NJA 2013 not 33
M.L. mot Riksåklagaren angående resning.
Den 14:e. 33. (Ö 3508-13) M.L. mot Riksåklagaren angående resning.
M.L. ansökte om resning avseende Svea hovrätts dom den 16 maj 2012 genom vilken han dömts till fängelse för grovt skattebrott och HD:s beslut den 12 oktober 2012 att inte meddela prövningstillstånd samt yrkade att åtalet mot honom skulle ogillas. Han yrkade även inhibition av hovrättens dom.
Riksåklagaren motsatte sig inte att resning beviljades.
HD beslutade den 11 juli 2013 att, till dess något annat föreskrevs, vidare åtgärder för verkställighet av hovrättens dom inte fick ske.
HD, beslut på förslag av föredraganden. Skäl. Sedan åtal mot M.L. hade väckts i juni 2011 dömdes han i maj 2012 av hovrätten för grovt skattebrott. Brotten var begångna under åren 2008–2010. Brotten avsåg oriktiga uppgifter som hade betydelse för M.L:s mervärdesskatt. Påföljden bestämdes till fängelse i ett år och fyra månader.
Sedan HD hade avslagit ansökan om prövningstillstånd vann hovrättens dom laga kraft.
Skatteverket beslutade under år 2010 att ta ut skattetillägg av M.L. avseende oriktiga uppgifter som avsåg hans mervärdesskatt.
Enligt artikel 4.1 i Europakonventionens sjunde tilläggsprotokoll gäller att en och samma person har rätt att inte bli lagförd eller straffad två gånger för samma brott (ne bis in idem). HD har i ett beslut den 11 juni 2013 i mål B 4946-12 (juniavgörandet) slagit fast att det svenska systemet med dubbla sanktioner (skattetillägg och brottspåföljd) och två förfaranden vid oriktiga uppgifter i skatteförfarandet inte är förenligt med den rätten.
Juniavgörandet innebär i korthet följande. Rätten att inte bli lagförd eller straffad två gånger för samma brott (gärning) omfattar systemet med skattetillägg och påföljd för brott mot skattebrottslagen. Rätten gäller med avseende på såväl mervärdesskatt som andra skatter och avgifter. Rätten ska iakttas när skattetillägg och påföljd för skattebrott aktualiseras för en och samma fysiska person, också när en juridisk person är primärt ansvarig för skattetillägget. Det föreligger hinder mot åtal för skattebrott så snart Skatteverket har fattat ett beslut om att ta ut skattetillägg, oavsett om beslutet har vunnit laga kraft eller inte. Däremot ska rätten att inte bli lagförd eller straffad två gånger för samma brott normalt inte hindra åtal och dom för bokföringsbrott av det skälet att skattetillägg har tagits ut.
HD har vidare i ett beslut den 16 juli 2013 i mål Ö 1526-13 (juliavgörandet) slagit fast att när en brottmålsdom som har meddelats efter den 10 februari 2009 inte är förenlig med den rätt att inte bli lagförd eller straffad två gånger för samma brott (gärning) som har konstaterats i juniavgörandet, så ska den dömde ha rätt till resning när ett återupptagande behövs för att avbryta ett pågående frihetsberövande. Rätt till resning ska i regel också föreligga när ett återupptagande inte behövs för att avbryta ett pågående frihetsberövande.
Åtalet mot M.L. och den fällande domen för grovt skattebrott bygger på att han har lämnat oriktiga uppgifter av betydelse för mervärdesskatt avseende redovisningsperioderna maj 2008–mars 2010. Samma oriktiga uppgifter har lagts till grund också för Skatteverkets beslut om att ta ut skattetillägg av honom. Eftersom besluten om skattetillägg har fattats innan åtalet väcktes föreligger hinder mot att pröva åklagarens talan.
Mot bakgrund av det som har anförts ska M.L:s resningsansökan beviljas såvitt avser hovrättens dom. Vid denna bedömning saknas det anledning att pröva resningsansökningen såvitt avser HD:s beslut att inte meddela prövningstillstånd.
Det är uppenbart att den ansvarstalan som har förts mot M.L. i sin helhet ska avvisas.
Avgörande. HD bifaller ansökan om resning av Svea hovrätts dom den 16 maj 2012.
Med stöd av 58 kap. 7 § 1 st. andra meningen RB undanröjer HD Svea hovrätts dom och avvisar den talan som åklagaren fört mot M.L.