PMÖD 2020:3

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDEN Patent- och marknadsdomstolens beslut 2019-02-01 i mål nr PMÄ 8638-18, PMÄ 8635-18, PMÄ 8640-18, PMÄ 8643-18 och PMÄ 8648-18, se bilagorna A-E

PARTER

Klagande Stockholms Elbolag AB Teknikvägen 14 246 43 Löddeköpinge

Ombud: jur.mag. M.K.

Motpart Patent- och registreringsverket Box 530 826 27 Söderhamn

SAKENRegistrering av varumärke

____________________

PATENT- OCH MARKNADSÖVERDOMSTOLENS AVGÖRANDE

Patent- och marknadsöverdomstolen avslår överklagandena.

_____________________

YRKANDEN M.M.

Stockholms Elbolag AB (Stockholms Elbolag) har yrkat att Patent- och marknadsöverdomstolen ska bifalla ansökningarna om registrering av de sökta varumärkena.

Patent- och registreringsverket har motsatt sig ändringsyrkandet.

PARTERNAS TALAN

Stockholms Elbolag

Stockholms Elbolag har vidhållit att det inte föreligger hinder mot registrering av de sökta varumärkena och har åberopat samma omständigheter som i Patent- och marknadsdomstolen med följande förtydliganden och tillägg.

De svenska bestämmelserna om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar och motsvarande hinder mot registrering av varumärken som innehåller en statlig eller internationell beteckning skiljer sig från de bestämmelser som följer av artikel 4.1 h) i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2436 av den 16 december 2015 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagstiftning (varumärkesdirektivet) och artikel 6 ter 1) a) i Pariskonventionen för industriellt rättsskydd. Enligt EU-domstolens praxis om vertikal direkt effekt ska bedömningen göras enligt de senare bestämmelserna och inte enligt 2 kap. 7 § första stycket 3 varumärkeslagen (2010:1877).

Artikel 6 ter 1) a) i Pariskonventionen skyddar officiella statliga vapen och inte nationella symboler som sådana. Domstolen bör besluta i enlighet med de riktlinjer som utarbetats av EU:s immaterialrättsmyndighet EUIPO. Vid bedömningen av om registreringshinder föreligger ska en jämförelse göras mellan de sökta varumärkena och den återgivning av lilla riksvapnet som finns i WIPO:s databas. Den språkliga vapenbeskrivningen kan inte ensam ligga till grund för bedömningen. De sökta varumärkena hänsyftar inte på den svenska staten och har inte på något annat sätt en officiell karaktär. Genomsnitts-konsumenten utgörs av en elkonsument som är över 18 år och har en uppmärksamhet av normalgraden. Genomsnittskonsumenten ser klara skillnader mellan det vid WIPO registrerade vapnet, såsom det används i statliga sammanhang, och nationalsymbolen som bl.a. det svenska ishockeylandslaget använder.

Patent- och registreringsverket

Patent- och registreringsverket har vidhållit att de sökta varumärkena lätt kan förväxlas med lilla riksvapnet och att det därför föreligger registreringshinder.

UTREDNINGEN

Patent- och marknadsöverdomstolen har tagit del av samma utredning som Patent- och marknadsdomstolen. Därutöver har Patent- och marknadsöver-domstolen inhämtat ett yttrande från Riksarkivet.

I sitt yttrande har Riksarkivet anfört bl.a. följande.

Företaget har hos PRV sökt registrering av ett varumärke som med heraldiska termer kan beskrivas som tre bjälkvis ställda kronor av guld (heraldiken skiljer inte på guld och gult) åtföljda nedan av två blå vågor.

Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. (…) Såsom Lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.

En jämförelse av denna blasonering med tidigare nämnda beskrivning av varumärket visar på skillnader. Ur ett strikt heraldiskt perspektiv är det skillnad på om kronorna är placerade bjälkvis eller två över en. Varumärkets kronor kan därför inte ur ett heraldiskt perspektiv anses vara en direkt efterbildning av Lilla riksvapnet. /…/

I detta sammanhang måste dock hänsyn tas till det som sägs om beteckningar som kan förväxlas med skyddade beteckningar i § 1 lag (1970:498) om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar.

Enligt Riksarkivets mening är varumärket i allmänhetens ögon förväxlingsbart med Lilla riksvapnet genom att det har samma färgsättning (gult och blått) och samma antal öppna kronor som Lilla riksvapnet. När varumärket dessutom följs av texten Sveriges Elbolag föreligger det stor risk för att det uppfattas som ett statligt elbolag.

SKÄLEN FÖR BESLUTET

Inledning

Målet rör frågan om det föreligger hinder mot registrering av de sökta varumärkena på grund av skyddet för lilla riksvapnet. Frågan är hur denna bedömning ska göras med hänsyn till utformningen av bestämmelserna i 2 kap. 7 § första stycket 3 varumärkeslagen och artikel 4.1 h) i varumärkesdirektivet som hänvisar till artikel 6 ter 1) a) i Pariskonventionen.

Relevanta bestämmelser

Enligt 2 kap. 7 § första stycket 3 varumärkeslagen får ett varumärke inte registreras, om det utan tillstånd innehåller en sådan statlig eller internationell beteckning eller ett sådant kommunalt vapen som enligt lag eller annan författning inte får användas obehörigen som varumärke, eller något som lätt kan förväxlas med en sådan beteckning eller ett sådant vapen.

Av 1 § lagen (1970:498) om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar följer att statsvapen, statsflagga eller annat statsemblem inte utan tillstånd får användas i varumärke eller annat kännetecken för varor och tjänster. Detsamma gäller bl.a. annan beteckning, som hänsyftar på svenska staten och därigenom ger kännetecknet en officiell karaktär. Även en beteckning som lätt kan förväxlas med de beteckningar som nu beskrivits omfattas av skyddet.

Enligt 1 § lagen om Sveriges riksvapen (1982:268) har Sverige två riksvapen, stora riksvapnet och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten. Enligt 3 § samma lag består lilla riksvapnet av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Såsom lilla riksvapnet ska också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.

Av artikel 4.1 h) i varumärkesdirektivet framgår att medlemsstaterna ska se till att varumärken som inte har godkänts av behöriga myndigheter och som ska vägras registrering eller ogiltigförklaras i enlighet med artikel 6 ter i Paris-konventionen inte får registreras. I artikel 7.1 h) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001 av den 14 juni 2017 om EU-varumärken finns ett absolut registreringshinder med motsvarande innehåll. Motsvarande bestämmelser fanns även i de förordningar och direktiv som föregick nu gällande varumärkesdirektiv och varumärkesförordning.

Enligt artikel 6 ter 1) a) i Pariskonventionen har unionsländerna åtagit sig att vägra eller ogiltigförklara registrering såsom varumärke av unionsländers vapen, flaggor och andra statsemblem och allt som ur ett heraldiskt perspektiv utgör efterbildning därav (”…and any imitation from a heraldic point of wiew”), när det inte finns ett tillstånd till användning.

De svenska bestämmelsernas förenlighet med EU-rätten

När harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning har skett genom direktiv, har nationella domstolar en skyldighet att vid tillämpningen av nationell rätt, oavsett om det rör sig om nationella bestämmelser som antagits före eller efter direktivet, så långt som möjligt tolka den nationella rätten mot bakgrund av direktivets ordalydelse och syfte så att det resultat som avses i direktivet uppnås (se EU-domstolens dom den 13 november 1990 i mål C-106/89, Marleasing, EU:C:1990:395, punkt 8).

Skyldigheten att göra en direktivkonform tolkning begränsas dock av allmänna rättsprinciper, särskilt av principerna om rättssäkerhet och förbud mot retroaktiv lagstiftning, och den kan inte tjäna som grund för att relevanta bestämmelser i nationell rätt tolkas på ett sätt som står i strid med dess ordalydelse (se EU-domstolens dom den 4 juli 2006 i mål C-212/04, Adeneler, EU:C:2006:443, punkt 110).

Den första fråga som Patent- och marknadsöverdomstolen har att ta ställning till är alltså om ordalydelsen i 2 kap. 7 § första stycket 3 varumärkeslagen skiljer sig från det uttryck som används i varumärkesdirektivet genom hänvisningen till artikel 6 ter 1) a) i Pariskonventionen och om denna utgör ett hinder mot att tolka den svenska bestämmelsen om registreringshinder i ljuset av varumärkesdirektivet. Oavsett bedömningen i denna fråga kan domstolen inte tolka de svenska bestämmelserna i strid med deras ordalydelse.

I samband med tillträdet till avtalet om det europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet) bedömde regeringen att den aktuella bestämmelsen i det dåvarande varumärkesdirektivet (artikel 3.1 h, som hade motsvarande innehåll som nuvarande artikel 4.1.h), svarade mot den svenska bestämmelsen (se prop. 1992/93:48 s. 75). Det gjordes alltså i detta sammanhang bedömningen att den svenska bestämmelsen, såvitt nu är i fråga, inte behövde ändras på grund av de åtaganden som följde av EES-avtalet.

EU-domstolen har uttalat att vad som i artikel 6 ter i Pariskonventionen anges om att ”allt som ur heraldiskt perspektiv utgör en efterbildning därav” inte endast avser rena kopior, utan att det har en vidare innebörd samt att även ett varumärke som inte exakt återger ett statsemblem ändå kan omfattas av bestämmelsen (se EU-domstolens dom den 16 juli 2009 i mål C-202/08/P och C-208/08 P, American Clothing, EU:C:2009:477, punkt 47).

Även ordalydelsen i 2 kap. 7 § första stycket 3 varumärkeslagen, enligt vilken något som lätt kan förväxlas med en skyddad statlig eller internationell beteckning eller ett kommunalt vapen också kan utgöra ett registreringshinder, måste anses ge uttryck för att ett varumärke som inte exakt återger ett statsemblem kan omfattas av artikel 6 ter 1) a) i Pariskonventionen.

I svensk praxis har också bestämmelsen ansetts tillämplig på märkeselement som inte exakt återger ett emblem (se bl.a. Patentbesvärsrättens dom den 30 december 2009 i mål 06–330, EUROPASKOLAN STRÄNGNÄS i figur).

På grund av det anförda finner Patent- och marknadsöverdomstolen att det inte finns något hinder mot att tolka den svenska bestämmelsen direktivkonformt. I den fortsatta bedömningen är Patent- och marknadsöverdomstolens utgångs-punkt alltså att uttrycket ”lätt kan förväxlas” i 2 kap. 7 § första stycket 3 varumärkeslagen kan och ska tolkas i ljuset av artikel 4.1 h) i varumärkes-direktivet vilken hänvisar till artikel 6 ter i Pariskonventionen.

Frågan om förväxling

EU-domstolen har bekräftat att artikel 6 ter i Pariskonventionen innehåller ett förbud mot registrering och användning av ett statsemblem, inte bara som varumärke utan även som beståndsdel av ett varumärke samt att statsemblem givits ett mycket omfattande skydd i det att förbudet även omfattar efterbildning av sådana emblem. (se American Clothing, punkt 47).

EU-domstolen har i anslutning härtill uttalat att förbudet mot efterbildning endast rör efterbildningar som innehåller de heraldiska konnotationer som utmärker emblemet i förhållande till andra kännetecken samt att skyddet inte avser bilden som sådan utan dess heraldiska uttryck. Och för att avgöra om ett varumärke innehåller något som ur heraldiskt perspektiv utgör en efterbildning ska, enligt EU-domstolen, den heraldiska beskrivningen av emblemet beaktas. Av avgörandet framgår också att bedömningen ska utgå från genomsnitts-konsumentens uppfattning. (Se American Clothing, punkterna 48 och 50).

Vidare har EU-domstolen uttalat att skillnader som en heraldiker ser kanske inte uppfattas av genomsnittskonsumenten, som kan uppfatta varumärket som en efterbildning av statsemblemet i fråga trots skillnaderna i fråga om vissa heraldiska detaljer. Den heraldiska beskrivningen av emblemet, som ska ligga till grund för bedömningen av huruvida det rör sig om en efterbildning från heraldisk synpunkt i den mening som avses i artikel 6 ter 1) a) i Pariskonventionen, innehåller dessutom endast några få beskrivande element, och ger inte nödvändigtvis någon detaljerad analys av den konstnärliga tolkningen. (Se American Clothing, punkterna 51 och 52).

Patent- och marknadsöverdomstolen konstaterar att bestämmelsen i artikel 6 ter 1) a) i Pariskonventionen inte innehåller något krav på att märket hos allmänheten framkallar uppfattningen att det föreligger ett samband mellan innehavaren av det sökta varumärket och svenska staten. Ett sådant krav på samband finns däremot när det gäller registreringshinder på grund av ett skyddat emblem för en internationell organisation (se artikel 6 ter 1) c) i Pariskonventionen).

Av det anförda följer att det avgörande för bedömningen av frågan om förväxling är huruvida genomsnittskonsumenten uppfattar kronorna i de sökta varumärkena som något som ur ett heraldiskt perspektiv utgör en efterbildning av lilla riksvapnet. Om genomsnittskonsumenten inte uppfattar kronorna i varumärkena som en heraldisk efterbildning, uppkommer frågan om kronorna kan anses hänsyfta på svenska staten och därigenom ge kännetecknet en officiell karaktär (jfr 1 § lagen om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar).

Patent- och marknadsöverdomstolens bedömning

Samtliga sökta varumärken utgörs av varumärken i figur bestående av tre öppna gula kronor, placerade med jämna mellanrum på en horisontell rad ovanför en blå vågform. Under dessa följer en text med namn på respektive elbolag. Som framgått av Patent- och marknadsdomstolens beslut söks varumärkena registrerade för distribution av förnyelsebar energi i klass 39. Patent- och marknadsöverdomstolen delar Patent- och marknadsdomstolens bedömning att den relevanta omsättningskretsen utgörs av den svenska allmänheten över 18 år.

Som ovan anförts ska bedömningen av om lilla riksvapnet utgör hinder för registreringen göras utifrån den beskrivning (blasonering) som framgår av lagen om Sveriges riksvapen (jfr American Clothing, punkterna 47 och 48).

Vid en jämförelse mellan märkeselementen bestående av de tre kronorna i de sökta varumärkena och den heraldiska beskrivningen av lilla riksvapnet kan Patent- och marknadsöverdomstolen, i likhet med Patent- och marknads-domstolen, konstatera att varumärkenas kronor inte utgör exakta kopior av lilla riksvapnet, bl.a. på grund av att kronorna i de sökta varumärkena är anordnade på en horisontell rad (bjälkvis), medan kronorna i lilla riksvapnet är ordnade två över en.

Det heraldiska intrycket av de aktuella märkeselementen i de sökta varumärkena domineras enligt Patent- och marknadsöverdomstolens bedömning av att de består av tre öppna, gulfärgade kronor anordnade tillsammans. Det heraldiska intrycket förstärks av att kronorna i gul färg, som i heraldiskt hänseende inte skiljer sig från guld, är placerade i anslutning till en blå vågform.

Vid en samlad bedömning finner Patent- och marknadsöverdomstolen att kronorna i de sökta varumärkena är ägnade att av genomsnittskonsumenten uppfattas som en heraldisk efterbildning av lilla riksvapnet. De sökta varumärkena innehåller alltså sådana element som lätt kan förväxlas med en statlig beteckning som enligt lag inte får användas obehörigen. Det föreligger följaktligen hinder mot att registrera varumärkena. Överklagandena ska därför avslås.

Överklagande

Det saknas skäl att göra undantag från huvudregeln att Patent- och marknads-överdomstolens beslut inte får överklagas (se 1 kap. 3 § tredje stycket lagen, 2016:188, om patent- och marknadsdomstolar). Detta beslut får därför inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Per Carlson, f.d. hovrättslag-mannen Peter Strömberg samt hovrättsråden Kerstin Norman och Annika Malm, referent.

Föredragande har varit Malin Bergwik.

