PMT 6954-24

DOMSLUT

1Patent- och marknadsöverdomstolen fastställer Patent- och marknadsdomstolens domslut. 2. Konstnärsalliansen KFA ska ersätta Bonus Copyright Access rättegångskostnad i Patent- och marknadsöverdomstolen med 205 930 kr avseende ombudsarvode. På beloppet ska ränta betalas enligt 6 § räntelagen (1975:635) från dagen för denna dom till dess betalning sker.

SVEA HOVRÄTT DOM PMT 6954-24

YRKANDEN

Konstnärsalliansen KFA (Konstnärsalliansen) har i första hand yrkat att Patent- och marknadsöverdomstolen ska undanröja Patent- och marknadsdomstolens dom och återförvisa målet till Patent- och marknadsdomstolen för fortsatt handläggning. I andra hand har Konstnärsalliansen yrkat att Patent- och marknadsöverdomstolen ska bifalla den talan som föreningen förde i Patent- och marknadsdomstolen, befria Konstnärs– alliansen från skyldigheten att ersätta Bonus Copyright Access ek. för. (Bonus) för rättegångskostnader i Patent- och marknadsdomstolen och i stället förplikta Bonus att ersätta Konstnärsalliansen för dess rättegångskostnad där.

Bonus har motsatt sig att Patent- och marknadsdomstolens dom ändras och bestritt yrkandet om undanröjande och återförvisning.

Parterna har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader i Patent- och marknadsöverdomstolen.

PARTERNAS TALAN

Parterna har åberopat samma omständigheter till grund för sin respektive talan och utvecklat talan på väsentligen samma sätt som i Patent- och marknadsdomstolen, dock med nedanstående tillägg såvitt gäller bl.a. Konstnärsalliansens yrkande om undanröjande och återförvisning.

Konstnärsalliansen

Patent- och marknadsdomstolen har i domen konstaterat att Bonus har organisationer och inte enskilda rättighetshavare som medlemmar. Domstolen har dock inte anfört vilka omständigheter som ligger till grund för dess konstaterande. Enligt skäl 19 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/26/EU om kollektiv förvaltning av upphovsrätt gäller att en rättighetshavare fritt ska kunna välja kollektiv förvaltnings-

SVEA HOVRÄTT DOM PMT 6954-24

organisation för förvaltning av sina rättigheter. Direktivets definition av rättighetshavare i artikel 3 c) gör ingen åtskillnad mellan enskilda rättighetshavare och organisationer. Bonus medlemskapsvillkor begränsar föreningens medlemmar till organisationer och utesluter enskilda rättighetshavare. Detta strider mot direktivets artikel 3 c).

Om Patent- och marknadsöverdomstolen inte undanröjer underinstansens dom ska Bonus förpliktas att bevilja Konstnärsalliansen medlemskap. Bonus medlemskapsvillkor är inte objektiva, transparenta eller icke-diskriminerande. Dessutom strider villkoren mot lag, direktivets artikel 3 c) och likabehandlingsprincipen. Bonus har därför haft en skyldighet att bortse från villkoren vid prövningen av Konstnärsalliansens ansökan om medlemskap.

Bonus

Det har inte förekommit något rättegångsfel i Patent- och marknadsdomstolen på det sätt som Konstnärsalliansen påstått. Det är ostridigt i målet att Bonus endast har organisationer som medlemmar. Det förekommer dessutom inte någon ansökan om medlemskap i Bonus från någon enskild person i egenskap av rättighetshavare. De ansökningar som förekommer i målet härrör enbart från Konstnärsalliansen. Det är ostridigt att Konstnärsalliansen är en organisation. Konstnärsalliansen har inte någon ovillkorlig rätt enligt direktivet om kollektiv förvaltning av upphovsrätt eller lagen (2016:977) om kollektiv förvaltning av upphovsrätt (LKFU) att beviljas medlemskap i Bonus. Patent- och marknadsdomstolen har prövat om Bonus medlemskapsvillkor är förenliga med lagen och korrekt funnit att så är fallet.

UTREDNINGEN M.M.

Utredningen är densamma som i Patent- och marknadsdomstolen.

Patent- och marknadsöverdomstolen har avgjort målet utan huvudförhandling.

SVEA HOVRÄTT DOM PMT 6954-24

PATENT- OCH MARKNADSÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Enligt Patent- och marknadsöverdomstolens bedömning har det inte framkommit något som utgör skäl för att undanröja Patent- och marknadsdomstolens dom och återförvisa målet dit för fortsatt handläggning. Patent- och marknadsöverdomstolen går därför vidare till att pröva Konstnärsalliansens andrahandsyrkande.

Patent- och marknadsöverdomstolen instämmer inledningsvis i det som Patent- och marknadsdomstolen har anfört angående den svenska lagens överensstämmelse med direktivet (se s. 21 och 22 i Patent- och marknadsdomstolens dom). När det därefter gäller den närmare innebörden av den svenska lagens krav på att de villkor som en kollektiv förvaltningsorganisation ställer upp för medlemskap i organisationen ska vara sakliga, tydliga och icke-diskriminerande, ansluter sig domstolen till de skäl som har redovisats i underinstansens dom (s. 23 och 24).

