför ej beaktas såsom ett avstående av rätt på grund av testamentet. Genom hennes viljeförklaring har då ej heller Olle K. och Birgitta F. blivit delägare i dödsboet utan Dolores K. har även efter denna viljeförklaring varit ensam dödsbodelägare. Någon försummelse kan därför ej läggas bankerna till last då de på uppdrag av Dolores K. utbetalt dödsboets innestående bankmedel till Dolores K. Att dödsboets bankmedel överförts till Wermlandsbanken i Grums för att underlätta en utbetalning av medel till bl.a. Olle K. och Birgitta F. i enlighet med Dolores K:s viljeförklaring saknar härvidlag betydelse. Käromålen skall därför ogillas.

Domslut. Käromålen ogillas.

Olle K. och Birgitta S. (tidigare F.) överklagade i HovR:n för Västra Sverige och yrkade bifall till sin vid TR:n förda talan.

Sparbanken, nu FöreningsSparbanken Aktiebolag, och Nordbanken bestred ändring.

HovR:n (hovrättslagmannen Fernqvist, hovrättsråden Jönsson, referent, och Kragh Munck samt tf hovrättsassessorn Dehn) anförde i dom d. 10 nov. 1998: Domskäl. Frågan i målet gäller i första hand om Dolores K:s viljeförklaring utgör ett giltigt arvsavstående. På de av TR:n anförda skälen kan viljeförklaringen ej ses som ett sådant, varför Dolores K. även efter bouppteckningsförrättningen i juli 1994 varit ensam dödsbodelägare. Av detta följer som TR:n konstaterat att någon försummelse ej kan läggas bankerna till last och att TR:ns dom skall fastställas.

Domslut. HovR:n fastställer TR:ns dom.

Olle K. och Birgitta S. (ombud för båda advokaten Hans Lundberg) överklagade och yrkade att HD skulle bifalla käromålet. FöreningsSparbanken (ombud bankjuristen Bo Henningsson) och Nordbanken (ombud jur. kand. Åke Lindell) bestred ändring.

Olle K. och Birgitta S. åberopade utlåtande av professorn Anders Agell.

HD meddelade d. 13 mars 2000 prövningstillstånd i frågan om huruvida Olle K. och Birgitta S. på grund av Dolores K:s förklaring d. 5 juli 1994 blivit delägare i dödsboet efter Osten K. Frågan om meddelande av prövningstillstånd rörande målet i övrigt förklarades vilande.

Målet föredrogs.

Föredraganden, RevSekr Bergene, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande dom: Domskäl. Ett avstående från rätt till arv och rätt enligt testamente kan, om vissa förutsättningar är uppfyllda, ske utan att bli föremål för både arvs- och gåvobeskattning. En av de förutsättningar som skall vara uppfylld för att dylika gynnsamma skattekonsekvenser skall inträda, är att avståendet skall ha skett utan förbehåll avseende vem eller vilka som skall erhålla det avstådda.

Civilrättsligt är avståendet en benefik rättshandling som i flertalet fall har en gåvas rättsverkan. Avståendets civilrättsliga giltighet påverkas inte av huruvida det varit sådant att det, i skatterättsligt avseende uppfyllt förutsättningarna för ovan angiven fördelaktiga behandling.

Vad Dolores K avstått har varit del av den förmögenhetsmassa som tillkommit henne efter Osten K Något hinder mot ett dylikt avstående har inte förelegat.

Avståendet fullbordades i och med att det i skriftlig form företeddes vid bouppteckningsförrättningen, vid vilken Dolores K, Olle K och Birgitta S.

närvarade. Genom denna överlåtelse av kvotdelar i dödsboet blev Olle K - och Birgitta S. delägare i dödsboet efter Östen K

Vid denna utgång skall prövningstillstånd meddelas i den del av målet som förklarats vilande. Denna del av målet bör återförvisas till HovR:n. Domslut. HD förklarar att Olle K. och Birgitta S. på grund av Dolores K:s förklaring d. 5 juli 1994 blivit delägare i dödsboet efter Osten K

HD meddelar Olle K och Birgitta S. prövningstillstånd i den del deras ansökan därom förklarats vilande.

Med undanröjande av HovR:ns dom återförvisar HD målet till HovR:n för sådan förnyad prövning som föranleds av HD:s förklaring.

HD (JustR:n Gregow, Nyström, Munck, Victor, referent, och Lundius) beslöt följande dom: Domskäl. Makarna Osten och Dolores K. hade upprättat ett inbördes testamente enligt vilket den som överlevde den andre skulle erhålla den först avlidnes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Efter det att bägge makarna avlidit skulle kvarlåtenskapen fördelas lika mellan Osten K:s syskon Olle K och Birgitta S. samt två söner och två systrar till Dolores K. Osten K. avled före Dolores K.