__________________________________________

BILAGA A

PATENT- OCH MARKNADSDOMSTOLENS BESLUT

Handläggning i parternas utevaro

RÄTTEN Chefsrådmannen Anders Dereborg, rådmannen Maria Bruder och tingsfiskalen Johanna Price (referent)

PROTOKOLLFÖRARE Beredningsjuristen Sara Elmqvist

PARTER

Klagande Stockholms Elbolag AB, 559020-2049 Teknikvägen 14 246 43 Löddeköpinge

Ombud: jur.mag. M.K.

Motpart Patent- och registreringsverket Box 530 826 27 Söderhamn

SAKEN Registrering av varumärke

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Patent- och registreringsverkets beslut den 25 maj 2018 angående varumärkesansökan nr 2017/06440, se bilaga 1

________________

BAKGRUND

Stockholms Elbolag AB (Bolaget) har hos Patent- och registreringsverket (PRV) ansökt om registrering av varumärket NORRLANDS ELBOLAG i figur för distribution av förnyelsebar energi i klass 39 i följande utförande. Genom det överklagade beslutet avslog PRV bolagets ansökan.

Det sökta figurvarumärket ser ut på följande sätt.

BILDEN UTESLUTEN HÄR:

I sitt beslut har PRV gjort bedömningen att det föreligger hinder för registrering av det sökta varumärket med hänvisning till att det innehåller tre kronor som lätt kan förväxlas med den enligt lag skyddade statliga beteckningen lilla riksvapnet utan sköld.

Den version av det lilla riksvapnet som är aktuell i det här fallet består enligt lag om Sveriges riksvapen (1982:268) av tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.

YRKANDEN M.M.

Bolaget har överklagat PRV:s beslut och i Patent- och marknadsdomstolen vidhållit sin varumärkesansökan.

PRV har motsatt sig ändring av PRV:s beslut.

GRUNDER M.M.

Bolaget har till grund för överklagandet vidhållit vad som anförts vid PRV och vid Patent- och marknadsdomstolen tillagt i huvudsak följande.

Det sökta varumärket ska bedömas i enlighet med artikel 6 i Pariskon-ventionen, såsom bestämmelsen hänvisas enligt varumärkesdirektiven 2008/95/EG och (EU) 2015/2436 och inte i enlighet med 2 kap. 7 § 3 punkten varumärkeslagen (2010:1877) eller lag (1970:498) om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar. Sverige har inte genomfört artikel 3 h eller 4 h vad avser offentliga beteckningar i varumärkes direktiven och det torde stå klart att artiklarna 3 h och 4 h är ovillkorliga, precisa och tillräckligt tydliga för att ge direkt effekt. En användning av Pariskonventionens regler innebär en stark begränsning av officiella beteckningars skyddsomfång jämfört med svensk lagstiftning.

En bedömning ska göras av om det sökta märket utgör en efterbildning av den skyddade beteckningen ur heraldisk synpunkt och på så sätt kan vilseleda konsumenter att tro att det finns en koppling mellan sökanden och den svenska staten, eller att sökanden på annat sätt verkar genom ett offentligt uppdrag. Bedömningen ska göras i förhållande till den beteckning som registrerats i WIPO:s databas för registreringar enligt artikel 6ter i Pariskonventionen. Eftersom det sökta märket och det lilla riksvapnet skiljer sig åt i så hög grad kan det inte anses att märket och det lilla riksvapnet är mycket lika, vilket krävs enligt EUIPO:s Guidelines. Således kan det sökta märket inte anses utgöra en heraldisk efterbildning av det lilla riksvapnet enligt artikel 6ter i Pariskonventionen. Det torde därför vara omöjligt att det sökta märket skulle kunna vilseleda konsumenter att tro att sökanden har en direkt koppling till svenska staten eller på annat sätt verkar genom ett offentligt uppdrag.

PRV har i sitt beslut inte tagit hänsyn till det vid WIPO registrerade lilla riksvapnet, WIPO 6ter nr SE21. PRV har vidare bortsett från att myndigheten inte ska göra en förväxlingsbedömning utan endast en bedömning av om ett sökt märke kan sägas utgöra en ”heraldisk efterbildning”.

PRV har vid Patent- och marknadsdomstolen anfört i huvudsak följande. Visserligen innehåller varken varumärkeslagen eller lagen om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar något krav på vilseledande för att neka registrering av ett varumärke som innehåller en statssymbol. Inte heller krävs det vilseledande för att hindra annan kommersiell användning av statssymboler utan särskilt tillstånd. Enligt PRV kommer dock den aktuella omsättningskretsen att få uppfattningen att det finns en koppling mellan det allmänna och inne-havaren av kännetecknet. I denna bedömning utgår PRV från lagtextens begrepp lätt förväxlingsbart. I detta begrepp ligger implicit en bedömning av om konsumenten vilseleds att tro att det finns en koppling mellan märket ifråga och svenska staten. Inom heraldiken används traditionellt sett en färgskala med fem färger och två metaller, guld och silver. Metallerna guld och silver kan bytas ut mot gult och vitt, vilket är det vanliga inom heraldiken i dag. Gult och guld bör därför ur heraldisk synvinkel betraktas som samma färger.

DOMSTOLENS BEDÖMNING

Förbudet mot registrering av officiella beteckningar m.m.

Enligt 2 kap. 7 § 3 punkten varumärkeslagen får ett varumärke inte registreras, om det utan tillstånd innehåller en sådan statlig beteckning som enligt lag eller annan författning inte får användas obehörigen, eller något som lätt kan förväxlas med en sådan beteckning.

Bestämmelsen i varumärkeslagen korresponderar med lagen (1970:498) om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar. Enligt 1 § i denna lag får statsvapen, statsflagga eller annat statsemblem inte utan tillstånd användas i varumärke eller annat kännetecken för varor och tjänster. Detsamma gäller annan beteckning som hänsyftar på svenska staten och därigenom ger kännetecknet en officiell karaktär, samt svenskt kommunalt vapen, vilket är registrerat.

En bestämmelse som motsvarar regeln i 2 kap. 7 § 3 punkten varumärkeslagen har funnits i de varumärkesrättsliga direktiv som utarbetats inom EU. En sådan bestämmelse fanns i artikel 3.1 h i rådets första direktiv av den 21 december 1998 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar. Senare åter-fanns den i artikel 3. 1 h i 2008 års varumärkesdirektiv (Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/95/EG av den 22 oktober 2008 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar).

Bestämmelsen överfördes senast oförändrad till artikel 4.1 h i det nya varumärkesdirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv, EU, 2015/2436/EU av den 16 december 2015 om tillnärmningen av medlems-staternas varumärkeslagstiftning).

När den aktuella artikeln i direktivet skulle genomföras i svensk rätt i samband med EES-avtalet konstaterades att den motsvarades av den dåvarande regleringen i 14 § första stycket varumärkeslagen och inte krävde några lagstiftningsåtgärder (se prop. 1992/93:48 s. 75). Den bestämmelsen hade samma innehåll som 2 kap. 7 § 3 punkten varumärkeslagen har i dag.

Artikel 4. 1 h i varumärkesdirektivet föreskriver att medlemsstaterna ska se till att varumärken – som inte har godkänts av behöriga myndigheter och som ska vägras registrering eller ogiltigförklaras i enlighet med artikel 6ter i Pariskonventionen – inte får registreras. I artikel 6ter 1 a Pariskonventionen föreskrivs att när tillstånd inte lämnats ska registrering vägras av unionsländernas vapen, flaggor och andra stats emblem och allt som ur heraldisk synpunkt utgör efterbildning därav.

Det sagda innebär att Sverige genom varumärkesdirektivet är skyldigt att – i de fall särskilt tillstånd inte har getts – vägra registrering av vapen, flaggor och andra stats emblem och allt som ur heraldisk synpunkt utgör efterbildning därav. Nationella domstolar har en skyldighet enligt EU-rätten att så långt som möjligt tolka den nationella rätten i ljuset av EU-rätten så länge det inte skulle strida mot principer om rättssäkerhet och icke-retroaktivitet. Den svenska bestämmelsen 2 kap. 7 § 3 punkten varumärkeslagen bör således tolkas i ljuset av direktivet och Pariskonventionen i denna del.

EU-domstolen har i de förenade målen C-202/08 P och C-208/08 P, American Clothing EU:C:2009:477 behandlat bl.a. artikel 6ter 1 a i Pariskonventionen. Enligt Patent- och marknadsdomstolen kan innebörden av avgörandet sammanfattas enligt följande.

Bestämmelsen innebär ett förbud mot registrering och användning av ett statsemblem, inte bara som varumärke utan även som beståndsdel av ett varumärke. Det är tillräckligt att en beståndsdel av det sökta varumärket återger ett sådant emblem eller utgör en efterbildning av emblemet för att registrering ska avslås. Skyddet för statsemblem är vidare inte avhängigt av att allmänheten får uppfattningen att det finns ett samband mellan det sökta varumärket och emblemet. Statsemblem ges ett omfattande skydd, eftersom det till förbudet mot exakta kopior även har lagts till ett förbud mot efterbildning. För att kunna avgöra om varumärket innehåller en efterbildning ur heraldisk synpunkt ska den heraldiska beskrivningen av det aktuella emblemet beaktas. Ett varumärke som inte exakt återger ett statsemblem kan alltså omfattas av artikel 6ter 1 a i Pariskonventionen när omsättningskretsen, här genomsnittskonsumenten, uppfattar det som en efterbildning av ett sådant emblem. Vid bedömningen av vad som ur heraldisk synpunkt utgör efterbildning ska beaktas att sådana skillnader mellan det sökta varumärket och statsemblemet som en heraldiker ser, inte nödvändigtvis uppfattas av genomsnittskonsumenten. Genomsnittskonsumenten kan nämligen uppfatta varumärket som en efterbildning av statsemblemet i fråga trots skillnader i fråga om vissa heraldiska detaljer.

Lilla riksvapnet

Av lagen om Sveriges riksvapen (1982:268) följer att lilla riksvapnet är ett av Sveriges två riksvapen som används som symbol för den svenska staten.

Beskrivningen av det lilla riksvapnet anges i 3 § nämnda lag. Enligt bestämmelsen består det lilla riksvapnet bl.a. av ”tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona”.

Lilla riksvapnet är ett sådant statsvapen som skyddas enligt 1 § lagen om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar.

I samband med att lagstiftningen om de båda riksvapnen senast modern-iserades diskuterades om tre kronor anordnade på annat sätt än två över en kan åtnjuta skydd. Det påpekades då att huruvida en återgivning av de tre kronorna på annat sätt än två över en kan bedömas som skyddad är en rättstillämpningsfråga som får bedömas från fall till fall (prop. 1981/82:109 s. 9 f.).

Bolaget har gjort gällande att bedömningen av om lilla riksvapnet hindrar en registrering av det sökta varumärket ska göras i förhållande till den beteckning som registrerats i WIPO:s databas för registreringar enligt artikel 6ter i Pariskonventionen. Enligt Patent- och marknadsdomstolens mening finns dock inte något sådant krav. Pariskonventionen anger att registrering under vissa förutsättningar ska vägras av unionsländernas vapen, flaggor och andra statsemblem och ställer inga krav på att jämförelsen ska ske utifrån innehållet i WIPO:s databas. Däremot uppställer konventionen vissa krav på att medlemsstaterna ska tillställa varandra förteckningar över de emblem som staten vill skydda. Det är i detta sammanhang som WIPO:s databas används. Det är tvärtom en princip inom den s.k. heraldiken att det är den språkliga vapenbeskrivningen som bestämmer vapnets innehåll medan dess form och närmare utseende kan växla beroende på konstnären, tidsandan och andra faktorer (se prop. 1981/82:109).

Enligt Patent- och marknadsdomstolens mening bör därför bedömningen göras utifrån den beskrivning som finns i lagen om Sveriges riksvapen.

Frågan om lilla riksvapnet hindrar registrering av varumärket

Varumärket söks för registrering avseende distribution av förnyelsebar energi i klass 39. Patent- och marknadsdomstolen bedömer att den relevanta omsättningskretsen för distribution av förnyelsebar energi utgörs av den svenska allmänheten över 18 år.

Med hänvisning till vad som tidigare angetts anser Patent- och marknadsdomstolen att bestämmelsen i 2 kap. 7 § 3 punkten varumärkeslagen – tolkad i ljuset av varumärkesdirektivet och Pariskonventionen – får anses ge ett emblem som lilla riksvapnet ett omfattande skydd. Skyddet omfattar såväl exakta kopior som heraldiska efterbildningar och det är tillräckligt att en beståndsdel av det sökta varumärket återger ett sådant emblem eller utgör en heraldisk efterbildning för att registrering av varumärket ska avslås. Begreppet heraldisk efterbildning får enligt domstolen anses motsvara ”lätt kan förväxlas” i varumärkeslagen. Till skillnad från PRV anser domstolen inte att det för avslag på en registreringsansökan krävs att allmänheten får uppfattningen att det finns ett samband mellan det sökta varumärket och emblemet. Vid bedömningen om ett sökt varumärke lätt kan förväxlas med ett statsemblem ska vidare hänsyn tas till att genomsnittskonsumenten kan uppfatta varumärket som en efterbildning av statsemblemet i fråga även om skillnader finns i fråga om heraldiska detaljer.

Det sökta varumärket utgörs av en figur bestående bl.a. av tre öppna gula kronor placerade bredvid varandra. Som framgått ovan ska, vid bedömningen av om det föreligger hinder för registrering enligt 2 kap. 7 § 3 punkten varumärkeslagen, jämförelse ske mellan dessa kronor och beskrivningen av det lilla riksvapnet som består bl.a. av ”tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona”.

Enligt Patent- och marknadsdomstolens mening kan inte kronorna i varumärket anses vara en exakt kopia av lilla riksvapnet. Kronorna i varumärket utgörs av tre öppna gula kronor placerade bredvid varandra medan det lilla riksvapnets öppna kronor ska vara ordnade två över en. Vidare är det sökta varumärkets kronor tämligen klargula i färgen medan lilla riksvapnets kronor ska vara guldfärgade.

Trots de skillnader som kan konstateras mellan det sökta varumärket och lilla riksvapnet finns enligt domstolens mening ändå klara likheter. I båda fallen är det fråga om tre öppna kronor. Genom att kronorna i varumärket placeras på rad ges en tydligare koppling till riksvapnet än om de exempelvis varit placerade en och en över varandra.

Att de öppna kronorna i varumärket är jämt placerade i förhållande till varandra understryker denna koppling. Därtill finns en tydlig färggemenskap mellan varumärkets kronor och lilla riksvapnets kronor eftersom den gula färgen i varumärkets kronor får anses vara närbesläktad med lilla riksvapnets guldfärg.

Enligt domstolens mening framstår likheterna som så stora att allmänheten bör uppfatta varumärket som en heraldisk efterbildning av lilla riksvapnet. Enligt domstolen får varumärket således anses lätt kunna förväxlas med en sådan statlig beteckning som enligt lag eller annan författning inte får användas obehörigen. Överklagandet ska därför avslås.

BESLUT

Patent- och marknadsdomstolen avslår överklagandet.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (PMD-13) Överklagande, ställt till Patent- och marknadsöverdomstolen, ska ha kommit in till Patent- och marknadsdomstolen senast den 22 februari 2019. Prövningstillstånd krävs.

Sara Elmqvist Protokollet uppvisat

___________________________________

BILAGA 1

BESLUT

Text i märket: Norrland ElbolagAnsökningsnr: 2017/06440

Sökande: Stockholms Elbolag ABOmbud: Kola Legal & IP

Avslag av er varumärkesansökan

Patent- och registreringsverket (PRV) avslår er ansökan om registrering av varumärket Norrlands Elbolag.

Beskrivning av ärendetNi har ansökt om registrering av varumärket Norrlands Elbolag för distribution av förnyelsebar energi i klass 39.

BILDEN UTESLUTEN HÄR:

Vi har bedömt att ert märke inte kan registreras eftersom det innehåller tre kronor, som lätt kan förväxlas med den enligt lag skyddade statliga beteckningen Lilla riksvapnet.