Enligt medlemskapsvillkoren i båda de versioner av Bonus stadgar som är aktuella i målet, krävs att den som vill bli medlem i Bonus behöver inneha sina medlemmars rättigheter. Som Patent- och marknadsdomstolen har redogjort för, har Konstnärsalliansen i och för sig inte ifrågasatt detta villkor (se s. 25 i Patent- och marknadsdomstolens dom). Patent- och marknadsöverdomstolen bedömer dock att frågan om ett villkor för medlemskap i en kollektiv förvaltningsorganisation är tillåtet enligt LKFU är av indispositiv natur. Till skillnad från underinstansen anser därför Patent- och marknadsöverdomstolen att domstolen även behöver pröva om det nu aktuella villkoret uppfyller kraven på saklighet, tydlighet och icke-diskriminering.

I denna del konstaterar domstolen att det av direktivets artikel 3 d) och av 1 kap. 4 § 6 LKFU följer att den som vill bli medlem i en kollektiv förvaltningsorganisation behöver vara en rättighetshavare eller en enhet som representerar en rättighetshavare. Vidare framgår av artikel 3 c) i direktivet och 1 kap. 4 § 5 LKFU att med rättighetshavare avses den som innehar rättigheter eller som har rätt till en del av rättighetsintäkterna. Det förhållandet att Bonus ställer upp som villkor för medlemskap i organisationen att den som vill bli medlem ska inneha sina medlemmars rättigheter kan

SVEA HOVRÄTT DOM PMT 6954-24

mot den bakgrunden inte anses innebära att organisationen tar ovidkommande hänsyn eller att organisationen genom villkoret lämnas ett alltför omfattande bedömningsutrymme. Annat har inte heller framkommit än att villkoret tillämpas av Bonus i förhållande till alla som söker medlemskap i organisationen och att Bonus nuvarande medlemmar uppfyller det. Sammanfattningsvis finner Patent- och marknadsöverdomstolen därför att villkoret är sakligt, tydligt och icke-diskriminerande. Detta innebär att villkoret är tillåtet.

När det gäller frågan om Konstnärsalliansen uppfyller eller har uppfyllt villkoret om att inneha sina medlemmars rättigheter, gör Patent- och marknadsöverdomstolen inte någon annan bedömning än Patent- och marknadsdomstolen (se s. 35 f. i Patent- och marknadsdomstolens dom). I likhet med underinstansen bedömer alltså domstolen att Konstnärsalliansen inte har förmått visa att föreningen har innehaft vare sig de egna medlemmarnas rättigheter eller eventuella rättigheter som tillhör medlemmarna i föreningens samarbetsorganisationer. Detta innebär vidare att Konstnärsalliansen inte har visat att föreningen vid någon tidpunkt under den i målet relevanta tidsperioden har uppfyllt samtliga Bonus villkor för medlemskap.

Redan mot den bakgrunden finner Patent- och marknadsöverdomstolen att Konstnärsalliansens överklagande ska avslås såvitt gäller yrkandet om att föreningen ska beviljas medlemskap i Bonus. Detsamma gäller yrkandet om att Bonus ska utge skadestånd till föreningen på den grunden att Bonus haft en skyldighet att anta Konstnärsalliansen som medlem. Vad slutligen gäller frågan om Bonus ska förpliktas att utge ersättning till Konstnärsalliansen enligt 42 a § andra stycket upphovsrättslagen, gör Patent- och marknadsöverdomstolen inte någon annan bedömning än underinstansen (se s. 38 i Patent- och marknadsdomstolens dom). Patent- och marknadsdomstolens dom ska därför inte ändras.

Vid denna bedömning saknas det skäl för domstolen att ta ställning till om Bonus övriga villkor för medlemskap är tillåtna samt om Konstnärsalliansen har uppfyllt dessa villkor.

SVEA HOVRÄTT DOM PMT 6954-24

Rättegångskostnader

Med hänsyn till utgången ska Konstnärsalliansen som tappande part ersätta Bonus rättegångskostnader i Patent- och marknadsöverdomstolen. Den ersättning som Bonus har begärt är skälig.

Överklagande

Det saknas skäl att göra undantag från huvudregeln att Patent- och marknadsöverdomstolens domar inte får överklagas (se 1 kap. 3 § tredje stycket lagen, 2016:188, om patent- och marknadsdomstolar). Denna dom får därför inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Amina Lundqvist och f.d. hovrättslagmannen Peter Strömberg samt hovrättsråden Magnus Ulriksson, referent, och Mattias Pleiner.

Bilaga A

Sid 1 (39) STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM Mål nr Patent- och marknadsdomstolen 2024-04-18 PMT 2252-21 Meddelad i Stockholm

PARTER

Kärande

Konstnärsalliansen, KFA, 802434-4767 Älvsborgsgatan 11 C 414 52 Göteborg Ombud: Jur.kand. M.R.

