NJA 2009 not 61

Den 13:e. 61.(Ö 1188-09) Överklagande av T.K. angående inträde i Sveriges advokatsamfund.

Styrelsen för Sveriges advokatsamfundavslog i beslutden 30 januari 2009 T.K:s ansökan om inträde i samfundet då hon inte ansågs ha styrkt sin lämplighet att utöva advokatverksamhet. Beslutet var enhälligt.

T.K. yrkade att HD skulle förklara henne berättigad till inträde i Sveriges advokatsamfund.

Advokatsamfundets styrelse avstyrkte bifall till överklagandet.

HD(justitieråden Torgny Håstad, Anna Skarhedoch Lena Moore): Beslut. Skäl.Advokatsamfundets styrelse har till stöd för sin ståndpunkt anfört att T.K. i ärendet har åberopat ett relativt stort antal referenser men att det kan konstateras att ovanligt många – tio advokater och en domstol – har riktat kritik mot hennes sätt att utföra sina uppdrag. Styrelsen anser att innehållet i och omfattningen av de yttranden i vilka kritik har framförts är av sådant slag att T.K. för närvarande inte kan anses ha styrkt sin lämplighet; vad som under lämplighetsutredningen uttalats i positiv riktning uppväger inte den kritik som har framförts mot henne.

T.K., som under hela kvalifikationsperioden haft egen rörelse, har i ärendet uppgett nästan 90 referenter, varav drygt 60 inkommit med yttrande. Av dessa har drygt 35 tillstyrkt, förklarat sig inte ha någon erinran mot eller rekommenderat att hon beviljas inträde i advokatsamfundet. En rådman och tio advokater, varav två gemensamt, har emellertid uttalat sig kritiskt mot henne. T.K. har i sitt överklagande bemött den framförda kritiken och dessutom hänvisat till vad hon anfört hos samfundet.

Vid förhandlingen inför HD har vidare, på hennes begäran, två rådmän lämnat upplysningar per telefon.

HD konstaterar beträffande den framförda kritiken till att börja med följande. Att T.K. av en advokat uppfattades som orutinerad i en process som pågick så lång tid tillbaka som under åren 2003–2004 bör inte beaktas i ärendet. Vidare bör bortses från den kritik som en annan advokat – som själv inte haft något att invända mot T.K:s agerande i ett pågående mål om barns boende och umgängesrätt – har uppgett att hennes huvudman framfört mot hur T.K. agerat i sin egenskap av motpartsombud.

När det gäller övriga anmärkningar gör HD följande bedömning.

En rådman har i yttrande den 22 april 2008 uppgett följande. T.K. företräder käranden i ett pågående mål om återgång av gåva. T.K. gjorde vid muntlig förberedelse ett något osäkert intryck. Vidare har hon varit sen att efterkomma tingsrättens olika förelägganden. T.K. har uppgett att det är riktigt att hon vid ett tillfälle besvarade ett föreläggande från tingsrätten en dag för sent. Hon har till bemötande av kritiken i övrigt ingett förelägganden, dagboksanteckningar samt protokoll från muntlig förberedelse. Av dessa framgår att hon i övrigt inkommit med begärda skrifter i målet inom svarstiden.

En advokat har i yttrande den 15 maj 2008 uppgett bl.a. följande. Hon var ombud i tingsrätten i ett mål om underhåll till barn där dom meddelades i februari 2008. T.K. företrädde den bidragsskyldige. Målet var av relativt komplicerad art och krävde god kunskap i ämnet familjerätt. Vid huvudförhandlingen i tingsrätten skötte T.K. i det stora hela sin klients talan väl. Vissa mindre missar i processkunskap kunde dock konstateras, särskilt avseende förhör med eget vittne samt motförhör. Det hade även varit önskvärt att T.K., i samband med att parterna förde förlikningsförhandlingar, agerat tydligare i förhållande till sin klient och verkade för en förlikning. I övrigt har T.K. varit professionell och trevlig i sitt bemötande. T.K. har till bemötande av kritiken uppgett att det är riktigt att hon gick utanför bevistemat när hon förhörde eget vittne. Detta berodde på en tankemiss i den pressade situationen och inte på att hon saknade kunskap om bevistemats betydelse i rättegången. Hon har vidare uppgett att hon verkade kraftigt för en förlikning gentemot sin klient, som hade en inte särskilt hög taxerad inkomst samt försörjningsplikt mot make, och att det underhåll som fastställdes av tingsrätten var högre än praxis gav vägledning om, varför domen överklagades. Det framgår inte av utredningen i ärendet att hennes påstådda brister under förlikningsförhandlingarna skulle ha varit till någon nackdel för hennes klient. T.K. har pekat på att den rådman som dömde i målet lämnat positivt yttrande om henne. Av handlingarna framgår att denne inte haft någon erinran mot T.K:s ansökan om inträde i samfundet.