Ni har i huvudsak framfört följande.

Det sökta varumärket kan inte lätt förväxlas med, eller anses utgöra en heraldisk efterbildning av, det Lilla riksvapnet. Varumärkeslagens 2 kap 7 § 3 p är således inte tillämplig och det sökta varumärket bör registreras. Den heraldiska beskrivningen av lilla riksvapnet måste således kompletteras: 'Tre öppna kronor, ordnade två över en, där varje krona är lika stor och består av färgerna guld och svart, där den svarta färgen dels ramar in området i guld, dels delar av den nedre delen av varje krona i två guldfärgade områden. Varje kronas underdel är rak, Överdelen av varje krona består av klöverformade uddar emellan vilka två vågor framträder'. Det sökta märket består av tre lika stora gula kronor placerade på rad över två vågformade blå streck. Redan här omfattas inte det sökta märket av den enklare beskrivning som anges i 3 § lag om Sveriges riksvapen då det varken rör sig om färgen guld eller att de är ordnade två över en. Utöver detta består det sökta varumärkets gula kronor av enkla triangulära uddar som formar kronorna, dvs, utan något av de klöverformade uddarna eller vågorna som utmärker det lilla riksvapnet. Kronorna i det sökta märket saknar även det svarta strecket som delar av kronorna i två delar.

Genomsnittskonsumenten i Sverige är väl förtrogen med utseendet av Lilla riksvapnet när det används vid officiella, statliga, sammanhang. Genomsnittskonsumenten torde även var väl bevandrad i att det inom energimarknaden sedan länge råder fri konkurrens. Då det sökta märket inte utgör en efterbildning av Lilla riksvapnet finns det ej heller någonting som skulle visa på att sökanden har en direkt koppling till svenska staten eller på annat sätt verkar genom ett offentligt uppdrag inom området distribution av energi. Då det sökta märket, av ovan angivna skäl, ej kan anses "lätt förväxlingsbart", dvs. ge upphov till en missuppfattning om att sökanden, med användandet och registrering av märket, har en direkt koppling till svenska staten eller på annat sätt verkar genom ett offentligt uppdrag, faller även grunden for PRV:s invändning. Därmed varken aktualiseras frågan om tillstånd eller blir tillämplig. Det ska noteras att sökanden 2015 registrerat varumärket 528598, STOCKHOLMS ELBOLAG (i figur), som består av en identisk figur som det nu sökta märket.

Såsom ovan nämnts är praxis vid EUIPO att det sökta märket ska vara mycket likt det skyddade emblemet för att det absoluta hindret ska vara tillämpligt. Anledningen till det är naturligtvis att det är den heraldiska karaktären av den skyddade symbolen som ska skyddas. Det torde stå klart att sökanden hänvisar till den svenska nationalsymbolen såsom geografiskt ursprung, men det kan inte sägas utgöra en heraldisk efterbildning av det lilla riksvapnet.

PRV:s bedömning

Statliga och officiella beteckningar, kommunala vapenDet går inte att registrera ett varumärke om det innehåller en statlig eller internationell beteckning eller ett kommunalt vapen om man inte har tillstånd till det. Det gäller även om märket innehåller något som lätt kan förväxlas med en sådan beteckning eller ett sådant vapen.

Lilla rildvapnet är ett lagskyddat emblem och får inte utan tillstånd från Patent- och registreringsverket användas i näringsverksamhet.

PRV beaktar tidigare beslut och tar ställning till i vilken mån dessa kan ge vägledning för ett senare ärende. En bedömning måste dock göras i varje enskilt fall. Det faktum att ett varumärke tidigare har godkänts ger inte sökanden en rätt att kräva registrering av en senare identisk eller jämförbar ansökan. Märkets registrerbarhet ska alltid bedömas utifrån förutsättningarna i lagen och gällande praxis, snarare än på grundval av hur myndigheten har bedömt tidigare ärenden (se t.ex. de förenade målen C-39/08 och C-43/08, Bild digital och ZVS, punkterna 15-18).

Märket i ansökan innehåller figurativa inslag i form av tre kronor i gult samt två underliggande blå vågor. Vår bedömning är att dessa kronor— även om de inte står två över en eller en över två utan tre på rad samt att dessa inte är identiska med kronorna i Lilla riksvapnet, ändå är lätt förväxlingsbara med det enligt lag skyddade Lilla riksvapnet utan sköld (se bilaga).

Vi bedömer att det finns en risk att konsumenterna, det vill säga alla som köper el, förväxlar de tre kronorna i varumärket med det lagskyddade statsemblemet Lilla riksvapnet utan sköld (tre kronor). Konsumenterna kan komma att uppfatta det som att det företag som tillhandahåller tjänsterna har en direkt koppling till den svenska staten eller på annat sätt verkar genom ett offentligt uppdrag. Detta förstärks av att staten idag är ägare av ett annat energibolag. Om de tre kronorna används i sökandens märke har omsättningskretsen därför anledning att tro att även sökanden skulle ha en sådan koppling.

Ni har fått ett föreläggande från PRV om att ni behöver ansöka om tillstånd för att få använda de tre kronorna i märket. Någon sådan tillståndsansökan har inte lämnats in. Eftersom ni inte har tillstånd att använda de tre kronorna i ert märke avslår PRV därför er varumärkesansökan.

Beslutat den 25 maj 2018 av Lena Thörnros efter föredragning av Katy Lundqvist

BestämmelserBeslutet har tagits med stöd av följande bestämmelser:

Varumärkeslag (2010:1877)2 kap. 18 § (avslag)2 kap. 7 § p.3 (statlig beteckning)

______________

BILAGA

Ansökningsnummer: 2017/06440Ingivningsdatum: 2017-09-21

BILDEN UTESLUTEN HÄR:

Märkestyp: Figur

Text i märket: Norrlands Elbolag

Klassificering: 39: Distribution av förnyelsebar energi.

Innehavare: Stockholms Elbolag AB 24634 Löddeköpinge, Sverige. Org.nr: 559020-2049.

Ombud: Kola Legal & IP, Täppgatan 16 151 33 Södertälje, Sverige.

BILDEN UTESLUTEN HÄR:

Bibliographic Information:

6ter Number: SE21State: Sweden6ter Category: State emblemCircular Date: 18.01.1985Circular Number: 4296Vienna Classification: 24.09.02, 24.09.06, 24.09.12, 24.11.25, 29.01.02, 29.01.11

___________________________________________

BILAGA B

Handläggning i parternas utevaro

RÄTTEN Chefsrådmannen Anders Dereborg, rådmannen Maria Bruder och tingsfiskalen Johanna Price (referent)

PROTOKOLLFÖRARE Beredningsjuristen Sara Elmqvist

PARTER

Klagande Stockholms Elbolag AB, 559020-2049 Teknikvägen 14 246 43 Löddeköpinge

Ombud: Jur. mag. M.K.

Motpart Patent- och registreringsverket Box 530 826 27 Söderhamn

SAKEN Registrering av varumärke

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Patent- och registreringsverkets beslut den 25 maj 2018 angående varumärkesansökan nr 2017/06133, se bilaga 1

______________

BAKGRUND

Stockholms Elbolag AB (Bolaget) har hos Patent- och registreringsverket (PRV) ansökt om registrering av varumärket SVERIGES ELBOLAG i figur för distribution av förnyelsebar energi i klass 39 i följande utförande. Genom det överklagade beslutet avslog PRV bolagets ansökan.

Det sökta figurvarumärket ser ut på följande sätt.

BILDEN UTESLUTEN HÄR:

I sitt beslut har PRV gjort bedömningen att det föreligger hinder för registrering av det sökta varumärket med hänvisning till att det innehåller tre kronor som lätt kan förväxlas med den enligt lag skyddade statliga beteckningen lilla riksvapnet utan sköld.

Den version av det lilla riksvapnet som är aktuell i det här fallet består enligt lag om Sveriges riksvapen (1982:268) av tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.

YRKANDEN M.M.

Bolaget har överklagat PRV:s beslut och i Patent- och marknadsdomstolen vidhållit sin varumärkesansökan.

PRV har motsatt sig ändring av PRV:s beslut.

GRUNDER M.M.

Bolaget har till grund för överklagandet vidhållit vad som anförts vid PRV och vid Patent- och marknadsdomstolen tillagt i huvudsak följande.

Det sökta varumärket ska bedömas i enlighet med artikel 6 i Pariskonven-tionen, såsom bestämmelsen hänvisas enligt varumärkesdirektiven 2008/95/EG och (EU) 2015/2436 och inte i enlighet med 2 kap. 7 § 3 punkten varumärkes-lagen (2010:1877) eller lag (1970:498) om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar. Sverige har inte genomfört artikel 3 h eller 4 h vad avser offentliga beteckningar i varumärkesdirektiven och det torde stå klart att artiklarna 3 h och 4 h är ovillkorliga, precisa och tillräckligt tydliga för att ge direkt effekt. En användning av Pariskonventionens regler innebär en stark begränsning av officiella beteckningars skyddsomfång jämfört med svensk lagstiftning.

En bedömning ska göras av om det sökta märket utgör en efterbildning av den skyddade beteckningen ur heraldisk synpunkt och på så sätt kan vilseleda konsumenter att tro att det finns en koppling mellan sökanden och den svenska staten, eller att sökanden på annat sätt verkar genom ett offentligt uppdrag. Bedömningen ska göras i förhållande till den beteckning som registrerats i WIPO:s databas för registreringar enligt artikel 6ter i Pariskonventionen. Eftersom det sökta märket och det lilla riksvapnet skiljer sig åt i så hög grad kan det inte anses att märket och det lilla riksvapnet är mycket lika, vilket krävs enligt EUIPO:s Guidelines. Således kan det sökta märket inte anses utgöra en heraldisk efterbildning av det lilla riksvapnet enligt artikel 6ter i Pariskonventionen. Det torde därför vara omöjligt att det sökta märket skulle kunna vilseleda konsumenter att tro att sökanden har en direkt koppling till svenska staten eller på annat sätt verkar genom ett offentligt uppdrag.

PRV har i sitt beslut inte tagit hänsyn till det vid WIPO registrerade lilla riksvapnet, WIPO 6ter nr SE21. PRV har vidare bortsett från att myndigheten inte ska göra en förväxlingsbedömning utan endast en bedömning av om ett sökt märke kan sägas utgöra en ”heraldisk efterbildning”.

PRV har vid Patent- och marknadsdomstolen anfört i huvudsak följande. Visserligen innehåller varken varumärkeslagen eller lagen om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar något krav på vilseledande för att neka registrering av ett varumärke som innehåller en statssymbol. Inte heller krävs det vilseledande för att hindra annan kommersiell användning av statssymboler utan särskilt tillstånd. Enligt PRV kommer dock den aktuella omsättningskretsen att få uppfattningen att det finns en koppling mellan det allmänna och innehavaren av kännetecknet. I denna bedömning utgår PRV från lagtextens begrepp lätt förväxlingsbart. I detta begrepp ligger implicit en bedömning av om konsumenten vilseleds att tro att det finns en koppling mellan märket ifråga och svenska staten. Inom heraldiken används traditionellt sett en färgskala med fem färger och två metaller, guld och silver. Metallerna guld och silver kan bytas ut mot gult och vitt, vilket är det vanliga inom heraldiken i dag. Gult och guld bör därför ur heraldisk synvinkel betraktas som samma färger.

DOMSTOLENS BEDÖMNING

Förbudet mot registrering av officiella beteckningar m.m.

Enligt 2 kap. 7 § 3 punkten varumärkeslagen får ett varumärke inte registreras, om det utan tillstånd innehåller en sådan statlig beteckning som enligt lag eller annan författning inte får användas obehörigen, eller något som lätt kan förväxlas med en sådan beteckning.

Bestämmelsen i varumärkeslagen korresponderar med lagen (1970:498) om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar. Enligt 1 § i denna lag får statsvapen, statsflagga eller annat statsemblem inte utan tillstånd användas i varumärke eller annat kännetecken för varor och tjänster. Detsamma gäller annan beteckning som hänsyftar på svenska staten och därigenom ger kännetecknet en officiell karaktär, samt svenskt kommunalt vapen, vilket är registrerat.

En bestämmelse som motsvarar regeln i 2 kap. 7 § 3 punkten varumärkeslagen har funnits i de varumärkesrättsliga direktiv som utarbetats inom EU. En sådan bestämmelse fanns i artikel 3.1 h i rådets första direktiv av den 21 december 1998 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar. Senare åter-fanns den i artikel 3. 1 h i 2008 års varumärkesdirektiv (Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/95/EG av den 22 oktober 2008 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar). Bestämmelsen överfördes senast oförändrad till artikel 4.1 h i det nya varumärkesdirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv, EU, 2015/2436/EU av den 16 december 2015 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagstiftning).

När den aktuella artikeln i direktivet skulle genomföras i svensk rätt i samband med EES-avtalet konstaterades att den motsvarades av den dåvarande regleringen i 14 § första stycket varumärkeslagen och inte krävde några lagstiftningsåtgärder (se prop. 1992/93:48 s. 75). Den bestämmelsen hade samma innehåll som 2 kap. 7 § 3 punkten varumärkeslagen har i dag.

Artikel 4. 1 h i varumärkesdirektivet föreskriver att medlemsstaterna ska se till att varumärken – som inte har godkänts av behöriga myndigheter och som ska vägras registrering eller ogiltigförklaras i enlighet med artikel 6ter i Paris-konventionen – inte får registreras. I artikel 6ter 1 a Pariskonventionen föreskrivs att när tillstånd inte lämnats ska registrering vägras av unions-ländernas vapen, flaggor och andra stats emblem och allt som ur heraldisk synpunkt utgör efterbildning därav.

Det sagda innebär att Sverige genom varumärkesdirektivet är skyldigt att – i de fall särskilt tillstånd inte har getts – vägra registrering av vapen, flaggor och andra statsemblem och allt som ur heraldisk synpunkt utgör efterbildning därav. Nationella domstolar har en skyldighet enligt EU-rätten att så långt som möjligt tolka den nationella rätten i ljuset av EU-rätten så länge det inte skulle strida mot principer om rättssäkerhet och icke-retroaktivitet. Den svenska bestämmelsen 2 kap. 7 § 3 punkten varumärkeslagen bör således tolkas i ljuset av direktivet och Pariskonventionen i denna del.

EU-domstolen har i de förenade målen C-202/08 P och C-208/08 P, American Clothing EU:C:2009:477 behandlat bl.a. artikel 6ter 1 a i Pariskonventionen. Enligt Patent- och marknadsdomstolen kan innebörden av avgörandet sammanfattas enligt följande.

Bestämmelsen innebär ett förbud mot registrering och användning av ett statsemblem, inte bara som varumärke utan även som beståndsdel av ett varumärke. Det är till räckligt att en beståndsdel av det sökta varumärket återger ett sådant emblem eller utgör en efterbildning av emblemet för att registrering ska avslås. Skyddet för statsemblem är vidare inte avhängigt av att allmänheten får uppfattningen att det finns ett samband mellan det sökta varumärket och emblemet. Statsemblem ges ett omfattande skydd, eftersom det till förbudet mot exakta kopior även har lagts till ett förbud mot efterbildning. För att kunna avgöra om varumärket innehåller en efterbildning ur heraldisk synpunkt ska den heraldiska beskrivningen av det aktuella emblemet beaktas. Ett varumärke som inte exakt återger ett statsemblem kan alltså omfattas av artikel 6ter 1 a i Pariskonventionen när omsättningskretsen, här genomsnittskonsumenten, uppfattar det som en efterbildning av ett sådant emblem. Vid bedömningen av vad som ur heraldisk synpunkt utgör efterbildning ska beaktas att sådana skillnader mellan det sökta varumärket och statsemblemet som en heraldiker ser, inte nödvändigtvis uppfattas av genomsnittskonsumenten. Genomsnittskonsumenten kan nämligen uppfatta varumärket som en efterbildning av statsemblemet i fråga trots skillnader i fråga om vissa heraldiska detaljer.