Svarande

Bonus Copyright Access, ek. för., 769603-7345 Box 45006 104 30 Stockholm Ombud: Advokaterna K.C. och D.E.

DOMSLUT

1Patent- och marknadsdomstolen avslår Konstnärsalliansen, KFA:s talan.

2Konstnärsalliansen, KFA ska ersätta Bonus Copyright Access rättegångskostnad med 2 400 218 kr, jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från dagen för denna dom till dess betalning sker. Av beloppet avser 2 400 000 kr ombudsarvode.

Sid 2 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM PMT 2252-21 Patent- och marknadsdomstolen 2024-04-18

BAKGRUND

Konstnärsalliansen, KFA (KFA) är en ideell förening och intresseorganisation för svenska och utländska bild- och formkonstnärer och konsthantverkare, inklusive illustratörer för bild- och textbearbetning samt fotografer. KFA driver bland annat olika fackliga frågor och ger ut medlemstidningen Artär. KFA samarbetar med Sverigefinska bildkonstnärernas förening (Suomiart), Synskadade konstnärers och konsthantverkares förening (SKKF), TellusArt och Ukrainska alliansen i Sverige (UAIS).

Bonus Copyright Access, ek. för. (Bonus) är en icke-vinstdrivande ekonomisk förening som i huvudsak administrerar licensiering av exemplarframställning och, i förekommande fall, tillgängliggörande för allmänheten av upphovsrättsligt skyddade alster som sker hos institutioner inom utbildningsväsendet och hos företag, myndigheter och organisationer. Bonus är en kollektiv förvaltningsorganisation enligt bestämmelserna i lagen (2016:977) om kollektiv förvaltning av upphovsrätt och står under tillsyn av Patent- och registreringsverket (PRV).

Bonus är en s.k. paraplyorganisation och har 14 medlemsorganisationer som är verksamma på områdena för fack- och skönlitteratur, läromedel, press, bild, noter och sångtexter. Bland medlemsorganisationerna återfinns bland andra Konstnärernas Riksorganisation (KRO) och Föreningen Svenska Tecknare (ST). Bonus är en gemensam förvaltningsorganisation för medlemsorganisationerna avseende avtal om licensiering av exemplarframställning och tillgängliggörande för allmänheten av upphovsrättsligt skyddade alster som sker hos institutioner inom utbildningsväsendet och hos företag, myndigheter och organisationer (s.k. skolkopiering och arbetsplatskopiering). På området finns skolkopieringsavtal, som är licensavtal med utsträckt verkan (avtalslicens) i enlighet med bestämmelserna i 3 a kap. lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen).

De villkor som gäller för att antas som medlem i Bonus regleras i § 2.1 i föreningens stadgar.

Sid 3 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM PMT 2252-21 Patent- och marknadsdomstolen 2024-04-18 Villkoren hade den 1 januari 2017 följande lydelse:

Sedan den 27 augusti 2019 har villkoren följande lydelse:

Stadgarna föreskriver även en möjlighet att utesluta en befintlig medlem. Den framgår av § 2.4, som har haft samma lydelse under hela den i målet aktuella perioden:

Sid 4 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM PMT 2252-21 Patent- och marknadsdomstolen 2024-04-18

KFA ansökte om medlemskap i Bonus dels den 22 maj 2016, dels den 11 januari 2020.

Bonus styrelse beslutade dels den 26 april 2017, dels den 10 juni 2020 att inte bevilja KFA medlemskap.

I anledning av det sistnämnda beslutet vände sig KFA den 14 juni 2020 till PRV i verkets roll som tillsynsmyndighet enligt lagen om kollektiv förvaltning av upphovsrätt. PRV inledde ett tillsynsärende, vilket skrevs av från vidare handläggning den 5 november 2020.

KFA ansökte den 8 februari 2021 om stämning mot Bonus och yrkade att Patentoch marknadsdomstolen skulle förpliktiga Bonus att dels bevilja KFA medlemskap i Bonus, dels betala skadestånd till KFA för skada som föreningen orsakats under åren 2016–2019.

KFA återkallade därefter skadeståndsyrkandet, men återtog senare återkallelsen. Vidare framställde KFA, i stället för ett ursprungligt fullgörelseyrkande om att domstolen skulle förpliktiga Bonus att bevilja KFA medlemskap, ett yrkande om att domstolen skulle fastställa att KFA i anledning av föreningens medlemsansökan den 11 januari 2020 ägt rätt att bli medlem i Bonus i vart fall den 10 juni 2020.

Patent- och marknadsdomstolen beslutade den 4 juli 2022 att avvisa KFA:s fastställelsetalan. Patent- och marknadsöverdomstolen fastställde beslutet och Högsta domstolen beslutade den 22 augusti 2023 att inte meddela prövningstillstånd i frågan.

KFA har därefter återkommit med det tidigare återtagna fullgörelseyrkandet och därtill yrkat skadestånd även för perioden 2020–2023.

