NJA 2009 not 66

Den 1:a. 66. (Ö 4094-07) A.S. mot M.S. Store Aktiebolag angående resning.

A.S., som blev skild från sin anställning hos M.S. Store Aktiebolag den 7 juli 2004, väckte vidNacka tingsrätttalan mot bolaget med yrkande om att utfå lön och semesterersättning samt skadestånd. Bolaget gjorde invändning om preskription och hävdade att A.S:s krav mot bolaget inte hade framställts i rätt tid enligt 41 § lagen (1982:80) om anställningsskydd. Tingsrätten avgjorde denna fråga i mellandom den 24 oktober 2005, varvid preskriptionsinvändningen lämnades utan bifall. Bolaget överklagade till Arbetsdomstolen, som i dom den 24 januari 2007 förklarade att A.S:s talan var preskriberad till den del den avsåg skadestånd och andra fordringsanspråk grundade på anställningsskyddslagen. Målet i kvarvarande delar återupptogs därefter vid tingsrätten.

A.S. gjorde i rättegången gällande att underrättelse enligt 41 § anställningsskyddslagen hade skett, antingen genom de brev som hans först anlitade ombud advokaten T.F. hade skickat till bolaget den 7 juli respektive den 3 november 2004, eller genom ett brev som hans sedermera anlitade ombud advokaten A.S-n hade skickat per telefax den 5 november 2004. Att de första två breven hade anlänt inom fristen var ostridigt, medan bolaget bestred att det över huvud taget hade mottagit något faxmeddelande från A.S-n. Arbetsdomstolen fann att de första två breven skulle läsas tillsammans och att de därvid inte uppfyllde kraven på underrättelse enligt 41 § anställningsskyddslagen. Såvitt avsåg A.S-ns faxmeddelande hade A.S. åberopat ett sändningskvitto, medan bolaget hade åberopat förhör med två personer samt en trafikjournal. Arbetsdomstolen fann att det inte kunde uteslutas att fel hade förekommit vid sändningen av faxmeddelandet och att det därför inte hade kommit fram. A.S. ansågs därför inte ha visat att han hade underrättat bolaget i tid om sina anspråk enligt anställningsskyddslagen.

Arbetsdomstolen förklarade i dom den 24 januari 2007 att A.S:s talan var preskriberad till den del den avsåg skadestånd och andra fordringsanspråk som grundar sig på anställningsskyddslagen.

A.S. ansökte om resning i målet.

M.S. Store Aktiebolag bestred bifall till ansökan.

Föredragandenföreslog att HD skulle meddela följande beslut. A.S. har till stöd – – – se HD – – – till T.F.den 5 november 2004.

Det andra exemplaret av handlingen har getts in i ett ganska sent skede av skriftväxlingen i HD. A.S. har därvid anfört bl.a. att det klart synes framgå att handlingen har översänts till T.F. per fax, eftersom T.F:s faxnummer står angivet högst upp i mitten på dokumentet.

Som grunder för – – – se HD – – – rättegången vid Arbetsdomstolen.

A.S. har som ny skriftlig bevisning åberopat en kopia av den skrift som A.S-n ska ha skickat med fax till bolaget den 5 november 2004. Handlingen har getts in i två exemplar, vilka skiljer sig åt främst beträffande den text som återfinns i sidhuvudet och som anknyter till hur handlingen har hanterats i fråga om sändning per telefax. A.S. har gjort gällande att den berörda texten tillsammans med den i det tidigare målet åberopade trafikjournalen från M.S. Store Aktiebolag talar för att handlingen har skickats per fax från bolaget till T.F. den 5 november 2004.

Den berörda sidhuvudtexten i det först ingivna exemplaret innehåller datumet 5 november 2004 följt av en serie mer eller mindre otydliga siffror. Även om siffrorna ”14:09” synes kunna utläsas bland dessa kan någon klar och entydig tidsangivelse inte sägas framgå, och det finns inte heller någon uppgift om vem som i förekommande fall har avsänt handlingen per fax. Det senare ingivna exemplaret synes innehålla samma sidhuvudtext med tillägg av bl.a. vad som har upplysts vara T.F:s faxnummer samt datumet 07 09/21 ovanpå den övriga texten. Faxnumret återfinns på två ställen i olika typsnitt. Någon teknisk eller annan utredning om vad som kan utläsas av detta har inte förebringats. Läst helt förutsättningslöst talar texten emellertid närmast för att handlingen har faxatsfrån T.F., men ger i övrigt ingen upplysning om hur och av vem handlingen har hanterats. Inget av de ingivna exemplaren kan genom sitt innehåll, lästa för sig eller tillsammans med den åberopade trafikjournalen, knytas till att ha skickats per fax från M.S. Store Aktiebolag.