Lilla riksvapnet

Av lagen om Sveriges riksvapen (1982:268) följer att lilla riksvapnet är ett av Sveriges två riksvapen som används som symbol för den svenska staten.

Beskrivningen av det lilla riksvapnet anges i 3 § nämnda lag. Enligt bestämmelsen består det lilla riksvapnet bl.a. av ”tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona”.

Lilla riksvapnet är ett sådant statsvapen som skyddas enligt 1 § lagen om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar.

I samband med att lagstiftningen om de båda riksvapnen senast moderniserades diskuterades om tre kronor anordnade på annat sätt än två över en kan åtnjuta skydd. Det påpekades då att huruvida en återgivning av de tre kronorna på annat sätt än två över en kan bedömas som skyddad är en rättstillämpningsfråga som får bedömas från fall till fall (prop. 1981/82:109 s. 9 f.).

Bolaget har gjort gällande att bedömningen av om lilla riksvapnet hindrar en registrering av det sökta varumärket ska göras i förhållande till den beteckning som registrerats i WIPO:s databas för registreringar enligt artikel 6ter i Pariskonventionen. Enligt Patent- och marknadsdomstolens mening finns dock inte något sådant krav. Pariskonventionen anger att registrering under vissa förutsättningar ska vägras av unionsländernas vapen, flaggor och andra statsemblem och ställer inga krav på att jämförelsen ska ske utifrån innehållet i WIPO:s databas. Däremot uppställer konventionen vissa krav på att medlemsstaterna ska tillställa varandra förteckningar över de emblem som staten vill skydda. Det är i detta sammanhang som WIPO:s databas används. Det är tvärtom en princip inom den s.k. heraldiken att det är den språkliga vapenbeskrivningen som bestämmer vapnets innehåll medan dess form och närmare utseende kan växla beroende på konstnären, tidsandan och andra faktorer (se prop. 1981/82:109).

Enligt Patent- och marknadsdomstolens mening bör därför bedömningen göras utifrån den beskrivning som finns i lagen om Sveriges riksvapen.

Frågan om lilla riksvapnet hindrar registrering av varumärket

Varumärket söks för registrering avseende distribution av förnyelsebar energi i klass 39. Patent- och marknadsdomstolen bedömer att den relevanta omsättningskretsen för distribution av förnyelsebar energi utgörs av den svenska allmänheten över 18 år.

Med hänvisning till vad som tidigare angetts anser Patent- och marknads-domstolen att bestämmelsen i 2 kap. 7 § 3 punkten varumärkeslagen – tolkad i ljuset av varumärkesdirektivet och Pariskonventionen – får anses ge ett emblem som lilla riksvapnet ett omfattande skydd. Skyddet omfattar såväl exakta kopior som heraldiska efterbildningar och det är tillräckligt att en beståndsdel av det sökta varumärket återger ett sådant emblem eller utgör en heraldisk efterbildning för att registrering av varumärket ska avslås. Begreppet heraldisk efterbildning får enligt domstolen anses motsvara ”lätt kan förväxlas” i varumärkeslagen. Till skillnad från PRV anser domstolen inte att det för avslag på en registreringsansökan krävs att allmänheten får uppfattningen att det finns ett samband mellan det sökta varumärket och emblemet. Vid bedömningen om ett sökt varumärke lätt kan förväxlas med ett statsemblem ska vidare hänsyn tas till att genomsnittskonsumenten kan uppfatta varumärket som en efterbildning av stats emblemet i fråga även om skillnader finns i fråga om heraldiska detaljer.

Det sökta varumärket utgörs av en figur bestående bl.a. av tre öppna gula kronor placerade bredvid varandra. Som framgått ovan ska, vid bedömningen av om det föreligger hinder för registrering enligt 2 kap. 7 § 3 punkten varumärkeslagen, jämförelse ske mellan dessa kronor och beskrivningen av det lilla riksvapnet som består bl.a. av ”tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona”.

Enligt Patent- och marknadsdomstolens mening kan inte kronorna i varumärket anses vara en exakt kopia av lilla riksvapnet. Kronorna i varumärket utgörs av tre öppna gula kronor placerade bredvid varandra medan det lilla riksvapnets öppna kronor ska vara ordnade två över en. Vidare är det sökta varumärkets kronor tämligen klargula i färgen medan lilla riksvapnets kronor ska vara guldfärgade.

Trots de skillnader som kan konstateras mellan det sökta varumärket och lilla riksvapnet finns enligt domstolens mening ändå klara likheter. I båda fallen är det fråga om tre öppna kronor. Genom att kronorna i varumärket placeras på rad ges en tydligare koppling till riksvapnet än om de exempelvis varit placerade en och en över varandra.

Att de öppna kronorna i varumärket är jämt placerade i förhållande till varandra understryker denna koppling. Därtill finns en tydlig färggemenskap mellan varumärkets kronor och lilla riksvapnets kronor eftersom den gula färgen i varumärkets kronor får anses vara närbesläktad med lilla riksvapnets guldfärg.

Enligt domstolens mening framstår likheterna som så stora att allmänheten bör uppfatta varumärket som en heraldisk efterbildning av lilla riksvapnet. Enligt domstolen får varumärket således anses lätt kunna förväxlas med en sådan statlig beteckning som enligt lag eller annan författning inte får användas obehörigen. Överklagandet ska därför avslås.

BESLUT

Patent- och marknadsdomstolen avslår överklagandet.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (PMD-13) Överklagande, ställt till Patent- och marknadsöverdomstolen, ska ha kommit in till Patent- och marknadsdomstolen senast den 22 februari 2019. Prövningstillstånd krävs.

Sara Elmqvist Protokollet uppvisat/

___________________________________

BILAGA 1

BESLUT

Text i märket: Göteborgs ElbolagAnsökningsnr: 2017/06082

Sökande: Stockholms Elbolag ABOmbud: Kola Legal & IP

Avslag av er varumärkesansökan

Patent- och registreringsverket (PRV) avslår er ansökan om registrering av varumärket Norrlands Elbolag.

Beskrivning av ärendetNi har ansökt om registrering av varumärket Norrlands Elbolag för distribution av förnyelsebar energi i klass 39.

BILDEN UTESLUTEN HÄR:

Vi har bedömt att ert märke inte kan registreras eftersom det innehåller tre kronor, som lätt kan förväxlas med den enligt lag skyddade statliga beteckningen Lilla riksvapnet.

Ni har i huvudsak framfört följande.

Det sökta varumärket kan inte lätt förväxlas med, eller anses utgöra en heraldisk efterbildning av, det Lilla riksvapnet. Varumärkeslagens 2 kap 7 § 3 p är således inte tillämplig och det sökta varumärket bör registreras. Den heraldiska beskrivningen av lilla riksvapnet måste således kompletteras: 'Tre öppna kronor, ordnade två över en, där varje krona är lika stor och består av färgerna guld och svart, där den svarta färgen dels ramar in området i guld, dels delar av den nedre delen av varje krona i två guldfärgade områden. Varje kronas underdel är rak. Överdelen av varje krona består av klöverformade uddar emellan vilka två vågor framträder'. Det sökta märket består av tre lika stora gula kronor placerade på rad över två vågformade blå streck. Redan här omfattas inte det sökta märket av den enklare beskrivning som anges i 3 § lag om Sveriges riksvapen då det varken rör sig om färgen guld eller att de är ordnade två över en. Utöver detta består det sökta varumärkets gula kronor av enkla triangulära uddar som formar kronorna, dvs, utan något av de klöverformade uddarna eller vågorna som utmärker det lilla riksvapnet. Kronorna i det sökta märket saknar även det svarta strecket som delar av kronorna i två delar.

Genomsnittskonsumenten i Sverige är väl förtrogen med utseendet av Lilla riksvapnet när det används vid officiella, statliga, sammanhang. Genomsnitts-konsumenten torde även var väl bevandrad i att det inom energimarknaden sedan länge råder fri konkurrens. Då det sökta märket inte utgör en efterbildning av Lilla riksvapnet finns det ej heller någonting som skulle visa på att sökanden har en direkt koppling till svenska staten eller på annat sätt verkar genom ett offentligt uppdrag inom området distribution av energi. Då det sökta märket, av ovan angivna skäl, ej kan anses "lätt förväxlingsbart", dvs. ge upphov till en missuppfattning om att sökanden, med användandet och registrering av märket, har en direkt koppling till svenska staten eller på annat sätt verkar genom ett offentligt uppdrag, faller även grunden för PRV:s invändning. Därmed varken aktualiseras frågan om tillstånd eller blir tillämplig. Det ska noteras att sökanden 2015 registrerat varumärket 528598, STOCKHOLMS ELBOLAG (i figur), som består av en identisk figur som det nu sökta märket.

Såsom ovan nämnts är praxis vid EUIPO att det sökta märket ska vara mycket likt det skyddade emblemet för att det absoluta hindret ska vara tillämpligt. Anledningen till det är naturligtvis att det är den heraldiska karaktären av den skyddade symbolen som ska skyddas. Det torde stå klart att sökanden hänvisar till den svenska nationalsymbolen såsom geografiskt ursprung, men det kan inte sägas utgöra en heraldisk efterbildning av det lilla riksvapnet.

PRV:s bedömning

Statliga och officiella beteckningar, kommunala vapenDet går inte att registrera ett varumärke om det innehåller en statlig eller internationell beteckning eller ett kommunalt vapen om man inte har tillstånd till det. Det gäller även om märket innehåller något som lätt kan förväxlas med en sådan beteckning eller ett sådant vapen.

Lilla rildvapnet är ett lagskyddat emblem och får inte utan tillstånd från Patent-och registreringsverket användas i näringsverksamhet.

PRV beaktar tidigare beslut och tar ställning till i vilken mån dessa kan ge vägledning för ett senare ärende. En bedömning måste dock göras i varje enskilt fall. Det faktum att ett varumärke tidigare har godkänts ger inte sökanden en rätt att kräva registrering av en senare identisk eller jämförbar ansökan. Märkets registrerbarhet ska alltid bedömas utifrån förutsättningarna i lagen och gällande praxis, snarare än på grundval av hur myndigheten har bedömt tidigare ärenden (se t.ex. de förenade målen C-39/08 och C-43/08, Bild digital och ZVS, punkterna 15-18).

Märket i ansökan innehåller figurativa inslag i form av tre kronor i gult samt två underliggande blå vågor. Vår bedömning är att dessa kronoräven om de inte står två över en eller en över två utan tre på rad samt att dessa inte är identiska med kronorna i Lilla riksvapnet, ändå är lätt förväxlingsbara med det enligt lag skyddade Lilla riksvapnet utan sköld (se bilaga).

Vi bedömer att det finns en risk att konsumenterna, det vilt säga alla som köper el, förväxlar de tre kronorna i varumärket med det lagskyddade statsemblemet Lilla riksvapnet utan sköld (tre kronor). Konsumenterna kan komma att uppfatta det som att det företag som tillhandahåller tjänsterna har en direkt koppling till den svenska staten eller på annat sätt verkar genom ett offentligt uppdrag. Detta förstärks av att staten idag är ägare av ett annat energibolag. Om de tre kronorna används i sökandens märke har omsättningskretsen därför anledning att tro att även sökanden skulle ha en sådan koppling.

Ni har fått ett föreläggande från PRV om att ni behöver ansöka om tillstånd för att få använda de tre kronorna i märket. Någon sådan tillståndsansökan har inte lämnats in. Eftersom ni inte har tillstånd att använda de tre kronorna i ert märke avslår PRV därför er varumärkesansökan.

Beslutat den 25 maj 2018 av Lena Thörnros efter föredragning av Katy Lundqvist

BestämmelserBeslutet har tagits med stöd av följande bestämmelser:

Varumärkeslag (2010:1877)2 kap. 18 § (avslag)2 kap. 7 § p.3 (statlig beteckning)

_______________

BILAGA

Ansökningsnummer: 2017/06082

Ingivningsdatum: 2017-09-08

BILDEN UTESLUTEN HÄR:

Märkestyp: Figur

Text i märket: Sveriges Elbolag

Klassificering: 39: Distribution av förnyelsebar energi.

Innehavare: Stockholms Elbolag AB 24643 Löddeköpinge, Sverige. Org.nr: 559020-2049.

Ombud: Kola Legal & IP, Täppgatan 16 151 33 Södertälje, Sverige.

BILDEN UTESLUTEN HÄR:

Bibliographic information:SE21SwedenState emblem18.01.1985429624.09.02, 24.09.06, 24.09.12, 24.11.25, 29.01.02, 29.01_11

___________________________________________

BILAGA C

Protokoll2019-02-01Handläggning i Stockholm

Handläggning i parternas utevaro

RÄTTEN Chefsrådmannen Anders Dereborg, rådmannen Maria Bruder och tingsfiskalen Johanna Price (referent)

PROTOKOLLFÖRARE Beredningsjuristen Sara Elmqvist

PARTER

Klagande Stockholms Elbolag AB, 559020-2049 Teknikvägen 14 246 43 Löddeköpinge

Ombud: jur.mag. M.K.

Motpart Patent- och registreringsverket Box 530 826 27 Söderhamn

SAKEN Registrering av varumärke

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Patent- och registreringsverkets beslut den 25 maj 2018 angående varumärkesansökan nr 2017/06082, se bilaga 1

_____________

BAKGRUND

Stockholms Elbolag AB (Bolaget) har hos Patent- och registreringsverket (PRV) ansökt om registrering av varumärket GÖTEBORGS ELBOLAG i figur för distribution av förnyelsebar energi i klass 39 i följande utförande. Genom det överklagade beslutet avslog PRV bolagets ansökan.

Det sökta figurvarumärket ser ut på följande sätt.

BILDEN UTESLUTEN HÄR:

I sitt beslut har PRV gjort bedömningen att det föreligger hinder för registrering av det sökta varumärket med hänvisning till att det innehåller tre kronor som lätt kan förväxlas med den enligt lag skyddade statliga beteckningen lilla riksvapnet utan sköld.

Den version av det lilla riksvapnet som är aktuell i det här fallet består enligt lag om Sveriges riksvapen (1982:268) av tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.

YRKANDEN M.M.

Bolaget har överklagat PRV:s beslut och i Patent- och marknadsdomstolen vidhållit sin varumärkesansökan.

PRV har motsatt sig ändring av PRV:s beslut.

GRUNDER M.M.

Bolaget har till grund för överklagandet vidhållit vad som anförts vid PRV och vid Patent- och marknadsdomstolen tillagt i huvudsak följande.

Det sökta varumärket ska bedömas i enlighet med artikel 6 i Pariskonven-tionen, såsom bestämmelsen hänvisas enligt varumärkesdirektiven 2008/95/EG och (EU) 2015/2436 och inte i enlighet med 2 kap. 7 § 3 punkten varumärkes-lagen (2010:1877) eller lag (1970:498) om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar. Sverige har inte genomfört artikel 3 h eller 4 h vad avser offentliga beteckningar i varumärkes direktiven och det torde stå klart att artiklarna 3 h och 4 h är ovillkorliga, precisa och tillräckligt tydliga för att ge direkt effekt. En användning av Pariskonventionens regler innebär en stark begränsning av officiella beteckningars skyddsomfång jämfört med svensk lagstiftning.

En bedömning ska göras av om det sökta märket utgör en efterbildning av den skyddade beteckningen ur heraldisk synpunkt och på så sätt kan vilseleda konsumenter att tro att det finns en koppling mellan sökanden och den svenska staten, eller att sökanden på annat sätt verkar genom ett offentligt uppdrag. Bedömningen ska göras i förhållande till den beteckning som registrerats i WIPO:s databas för registreringar enligt artikel 6ter i Pariskonventionen. Eftersom det sökta märket och det lilla riksvapnet skiljer sig åt i så hög grad kan det inte anses att märket och det lilla riksvapnet är mycket lika, vilket krävs enligt EUIPO:s Guidelines. Således kan det sökta märket inte anses utgöra en heraldisk efterbildning av det lilla riksvapnet enligt artikel 6ter i Pariskonventionen. Det torde därför vara omöjligt att det sökta märket skulle kunna vilseleda konsumenter att tro att sökanden har en direkt koppling till svenska staten eller på annat sätt verkar genom ett offentligt uppdrag.