Sid 5 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM PMT 2252-21 Patent- och marknadsdomstolen 2024-04-18 KFA har även yrkat att Patent- och marknadsdomstolen ska inhämta förhandsavgörande från EU-domstolen angående tolkningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/26/EU av den 26 februari 2014 om kollektiv förvaltning av upphovsrätt och närstående rättigheter och gränsöverskridande licensiering av rättigheter till musikaliska verk för användning på nätet på den inre marknaden (direktivet om kollektiv rättighetsförvaltning). Patent- och marknadsdomstolen beslutade den 22 februari 2024 att inte inhämta förhandsavgörande från EU-domstolen.

YRKANDEN OCH INSTÄLLNING

KFA har yrkat att Patent- och marknadsdomstolen ska förpliktiga Bonus att 1. bevilja KFA medlemskap i Bonus, och 2. till KFA betala 31 686 012 kr jämte ränta enligt 4 och 6 §§ räntelagen (1975:635) på 22 632 866 kr från den 27 april 2021, på 4 526 573 kr från den 27 april 2022 och på 4 526 573 kr från den 27 april 2023. Bonus har bestritt KFA:s yrkanden. Parterna har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader.

GRUNDER

KFA

Rätt till medlemskap

Bonus har, i strid med 4 kap. 1 § lagen om kollektiv förvaltning av upphovsrätt, nekat KFA medlemskap.

Sid 6 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM PMT 2252-21 Patent- och marknadsdomstolen 2024-04-18 KFA uppfyller det villkor för medlemskap som framgår av § 2.1.1 i Bonus nuvarande stadgar, dvs. föreningen är en organisation av upphovsmän som har sina medlemmars uppdrag att upplåta rätt till exemplarframställning och tillgängliggörande för allmänheten av medlemmarnas upphovsrättsligt skyddade verk eller andra av närstående rättigheter skyddade alster dels direkt till användare, dels till utländsk kollektiv förvaltningsorganisation för vidare upplåtelse till användare.

Villkoren för medlemskap i § 2.1.2 och § 2.1.3 i Bonus stadgar är otillåtna eftersom de inte uppfyller kraven på objektivitet, transparens och icke-diskriminering enligt artikel 6.2 i direktivet om kollektiv rättighetsförvaltning, vilka i svensk rätt genomförts som krav på saklighet, tydlighet och icke-diskriminering (4 kap. 2 § lagen om kollektiv förvaltning av upphovsrätt). För det fall domstolen skulle finna att det svenska genomförandet medför andra krav än de som uppställs i direktivet ska direktivet tillämpas direkt. Eftersom villkoren inte är tillåtna ska de jämkas eller helt lämnas utan avseende i enlighet med lagen om kollektiv förvaltning av upphovsrätt, alternativt direktivet om kollektiv rättighetsförvaltning, eller 36 § avtalslagen.

För det fall villkoren i § 2.1.2 och § 2.1.3 bedöms vara tillåtna görs det gällande att KFA uppfyller även dessa villkor. Det finns skillnader mellan medlemskollektivet i KFA och sammansättningen hos nuvarande medlemsorganisationer i Bonus. KFA är vidare berättigad att teckna avtal inom föreningens verksamhetsområde enligt upphovsrättslagens bestämmelser om avtalslicenser, även med beaktande av sådant som att organisationen ska präglas av öppenhet och stabilitet i ekonomiskt och administrativt avseende, ha ett visst medlemsantal och företräda upphovsmän vars verk används i viss utsträckning.

Rätt till ersättning

KFA uppfyllde de den 1 januari 2017 gällande villkoren för medlemskap i Bonus. Det finns, av de skäl som angetts i grunderna för rätt till medlemskap ovan, inte några omständigheter som motiverar att KFA skulle frånkännas att vara en representativ

Sid 7 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM PMT 2252-21 Patent- och marknadsdomstolen 2024-04-18 organisation. Även om domstolen skulle finna att KFA vid tidpunkten inte kan anses ha varit en organisation som var berättigad att teckna avtal inom Bonus verksamhetsområde enligt bestämmelser om avtalslicens i upphovsrättslagen i enlighet med Bonus då gällande stadgar så var KFA ändå berättigad till medlemskap, eftersom villkoret inte uppfyller kraven på objektivitet, transparens och icke-diskriminering enligt artikel 6.2 i direktivet om kollektiv rättighetsförvaltning, vilka i svensk rätt genomförts som krav på saklighet, tydlighet och icke-diskriminering (4 kap. 2 § lagen om kollektiv förvaltning av upphovsrätt). För det fall domstolen skulle finna att det svenska genomförandet medför andra krav än de som uppställs i direktivet ska direktivet tillämpas direkt. Eftersom villkoret inte är tillåtet ska det jämkas eller helt lämnas utan avseende i enlighet med lagen om kollektiv förvaltning av upphovsrätt, alternativt direktivet om kollektiv rättighetsförvaltning, eller 36 § avtalslagen.

Bonus har därmed haft en skyldighet att i vart fall vid ikraftträdandet av lagen om kollektiv förvaltning av upphovsrätt anta KFA som medlem i Bonus, i anledning av KFA:s medlemsansökan av den 22 maj 2016.