En advokat har i yttrande den 10 oktober 2008 riktat skarp men samtidigt svepande och onyanserad kritik mot T.K:s person och agerande som motpartsombud i en pågående tvist om underhållsbidrag till barn. HD konstaterar att T.K. utförligt bemött kritiken så långt det låtit sig göras och att domaren i det aktuella målet i sitt yttrande uppgett att hon inte har några anmärkningar mot T.K:s sätt att företräda sin huvudman inför rätten och att T.K. enligt hennes uppfattning, i detta och andra mål där hon uppträtt, företrätt sina huvudmän på ett ändamålsenligt sätt.

En advokat har i yttrande den 7 maj 2008 riktat kritik mot T.K. för hennes sätt att sköta en tvist där T.K. själv var part såsom innehavare av en juristfirma och där hon inledningsvis företräddes av ett ombud. HD konstaterar att kritiken, bedömd utifrån det i ärendet ingivna materialet, framstår som obefogad och att domaren i det aktuella målet vid telefonförhör inför HD förklarat sig inte ha några anmärkningar mot T.K:s sätt att sköta målet.

En advokat har i yttrande den 4 maj 2008 riktat kritik mot utformningen av de yrkanden som T.K., i egenskap av motpartsombud, framställde i ett mål om vårdnad och underhåll. Han har vidare uppgett att de hade många kontakter per telefon och skriftligen för att söka överenskommelse före huvudförhandlingen och att hennes bemötande i övrigt var korrekt och kompetent. HD konstaterar, såvitt gäller frågan om framställda yrkanden, att vad advokaten anfört, såvitt framgår av handlingarna, inte utgör grund för kritik mot T.K.

En advokat har i yttrande den 23 april 2008 riktat kritik mot T.K. under påstående att hon, som motpartsombud i ett mål mellan två tidigare sambor rörande krav på ytterligare andel i försäljningslikvid vid avyttring av fastighet, på grund av bristande juridiska kunskaper skulle ha orsakat att tvisten blev onödigt omfattande. HD konstaterar att domaren i det aktuella målet vid telefonförhör inför HD förklarat sig inte ha några anmärkningar mot T.K:s sätt att sköta målet.

En advokat har i yttrande den 24 april 2008 uppgett att hon inte har några anmärkningar mot T.K:s sätt att som motpartsombud i ett pågående bodelningsärende företräda och tillvarata sin klients intressen och bemöta motpart och motpartombud. Hon har emellertid angett att hon några månader tidigare blivit kontaktad av en kvinna som företräddes av T.K. i ett familjerättsligt ärende och som var missnöjd med ärendets handläggning. Enligt advokaten skulle T.K. i det aktuella ärendet ha missat att betala en ansökningsavgift vilket försenat ärendets handläggning samt under tre månader ha underlåtit att hålla kontakt med huvudmannen och driva ärendet framåt. T.K. har förklarat att det är riktigt att hon missade att betala ansökningsavgiften och att detta berodde på att hon felaktigt hade uppfattat det som att tingsrätten i sina system kunde se att hon var förordnad som rättshjälpsbiträde och därmed inte skyldig att betala ansökningsavgift. HD konstaterar att hennes förbiseende inte medförde någon rättsförlust för klienten. Den aktuella klienten och hennes gode man har i ett i detta ärende ingivet yttrande förklarat att de inte är missnöjda med T.K:s handläggning av faderskapsärendet.

Två advokater har i ett gemensamt yttrande den 6 maj 2008 riktat kritik mot T.K. i hennes egenskap av motpartsombud i två pågående ärenden av familjerättslig karaktär och därvid gjort gällande att hon alltför ofta uppträtt med dåligt omdöme. Det som konkret anförts är dels att hon i en skrivelse i november 2007 krävde ett skriftligt besked följande dag, vid äventyr att hon skulle ansöka om en bodelningsförrättare, dels att hon utan att först kontakta motpartsombudet dels sände ett brev till motpartens arbetsgivare med begäran om att få vissa verifikationer utlämnade, med en skrivning som kunde uppfattas som ett slags förtäckt hot, dels begärde ett editionsföreläggande i tingsrätten avseende föreläggande för två banker att lämna ut motpartens kontoutdrag. T.K. har medgett att hon handlade fel när hon sände brevet till motpartens arbetsgivare utan att först ta kontakt med ombudet men har bemött kritiken i övrigt. Att hon begärde ett editionsföreläggande hos tingsrätten, som tingsrätten för övrigt biföll, utan att dessförinnan tillskriva motpartsombudet har hon förklarat med att saken brådskade eftersom parterna redan hade lämnat slutlig bevisuppgift och målet skulle sättas ut till huvudförhandling. Att hon begärde skriftligt besked i ett bodelningsärende redan dagen efter det att skrivelsen ankom till advokatbyrån måste enligt T.K. ses i sitt sammanhang, nämligen att motpartens advokat under lång tid inte hade besvarat skrivelser i ärendet.