PRV har i sitt beslut inte tagit hänsyn till det vid WIPO registrerade lilla riksvapnet, WIPO 6ter nr SE21. PRV har vidare bortsett från att myndigheten inte ska göra en förväxlingsbedömning utan endast en bedömning av om ett sökt märke kan sägas utgöra en ”heraldisk efterbildning”.

PRV har vid Patent- och marknadsdomstolen anfört i huvudsak följande. Visserligen innehåller varken varumärkeslagen eller lagen om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar något krav på vilseledande för att neka registrering av ett varumärke som innehåller en statssymbol. Inte heller krävs det vilseledande för att hindra annan kommersiell användning av statssymboler utan särskilt tillstånd. Enligt PRV kommer dock den aktuella omsättningskretsen att få uppfattningen att det finns en koppling mellan det allmänna och innehavaren av kännetecknet. I denna bedömning utgår PRV från lagtextens begrepp lätt förväxlingsbart. I detta begrepp ligger implicit en bedömning av om konsumenten vilseleds att tro att det finns en koppling mellan märket ifråga och svenska staten. Inom heraldiken används traditionellt sett en färgskala med fem färger och två metaller, guld och silver. Metallerna guld och silver kan bytas ut mot gult och vitt, vilket är det vanliga inom heraldiken i dag. Gult och guld bör därför ur heraldisk synvinkel betraktas som samma färger.

DOMSTOLENS BEDÖMNING

Förbudet mot registrering av officiella beteckningar m.m.

Enligt 2 kap. 7 § 3 punkten varumärkeslagen får ett varumärke inte registreras, om det utan tillstånd innehåller en sådan statlig beteckning som enligt lag eller annan för fattning inte får användas obehörigen, eller något som lätt kan förväxlas med en sådan beteckning.

Bestämmelsen i varumärkeslagen korresponderar med lagen (1970:498) om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar. Enligt 1 § i denna lag får statsvapen, statsflagga eller annat statsemblem inte utan tillstånd användas i varumärke eller annat kännetecken för varor och tjänster. Detsamma gäller annan beteckning som hänsyftar på svenska staten och därigenom ger kännetecknet en officiell karaktär, samt svenskt kommunalt vapen, vilket är registrerat.

En bestämmelse som motsvarar regeln i 2 kap. 7 § 3 punkten varumärkeslagen har funnits i de varumärkesrättsliga direktiv som utarbetats inom EU. En sådan bestämmelse fanns i artikel 3.1 h i rådets första direktiv av den 21 december 1998 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar. Senare åter-fanns den i artikel 3. 1 h i 2008 års varumärkesdirektiv (Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/95/EG av den 22 oktober 2008 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar). Bestämmelsen överfördes senast oförändrad till artikel 4.1 h i det nya varumärkesdirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv, EU, 2015/2436/EU av den 16 december 2015 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagstiftning).

När den aktuella artikeln i direktivet skulle genomföras i svensk rätt i samband med EES-avtalet konstaterades att den motsvarades av den dåvarande regleringen i 14 § första stycket varumärkeslagen och inte krävde några lagstiftningsåtgärder (se prop. 1992/93:48 s. 75). Den bestämmelsen hade samma innehåll som 2 kap. 7 § 3 punkten varumärkeslagen har i dag.

Artikel 4. 1 h i varumärkesdirektivet föreskriver att medlemsstaterna ska se till att varumärken – som inte har godkänts av behöriga myndigheter och som ska vägras registrering eller ogiltigförklaras i enlighet med artikel 6ter i Pariskonventionen – inte får registreras. I artikel 6ter 1 a Pariskonventionen föreskrivs att när tillstånd inte lämnats ska registrering vägras av unionsländernas vapen, flaggor och andra statsemblem och allt som ur heraldisk synpunkt utgör efterbildning därav.

Det sagda innebär att Sverige genom varumärkesdirektivet är skyldigt att – i de fall särskilt tillstånd inte har getts – vägra registrering av vapen, flaggor och andra statsemblem och allt som ur heraldisk synpunkt utgör efterbildning därav. Nationella domstolar har en skyldighet enligt EU-rätten att så långt som möjligt tolka den nationella rätten i ljuset av EU-rätten så länge det inte skulle strida mot principer om rättssäkerhet och icke-retroaktivitet. Den svenska bestämmelsen 2 kap. 7 § 3 punkten varumärkeslagen bör således tolkas i ljuset av direktivet och Pariskonventionen i denna del.

EU-domstolen har i de förenade målen C-202/08 P och C-208/08 P, American Clothing EU:C:2009:477 behandlat bl.a. artikel 6ter 1 a i Pariskonventionen. Enligt Patent- och marknadsdomstolen kan innebörden av avgörandet sammanfattas enligt följande.

Bestämmelsen innebär ett förbud mot registrering och användning av ett statsemblem, inte bara som varumärke utan även som beståndsdel av ett varumärke. Det är tillräckligt att en beståndsdel av det sökta varumärket återger ett sådant emblem eller utgör en efterbildning av emblemet för att registrering ska avslås. Skyddet för statsemblem är vidare inte avhängigt av att allmänheten får uppfattningen att det finns ett samband mellan det sökta varumärket och emblemet. Statsemblem ges ett omfattande skydd, eftersom det till förbudet mot exakta kopior även har lagts till ett förbud mot efterbildning. För att kunna avgöra om varumärket innehåller en efterbildning ur heraldisk synpunkt ska den heraldiska beskrivningen av det aktuella emblemet beaktas. Ett varumärke som inte exakt återger ett statsemblem kan alltså omfattas av artikel 6ter 1 a i Pariskonventionen när omsättningskretsen, här genomsnittskonsumenten, uppfattar det som en efterbildning av ett sådant emblem. Vid bedömningen av vad som ur heraldisk synpunkt utgör efterbildning ska beaktas att sådana skillnader mellan det sökta varumärket och statsemblemet som en heraldiker ser, inte nödvändigtvis uppfattas av genomsnittskonsumenten. Genomsnittskonsumenten kan nämligen uppfatta varumärket som en efterbildning av statsemblemet i fråga trots skillnader i fråga om vissa heraldiska detaljer.

Lilla riksvapnet

Av lagen om Sveriges riksvapen (1982:268) följer att lilla riksvapnet är ett av Sveriges två riksvapen som används som symbol för den svenska staten.

Beskrivningen av det lilla riksvapnet anges i 3 § nämnda lag. Enligt bestämmelsen består det lilla riksvapnet bl.a. av ”tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona”.

Lilla riksvapnet är ett sådant statsvapen som skyddas enligt 1 § lagen om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar.

I samband med att lagstiftningen om de båda riksvapnen senast moderniserades diskuterades om tre kronor anordnade på annat sätt än två över en kan åtnjuta skydd. Det påpekades då att huruvida en återgivning av de tre kronorna på annat sätt än två över en kan bedömas som skyddad är en rättstillämpningsfråga som får bedömas från fall till fall (prop. 1981/82:109 s. 9 f.).

Bolaget har gjort gällande att bedömningen av om lilla riksvapnet hindrar en registrering av det sökta varumärket ska göras i förhållande till den beteckning som registrerats i WIPO:s databas för registreringar enligt artikel 6ter i Pariskonventionen. Enligt Patent- och marknadsdomstolens mening finns dock inte något sådant krav. Pariskonventionen anger att registrering under vissa förutsättningar ska vägras av unionsländernas vapen, flaggor och andra statsemblem och ställer inga krav på att jämförelsen ska ske utifrån innehållet i WIPO:s databas. Däremot uppställer konventionen vissa krav på att medlemsstaterna ska tillställa varandra förteckningar över de emblem som staten vill skydda. Det är i detta sammanhang som WIPO:s databas används. Det är tvärtom en princip inom den s.k. heraldiken att det är den språkliga vapenbeskrivningen som bestämmer vapnets innehåll medan dess form och närmare utseende kan växla beroende på konstnären, tidsandan och andra faktorer (se prop. 1981/82:109).

Enligt Patent- och marknadsdomstolens mening bör därför bedömningen göras utifrån den beskrivning som finns i lagen om Sveriges riksvapen.

Frågan om lilla riksvapnet hindrar registrering av varumärket Varumärket söks för registrering avseende distribution av förnyelsebar energi i klass 39. Patent- och marknadsdomstolen bedömer att den relevanta omsättningskretsen för distribution av förnyelsebar energi utgörs av den svenska allmänheten över 18 år.

Med hänvisning till vad som tidigare angetts anser Patent- och marknadsdom-stolen att bestämmelsen i 2 kap. 7 § 3 punkten varumärkeslagen – tolkad i ljuset av varumärkesdirektivet och Pariskonventionen – får anses ge ett emblem som lilla riksvapnet ett omfattande skydd. Skyddet omfattar såväl exakta kopior som heraldiska efterbildningar och det är tillräckligt att en beståndsdel av det sökta varumärket återger ett sådant emblem eller utgör en heraldisk efterbildning för att registrering av varumärket ska avslås. Begreppet heraldisk efterbildning får enligt domstolen anses motsvara ”lätt kan förväxlas” i varumärkeslagen. Till skillnad från PRV anser domstolen inte att det för avslag på en registreringsansökan krävs att allmänheten får uppfattningen att det finns ett samband mellan det sökta varumärket och emblemet. Vid bedömningen om ett sökt varumärke lätt kan förväxlas med ett statsemblem ska vidare hänsyn tas till att genomsnittskonsumenten kan uppfatta varumärket som en efterbildning av stats emblemet i fråga även om skillnader finns i fråga om heraldiska detaljer.

Det sökta varumärket utgörs av en figur bestående bl.a. av tre öppna gula kronor placerade bredvid varandra. Som framgått ovan ska, vid bedömningen av om det föreligger hinder för registrering enligt 2 kap. 7 § 3 punkten varumärkeslagen, jämförelse ske mellan dessa kronor och beskrivningen av det lilla riksvapnet som består bl.a. av ”tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona”.

Enligt Patent- och marknadsdomstolens mening kan inte kronorna i varumärket anses vara en exakt kopia av lilla riksvapnet. Kronorna i varumärket utgörs av tre öppna gula kronor placerade bredvid varandra medan det lilla riksvapnets öppna kronor ska vara ordnade två över en. Vidare är det sökta varumärkets kronor tämligen klargula i färgen medan lilla riksvapnets kronor ska vara guldfärgade.

Trots de skillnader som kan konstateras mellan det sökta varumärket och lilla riksvapnet finns enligt domstolens mening ändå klara likheter. I båda fallen är det fråga om tre öppna kronor. Genom att kronorna i varumärket placeras på rad ges en tydligare koppling till riksvapnet än om de exempelvis varit placerade en och en över varandra.

Att de öppna kronorna i varumärket är jämt placerade i förhållande till varandra under stryker denna koppling. Därtill finns en tydlig färggemenskap mellan varumärkets kronor och lilla riksvapnets kronor eftersom den gula färgen i varumärkets kronor får anses vara närbesläktad med lilla riksvapnets guldfärg.

Enligt domstolens mening framstår likheterna som så stora att allmänheten bör upp fatta varumärket som en heraldisk efterbildning av lilla riksvapnet. Enligt domstolen får varumärket således anses lätt kunna förväxlas med en sådan statlig beteckning som enligt lag eller annan författning inte får användas obehörigen. Överklagandet ska därför avslås.

BESLUT

Patent- och marknadsdomstolen avslår överklagandet.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (PMD-13) Överklagande, ställt till Patent- och marknadsöverdomstolen, ska ha kommit in till Patent- och marknadsdomstolen senast den 22 februari 2019. Prövningstillstånd krävs.

Sara Elmqvist Protokollet uppvisat/

___________________________________

Bilaga 1

BESLUT2018-05-25

Text i märket: Göteborgs ElbolagAnsökningsnr: 2017/06082

Sökande: Stockholms Elbolag ABOmbud: Kola Legal & IP

Avslag av er varumärkesansökan

Patent- och registreringsverket (PRV) avslår er ansökan om registrering av varumärket Göteborgs Elbolag.

Beskrivning av ärendetNi har ansökt om registrering av varumärket Göteborgs Elbolag för distribution av förnyelsebar energi i klass 39.

BILDEN UTESLUTEN HÄR:

Vi har bedömt att ert märke inte kan registreras eftersom det innehåller tre kronor, som lätt kan förväxlas med den enligt lag skyddade statliga beteckningen Lilla riksvapnet.

Ni har i huvudsak framfört följande.

Det sökta varumärket kan inte lätt förväxlas med, eller anses utgöra en heraldisk efterbildning av, det Lilla riksvapnet. Varumärkeslagens 2 kap 7 § 3 p är således inte tillämplig och det sökta varumärket bör registreras. Den heraldiska beskrivningen av lilla riksvapnet måste således kompletteras: 'Tre öppna kronor, ordnade två över en, där varje krona är lika stor och består av färgerna guld och svart, där den svarta färgen dels ramar in området i guld, dels delar av den nedre delen av varje krona i två guldfärgade områden. Varje kronas underdel är rak. Överdelen av varje krona består av klöverformade uddar emellan vilka två vågor framträder'. Det sökta märket består av tre lika stora gula kronor placerade på rad över två vågformade blå streck. Redan här omfattas inte det sökta märket av den enklare beskrivning som anges i 3 § lag om Sveriges riksvapen då det varken rör sig om färgen guld eller att de är ordnade två över en. Utöver detta består det sökta varumärkets gula kronor av enkla triangulära uddar som formar kronorna, dvs. utan något av de klöverformade uddarna eller vågorna som utmärker det lilla riksvapnet. Kronorna i det sökta märket saknar även det svarta strecket som delar av kronorna i två delar.

Genomsnittskonsumenten i Sverige är väl förtrogen med utseendet av Lilla riksvapnet när det används vid officiella, statliga, sammanhang. Genomsnitts-konsumenten torde även var väl bevandrad i att det inom energimarknaden sedan länge råder fri konkurrens. Då det sökta märket inte utgör en efterbildning av Lilla riksvapnet finns det ej heller någonting som skulle visa på att sökanden har en direkt koppling till svenska staten eller på annat sätt verkar genom ett offentligt uppdrag inom området distribution av energi. Då det sökta märket, av ovan angivna skäl, ej kan anses "lätt förväxlingsbart", dvs. ge upphov till en missuppfattning om att sökanden, med användandet och registrering av märket, har en direkt koppling till svenska staten eller på annat sätt verkar genom ett offentligt uppdrag, faller även grunden för PRV:s invändning. Därmed varken aktualiseras frågan om tillstånd eller blir tillämplig. Det ska noteras att sökanden 2015 registrerat varumärket 528598, STOCKI-IOLMS ELBOLAG (i figur), som består av en identisk figur som det nu sökta märket.

Såsom ovan nämnts är praxis vid EUIPO att det sökta märket ska vara mycket likt det skyddade emblemet för att det absoluta hindret ska vara tillämpligt. Anledningen till det är naturligtvis att det är den heraldiska karaktären av den skyddade symbolen som ska skyddas. Det torde stå klart att sökanden hänvisar till den svenska nationalsymbolen såsom geografiskt ursprung, men det kan inte sägas utgöra en heraldisk efterbildning av det lilla riksvapnet.

PRV:s bedömning

Statliga och officiella beteckningar, kommunala vapenDet går inte att registrera ett varumärke om det innehåller en statlig eller internationell beteckning eller ett kommunalt vapen om man inte har tillstånd till det. Det gäller även om märket innehåller något som lätt kan förväxlas med en sådan beteckning eller ett sådant vapen.

Lilla riksvapnet är ett lagskyddat emblem och får inte utan tillstånd från Patent- och registreringsverket användas i näringsverksamhet.