KFA uppfyllde även Bonus villkor för medlemskap vid föreningens ansökan den 11 januari 2020, på samma sätt som angetts under Rätt till medlemskap ovan.

Bonus har uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosatt sin legala kontraheringsplikt och har dels den 26 april 2017, dels den 10 juni 2020 lagstridigt avslagit KFA:s medlemsansökan.

KFA har rätt till ersättning enligt 12 kap. 6 § lagen om kollektiv förvaltning av upphovsrätt för den skada som föreningen lidit skada till följd av att Bonus åsidosatt sin skyldighet att anta KFA som medlem. Skadan består av utebliven ersättning under åren 2017–2023, vilken KFA som Bonusmedlem hade haft rätt till för upphovsrättsligt utnyttjande av KFA:s verk. KFA hade som medlem haft rätt att få del av den ersättning som betalats ut till KRO och ST.

Sid 8 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM PMT 2252-21 Patent- och marknadsdomstolen 2024-04-18 Om domstolen skulle finna att KFA inte har rätt till skadestånd har KFA i vart fall rätt till ersättning, med samma belopp, med stöd av bestämmelserna om utanförstående upphovsmäns rätt till ersättning i 42 a § andra stycket upphovsrättslagen.

Bonus

Rätt till medlemskap

Bonus har inte haft någon skyldighet att anta KFA som medlem den 1 januari 2017, eller vid någon annan tidpunkt. Bonus har inte heller för närvarande någon skyldighet att anta KFA som medlem.

KFA uppfyllde inte de den 1 januari 2017 gällande villkoren för antagande som medlem i Bonus. Dessa villkor gällde under hela den i målet relevanta perioden till och med den 26 augusti 2019 och KFA har inte vid någon tidpunkt uppfyllt dem. KFA har inte heller vid någon tidpunkt uppfyllt de villkor för antagande som medlem i Bonus som gäller från den 27 augusti 2019 och som gäller alltjämt.

Inte heller i dag uppfyller KFA de villkor för medlemskap som gällt eller gäller. Någon annan grund för att KFA skulle ha rätt till medlemskap föreligger inte.

Bonus villkor för antagande av medlem i sin tidigare och nuvarande lydelse var och är sakliga, tydliga och icke-diskriminerande. Någon osaklighet eller diskriminering – eller annat åsidosättande av lagen om kollektiv förvaltning av upphovsrätt – i förhållande till KFA har inte förelegat från Bonus sida och följer heller inte av stadgarnas villkor för antagandet av nya medlemmar. Kollektiva förvaltningsorganisationer får sätta upp olika villkor för medlemskap och det har hela tiden varit fullt möjligt för KFA att få en fullständig bild av vad som krävs för att bli medlem genom att ta del av villkoren, som finns tillgängliga på Bonus webbplats och på förfrågan. Någon grund för åsidosättande eller jämkning av medlemskapsvillkoren föreligger inte.

Sid 9 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM PMT 2252-21 Patent- och marknadsdomstolen 2024-04-18

Rätt till ersättning

Eftersom Bonus inte haft någon skyldighet att anta KFA som medlem har KFA inte någon rätt till skadestånd.

Bonus har inte heller uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosatt några förpliktelser.

Bonus avslagsbeslut har varit korrekta.

Varken KFA eller de rättighetshavare KFA påstår sig företräda har lidit någon skada. Något adekvat orsakssamband mellan Bonus handlande och den påstådda skadan föreligger inte.

Det saknas stöd för att KFA haft i uppdrag av de upphovsmän KFA påstår sig företräda att licensiera deras upphovsrättigheter till användare. Det saknas också stöd för att KFA haft i uppdrag att inkassera, förvalta eller fördela influtna licensmedel.

KFA har inte heller rätt till ersättning enligt 42 a § upphovsrättslagen, eftersom det är enskilda utanförstående rättighetshavare (dvs. upphovsmän, utövande konstnärer eller förvärvare av deras rättigheter, t.ex. arvingar) som har rätt till ersättning enligt bestämmelsen. KFA har inte erhållit något uppdrag från de upphovsmän KFA påstår sig företräda att begära denna ersättning. Ett anspråk enligt 42 a § upphovsrättslagen kan inte heller riktas mot Bonus, utan endast mot en avtalslicensutlösande organisation.

Såvitt avser ersättning och andra förmåner likabehandlas utanförstående rättighetshavare (exempelvis KFA:s medlemmar) av den avtalslicensutlösande organisationen. Utanförstående rättighetshavare har dessutom, oavsett det, rätt till ersättning som hänför sig till utnyttjandet från den avtalslicensutlösande organisationen.

Beräkningen av skadan stämmer inte.

Ränteyrkandet är oklart formulerat och bestrids.

