NJA 2004 not 62

A.R. ansökte vidKristinehamns tingsrättom stämning på staten och yrkade skadestånd enligt 3 kap. 2 § skadeståndslagen med 175 000 kr jämte ränta. Till grund för sitt yrkande anförde han att tingsrätten utan laga grund hade fattat beslut om tillstånd till hemlig kameraövervakning och buggning av hans bostad. Genom slutligt beslutden 19 juni 2003 avvisade tingsrättenhans ansökan, eftersom det ankommer på hovrätt att som första instans ta upp mål angående talan om ersättning med anledning av beslut av tingsrätt.

I skrift tillHovrätten för Västra Sverigeöverklagade A.R. tingsrättens beslut och yrkade att hovrätten skulle bifalla det yrkande han hade framställt vid tingsrätten. Han vidhöll vad han anfört i stämningsansökan och yrkade i komplettering till skriften att hovrätten skulle utfärda stämning och bifalla käromålet. Hovrätten, som fann att A.R:s påståenden uppenbart saknade grund och att dom i målet kunde meddelas utan stämning, ogillade käromålet genom dom den 19 september 2003.

A.R. yrkade i HD att stämning skulle utfärdas i målet och käromålet bifallas.

HD,dom på förslag av föredraganden:HD avslår överklagandet.