PRV beaktar tidigare beslut och tar ställning till i vilken mån dessa kan ge vägledning för ett senare ärende. En bedömning måste dock göras i varje enskilt fall. Det faktum att ett varumärke tidigare har godkänts ger inte sökanden en rätt att kräva registrering av en senare identisk eller jämförbar ansökan. Märkets registrerbarhet ska alltid bedömas utifrån förutsättningarna i lagen och gällande praxis, snarare än på grundval av hur myndigheten har bedömt tidigare ärenden (se t.ex. de förenade målen C-39/08 och C-43/08, Bild digital och ZVS, punkterna 15-18).

Märket i ansökan innehåller figurativa inslag i form av tre kronor i gult samt två underliggande blå vågor. Vår bedömning är att dessa kronor — även om de inte står två över en eller en över två utan tre på rad samt att dessa inte är identiska med kronorna i Lilla riksvapnet, ändå är lätt förväxlingsbara med det enligt lag skyddade Lilla riksvapnet utan sköld (se bilaga).

Vi bedömer att det finns en risk att konsumenterna, det vill säga alla som köper el, förväxlar de tre kronorna i varumärket med det lagskyddade statsemblemet Lilla riksvapnet utan sköld (tre kronor). Konsumenterna kan komma att uppfatta det som att det företag som tillhandahåller tjänsterna har en direkt koppling till den svenska staten eller på annat sätt verkar genom ett offentligt uppdrag. Detta förstärks av att staten idag är ägare av ett annat energibolag. Om de tre kronorna används i sökandens märke har omsättningskretsen därför anledning att tro att även sökanden skulle ha en sådan koppling.

Ni har fått ett föreläggande från PRV om att ni behöver ansöka om tillstånd för att få använda de tre kronorna i märket. Någon sådan tillståndsansökan har inte lämnats in. Eftersom ni inte har tillstånd att använda de tre kronorna i ert märke avslår PRV därför er varumärkesansökan.

Beslutat den 25 maj 2018 av Lena Thörnros efter föredragning av Katy Lundqvist

BestämmelserBeslutet har tagits med stöd av följande bestämmelser:

Varumärkeslag (2010:1877)2 kap. 18 § (avslag)2 kap. 7 § p.3 (statlig beteckning)

_______________

BILAGA

Ansökningsnummer: 2017/06082Ingivningsdatum: 2017-09-08

BILDEN UTESLUTEN HÄR:

Märkestyp: Figur

Text i märket: Göteborgs Elbolag

Klassificering:

39: Distribution av förnyelsebar energi.

Innehavare: Stockholms Elbolag AB 24643 Löddeköpinge, Sverige. Org.nr: 559020-2049.

Ombud: Kola Legal & IP, Täppgatan 16 151 33 Södertälje, Sverige.

BILDEN UTESLUTEN HÄR:

Bibliographic Information:SE21SwedenState emblem18.01.1985429624.09.02, 24.09.06, 24.09.12, 24.11.25, 29.01.02, 29.01.11

___________________________________________

BILAGA D

Protokoll2019-02-01 Handläggning i Stockholm

Handläggning i parternas utevaro

RÄTTEN Chefsrådmannen Anders Dereborg, rådmannen Maria Bruder och tingsfiskalen Johanna Price (referent)

PROTOKOLLFÖRARE Beredningsjuristen Sara Elmqvist

PARTER

Klagande Stockholms Elbolag AB, 559020-2049 Teknikvägen 14 246 43 Löddeköpinge

Ombud: jur.mag. M.K.

Motpart Patent- och registreringsverket Box 530 826 27 Söderhamn

SAKEN Registrering av varumärke

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Patent- och registreringsverkets beslut den 25 maj 2018 angående varumärkesansökan nr 2017/06082, se bilaga 1

________________

BAKGRUND

Stockholms Elbolag AB (Bolaget) har hos Patent- och registreringsverket (PRV) ansökt om registrering av varumärket GÖTEBORGS ELBOLAG i figur för distribution av förnyelsebar energi i klass 39 i följande utförande. Genom det överklagade beslutet avslog PRV bolagets ansökan.

Det sökta figurvarumärket ser ut på följande sätt.

BILDEN UTESLUTEN HÄR:

I sitt beslut har PRV gjort bedömningen att det föreligger hinder för registrering av det sökta varumärket med hänvisning till att det innehåller tre kronor som lätt kan förväxlas med den enligt lag skyddade statliga beteckningen lilla riksvapnet utan sköld.

Den version av det lilla riksvapnet som är aktuell i det här fallet består enligt lag om Sveriges riksvapen (1982:268) av tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.

YRKANDEN M.M.

Bolaget har överklagat PRV:s beslut och i Patent- och marknadsdomstolen vidhållit sin varumärkesansökan.

PRV har motsatt sig ändring av PRV:s beslut.

GRUNDER M.M.

Bolaget har till grund för överklagandet vidhållit vad som anförts vid PRV och vid Patent- och marknadsdomstolen tillagt i huvudsak följande.

Det sökta varumärket ska bedömas i enlighet med artikel 6 i Pariskonventionen, såsom bestämmelsen hänvisas enligt varumärkesdirektiven 2008/95/EG och (EU) 2015/2436 och inte i enlighet med 2 kap. 7 § 3 punkten varumärkeslagen (2010:1877) eller lag (1970:498) om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar. Sverige har inte genomfört artikel 3 h eller 4 h vad avser offentliga beteckningar i varumärkesdirektiven och det torde stå klart att artiklarna 3 h och 4 h är ovillkorliga, precisa och tillräckligt tydliga för att ge direkt effekt. En användning av Pariskonventionens regler innebär en stark begränsning av officiella beteckningars skyddsomfång jämfört med svensk lagstiftning.

En bedömning ska göras av om det sökta märket utgör en efterbildning av den skyddade beteckningen ur heraldisk synpunkt och på så sätt kan vilseleda konsumenter att tro att det finns en koppling mellan sökanden och den svenska staten, eller att sökanden på annat sätt verkar genom ett offentligt uppdrag. Bedömningen ska göras i förhållande till den beteckning som registrerats i WIPO:s databas för registreringar enligt artikel 6ter i Pariskonventionen. Eftersom det sökta märket och det lilla riksvapnet skiljer sig åt i så hög grad kan det inte anses att märket och det lilla riksvapnet är mycket lika, vilket krävs enligt EUIPO:s Guidelines. Således kan det sökta märket inte anses utgöra en heraldisk efterbildning av det lilla riksvapnet enligt artikel 6ter i Pariskonventionen. Det torde därför vara omöjligt att det sökta märket skulle kunna vilseleda konsumenter att tro att sökanden har en direkt koppling till svenska staten eller på annat sätt verkar genom ett offentligt uppdrag.

PRV har i sitt beslut inte tagit hänsyn till det vid WIPO registrerade lilla riksvapnet, WIPO 6ter nr SE21. PRV har vidare bortsett från att myndigheten inte ska göra en förväxlingsbedömning utan endast en bedömning av om ett sökt märke kan sägas utgöra en ”heraldisk efterbildning”.

PRV har vid Patent- och marknadsdomstolen anfört i huvudsak följande. Visserligen innehåller varken varumärkeslagen eller lagen om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar något krav på vilseledande för att neka registrering av ett varumärke som innehåller en statssymbol. Inte heller krävs det vilseledande för att hindra annan kommersiell användning av statssymboler utan särskilt tillstånd. Enligt PRV kommer dock den aktuella omsättnings-kretsen att få uppfattningen att det finns en koppling mellan det allmänna och innehavaren av kännetecknet. I denna bedömning utgår PRV från lagtextens begrepp lätt förväxlingsbart. I detta begrepp ligger implicit en bedömning av om konsumenten vilseleds att tro att det finns en koppling mellan märket ifråga och svenska staten. Inom heraldiken används traditionellt sett en färgskala med fem färger och två metaller, guld och silver. Metallerna guld och silver kan bytas ut mot gult och vitt, vilket är det vanliga inom heraldiken i dag. Gult och guld bör därför ur heraldisk synvinkel betraktas som samma färger.

DOMSTOLENS BEDÖMNING

Förbudet mot registrering av officiella beteckningar m.m.

Enligt 2 kap. 7 § 3 punkten varumärkeslagen får ett varumärke inte registreras, om det utan tillstånd innehåller en sådan statlig beteckning som enligt lag eller annan författning inte får användas obehörigen, eller något som lätt kan förväxlas med en sådan beteckning.

Bestämmelsen i varumärkeslagen korresponderar med lagen (1970:498) om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar. Enligt 1 § i denna lag får statsvapen, statsflagga eller annat statsemblem inte utan tillstånd användas i varumärke eller annat kännetecken för varor och tjänster. Detsamma gäller annan beteckning som hänsyftar på svenska staten och därigenom ger kännetecknet en officiell karaktär, samt svenskt kommunalt vapen, vilket är registrerat.

En bestämmelse som motsvarar regeln i 2 kap. 7 § 3 punkten varumärkes-lagen har funnits i de varumärkesrättsliga direktiv som utarbetats inom EU. En sådan bestämmelse fanns i artikel 3.1 h i rådets första direktiv av den 21 december 1998 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar. Senare återfanns den i artikel 3. 1 h i 2008 års varumärkesdirektiv (Europa-parlamentets och rådets direktiv 2008/95/EG av den 22 oktober 2008 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar). Bestämmelsen överfördes senast oförändrad till artikel 4.1 h i det nya varumärkesdirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv, EU, 2015/2436/EU av den 16 december 2015 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslag-stiftning).

När den aktuella artikeln i direktivet skulle genomföras i svensk rätt i samband med EES-avtalet konstaterades att den motsvarades av den dåvarande regleringen i 14 § första stycket varumärkeslagen och inte krävde några lagstiftningsåtgärder (se prop. 1992/93:48 s. 75). Den bestämmelsen hade samma innehåll som 2 kap. 7 § 3 punkten varumärkeslagen har i dag.

Artikel 4. 1 h i varumärkesdirektivet föreskriver att medlemsstaterna ska se till att varumärken – som inte har godkänts av behöriga myndigheter och som ska vägras registrering eller ogiltigförklaras i enlighet med artikel 6ter i Pariskonventionen – inte får registreras. I artikel 6ter 1 a Pariskonventionen föreskrivs att när tillstånd inte lämnats ska registrering vägras av unionslän-dernas vapen, flaggor och andra statsemblem och allt som ur heraldisk synpunkt utgör efterbildning därav.

Det sagda innebär att Sverige genom varumärkesdirektivet är skyldigt att – i de fall särskilt tillstånd inte har getts – vägra registrering av vapen, flaggor och andra statsemblem och allt som ur heraldisk synpunkt utgör efterbildning därav. Nationella domstolar har en skyldighet enligt EU-rätten att så långt som möjligt tolka den nationella rätten i ljuset av EU-rätten så länge det inte skulle strida mot principer om rättssäkerhet och ickeretroaktivitet. Den svenska bestämmelsen 2 kap. 7 § 3 punkten varumärkeslagen bör således tolkas i ljuset av direktivet och Pariskonventionen i denna del.

EU-domstolen har i de förenade målen C-202/08 P och C-208/08 P, American Clothing EU:C:2009:477 behandlat bl.a. artikel 6ter 1 a i Pariskonventionen. Enligt Patent- och marknadsdomstolen kan innebörden av avgörandet sammanfattas enligt följande.

Bestämmelsen innebär ett förbud mot registrering och användning av ett statsemblem, inte bara som varumärke utan även som beståndsdel av ett varumärke. Det är tillräckligt att en beståndsdel av det sökta varumärket återger ett sådant emblem eller utgör en efterbildning av emblemet för att registrering ska avslås. Skyddet för statsemblem är vidare inte avhängigt av att allmänheten får uppfattningen att det finns ett samband mellan det sökta varumärket och emblemet. Statsemblem ges ett omfattande skydd, eftersom det till förbudet mot exakta kopior även har lagts till ett förbud mot efter-bildning. För att kunna avgöra om varumärket innehåller en efterbildning ur heraldisk synpunkt ska den heraldiska beskrivningen av det aktuella emblemet beaktas. Ett varumärke som inte exakt återger ett statsemblem kan alltså omfattas av artikel 6ter 1 a i Pariskonventionen när omsättningskretsen, här genomsnittskonsumenten, uppfattar det som en efterbildning av ett sådant emblem. Vid bedömningen av vad som ur heraldisk synpunkt utgör efterbildning ska beaktas att sådana skillnader mellan det sökta varumärket och statsemblemet som en heraldiker ser, inte nödvändigtvis uppfattas av genomsnittskonsumenten. Genomsnittskonsumenten kan nämligen uppfatta varumärket som en efterbildning av statsemblemet i fråga trots skillnader i fråga om vissa heraldiska detaljer.

Lilla riksvapnet

Av lagen om Sveriges riksvapen (1982:268) följer att lilla riksvapnet är ett av Sveriges två riksvapen som används som symbol för den svenska staten.

Beskrivningen av det lilla riksvapnet anges i 3 § nämnda lag. Enligt bestämmelsen består det lilla riksvapnet bl.a. av ”tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona”.

Lilla riksvapnet är ett sådant statsvapen som skyddas enligt 1 § lagen om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar.

I samband med att lagstiftningen om de båda riksvapnen senast modernise-rades diskuterades om tre kronor anordnade på annat sätt än två över en kan åtnjuta skydd. Det påpekades då att huruvida en återgivning av de tre kronorna på annat sätt än två över en kan bedömas som skyddad är en rättstillämpningsfråga som får bedömas från fall till fall (prop. 1981/82:109 s. 9 f.).

Bolaget har gjort gällande att bedömningen av om lilla riksvapnet hindrar en registrering av det sökta varumärket ska göras i förhållande till den beteckning som registrerats i WIPO:s databas för registreringar enligt artikel 6ter i Pariskonventionen. Enligt Patent- och marknadsdomstolens mening finns dock inte något sådant krav. Pariskonventionen anger att registrering under vissa förutsättningar ska vägras av unionsländernas vapen, flaggor och andra statsemblem och ställer inga krav på att jämförelsen ska ske utifrån innehållet i WIPO:s databas. Däremot uppställer konventionen vissa krav på att medlemsstaterna ska tillställa varandra förteckningar över de emblem som staten vill skydda. Det är i detta sammanhang som WIPO:s databas används. Det är tvärtom en princip inom den s.k. heraldiken att det är den språkliga vapenbeskrivningen som bestämmer vapnets innehåll medan dess form och närmare utseende kan växla beroende på konstnären, tidsandan och andra faktorer (se prop. 1981/82:109).

Enligt Patent- och marknadsdomstolens mening bör därför bedömningen göras utifrån den beskrivning som finns i lagen om Sveriges riksvapen.

Frågan om lilla riksvapnet hindrar registrering av varumärket

Varumärket söks för registrering avseende distribution av förnyelsebar energi i klass 39. Patent- och marknadsdomstolen bedömer att den relevanta omsättningskretsen för distribution av förnyelsebar energi utgörs av den svenska allmänheten över 18 år.

Med hänvisning till vad som tidigare angetts anser Patent- och marknads-domstolen att bestämmelsen i 2 kap. 7 § 3 punkten varumärkeslagen – tolkad i ljuset av varumärkesdirektivet och Pariskonventionen – får anses ge ett emblem som lilla riksvapnet ett omfattande skydd. Skyddet omfattar såväl exakta kopior som heraldiska efterbildningar och det är tillräckligt att en beståndsdel av det sökta varumärket återger ett sådant emblem eller utgör en heraldisk efterbildning för att registrering av varumärket ska avslås. Begreppet heraldisk efterbildning får enligt domstolen anses motsvara ”lätt kan förväxlas” i varumärkeslagen. Till skillnad från PRV anser domsto-len inte att det för avslag på en registreringsansökan krävs att allmänheten får uppfattningen att det finns ett samband mellan det sökta varumärket och emblemet. Vid bedömningen om ett sökt varumärke lätt kan förväxlas med ett statsemblem ska vidare hänsyn tas till att genomsnittskonsumenten kan uppfatta varumärket som en efterbildning av statsemblemet i fråga även om skillnader finns i fråga om heraldiska detaljer.

