NJA 2013 s. 220

Skanska Sverige AB förvärvade en fastighet och överlät därefter köpet på Nödinge Äldreboende AB genom transportköp på det sätt som anges i 7 § första stycket lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter. I samband med ansökan om lagfart gav Skanska in ett s.k. transportintyg och begärde befrielse från stämpelskatt enligt nämnda paragraf. Transportintyget fanns intaget i transportköpekontraktet och hade följande lydelse.

I 7 § fjärde stycket stämpelskattelagen anges att överlåtaren och förvärvaren skriftligen samt på heder och samvete ska intyga 1) att ersättning för den överlåtna egendomen inte lämnats och inte heller ska lämnas utöver vad som framgår av den ingivna överlåtelsehandlingen, 2) att inte heller i övrigt avtal träffats om tillägg till eller annan ändring i villkoren för tidigare förvärv än vad som angetts i överlåtelsehandlingen samt 3) att förhållanden som avses i andra stycket inte föreligger. Det krävs alltså att försäkran på heder och samvete omfattar alla de omständigheter som räknas upp. Frågan är om det finns utrymme för att anse att ett intygande, som till sin ordalydelse inte stämmer överens med lagtexten, ändå uppfyller de i lagen angivna kraven.

HD har i ett tidigare avgörande avseende stämpelskatt godtagit ett intygande trots att detta om det lästes ordagrant inte motsvarade det som krävdes enligt bestämmelsen i dess dåvarande lydelse. Det var då fråga om att man i stället för ”vederlag” hade intygat att ytterligare ”betalning” inte lämnats eller skulle lämnas för köpet (se NJA 1979 s. 167). På motsvarande sätt bör även vissa andra avvikelser kunna accepteras. För det talar att det inte går att medge en lagfartssökande anstånd med att komplettera sin ansökan i aktuellt avseende och att intygandet inte heller kan korrigeras efter överklagande av inskrivningsmyndighetens beslut (jfr NJA 1994 s. 150). Intygandet måste för att kunna godtas dock vara så formulerat att avsikten att intyga samtliga de aktuella omständigheterna på heder och samvete inte kan ifrågasättas.

Det avgivna intygandet på heder och samvete omfattar till sin ordalydelse enbart att ersättning för den överlåtna egendomen inte lämnats och inte heller ska lämnas utöver vad som framgår av den ingivna överlåtelsehandlingen. Intygandets utformning är emellertid ändå sådan att avsikten, att även övriga omständigheter i 7 § fjärde stycket stämpelskattelagen skulle omfattas, inte kan ifrågasättas. Sålunda har intygandet intagits under en särskild punkt i köpeavtalet under rubriken ”Försäkran” och innefattas i sin helhet i ett och samma stycke. Vid denna bedömning bör intygandet anses innefatta en sådan försäkran som avses i 7 § fjärde stycket stämpelskattelagen. Kammarkollegiets överklagande ska därför lämnas utan bifall.