NJA 2005 not 29

Octomar Aktiebolags konkursbo mot M.O. och C.O. angående inskrivning av förvärv av skepp.

Den 7:e. 29.(Ö 1073-03) Octomar Aktiebolags konkursbo mot M.O. och C.O. angående inskrivning av förvärv av skepp.

Genombeslut den 2 september 2002 avslog Sjöfartsregistret en ansökan av Octomar Aktiebolag om inskrivning av förvärv av fritidsmotorsegelskeppet Windcatcher.

Stockholms tingsrättändrade genom beslut den 13 december 2002 Sjöfartsregistrets beslut och förordnade att Octomar skulle skrivas in i skeppsregistret som ägare till skeppet och att skeppets hemort skulle vara Helsingborg.

M.O. och C.O. yrkade iSvea hovrätt att hovrätten skulle undanröja tingsrättens beslut och visa målet åter till tingsrätten för ny handläggning eller, i andra hand, avslå Octomars ansökan om inskrivning av förvärv av skeppet och om ändring av skeppets hemort. Octomar bestred ändring. Hovrätten anförde i beslut den 25 februari 2003: Vare sig av ingivna handlingar i inskrivningsärendet eller eljest av utredningen i saken framgår att Octomar tagit skeppet Windcatcher i besittning efter ett avlämnande, frivilligt eller efter verkställighet. På grund härav och då det av Göteborgs tingsrätt den 3 april 2002 stadfästa förlikningsavtalet inte heller kan ges den entydiga innebörden att förvärvet har fullbordats innan parternas ömsesidiga prestationer enligt avtalet fullgjorts, har Octomar inte styrkt sitt förvärv på sätt föreskrivs i 2 kap. 23 § 1 st. 3 sjölagen (1994:1009). Hovrätten undanröjer därför tingsrättens beslut, i följd varav Sjöfartsregistrets beslut skall stå fast.

Octomar yrkade att HD med ändring av hovrättens beslut skulle fastställa tingsrättens beslut att skriva in Octomars förvärv av Windcatcher i sjöfartsregistret och ändra skeppets hemort till Helsingborg. Sedan Octomar försatts i konkurs hade bolagets talan med stöd av 3 kap. 9 § konkurslagen övertagits av konkursboet. M.O. och C.O. bestred ändring.

Föredraganden föreslog att HD skulle meddela följande beslut. Skäl. Av 2 kap. 4 § 1 st. sjölagen (1994:1009) följer att den som förvärvat ett skepp är skyldig att söka inskrivning av förvärvet. Om förvärvet är förenat med äganderättsförbehåll eller villkor som är att jämställa med ett sådant förbehåll, har förvärvaren enligt lagrummets 4 st. rätt till inskrivning av sin villkorliga äganderätt. Någon inskrivningsplikt föreligger inte för ett sådant ofullbordat förvärv. En ansökan om inskrivning skall enligt 2 kap. 23 § 3 sjölagen avslås, om sökanden inte styrker sitt förvärv.

Dessa bestämmelser överensstämmer i sak med motsvarande bestämmelser i 1891 års sjölag (se prop. 1993/94:195 s. 181). Av förarbetena till ändringar i 14 § i 1891 års sjölag framgår att säljarens köprättsligt grundade rätt att häva köpet i dessa sammanhang skall jämställas med ett äganderättsförbehåll (se NJA II 1975 s. 174). Så länge säljaren har hävningsrätt anses förvärvet således ofullbordat, även om inte något särskilt förbehåll gjorts. Av 54 och 55 §§köplagen framgår att om inget annat avtalats har säljaren före besittningsövergången rätt att häva köpet dels på grund av dröjsmål med betalningen och dels på grund av bristande medverkan från köparens sida.

Mot bakgrund av den köprättsliga regleringen presumeras köparens äganderätt till ett förvärvat skepp vara villkorlig fram till det avtalade leveranstillfället. Från inskrivningsrättslig synpunkt skall således ett förvärv av skepp som ännu inte kommit i köparens besittning anses ofullbordat, om det inte klart framgår av avtalet att säljaren redan före leveransen frånhänt sig rätten att häva köpet (se NJA II 1975 s. 174).

I likhet med hovrätten finner HD inte visat att besittningen till skeppet Windcatcher övergått på Octomar efter parternas förlikning som stadfästes av Göteborgs tingsrätt den 3 april 2002.

Avgörande för frågan om Octomar kan anses ha styrkt sitt förvärv i sjölagens mening är således om förlikningsöverenskommelsen skall tolkas så att säljarna genom avtalet eftergett sin rätt att häva köpet. Parterna har på denna punkt olika uppfattning om avtalstextens innebörd.

I fråga om avtalets ordalydelse och systematiska uppbyggnad kan följande konstateras. P. 1 reglerar C.O:s och M.O:s skyldighet att avlämna fartyget. Octomars förpliktelse att vid avlämnandet betala köpeskillingen anges i p. 2. Härefter föreskrivs i p. 3 att fartyget Windcatcher vid avlämnandet skall inspekteras, och att det då förutsätts vara i samma skick som då det avseglade den 29 september 2001. P. 4 lyder: ”Med denna uppgörelse är parternas samtliga mellanhavanden i detta mål slutligt reglerade. Octomar Aktiebolags köp av Windcatcher är därigenom fullbordat.” Slutligen regleras i p. 5 fördelningen av rättegångskostnaderna.

