NJA 2003 not 28

Den 6:e. 28. (Ö 266-03) Framställning om utlämning till Bosnien och Hercegovina av S.C. Sedan ett ärende enligt lagen (1957:668) om utlämning för brott rörande utlämning till Bosnien och Hercegovina av S.C. överlämnats till HD meddelade HD 27/2 03 beslut. HD, som på anförda skäl fann att det förelåg sådana hinder mot ärendets prövning i förevarande skick som avses i 32:5 RB, beslutade enligt nämnda lagrum att ärendet skulle vila i avvaktan på hindrets undanröjande, se C 8 (red:s anm.). Efter att ha vänt sig till berörda myndigheter i Bosnien och Hercegovina överlämnade Justitiedepartementet till HD skrivelse från Bosnien och Hercegovinas ambassad med bifogade skrivelser från federala Högsta domstolen och federala Justitiedepartementet i Bosnien och Hercegovina samt dom från samma domstol. S.C. motsatte sig utlämning. RÅ anförde att de kompletterande uppgifterna klargör att S.C. har rätt till en ny rättegång där anklagelserna mot honom kan prövas på nytt. HD beslutade att återuppta det vilande ärendet.

HD:s yttrande: Som HD angett i det tidigare yttrandet har S.C. genom en utevarodom 5/6 02 av distriktsdomstolen i Bihac dömts för motsvarighet till mord till ”långvarigt fängelsestraff omfattande 30 år”. Eftersom det var oklart huruvida S.C. hade rätt till en ny rättegång där anklagelserna mot honom kunde prövas på nytt, anmälde HD frågan om åtgärd för införskaffande av kompletterande upplysningar från Bosnien och Hercegovina.

Av kompletterande handlingar som översänts från Bosnien och Hercegovinas ambassad framgår att federala Högsta domstolen i Bosnien och Hercegovina

15/1 03 avslagit S.C:s och andras överklaganden samt bekräftat den dom som meddelats av domstolen i Bihac. Vidare upplyses i handlingarna att det i artikel 402 i landets straffprocessordning föreskrivs att en person, som dömts i sin frånvaro, skall få en förnyad prövning så snart det infinner sig ett tillfälle för nämnda person att dömas på nytt och då vara närvarande vid processen, under förutsättning att den dömde eller hans försvarare ansöker om ny prövning inom ett år från den dag då den dömde fick kännedom om utevarodomen. Enligt federala Justitiedepartementet i Bosnien och Hercegovina finns det därför inga hinder mot att den straffrättsliga process i vilken S.C. dömdes i sin frånvaro underkastas förnyad prövning i enlighet med de villkor som fastställs i nämnda artikel, men beslut om detta skall fattas av första domstolsinstans, dvs. distriktsdomstolen i Bihac i detta fall. Av nämnda artikel, jämförd med artikel 395, framgår vidare att det efter utgången av ettårsfristen finns möjlighet till ny prövning av målet endast under förutsättning att det föreligger skäl för resning av domen.

S.C. har vidhållit sin uppfattning att det föreligger hinder mot utlämning. Han har nu uppgett att han fick kännedom om domen redan någon dag efter det att den meddelats - och inte, som han sagt förut, först efter gripandet i Sverige - och att det av tidsmässiga skäl inte är realistiskt att en ny rättegång kan komma till stånd. Vidare har han hävdat att det för personer med hans bakgrund inte finns någon rättvisa i Bosnien och Hercegovina, att hans rätt till ny rättegång kommer att manipuleras bort och att han kommer att dödas där. Han har också gjort gällande att fängelsestraffets stränghet strider mot den svenska rättsordningen och att det med hänsyn till hans ålder och familj med hustru och en treårig dotter i det landet skulle vara inhumant att utlämna honom.

Som framgår av det tidigare yttrandet i ärendet följer av 9 § 1 st. utlämningslagen att hinder mot utlämning på grundval av utevarodomen föreligger, om inte S.C. har rätt till en ny rättegång där anklagelserna mot honom kan prövas på nytt. En sådan rätt till förnyad prövning föreligger under förutsättning att han har ansökt om den senast ett år efter det att han fick kännedom om domen. Oavsett om han skall anses ha fått kunskap om domen i anslutning till att den meddelades eller först efter gripandet i Sverige, har han haft tillfälle att själv eller genom ombud ansöka om ny prövning inom ettårsfristen. Hinder enligt 9 § 1 st. utlämningslagen kan därför inte anses föreligga i hans fall.

Enligt 8 § utlämningslagen får utlämning inte beviljas, om den i det särskilda fallet på grund av den avsedda personens ungdom, hälsotillstånd eller personliga förhållanden i övrigt, med beaktande också av gärningens beskaffenhet och den främmande statens intresse, anses uppenbart oförenlig med humanitetens krav. S.C. är dömd för brott av mycket allvarlig beskaffenhet. Med hänsyn härtill får Bosnien och Hercegovina anses ha ett betydande intresse av att han utlämnas. Varken S.C:s personliga förhållanden eller de omständigheter som han anfört i övrigt är sådana att de kan anses utgöra hinder mot utlämning.

Inte heller i övrigt finns det enligt 1-10 §§ utlämningslagen något hinder mot den begärda utlämningen.