Sid 10 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM PMT 2252-21 Patent- och marknadsdomstolen 2024-04-18

UTVECKLING AV TALAN

KFA

Rätt till medlemskap

KFA:s medlemmar är svenska och utländska bild- och formkonstnärer och konsthantverkare, inklusive illustratörer för bild- och textbearbetning samt fotografer. Under åren 2017–2019 bestod KFA:s medlemmar av dels 222 yrkesverksamma konstnärer direkt anslutna till KFA, dels medlemmarna i KFA:s samarbetsföreningar Suomiart (110 medlemmar), SKKF (30 medlemmar), TellusArt (698 medlemmar) och UAIS (93 medlemmar). Över tid uppgår KFA:s medlemsantal till ca 1 200. Någon skillnad mellan medlemmarna som är direktanslutna till KFA och medlemmarna i KFA:s samarbetsföreningar föreligger inte, mot bakgrund av att KFA befullmäktigas av sina medlemmar att licensiera utnyttjandet av deras verk och inkassera ersättningen. KFA har fullmakt att företräda sina samarbetsföreningar i upphovsrättsliga ärenden och avtal och att inkassera ersättning för deras räkning. Samarbetsföreningarna har även hållit medlemsmöten och godkänt att KFA ska företräda dem genom att bland annat ansöka om medlemskap i Bonus. Villkoret för medlemskap i § 2.1.1 i Bonus nu gällande stadgar är således uppfyllt.

Villkoret i § 2.1.2, som innebär att endast en organisation av upphovsmän, utgivare eller närstående rättighetsinnehavare som företräder en kategori av rättighetshavare som inte företräds av befintlig medlem kan antas som medlem i Bonus, är enligt sin ordalydelse diskriminerande på så sätt att medlemskap inte är möjligt för organisationer vars kategori av medlemmar redan är representerade genom annan medlemsorganisation. Bonus monopoliserar genom sina stadgar medlemskapet, vilket innebär ett gynnande av Bonus medlemmar och i förlängningen de upphovsmän som företräds av dessa medlemsorganisationer jämfört med de upphovsmän som är medlemmar i en annan organisation. Det är inte korrekt att neka KFA medlemskap med hänvisning till att KFA inte företräder flest upphovsmän på området eftersom det inte är rättsligt

Sid 11 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM PMT 2252-21 Patent- och marknadsdomstolen 2024-04-18 korrekt att endast huvudorganisationer har rätt att sluta avtal med avtalslicensverkan. Flera organisationer kan ha rätt att sluta avtal på samma område.

Om villkoret i § 2.1.2 bedöms vara tillåtet gör KFA gällande att KFA uppfyller detta villkor. Det stämmer inte att KFA företräder en kategori av rättighetshavare som redan företräds av befintlig medlem i Bonus. KFA företräder visserligen liknande rättighetshavare som KRO och ST, men KFA har en bredare sammansättning medlemmar än de föreningarna eftersom KFA:s medlemmar inte enbart är konstmålare och skulptörer, utan även illustratörer för bild- och textbearbetning samt fotografer.

Villkoret i § 2.1.3 uppfyller inte heller kraven på objektivitet, transparens och ickediskriminering. Villkoret kan inte tolkas som ett krav på behörighet att ingå avtal med avtalslicensverkan eller på representativitet. Ingen av Bonus nuvarande medlemsorganisationer uppfyller kravet om behörighet att utlösa avtalslicens på det sätt som Bonus tolkar villkoret gentemot KFA. Det är Bonus som är avtalspart och ingår de avtal som sluts med så kallad avtalslicensverkan. Bonus har vetskap om att licenstagarna ingår avtal om skolkopiering enbart med Bonus, som är den enda organisation som uppfyller villkoret. Villkoret gör Bonus till en stängd förvaltningsorganisation som på ett lagstridigt sätt begränsar antagandet av nya medlemmar. Kravet på att en medlemssökande organisation måste vara berättigad att teckna avtal inom föreningens verksamhetsområde enligt upphovsrättslagens bestämmelser om avtalslicenser ska därför jämkas eller helt lämnas utan avseende.

Om villkoret i § 2.1.3 bedöms vara tillåtet gör KFA gällande att föreningen ändå uppfyller detta villkor. Det gäller även om Bonus i strid med lagen om kollektiv förvaltning av upphovsrätt beaktar även sådant som inte framgår av stadgarna, nämligen att den medlemssökande organisationen har bristande öppenhet, inte har minst ett visst antal medlemmar, inte har stabilitet i ekonomiskt och administrativt avseende och har medlemmar vars verk inte kopieras eller tillgängliggörs inom utbildningsanstalternas verksamhet.

Sid 12 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM PMT 2252-21 Patent- och marknadsdomstolen 2024-04-18 KFA:s organisation präglas av öppenhet på ett sådant sätt som kan förväntas av en ideell förening och har den stabilitet i ekonomiskt och administrativt avseende som kan krävas av en ideell förening. KFA har verkat sedan 2002 och bedriver sin verksamhet med inbetalade medlemsavgifter och utställningsavgifter. Styrelsens representanter arbetar ideellt och föreningen har inga personalkostnader eller kostnader för arvoden. KFA har skött sina räkenskaper felfritt och har inte vid någon tidpunkt varit föremål för något skuld-, likvidations- eller obeståndsförfarande.