Med beaktande av den bevisning som i berörd del åberopades av bolaget i Arbetsdomstolen – nämligen förhören med C-G.E. och E.A. samt den ifrågavarande trafikjournalen – är det inte sannolikt att den av A.S. nu åberopade bevisningen skulle ha lett till annan utgång i den tidigare rättegången om den hade åberopats där. Det förhållandet att A.S. har uppgett att den skriftliga bevisningen möjligen kan kompletteras med vittnesförhör med T.F. föranleder inte annan bedömning. Den av A.S. åberopade nya bevisningen utgör således inte grund för resning.

Det har inte visats att C-G.E. och E.A. har avgett falska utsagor i den tidigare rättegången. Grund för resning föreligger därmed inte heller i denna del.

Avgörande. HD avslår A.S:s resningsansökan.

HD:s beslut. Skäl. A.S. har till stöd för sin resningsansökan åberopat en kopia med viss anbringad text av den skrift som A.S-n sägs ha skickat per fax till M.S. Store Aktiebolag den 5 november 2004. Han har anfört i huvudsak följande rörande den ingivna handlingen.

T.F. har vid telefonsamtal med A.S-n den 22 september 2007 berättat att han någon dag i början av november 2004, möjligen fredagen den 5 november eller under påföljande vecka, blev uppringd av M.S. Store Aktiebolags ställföreträdare C-G.E. Denne uppgav att han hade fått en skrivelse från A.S-n och frågade T.F. vilken advokat han skulle hålla sig till. T.F. bad att få en kopia av skrivelsen från A.S-n. Bolaget översände då den handling som nu åberopas. Uppe i handlingens vänstra hörn framgår en datumnotering, den 5 november 2004, som uppenbarligen härrör från en fax. Klockslaget kan inte med säkerhet utläsas men kan möjligen vara 14.09. Som T.F. minns saken fick han den ifrågavarande handlingen med posten, men innehållet i trafikjournalen och faxnoteringen i handlingens ovankant tyder på att det är den handlingen som har faxats från bolaget till T.F. den 5 november 2004.

Som grunder för resning har anförts följande.

a) Om den nu ingivna faxkopian hade åberopats i Arbetsdomstolen, möjligen kompletterad med vittnesförhör med T.F. om hur han fick handlingen i sin besittning, skulle detta sannolikt ha lett till en annan utgång. Handlingens existens har inte varit känd förrän T.F. berättade om den i september 2007, och det har tidigare inte funnits anledning att anta att T.F. innehade en sådan handling. Såvitt A.S. tidigare känt till har de handlingar som T.F. innehaft överlämnats till A.S. i samband med att T.F:s ombudsuppdrag avslutades. A.S. har således inte kunnat åberopa handlingen i den tidigare rättegången. Han har i vart fall haft giltig ursäkt för att inte göra det.

b) I ljuset av den nu förebringade utredningen förekommer det också anledning att anta att de personer som hörts på bolagets begäran har avgett falska utsagor, vilket kan antas ha inverkat på utgången i den tidigare rättegången.

M.S. Store Aktiebolag har bestritt att det föreligger grund för resning. Bolaget har vidhållit sin tidigare inställning att det ifrågavarande faxmeddelandet från A.S-n inte har inkommit till bolaget. Enligt bolaget har det i och för sig skickats ett fax från bolaget till T.F. den 5 november 2004. Men det innehöll inget brev från A.S-n, utan det var T.F:s eget brev från den 7 juli som på dennes begäran faxades över till honom. Samma tidsangivelse ”5. NOV. 2004 14:09” som framgår av den av A.S. nu åberopade handlingen måste antas ha funnits på det fax som skickades till T.F. Tidpunkten framgår av bolagets trafikjournal.

HD:s bedömning.Det saknas anledning att ifrågasätta A.S:s uppgift att han fick kännedom om den nu åberopade utredningen först efter det att den tidigare rättegången hade avslutats. Det har inte heller framkommit något som kan anses ha bort föranleda honom att dessförinnan göra närmare efterforskningar om huruvida T.F. hade information av särskild betydelse för preskriptionsfrågan. Under angivna förhållanden får A.S. anses ha gjort sannolikt att han inte har kunnat åberopa den nu förebringade utredningen i rättegången vid Arbetsdomstolen.

Det är visserligen inte säkert hur utgången i Arbetsdomstolen hade blivit om den åberopade handlingen i förening med T.F:s uppgifter hade åberopats där. På den utredning som nu föreligger får det dock bedömas som sannolikt att det i så fall hade ansetts att A.S. visat att bolaget i tid hade underrättats om hans anspråk enligt anställningsskyddslagen.

A.S:s ansökan om resning ska därför bifallas.

Avgörande. HD beviljar den sökta reningen och förordnar att målet ska tas upp på nytt av Arbetsdomstolen.