Det åligger den som förvägrats inträde i advokatsamfundet att styrka sin lämplighet. I rättsfallet NJA 1991 s. 232 har framhållits att med hänsyn till samfundets ställning och erfarenheter dess bedömning av lämplighetsfrågan, särskilt när den är enhällig, bör tillmätas stor betydelse vid överklagande. Samfundets beslut bör således ändras endast om utredningen visar att de anmärkningar som samfundets beslut grundats på inte har den omfattning eller den styrka som samfundet har utgått från eller om det annars står klart att anmärkningarna inte kan tillmätas den betydelse som har skett vid dess prövning eller om något annat särskilt förhållande föranleder det.

I sin skriftliga förklaring över T.K:s överklagande och vid förhandlingen inför HD har styrelsen åberopat samtliga de anmärkningar som redovisats i det föregående, således även de anmärkningar som enligt vad HD ovan konstaterat är av sådan beskaffenhet att de över huvud taget inte bör beaktas i ärendet. Öviga anmärkningar framstår i flera fall som ogrundade. I de fall där det framgår att kritiken har fog har T.K. vidgått att hon har gjort fel. Hon har lämnat godtagbara förklaringar såvitt gäller dessa och övriga anmärkningar, bl.a. genom de upplysningar som två rådmän muntligen lämnat inför HD. Att det i några yttranden utan närmare precisering har anmärkts att T.K. framstår som något osäker kan inte tillmätas någon avgörande betydelse.

HD finner mot bakgrund av det som redovisats att de anmärkningar som styrelsens beslut grundats på inte kan tillmätas den betydelse som har skett vid prövningen utan uppvägs av de många positiva yttranden som lämnats om henne. T.K. får således anses ha styrkt sin lämplighet att utöva advokatverksamhet. Hennes överklagande ska därför bifallas.

Avgörande.Med ändring av styrelsens beslut förklarar HD T.K. berättigad att vinna inträde i Sveriges advokatsamfund.

Referenten, justitierådetLeif Thorsson, med vilken justitierådet Johan Munckförenade sig, var av skiljaktig mening och anförde: Styrelsen för Sveriges advokatsamfund har i det överklagade beslutet avslagit T.K:s inträdesansökan då hon inte hade styrkt sin lämplighet att utöva advokatverksamhet. Beslutet var enhälligt. Stockholmsavdelningen av samfundet hade, enligt styrelsens uppgift likaså enhälligt, avstyrkt ansökningen.

Hos HD har styrelsen anfört att T.K. hade åberopat ett relativt stort antal referenser men att det kunde konstateras att ovanligt många – inte mindre än tio advokater och en domstol – hade riktat kritik mot hennes sätt att utföra sina uppdrag. Styrelsen anser att innehållet i och omfattningen av de yttranden vari kritik framförts är av sådant slag att T.K. för närvarande inte kan anses ha styrkt sin lämplighet; vad som under lämplighetsutredningen uttalats i positiv riktning uppväger inte kritiken.

T.K. har i sitt överklagande behandlat den av referenser framförda kritiken och dessutom hänvisat till vad hon anfört hos samfundet.

Det åligger enligt stadgad praxis den som söker inträde i advokatsamfundet att styrka sin lämplighet. HD har i tidigare ärenden av detta slag framhållit att samfundets egen bedömning i intagningsärenden, särskilt när den är enhällig, med hänsyn till samfundets ställning och erfarenheter bör tillmätas stor betydelse vid överklagande. Mot denna bakgrund bör enligt praxis samfundets beslut i lämplighetsfrågan frångås endast om utredningen visar att de anmärkningar som samfundets beslut grundats på inte har den omfattning eller den styrka som samfundet har utgått från eller om det annars står klart att anmärkningarna inte kan tillmätas den betydelse som har skett vid dess prövning eller om något annat särskilt förhållande föranleder det. (Se bl.a. NJA 1991 s. 232.)

De anmärkningar som styrelsen åberopat är inte var för sig av särskilt allvarlig beskaffenhet och de framstår i några fall som ogrundade. De leder emellertid till en viss osäkerhet om huruvida T.K. kan anses lämplig som ledamot av advokatsamfundet. På grund härav kan det inte anses att hon – åtminstone för närvarande – har styrkt sin lämplighet. Hennes överklagande kan därför inte vinna bifall.

På grund av det anförda lämnar jag överklagandet utan bifall.