KFA:s organisation är uppbyggd för att ge medlemmarna möjlighet att uppdra åt KFA att bevaka och inkassera ersättning för medlemmarnas räkning samt att upplåta rätt till exemplarframställning och tillgängliggörande för allmänheten av deras upphovsrättsligt skyddade verk eller andra närstående rättigheter av deras skyddade alster.

Bonus har inte heller någon grund för påståendet att de ca 1 200 KFA-anslutnas verk används endast i mycket begränsad omfattning. Huruvida KFA:s medlemmars verk faktiskt har kopierats eller tillgängliggjorts saknar dock betydelse eftersom ersättning enligt Bonus avtal om skolkopiering betalas på annan grund och Bonus inte känner till i vilken utsträckning deras medlemmars verk faktiskt kopieras.

KFA uppfyller kraven för att anses vara en representativ organisation.

Bonus har uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosatt sin legala kontraheringsplikt och har dels den 26 april 2017, dels den 10 juni 2020 lagstridigt avslagit KFA:s medlemsansökan. KFA underrättades aldrig om Bonus styrelsebeslut av den 26 april 2017 att inte bevilja KFA medlemskap. Beslutet av den 10 juni 2020 mottog KFA den 11 juni 2020.

Sid 13 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM PMT 2252-21 Patent- och marknadsdomstolen 2024-04-18

Rätt till ersättning

Skadetidpunkten är beräknad från och med år 2017 eftersom Bonus i vart fall från det att lagen om kollektiv förvaltning av upphovsrätt trädde i kraft haft en skyldighet att anta KFA som medlem i Bonus.

Om KFA hade upptagits som medlemsorganisation hade Bonus på grund av likabehandlingsprincipen varit skyldigt att träffa licensavtal för KFA:s räkning, vilket i sin tur hade berättigat KFA till ersättning. På grund av att KFA inte tagits upp som medlem i Bonus har KFA gått miste om denna ersättning. Bonus agerande har därför orsakat KFA och dess medlemmar skada.

Skadans storlek är beräknad utifrån den fördelningsnyckel som Bonus tillämpat i årsredovisningarna under åren 2017–2022.

KRO och ST erhöll under åren 2017, 2018 och 2019 tillsammans 67 500 000 kr från Bonus. Under åren 2020, 2021 och 2022 fördelades ytterligare 46 621 128 kr till KRO och ST. Tillsammans erhöll KRO och ST alltså totalt 114 121 128 kr under de aktuella åren.

Under år 2020 omfördelade Bonus därtill viss del av ersättningarna till ett nytt konto som benämndes ”Bildupphovsrätt IR”, vilket avsåg ersättning till KRO och ST och ytterligare tre medlemsorganisationer. Under åren 2020, 2021 och 2022 fördelade Bonus sammanlagt 83 510 859 kr till det ovan angivna kontot. Av årsredovisningarna framgår inte hur fördelningen av dessa medel skett till var och en av medlemmarna. Med en skälig fördelning om en femtedel till var och en av organisationerna erhöll KRO och ST tillsammans under åren 2020–2022 ersättning om 33 404 344 kr.

Under åren 2017–2022 erhöll KRO och ST således ersättning om totalt 147 525 472 kr tillsammans.

Sid 14 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM PMT 2252-21 Patent- och marknadsdomstolen 2024-04-18 Med beaktande av att KFA har 1 151 medlemmar, KRO har 3 400 medlemmar och ST har 1 700 medlemmar uppgår KFA:s medlemsantal till 18,41 procent av det totala antalet medlemmar. Utifrån denna beräkning har Bonus under åren 2017–2022 innehållit ersättning, motsvarande skada för KFA, om skäliga 27 159 439 kr, vilket motsvarar en årlig ersättning till KFA om 4 526 573 kr.

Beräkningen av skadans storlek har gjorts med ett medeltal utifrån samtliga sex år med beaktande av den omfördelning som Bonus genomförde år 2020 avseende ersättning till det nya kontot ”Bildupphovsrätt IR”. Beloppet har beräknats utifrån Bonus räkenskapsmaterial och KFA:s andelstal i förhållande till KRO och ST till skäliga 4 526 573 kr per år. Med stöd av denna medianberäkning yrkar KFA ersättning även för år 2023 med 4 526 573 kr.

KFA:s skadeståndsyrkande för åren 2017–2023 uppgår således till 31 686 012 kr.

KFA har i vart fall haft rätt till denna ersättning med stöd av bestämmelserna om utanförstående upphovsmäns rätt till ersättning i 42 a § andra stycket upphovsrättslagen.

Bonus

Rätt till medlemskap

Bonus har underrättat KFA både om styrelsebeslutet den 26 april 2017 och om styrelsebeslutet den 10 juni 2020 att inte bevilja KFA medlemskap. KFA underrättades i båda fallen dagen efter respektive beslut fattades. Underrättelsen om avslagsbeslutet den 26 april 2017 skickades till KFA:s ordförande T.R. och KFA:s dåvarande ombud.

