NJA 2005 not 5

Riksåklagaren mot H.S., J.S. och T.P. angående resning.

Den 1:a. 5.(Ö 1834-04) Riksåklagaren mot H.S., J.S. och T.P. angående resning.

Genom dom den 3 februari 2004 dömde Hovrätten för Övre Norrland H.S., J.S. och T.P. samt den medtilltalade P.N. för bl.a. grov misshandel. Hovrätten fann därvid att vad tingsrätten förordnat om kostnader för blodprov och rättsintyg skulle stå fast. Detta innebar att de ålades att till staten utge ersättning för blodprovskostnader envar med 200 kr samt att solidariskt utge ersättning för rättsintyg med 1 000 kr. I anslutning till att H.S. genom samma dom dömdes även för ett annat misshandelsbrott ålades han att utge ersättning till staten för rättsintyg med 1 000 kr.

Endast P.N. överklagade hovrättens dom. Genom beslut den 1 mars 2005 ändrade HD i mål B 911-04 hovrättens dom på det sättet att P.N. befriades från skyldigheten att utge ersättning till staten för kostnader för blodprov och rättsintyg (se referat nr 16).

Riksåklagaren ansökte i anslutning till nämnda mål om resning för H.S., J.S. och T.P. och yrkade att de skulle befrias från den av hovrätten ålagda ersättningsskyldigheten för blodprovskostnad och kostnad för rättsintyg.

H.S., J.S. och T.P. bereddes tillfälle att yttra sig över resningsansökan. T.P. förklarade sig inte ha något att anföra i saken. H.S. och J.S. avhördes inte.

HD, beslutpå förslag av föredraganden.Riksåklagaren har till stöd för resningsansökningen anfört i huvudsak följande. Enligt 31 kap. 1 § 1 st. RB skall den tilltalade, om han döms för brottet i ett mål där åklagaren för talan, ersätta staten vad som enligt rättens beslut betalats av allmänna medel i ersättning till försvarare samt för kostnaden att hämta honom till rätten och för sådan kostnad för blodprovstagning och blodundersökning som avser honom själv och som har gjorts för utredning om brottet. Före den 1 december 1997 innehöll paragrafen även en regel av innebörden att den tilltalade, i mål där åklagaren för talan, skulle ersätta staten för bevisning under förundersökningen. Numera finns alltså inte någon möjlighet att ålägga den tilltalade betalningsskyldighet för andra beviskostnader än för blodundersökning. Det saknas således rättslig grund för att ålägga H.S., J.S. och T.P. ersättningsskyldighet till staten för kostnaden för rättsintyg. Beträffande blodprovskostnaderna har upplysts att det aldrig togs något blodprov på de misstänkta och att kostnaderna avsåg läkarundersökning för att utreda om de hade några skador som kunde vara av intresse för utredningen. Således saknas rättslig grund för att ålägga de tilltalade ersättningsskyldighet till staten även i detta avseende. Den rättstillämpning som ligger till grund för domen får anses uppenbart strida mot lag.

På de av riksåklagaren anförda skälen skall resning beviljas i målet och de tilltalade befrias från ersättningsskyldighet till staten avseende kostnaderna för blodprov och rättsintyg.

HD beviljar enligt 58 kap. 2 § 5 RB den sökta resningen och ändrar med stöd av 58 kap. 7 § 1 st. andra meningen RB hovrättens dom på så sätt att H.S., J.S. och T.P. befrias från skyldigheten att utge ersättning till staten för kostnader för blodprov och rättsintyg.