Det sökta varumärket utgörs av en figur bestående bl.a. av tre öppna gula kronor placerade bredvid varandra. Som framgått ovan ska, vid bedömningen av om det föreligger hinder för registrering enligt 2 kap. 7 § 3 punkten varumärkeslagen, jämförelse ske mellan dessa kronor och beskrivningen av det lilla riksvapnet som består bl.a. av ”tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona”.

Enligt Patent- och marknadsdomstolens mening kan inte kronorna i varumärket anses vara en exakt kopia av lilla riksvapnet. Kronorna i varumärket utgörs av tre öppna gula kronor placerade bredvid varandra medan det lilla riksvapnets öppna kronor ska vara ordnade två över en. Vidare är det sökta varumärkets kronor tämligen klargula i färgen medan lilla riksvapnets kronor ska vara guldfärgade.

Trots de skillnader som kan konstateras mellan det sökta varumärket och lilla riksvapnet finns enligt domstolens mening ändå klara likheter. I båda fallen är det fråga om tre öppna kronor. Genom att kronorna i varumärket placeras på rad ges en tydligare koppling till riksvapnet än om de exempelvis varit placerade en och en över varandra.

Att de öppna kronorna i varumärket är jämt placerade i förhållande till varandra understryker denna koppling. Därtill finns en tydlig färggemen-skap mellan varumärkets kronor och lilla riksvapnets kronor eftersom den gula färgen i varumärkets kronor får anses vara närbesläktad med lilla riks-vapnets guldfärg.

Enligt domstolens mening framstår likheterna som så stora att allmänheten bör uppfatta varumärket som en heraldisk efterbildning av lilla riksvapnet. Enligt domstolen får varumärket således anses lätt kunna förväxlas med en sådan statlig beteckning som enligt lag eller annan författning inte får användas obehörigen. Överklagandet ska därför avslås.

BESLUT

Patent- och marknadsdomstolen avslår överklagandet.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (PMD-13) Överklagande, ställt till Patent- och marknadsöverdomstolen, ska ha kommit in till Patent- och marknadsdomstolen senast den 22 februari 2019. Prövningstillstånd krävs.

Sara Elmqvist Protokollet uppvisat/

___________________________________

BILAGA 1

BESLUT2018-05-25

Text i märket: Malmö Stads ElbolagAnsökningsnr: 2017/06864

Sökande: Stackholms Elbolag ABOmbud: Kola Legal & IP

Avslag av er varumärkesansökan

Patent- och registreringsverket (PRV) avslår er ansökan om registrering av varumärket Göteborgs Elbolag.

Beskrivning av ärendetNi har ansökt om registrering av varumärket Göteborgs Elbolag för distribution av förnyelsebar energi i klass 39.

BILDEN UTESLUTEN HÄR:

Vi har bedömt att ert märke inte kan registreras eftersom det innehåller tre kronor, som lätt kan förväxlas med den enligt lag skyddade statliga beteckningen Lilla riksvapnet.

Ni har i huvudsak framfört följande.

Det sökta varumärket kan inte lätt förväxlas med, eller anses utgöra en heraldisk efterbildning av, det Lilla riksvapnet. Varumärkeslagens 2 kap 7 § 3 p är således inte tillämplig och det sökta varumärket bör registreras. Den heraldiska beskrivningen av lilla riksvapnet måste således kompletteras: 'Tre öppna kronor, ordnade två över en, där varje krona är lika stor och består av färgerna guld och svart, där den svarta färgen dels ramar in området i guld, dels delar av den nedre delen av varje krona i två guldfärgade områden. Varje kronas underdel är rak. Överdelen av varje krona består av klöverformade uddar emellan vilka två vågor framträder'. Det sökta märket består av tre lika stora gula kronor placerade på rad över två vågformade blå streck. Redan här omfattas inte det sökta märket av den enklare beskrivning som anges i 3 § lag om Sveriges riksvapen då det varken rör sig om färgen guld eller att de är ordnade två över en. Utöver detta består det sökta varumärkets gula kronor av enkla triangulära uddar som formar kronorna, dvs. utan något av de klöverformade uddarna eller vågorna som utmärker det lilla riksvapnet. Kronorna i det sökta märket saknar även det svarta strecket som delar av kronorna i två delar.

Genomsnittskonsumenten i Sverige är väl förtrogen med utseendet av Lilla riksvapnet när det används vid officiella, statliga, sammanhang. Genomsnitts-konsumenten torde även var väl bevandrad i att det inom energimarknaden sedan länge råder fri konkurrens. Då det sökta märket inte utgör en efterbildning av Lilla riksvapnet finns det ej heller någonting som skulle visa på att sökanden har en direkt koppling till svenska staten eller på annat sätt verkar genom ett offentligt uppdrag inom området distribution av energi. Då det sökta märket, av ovan angivna skäl, ej kan anses "lätt förväxlingsbart", dvs. ge upphov till en missuppfattning om att sökanden, med användandet och registrering av märket, har en direkt koppling till svenska staten eller på annat sätt verkar genom ett offentligt uppdrag, faller även grunden för PRV:s invändning. Därmed varken aktualiseras frågan om tillstånd eller blir tillämplig. Det ska noteras att sökanden 2015 registrerat varumärket 528598, STOCKHOLMS ELBOLAG (i figur), som består av en identisk figur som det nu sökta märket.

Såsom ovan nämnts är praxis vid EUIPO att det sökta märket ska vara mycket likt det skyddade emblemet för att det absoluta hindret ska vara tillämpligt. Anledningen till det är naturligtvis att det är den heraldiska karaktären av den skyddade symbolen som ska skyddas. Det torde stå klart att sökanden hänvisar till den svenska nationalsymbolen såsom geografiskt ursprung, men det kan inte sägas utgöra en heraldisk efterbildning av det lilla riksvapnet.

PRV:s bedömning

Statliga och officiella beteckningar, kommunala vapenDet går inte att registrera ett varumärke om det innehåller en statlig eller internationell beteckning eller ett kommunalt vapen om man inte har tillstånd till det. Det gäller även om märket innehåller något som lätt kan förväxlas med en sådan beteckning eller ett sådant vapen.

Lilla riksvapnet är ett lagskyddat emblem och får inte utan tillstånd från Patent-och registreringsverket användas i näringsverksamhet.

PRV beaktar tidigare beslut och tar ställning till i vilken mån dessa kan ge vägledning för ett senare ärende. En bedömning måste dock göras i varje enskilt fall. Det faktum att ett varumärke tidigare har godkänts ger inte sökanden en rätt att kräva registrering av en senare identisk eller jämförbar ansökan. Märkets registrerbarhet ska alltid bedömas utifrån förutsättningarna i lagen och gällande praxis, snarare än på grundval av hur myndigheten har bedömt tidigare ärenden (se t.ex. de förenade målen C-39/08 och C-43/08, Bild digital och ZVS, punkterna 15-18).

Märket i ansökan innehåller figurativa inslag i form av tre kronor i gult samt två underliggande blå vågor. Vår bedömning är att dessa kronor —även om de inte står två över en eller en över två utan tre på rad samt att dessa inte är identiska med kronorna i Lilla riksvapnet, ändå är lätt förväxlingsbara med det enligt lag skyddade Lilla riksvapnet utan sköld (se bilaga).

Vi bedömer att det finns en risk att konsumenterna, det vill säga alla som köper el, förväxlar de tre kronorna i varumärket med det lagskyddade statsemblemet Lilla riksvapnet utan sköld (tre kronor). Konsumenterna kan komma att uppfatta det som att det företag som tillhandahåller tjänsterna har en direkt koppling till den svenska staten eller på annat sätt verkar genom ett offentligt uppdrag. Detta förstärks av att staten idag är ägare av ett annat energibolag. Om de tre kronorna används i sökandens märke har omsättningskretsen därför anledning att tro att även sökanden skulle ha en sådan koppling.

Ni har fått ett föreläggande från PRV om att ni behöver ansöka om tillstånd för att få använda de tre kronorna i märket. Någon sådan tillståndsansökan har inte lämnats in. Eftersom ni inte har tillstånd att använda de tre kronorna i ert märke avslår PRV därför er varumärkesansökan.

Beslutat den 25 maj 2018 av Lena Thörnros efter föredragning av Katy Lundqvist

BestämmelserBeslutet har tagits med stöd av följande bestämmelser:

Varumärkeslag (2010:1877)2 kap. 18 § (avslag)2 kap. 7 § p.3 (statlig beteckning)

_______________

BILAGA

Ansökningsnummer: 2017/06082

Ingivningsdatum: 2017-10-05

BILDEN UTESLUTEN HÄR:

Märkestyp: Figur

Text i märket: Malmö Stads Elbolag

Klassificering: 39: Distribution av förnyelsebar energi.

Innehavare: Stockholms Elbolag AB 24643 Löddeköpinge, Sverige. Org.nr: 559020-2049.

Ombud: Kola Legal & IP, Täppgatan 16 151 33 Södertälje, Sverige.

BILDEN UTESLUTEN HÄR:

Bibliographic Information:6ter Number: SE21State: Sweden6ter Category: State emblemCircular Date: 18.01.1985Circular Number: 4296Vienna Classification: 24.09.02, 24.09.06, 24.09.12, 24.11.25, 29.01.02, 29.01.11

___________________________________________

BILAGA E

PROTOKOLL 2019-02-01 Handläggning i Stockholm

Handläggning i parternas utevar

RÄTTEN Chefsrådmannen Anders Dereborg, rådmannen Maria Bruder och tingsfiskalen Johanna Price (referent)

PROTOKOLLFÖRARE Beredningsjuristen Sara Elmqvist

PARTER

Klagande Stockholms Elbolag AB, 559020-2049 Teknikvägen 14 246 43 Löddeköpinge

Ombud: jur.mag. M.K.

Motpart Patent- och registreringsverket Box 530 826 27 Söderhamn

SAKEN Registrering av varumärke

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Patent- och registreringsverkets beslut den 25 maj 2018 angående varumärkesansökan nr 2017/06081, se bilaga 1

_______________

BACKGRUND

Stockholms Elbolag AB (Bolaget) har hos Patent- och registreringsverket (PRV) ansökt om registrering av varumärket SKÅNES ELBOLAG i figur för distribution av förnyelsebar energi i klass 39 i följande utförande. Genom det överklagade beslutet avslog PRV bolagets ansökan.

Det sökta figurvarumärket ser ut på följande sätt.

BILDEN UTESLUTEN HÄR:

I sitt beslut har PRV gjort bedömningen att det föreligger hinder för registrering av det sökta varumärket med hänvisning till att det innehåller tre kronor som lätt kan förväxlas med den enligt lag skyddade statliga beteckningen lilla riksvapnet utan sköld.

Den version av det lilla riksvapnet som är aktuell i det här fallet består enligt lag om Sveriges riksvapen (1982:268) av tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.

YRKANDEN M.M.

Bolaget har överklagat PRV:s beslut och i Patent- och marknadsdomstolen vidhållit sin varumärkesansökan.

PRV har motsatt sig ändring av PRV:s beslut.

GRUNDER M.M.

Bolaget har till grund för överklagandet vidhållit vad som anförts vid PRV och vid Patent- och marknadsdomstolen tillagt i huvudsak följande.

Det sökta varumärket ska bedömas i enlighet med artikel 6 i Pariskonvent-ionen, såsom bestämmelsen hänvisas enligt varumärkesdirektiven 2008/95/EG och (EU) 2015/2436 och inte i enlighet med 2 kap. 7 § 3 punk-ten varumärkeslagen (2010:1877) eller lag (1970:498) om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar. Sverige har inte genomfört artikel 3 h eller 4 h vad avser offentliga beteckningar i varumärkesdirektiven och det torde stå klart att artiklarna 3 h och 4 h är ovillkorliga, precisa och tillräckligt tydliga för att ge direkt effekt. En användning av Pariskonventionens regler innebär en stark begränsning av officiella beteckningars skyddsomfång jämfört med svensk lagstiftning.

En bedömning ska göras av om det sökta märket utgör en efterbildning av den skyddade beteckningen ur heraldisk synpunkt och på så sätt kan vilseleda konsumenter att tro att det finns en koppling mellan sökanden och den svenska staten, eller att sökanden på annat sätt verkar genom ett offentligt uppdrag. Bedömningen ska göras i förhållande till den beteckning som registrerats i WIPO:s databas för registreringar enligt artikel 6ter i Pariskonventionen. Eftersom det sökta märket och det lilla riksvapnet skiljer sig åt i så hög grad kan det inte anses att märket och det lilla riksvapnet är mycket lika, vilket krävs enligt EUIPO:s Guidelines. Således kan det sökta märket inte anses utgöra en heraldisk efterbildning av det lilla riksvapnet enligt artikel 6ter i Pariskonventionen. Det torde därför vara omöjligt att det sökta märket skulle kunna vilseleda konsumenter att tro att sökanden har en direkt koppling till svenska staten eller på annat sätt verkar genom ett offentligt uppdrag.

PRV har i sitt beslut inte tagit hänsyn till det vid WIPO registrerade lilla riks-vapnet, WIPO 6ter nr SE21. PRV har vidare bortsett från att myndigheten inte ska göra en förväxlingsbedömning utan endast en bedömning av om ett sökt märke kan sägas utgöra en ”heraldisk efterbildning”.

PRV har vid Patent- och marknadsdomstolen anfört i huvudsak följande. Visserligen innehåller varken varumärkeslagen eller lagen om skydd för va-pen och vissa andra officiella beteckningar något krav på vilseledande för att neka registrering av ett varumärke som innehåller en statssymbol. Inte heller krävs det vil-seledande för att hindra annan kommersiell användning av stats-symboler utan särskilt tillstånd. Enligt PRV kommer dock den aktuella omsättnings-kretsen att få uppfattningen att det finns en koppling mellan det allmänna och innehavaren av kännetecknet. I denna bedömning utgår PRV från lagtextens begrepp lätt förväxlingsbart. I detta begrepp ligger implicit en bedömning av om konsumenten vilseleds att tro att det finns en koppling mellan märket ifråga och svenska staten. Inom heraldiken används traditionellt sett en färgskala med fem färger och två metaller, guld och silver. Metallerna guld och silver kan bytas ut mot gult och vitt, vilket är det vanliga inom heraldiken i dag. Gult och guld bör därför ur heraldisk synvinkel be-traktas som samma färger.

DOMSTOLENS BEDÖMNING

Förbudet mot registrering av officiella beteckningar m.m.

Enligt 2 kap. 7 § 3 punkten varumärkeslagen får ett varumärke inte registreras, om det utan tillstånd innehåller en sådan statlig beteckning som enligt lag eller annan författning inte får användas obehörigen, eller något som lätt kan förväxlas med en sådan beteckning.

Bestämmelsen i varumärkeslagen korresponderar med lagen (1970:498) om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar. Enligt 1 § i denna lag får statsvapen, statsflagga eller annat statsemblem inte utan tillstånd användas i varumärke eller annat kännetecken för varor och tjänster. Detsamma gäller annan beteckning som hänsyftar på svenska staten och därigenom ger kännetecknet en officiell karaktär, samt svenskt kommunalt vapen, vilket är registrerat.

En bestämmelse som motsvarar regeln i 2 kap. 7 § 3 punkten varumärkes-lagen har funnits i de varumärkesrättsliga direktiv som utarbetats inom EU. En sådan bestämmelse fanns i artikel 3.1 h i rådets första direktiv av den 21 december 1998 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar. Senare återfanns den i artikel 3. 1 h i 2008 års varumärkesdirektiv (Europa-parlamentets och rådets direktiv 2008/95/EG av den 22 oktober 2008 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar). Bestämmelsen överfördes senast oförändrad till artikel 4.1 h i det nya varumärkes direktivet (Europaparlamentets och rådets direktiv, EU, 2015/2436/EU av den 16 december 2015 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslag-stiftning).