Den första meningen i p. 4 är en standardfras i förlikningsöverenskommelser. Av denna följer att parterna inte har några andra rättigheter eller förpliktelser i anledning av tvisten än dem som framgår av överenskommelsen. När det gäller den andra meningen har parterna olika uppfattningar om tolkningen. M.O. och C.O. har gjort gällande att köpet skulle fullbordas då parterna hade fullgjort sina respektive förpliktelser enligt p. 1–3, medan Octomars konkursbo har hävdat att innebörden är att köpet fullbordades redan i och med att förlikning träffades.

Klausulens placering i avtalet ger intryck av att ”därigenom” syftar på parternas förlikningsöverenskommelse och inte på fullgörelsen av de ömsesidiga förpliktelserna. Om avsikten var att Octomars äganderätt skulle vara villkorlig fram till dess köpeskillingen betalades, borde klausulen ha placerats under p. 2. Eftersom köparens hävningsrätt saknar betydelse för frågan om ett förvärvs fullbordan i inskrivningsrättslig mening, kan avtalet knappast ges den tolkningen att äganderättens övergång var beroende av att fartyget vid den i p. 3 angivna inspektionen visade sig vara i avtalat skick. Således kan inte förvärvets fullbordan anses beroende av att samtliga villkor i p. 1–3 blev uppfyllda. Mot denna bakgrund är den mest rimliga tolkningen av klausulen att säljarna avstod från hävningsrätt och att köparen förvärvade full äganderätt till skeppet redan genom förlikningen.

HD finner således att den stadfästa förlikningsöverenskommelsen har den innebörden att Octomars förvärv fullbordades då uppgörelsen träffades. Ansökan om inskrivning av förvärvet och ändrad hemort skall därför bifallas.

Avgörande. Med ändring av hovrättens beslut förordnar HD att Octomar AB:s förvärv av skeppet Windcatcher skall inskrivas i sjöfartsregistret och skeppets hemort ändras till Helsingborg.

HD:s beslut. Skäl. Enligt 2 kap. 4 § sjölagen (1994:1009) skall den som har förvärvat äganderätt till ett skepp söka inskrivning av sin rätt. Om förvärvet är ofullbordat, dvs. förenat med äganderättsförbehåll eller villkor som är att jämställa med sådant förbehåll, har förvärvaren rätt men inte skyldighet till inskrivning av sin villkorliga äganderätt. En ansökan om inskrivning av rätt till skepp skall enligt 2 kap. 23 § 1 st. 3 sjölagen avslås om sökanden inte styrker sitt förvärv.

I sin anmälan till Sjöfartsregistret den 15 september 2001 har Octomar som fångeshandling åberopat en skriftlig bekräftelse, daterad den 15 september 2001, av ett köpeavtal mellan M.O. och C.O. å ena sidan och Octomar å andra sidan. I bekräftelsen har bl.a. angetts att köpet var till fullo betalt och att äganderätten fullt ut övergått på köparen. I inskrivningsärendet gjorde emellertid säljarna gällande att bekräftelsen var förfalskad och att äganderätten inte övergått till köparen. Såväl köpare som säljare väckte därefter talan och gjorde var för sin del gällande bättre rätt till skeppet. Det ledde till att beslut i inskrivningsärendet uppsköts vid flera tillfällen. Sedan denna äganderättstvist bilagts genom ett av tingsrätten den 3 april 2002 stadfäst förlikningsavtal kompletterade Octomar sin anmälan till Sjöfartsregistret med förlikningsavtalet.

Frågan i målet är om Octomar har styrkt sitt förvärv av skeppet i enlighet med sin ursprungliga anmälan samt om detta förvärv i så fall fullbordats genom förlikningsavtalet.

Av förarbetena till sjölagen framgår att reglerna om inskrivningsplikt och inskrivningsrätt skall tillämpas så att köpet fram till det avtalade leveranstillfället skall presumeras vara ofullbordat och att det således måste klart framgå att avtalet innebär att säljaren redan före leveransen frånhänt sig rätten att häva köpet och behålla skeppet, för att fullbordat köp skall anses föreligga (se NJA II 1975 s. 174 och prop. 1993/94:195 s. 181).

Av utredningen i ärendet framgår att parterna tvistat om överlåtelsen av skeppet under lång tid och att löften om betalning av köpeskillingen och leverans av båten inte infriats vid flera tillfällen. Det framstår mot denna bakgrund som osannolikt att säljarna genom förlikningsavtalet frånhänt sig rätten att häva det omtvistade köpet och behålla skeppet om betalning inte erlades på avtalad tid. Med hänsyn härtill och till utredningen i övrigt kan Octomar inte i enlighet med den åberopade fångeshandlingen av den 15 september 2001 tillsammans med det i ärendet ingivna förlikningsavtalet anses ha styrkt sitt förvärv av skeppet. Överklagandet skall således avslås.

Avgörande. HD avslår överklagandet.