NJA 2018 not 20

K.J. föddes år 1962 inom äktenskapet mellan S.A. och LA. S.A. registrerades som far till K.J. och bodde tillsammans med henne under hennes uppväxt.

År 2015 väckte S.A. talan mot K.J. och yrkade att tingsrätten skulle förklara att han inte var far till henne. Tingsrätten biföll talan. Hovrätten meddelade inte prövningstillstånd. Sedan målet överklagats till HD framkom att S.A. avlidit innan tingsrättens dom meddelats. HD undanröjde därför tingsrättens dom och återförvisade målet till tingsrätten.

Sedan målet återupptagits vid tingsrätten begärde testamentstagarna efter S.A. – däribland I.J. – att få överta hans talan och träda i hans ställe som kärandepart. K.J. yrkade då att testamentstagarnas begäran skulle avvisas eller att målet skulle avskrivas. Tingsrätten fann att testamentstagarna hade rätt att träda in som parter i målet. Hovrätten, som har funnit att I.J. hade rätt att träda i S.A:s ställe, har avvisat övriga testamentstagares begäran. K.J. har yrkat att HD avvisar I.J:s talan eller beslutar om undanröjande och återförvisning till tingsrätten. I sista hand har K.J. yrkat att tvistemålet avskrivs. I.J. har motsatt sig ändring.

Under handläggningen i HD har fråga uppkommit om S.A:s rätt att väcka talan i målet hade gått förlorad redan innan ansökan om stämning gavs in och vilken betydelse det i så fall skulle ha. Parterna har beretts tillfälle att yttra sig över frågan.

S.A:s talan mot K.J. väcktes år 2015, dvs. sedan mer än tre år förflutit från det att han fått kunskap om hennes födelse. S.A. hade då inte längre talerätt (se 2 kap. 1 § FB i dess lydelse före den 1 januari 1977 och p. 2 i övergångsbestämmelserna till lagen [1976:612] om ändring i FB). Eftersom S.A:s talan skulle ha avvisats borde inte I.J:s begäran att få träda in ha bifallits; den skulle ha avvisats. K.J:s yrkande om avvisning ska därmed bifallas.

Vid denna utgång ankommer det på tingsrätten att vidta erforderliga åtgärder för den fortsatta handläggningen av målet.