NJA 2008 not 64

Den 19:e. 64.(Ö 4298-08) Framställning om utlämning till Albanien av Z.H., medborgare i Albanien.

Albaniens justitieministerium begärde i en framställning daterad den 24 april 2008 att Z.H. skulle utlämnas till Albanien. Till stöd för framställningen åberopades ett häktningsbeslut meddelat den 16 juli 2004 och en utevarodom meddelad den 3 april 2008 som inte har vunnit laga kraft, båda från domstolen i första instans i Tirana. Enligt beslutet och domen har Z.H. häktats och dömts för ”mord under försvårande omständigheter på en eller flera personer” och ”olovligt bruk av krigsvapen som medfört svåra följder”. Brotten uppges ha begåtts den 2 april 2002 i Tropojadistriktet i Albanien.

Sedan ärendet överlämnats till riksåklagaren enligt lagen (1957:668) om utlämning för brott (utlämningslagen) och utredning verkställts överlämnade riksåklagaren enligt 17 § samma lag ärendet jämte eget yttrande till HD.

Z.H. motsatte sig utlämning.

HD:s yttrande,i huvudsaklig överensstämmelse med föredraganden.De gärningar som avses med häktningsbeslutet och utevarodomen motsvaras i svensk rätt av mord och grovt vapenbrott. Det föreligger därmed inte något hinder mot utlämning på grund av vad som enligt 4 § utlämningslagen krävs i fråga om brottens svårhetsgrad.

Z.H. har förnekat de påstådda gärningarna och har anfört i huvudsak följande. Rättegången mot henne i Albanien är en skenrättegång, utan förankring i verkligheten. Den politiska ledningen i Albanien försöker tysta henne och hindra henne från att avslöja den brottslighet som premiärministern begått. Premiärministern önskar oskadliggöra hela hennes familj. En av hennes bröder har mördats av hantlangare till premiärministern. Om hon utlämnas till Albanien kommer hon att torteras, förnedras och slutligen mördas.

Av utredningen i ärendet framgår att Z.H. anser att hon löper risk för att utsättas för sådan förföljelse som avses i 7 § utlämningslagen och att en utlämning av henne till Albanien dessutom skulle strida mot humanitetens krav enligt 8 § samma lag. Hon har även gjort gällande att det föreligger hinder mot utlämning enligt artikel 3 i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen).

Riksåklagaren har anfört att utredningen inte ger stöd för att Z.H. vid en utlämning till Albanien riskerar att utsättas för en sådan förföljelse som avses i 7 § utlämningslagen. Han har även ansett att hennes personliga förhållanden inte är sådana att de utgör hinder mot utlämning enligt 8 § utlämningslagen.

Riksåklagaren har emellertid anfört att hinder mot utlämning föreligger enligt artikel 3 Europakonventionen. Som grund för sin inställning har han framhållit att Z.H:s familj tidigare utsatts för flera allvarliga våldsdåd i Albanien (bl.a. har fyra av hennes bröder dödats), att även Z.H. riskerar att utsättas för sådan omänsklig behandling som avses i bestämmelsen och att de albanska myndigheterna inte kan skydda henne.

Albanien har liksom Sverige anslutit sig till den europeiska utlämningskonventionen. På grund härav skall det av domstolen i Tirana meddelade häktningsbeslutet enligt 9 § utlämningslagen godtas om det inte framgår att beslutet är uppenbart oriktigt. Vad Z.H. har anfört angående de brott som misstanken avser innebär inte att det kan anses framgå i ärendet att beslutet är uppenbart oriktigt.

Utredningen i ärendet ger inte stöd för uppfattningen att det skulle föreligga hinder mot utlämning enligt 7 eller 8 § utlämningslagen.

Inte heller i övrigt finns det något hinder mot utlämning enligt 1–10 §§utlämningslagen.

Migrationsverket har funnit att Z.H. är att anse som skyddsbehövande och att albanska myndigheter sannolikt saknar förmåga att skydda henne.

HD fann i rättsfallet NJA 2007 s. 574 att det förelåg hinder mot utlämning av Z.H:s bror, H.H., eftersom det – mot bakgrund av att flera nära anhöriga utsatts för allvarliga våldsdåd – bedömdes som sannolikt att han själv löpte en allvarlig risk att i Albanien utsättas för behandling som stred mot artikel 3 Europakonventionen och att det fanns fog för bedömningen att de albanska myndigheterna inte skulle kunna ge honom erforderligt skydd.

Enligt HD:s uppfattning ger utredningen i ärendet stöd för slutsatsen att även Z.H. löper en allvarlig risk för att i Albanien utsättas för en behandling som strider mot artikel 3 Europakonventionen. Utrikesdepartementets rapport för år 2007 om de mänskliga rättigheterna i Albanien och övrig utredning ger också stöd för bedömningen att de albanska myndigheterna inte kommer att kunna ge henne erforderligt skydd.

HD finner därför att det föreligger hinder mot utlämning enligt artikel 3 Europakonventionen.