När den aktuella artikeln i direktivet skulle genomföras i svensk rätt i samband med EES-avtalet konstaterades att den motsvarades av den dåvarande regleringen i 14 § första stycket varumärkeslagen och inte krävde några lagstiftningsåtgärder (se prop. 1992/93:48 s. 75). Den bestämmelsen hade samma innehåll som 2 kap. 7 § 3 punkten varumärkeslagen har i dag.

Artikel 4. 1 h i varumärkesdirektivet föreskriver att medlemsstaterna ska se till att varumärken – som inte har godkänts av behöriga myndigheter och som ska vägras registrering eller ogiltigförklaras i enlighet med artikel 6ter i Paris-konventionen – inte får registreras. I artikel 6ter 1 a Pariskonventionen föreskrivs att när tillstånd inte lämnats ska registrering vägras av unions-ländernas vapen, flaggor och andra statsemblem och allt som ur heraldisk synpunkt utgör efterbildning därav.

Det sagda innebär att Sverige genom varumärkesdirektivet är skyldigt att – i de fall särskilt tillstånd inte har getts – vägra registrering av vapen, flaggor och andra statsemblem och allt som ur heraldisk synpunkt utgör efterbildning därav. Nationella domstolar har en skyldighet enligt EU-rätten att så långt som möjligt tolka den nationella rätten i ljuset av EU-rätten så länge det inte skulle strida mot principer om rättssäkerhet och ickeretroaktivitet. Den svenska bestämmelsen 2 kap. 7 § 3 punkten varumärkeslagen bör således tolkas i ljuset av direktivet och Pariskonventionen i denna del.

EU-domstolen har i de förenade målen C-202/08 P och C-208/08 P, American Clothing EU:C:2009:477 behandlat bl.a. artikel 6ter 1 a i Pariskonventionen. Enligt Patent- och marknadsdomstolen kan innebörden av avgörandet sammanfattas enligt följande.

Bestämmelsen innebär ett förbud mot registrering och användning av ett statsemblem, inte bara som varumärke utan även som beståndsdel av ett varumärke. Det är tillräckligt att en beståndsdel av det sökta varumärket återger ett sådant emblem eller utgör en efterbildning av emblemet för att registrering ska avslås. Skyddet för statsemblem är vidare inte avhängigt av att allmänheten får uppfattningen att det finns ett samband mellan det sökta varumärket och emblemet. Statsemblem ges ett omfattande skydd, eftersom det till förbudet mot exakta kopior även har lagts till ett förbud mot efterbildning. För att kunna avgöra om varumärket innehåller en efterbildning ur heraldisk synpunkt ska den heraldiska beskrivningen av det aktuella emblemet beaktas. Ett varumärke som inte exakt återger ett statsemblem kan alltså omfattas av artikel 6ter 1 a i Pariskonventionen när omsättningskretsen, här genomsnittskonsumenten, uppfattar det som en efterbildning av ett sådant emblem. Vid bedömningen av vad som ur heraldisk synpunkt utgör efterbildning ska beaktas att sådana skillnader mellan det sökta varumärket och statsemblemet som en heraldiker ser, inte nödvändigtvis uppfattas av genomsnittskonsumenten. Genomsnittskonsumenten kan nämligen uppfatta varumärket som en efterbildning av statsemblemet i fråga trots skillnader i fråga om vissa heraldiska detaljer.

Lilla riksvapnet

Av lagen om Sveriges riksvapen (1982:268) följer att lilla riksvapnet är ett av Sveriges två riksvapen som används som symbol för den svenska staten.

Beskrivningen av det lilla riksvapnet anges i 3 § nämnda lag. Enligt bestämmelsen består det lilla riksvapnet bl.a. av ”tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona”.

Lilla riksvapnet är ett sådant statsvapen som skyddas enligt 1 § lagen om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar.

I samband med att lagstiftningen om de båda riksvapnen senast moderniserades diskuterades om tre kronor anordnade på annat sätt än två över en kan åtnjuta skydd. Det påpekades då att huruvida en återgivning av de tre kronorna på annat sätt än två över en kan bedömas som skyddad är en rättstillämpningsfråga som får bedömas från fall till fall (prop. 1981/82:109 s. 9 f.).

Bolaget har gjort gällande att bedömningen av om lilla riksvapnet hindrar en registrering av det sökta varumärket ska göras i förhållande till den beteckning som registrerats i WIPO:s databas för registreringar enligt artikel 6ter i Pariskonventionen. Enligt Patent- och marknadsdomstolens mening finns dock inte något sådant krav. Pariskonventionen anger att registrering under vissa förutsättningar ska vägras av unionsländernas vapen, flaggor och andra statsemblem och ställer inga krav på att jämförelsen ska ske utifrån innehållet i WIPO:s databas. Däremot uppställer konventionen vissa krav på att medlemsstaterna ska tillställa varandra förteckningar över de emblem som staten vill skydda. Det är i detta sammanhang som WIPO:s databas används. Det är tvärtom en princip inom den s.k. heraldiken att det är den språkliga vapenbeskrivningen som bestämmer vapnets innehåll medan dess form och närmare utseende kan växla beroende på konstnären, tidsandan och andra faktorer (se prop. 1981/82:109).

Enligt Patent- och marknadsdomstolens mening bör därför bedömningen göras utifrån den beskrivning som finns i lagen om Sveriges riksvapen.

Frågan om lilla riksvapnet hindrar registrering av varumärket

Varumärket söks för registrering avseende distribution av förnyelsebar energi i klass 39. Patent- och marknadsdomstolen bedömer att den rele-vanta omsättningskretsen för distribution av förnyelsebar energi utgörs av den svenska allmänheten över 18 år.

Med hänvisning till vad som tidigare angetts anser Patent- och marknads-domstolen att bestämmelsen i 2 kap. 7 § 3 punkten varumärkeslagen – tolkad i ljuset av varumärkesdirektivet och Pariskonventionen – får anses ge ett emblem som lilla riksvapnet ett omfattande skydd. Skyddet omfattar såväl exakta kopior som heraldiska efterbildningar och det är tillräckligt att en beståndsdel av det sökta varumärket återger ett sådant emblem eller utgör en heraldisk efterbildning för att registrering av varumärket ska avslås. Begreppet heraldisk efterbildning får enligt domstolen anses motsvara ”lätt kan förväxlas” i varumärkeslagen. Till skillnad från PRV anser domstolen inte att det för avslag på en registreringsansökan krävs att allmänheten får uppfattningen att det finns ett samband mellan det sökta varumärket och emblemet. Vid bedömningen om ett sökt varumärke lätt kan förväxlas med ett statsemblem ska vidare hänsyn tas till att genomsnittskonsumenten kan uppfatta varumärket som en efterbildning av statsemblemet i fråga även om skillnader finns i fråga om heraldiska detaljer.

Det sökta varumärket utgörs av en figur bestående bl.a. av tre öppna gula kronor placerade bredvid varandra. Som framgått ovan ska, vid bedömningen av om det föreligger hinder för registrering enligt 2 kap. 7 § 3 punkten varumärkeslagen, jämförelse ske mellan dessa kronor och beskrivningen av det lilla riksvapnet som består bl.a. av "tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona".

Enligt Patent- och marknadsdomstolens mening kan inte kronorna i varu-märket anses vara en exakt kopia av lilla riksvapnet. Kronorna i varumär-ket utgörs av tre öppna gula kronor placerade bredvid varandra medan det lilla riksvapnets öppna kronor ska vara ordnade två över en. Vidare är det sökta varumärkets kronor tämligen klargula i färgen medan lilla riksvapnets kronor ska vara guldfärgade.

Trots de skillnader som kan konstateras mellan det sökta varumärket och lilla riksvapnet finns enligt domstolens mening ändå klara likheter. I båda fallen är det fråga om tre öppna kronor. Genom att kronorna i varumärket placeras på rad ges en tydligare koppling till riksvapnet än om de exempel-vis varit placerade en och en över varandra.

Att de öppna kronorna i varumärket är jämt placerade i förhållande till varandra understryker denna koppling. Därtill finns en tydlig färggemenskap mellan varumärkets kronor och lilla riksvapnets kronor eftersom den gula färgen i varumärkets kronor får anses vara närbesläktad med lilla riksvapnets guldfärg.

Enligt domstolens mening framstår likheterna som så stora att allmänheten bör uppfatta varumärket som en heraldisk efterbildning av lilla riksvapnet. Enligt domstolen får varumärket således anses lätt kunna förväxlas med en sådan statlig beteckning som enligt lag eller annan författning inte får an-vändas obehörigen. Överklagandet ska därför avslås.

BESLUT

Patent- och marknadsdomstolen avslår överklagandet.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (PMD-13) Överklagande, ställt till Patent- och marknadsöverdomstolen, ska ha kommit in till Patent- och marknadsdomstolen senast den 22 februari 2019. Prövningstillstånd krävs.

Sara Elmqvist Protokollet uppvisat/

__________________________________

BILAGA 1

BESLUT2018-05-25

Text i märket: Skånes ElbolagAnsökningsnr: 2017/06081

Sökande: Stockholms Elbolag ABOmbud: Kola Legal & IP

Avslag av er varumärkesansökan

Patent- och registreringsverket (PRV) avslår er ansökan om registrering av varumärket Skånes Elbolag.

Beskrivning av ärendetNi har ansökt om registrering av varumärket Skånes Elbolag för förnyelsebar energi i klass 39.

BILDEN UTESLUTEN HÄR:

Vi har bedömt att ert märke inte kan registreras eftersom det innehåller tre kronor, som lätt kan förväxlas med den enligt lag skyddade statliga beteckningen Lilla riksvapnet.

Ni har i huvudsak framfört följande.

Det sökta varumärket kan inte lätt förväxlas med, eller anses utgöra en heraldisk efterbildning av, det Lilla riksvapnet. Varumärkeslagens 2 kap 7 § 3 p är således inte tillämplig och det sökta varumärket bör registreras. Den heraldiska beskrivningen av lilla riksvapnet måste således kompletteras: 'Tre öppna kronor, ordnade två över en, där varje krona är lika stor och består av färgerna guld och svart, där den svarta färgen dels ramar in området i guld, dels delar av den nedre delen av varje krona i två guldfärgade områden. Varje kronas underdel är rak. Överdelen av varje krona består av klöverformade uddar emellan vilka två vågor framträder'. Det sökta märket består av tre lika stora gula kronor placerade på rad över två vågformade blå streck. Redan här omfattas inte det sökta märket av den enklare beskrivning som anges i 3 § lag om Sveriges riksvapen då det varken rör sig om färgen guld eller att de är ordnade två över en. Utöver detta består det sökta varumärkets gula kronor av enkla triangulära uddar som formar kronorna, dvs. utan något av de klöverformade uddarna eller vågorna som utmärker det lilla riksvapnet. Kronorna i det sökta märket saknar även det svarta strecket som delar av kronorna i två delar.

Genomsnittskonsumenten i Sverige är väl förtrogen med utseendet av Lilla riksvapnet när det används vid officiella, statliga, sammanhang. Genomsnitts-konsumenten torde även var väl bevandrad i att det inom energimarknaden sedan länge råder fri konkurrens. Då det sökta märket inte utgör en efterbildning av Lilla riksvapnet finns det ej heller någonting som skulle visa på att sökanden har en direkt koppling till svenska staten eller på annat sätt verkar genom ett offentligt uppdrag inom området distribution av energi. Då det sökta märket, av ovan angivna skäl, ej kan anses "lätt förväxlingsbart", dvs. ge upphov till en missuppfattning om att sökanden, med användandet och registrering av märket, har en direkt koppling till svenska staten eller på annat sätt verkar genom ett offentligt uppdrag, faller även grunden för PRV:s invändning. Därmed varken aktualiseras frågan om tillstånd eller blir tillämplig. Det ska noteras att sökanden 2015 registrerat varumärket 528598, STOCKHOLMS ELBOLAG (i figur), som består av en identisk figur som det nu sökta märket.

Såsom ovan nämnts är praxis vid EUIPO att det sökta märket ska vara mycket likt det skyddade emblemet för att det absoluta hindret ska vara tillämpligt. Anledningen till det är•naturligtvis att det är den heraldiska karaktären av den skyddade symbolen som ska skyddas. Det torde stå klart att sökanden hänvisar till den svenska nationalsymbolen såsom geografiskt ursprung, men det kan inte sägas utgöra en heraldisk efterbildning av det lilla riksvapnet.

PRV:s bedömning

Statliga och officiella beteckningar, kommunala vapenDet går inte att registrera ett varumärke om det innehåller en statlig eller internationell beteckning eller ett kommunalt vapen om man inte har tillstånd till det. Det gäller även om märket innehåller något som lätt kan förväxlas med en sådan beteckning eller ett sådant vapen.

Lilla riksvapnet är ett lagskyddat emblem och får inte utan tillstånd från Patent-och registreringsverket användas i näringsverksamhet.

PRV beaktar tidigare beslut och tar ställning till i vilken mån dessa kan ge vägledning för ett senare ärende. En bedömning måste dock göras i vaije enskilt fall. Det faktum att ett varumärke tidigare har godkänts ger inte sökanden en rätt att kräva registrering av en senare identisk eller jämförbar ansökan. Märkets registrerbarhet ska alltid bedömas utifrån förutsättningarna i lagen och gällande praxis, snarare än på grundval av hur myndigheten har bedömt tidigare ärenden (se t.ex. de förenade målen C-39/08 och C-43/08, Bild digital och ZVS, punkterna 15-18).

Märket i ansökan innehåller figurativa inslag i form av tre kronor i gult samt två underliggande blå vågor. Vår bedömning är att dessa kronor — även om de inte står två över en eller en över två utan tre på rad samt att dessa inte är identiska med kronorna i Lilla riksvapnet, ändå är lätt förväxlingsbara med det enligt lag skyddade Lilla riksvapnet utan sköld (se bilaga).

Vi bedömer att det finns en risk att konsumenterna, det vill säga alla som köper el, förväxlar de tre kronorna i varumärket med det lagskyddade statsemblemet Lilla riksvapnet utan sköld (tre kronor). Konsumenterna kan komma att uppfatta det som att det företag som tillhandahåller tjänsterna har en direkt koppling till den svenska staten eller på annat sätt verkar genom ett offentligt uppdrag. Detta förstärks av att staten idag är ägare av ett annat energibolag. Om de tre kronorna används i sökandens märke har omsättningskretsen därför anledning att tro att även sökanden skulle ha en sådan koppling.

Ni har fått ett föreläggande från PRV om att ni behöver ansöka om tillstånd för att få använda de tre kronorna i märket. Någon sådan tillståndsansökan har inte lämnats in. Eftersom ni inte har tillstånd att använda de tre kronorna i ert märke avslår PRV därför er varumärkesansökan.

Beslutat den 25 maj 2018 av Lena Thörnros efter föredragning av Katy Lundqvist

BestämmelserBeslutet har tagits med stöd av följande bestämmelser:

Varumärkeslag (20I 0:1877)2 kap. 18 § (avslag)2 kap. 7 § p.3 (statlig beteckning)

______________

BILAGA

Ansökningsnummer: 2017/06081

Ingivningsdatum: 2017-09-08

BILDEN UTESLUTEN HÄR:

Märkestyp: Figur

Text i märket: Skånes Elbolag

Klassificering: 39: Distribution av förnyelsebar energi.

Innehavare: Stockholms Elbolag AB 24643 Löddeköpinge, Sverige. O rg.nr: 559020-2049.

Ombud: Kola Legal & IP, Täppgatan 16 151 33 Södertälje, Sverige.

BILDEN UTESLUTEN HÄR:

Bibliographic Information:SE21SwedenState emblem18.01.1985429624.09.02, 24.09.06, 24.09.12, 24.11.25, 29,01.02, 29.01.11