I samband med bouppteckningsförrättningen, vid vilken bl.a. Olle K och Birgitta S. var närvarande, utfärdade Dolores K. en av bouppteckningsförrättarna bevittnad skrivelse enligt vilken Osten K:s syskon skulle erhålla sitt arv enligt det inbördes testamentet ("1/6-del till vardera arvtagaren") "vid detta tillfälle". I bouppteckningen antecknades att skrivelsen företetts vid förrättningen och skrivelsen bifogades också som bilaga till denna. Olle K. och Birgitta S. betecknades i bouppteckningen som universella testamentstagare medan de övriga i det inbördes testamentet angivna testamentstagarna angavs som testamentariska efterarvingar.

Olle K:s och Birgitta S:s talan grundar sig på att de genom Dolores K:s förklaring i den till bouppteckningen fogade skrivelsen blivit dödsbodelägare och att Dolores K därför inte varit behörig att ensam förfoga över dödsboets medel.

Av 18 kap. 1 § ÄB framgår att det ankommer på dödsbodelägarna att under boets utredning gemensamt förvalta den dödes egendom om det inte anordnats särskild dödsboförvaltning enligt 19 kap. ÄB. Dödsbodelägare är, förutom efterlevande make eller sambo, den dödes arvingar och universella testamentstagare. När Osten K. avled blev Dolores K. i överensstämmelse med testamentet ensam delägare i dödsboet efter honom.

Den som är dödsbodelägare har rätt att förfoga över sin andel i boet eller en kvotdel av denna genom överlåtelse. Den som förvärvat andelen eller kvotdelen träder då in som dödsbodelägare i stället för eller vid sidan av överlåtaren.

I målet har gjorts gällande att Olle K. och Birgitta S. inte blev dödsbodelägare genom Dolores K:s förklaring i den till bouppteckningen fogade skrivelsen eftersom det var fråga om ett avstående till förmån för endast två av testamentstagarna och att avståendet därför inte varit förbehållslöst.

Arvsavståenden och avståenden av rätt på grund av testamente har många gånger sin bakgrund i skattemässiga överväganden. Under vissa förutsättningar tas inte någon särskild gåvoskatt ut och arvsskatten blir ofta också lägre genom att skattskyldigheten flyttas från den avstående till den eller dem som blir berättigade till följd av avståendet. En förutsättning är att avståendet sker utan förbehåll avseende vem eller vilka som skall erhålla det som avståtts.

Huruvida ett avstående av arv eller rätt på grund av testamente givits en sådan utformning att det föreligger förutsättningar för en skattemässigt gynnsam bedömning saknar emellertid betydelse för bedömningen av om en civilrättsligt giltig överlåtelse föreligger. Om en sådan överlåtelse föreligger inträder förvärvaren som dödsbodelägare helt oberoende av den skatterättsliga bedömningen.

Dolores K. får i den berörda skrivelsen anses ha förklarat att hon till förmån för Olle K. och Birgitta S. avstod från en kvotdel av dödsboet efter Osten K. Överlåtelsen var fullbordad och det har inte åberopats något som ger anledning att bedöma överlåtelsen som ogiltig. Olle K. och Birgitta S. blev således delägare i dödsboet efter Osten K. till följd av Dolores K:s förklaring d. 5 juli 1994.

Vid denna bedömning skall prövningstillstånd meddelas också rörande målet i övrigt. Då dessa delar inte varit föremål för prövning i HovR:n bör målet återförvisas till HovR:n för fortsatt behandling.

Domslut. HD förklarar att Olle K. och Birgitta S. på grund av Dolores Ks förklaring d. 5 juli 1994 blivit delägare i dödsboet efter Osten K. HD, som meddelar prövningstillstånd i målet i övrigt, undanröjer HovR:ns dom och visar målet åter till HovR:n för fortsatt behandling.

HD:s dom meddelades d. 21 febr. 2001 (mål nr T 4973-98).

Metadata

Domstol
Högsta Domstolen
Avgörandedatum
2001-02-21
Målnummer
T4973-98
Rättsfall
NJA 1963 s. 57
Litteratur
Sökord
Dödsbodelägare
Arvsavstående
Testamente
Källa
Domstolsverket
Lagen.nu är en privat webbplats. Informationen här är inte officiell och kan vara felaktig | Ansvarsfriskrivning | Kontaktinformation