Bonus har inte haft och har inte någon skyldighet att anta KFA som medlem, eftersom KFA inte har uppfyllt och inte uppfyller Bonus villkor för antagande av ny medlem.

Sid 15 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM PMT 2252-21 Patent- och marknadsdomstolen 2024-04-18

KFA har inte haft och har inte något uppdrag från de upphovsmän vilka KFA påstod och påstår sig företräda att teckna licensavtal avseende deras verk och andra skyddade alster. Detta gäller såväl KFA:s egna medlemmar som medlemmarna i de föreningar KFA påstår sig samarbeta med.

KFA har dessutom inte uppfyllt och uppfyller inte de förutsättningar som enligt upphovsrättslagen uppställs för behörighet att utlösa avtalslicensverkan. KFA har inte varit och är inte berättigad att teckna avtal enligt bestämmelser om avtalslicens i upphovsrättslagen (dvs. var och är inte ”avtalslicensutlösande”). KFA har som framgått inte haft och har inte något uppdrag från de upphovsmän vilka KFA påstod och påstår sig företräda att teckna licensavtal avseende deras verk och andra skyddade alster. KFA har vidare inte varit och är inte representativ på det sätt som krävs enligt upphovsrättslagen för att vara behörig att utlösa avtalslicensverkan. Både antalet medlemmar och antalet medlemmar vars verk använts eller används i Sverige var och är alltför begränsat. KFA var och är inte en organisation som är öppen och stabil i ekonomiskt och administrativt hänseende.

Det bestrids att KFA under den i målet aktuella perioden företrädde 1 151 eller ”runt 1 200” medlemmar och att 222 av dessa var yrkesverksamma konstnärer direkt anslutna till KFA. KFA:s medlemsantal är inte känt och Bonus kan inte vitsorda något antal medlemmar. Såvitt Bonus kunnat utläsa från KFA:s egna uppgifter i KFA:s årsberättelser synes det röra sig om högst ca 58–87 medlemmar år 2017 och högst ca 78–117 medlemmar år 2019. Ingenting talar för att det skulle se annorlunda ut för andra i målet relevanta tidsperioder.

Det bestrids att de organisationer KFA påstår sig företräda har haft eller har sina medlemmars uppdrag att upplåta deras upphovsrättigheter. Vidare bestrids att dessa organisationer har eller har haft det antal medlemmar som KFA påstår. Suomiart anger på sin hemsida under rubriken ”Konstnärer” ca 110 namn. SKKF säger sig ha ca 30 medlemmar. TellusArt anger inte något medlemsantal, och synes inte ha bedrivit

Sid 16 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM PMT 2252-21 Patent- och marknadsdomstolen 2024-04-18 någon aktivitet i Sverige sedan år 2016. UAIS förefaller inte ha några konstnärer som medlemmar. Ingenting talar för att det skulle se annorlunda ut för andra i målet relevanta tidsperioder.

Bonus bestrider också att de upphovsmäns verk som KFA påstår sig företräda används i sådan omfattning som krävs för att KFA ska uppfylla kravet på representativitet. Bonus bestrider att samtliga KFA:s medlemmar skulle vara ”yrkeskonstnärer”. Att en organisation företräder yrkeskonstnärer är inte ett krav som Bonus tillämpat eller tillämpar vid bedömningen av organisationens medlemskapsansökan, men är en indikation på att de verk organisationen företräder faktiskt används, dvs. att de faktiskt kopieras inom organiserad undervisningsverksamhet på det svenska territoriet, se 42 a § första stycket sista meningen upphovsrättslagen.

Det bestrids att KFA har den stabilitet i ekonomiskt och administrativt avseende som krävs för att vara en avtalslicensutlösande organisation enligt upphovsrättslagen. Balans- och resultaträkningen för KFA avseende år 2019 tyder på en ytterst begränsad verksamhet. I praktiken förefaller KFA helt sakna teknisk och organisatorisk infrastruktur. Ingenting talar för att det skulle se annorlunda ut för andra tidsperioder än år 2019.

Varken vid tiden då villkoret i § 2.1.2 i Bonus stadgar började gälla eller någon annan tidpunkt uppfyllde KFA detta villkor och uppfyller det alltjämt inte. I den mån KFA företrätt eller företräder rättighetshavare är det fråga om en kategori av rättighetshavare som redan företräds av befintlig medlem i Bonus, inklusive KRO och ST. Det bestrids att KFA företrätt eller företräder en bredare sammansättning rättighetshavare än KRO och ST. Det vitsordas inte att KFA företrätt eller företräder fotografer.

Bonus har vid prövningen av om KFA uppfyller villkoren för antagande som ny medlem inte beaktat andra villkor än de som gällde vid respektive ansökan. Det följer av medlemskapsvillkoret att organisationen måste vara avtalslicensutlösande enligt upphovsrättslagen att organisationen ska företräda ett flertal upphovsmän till i Sverige

Sid 17 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM PMT 2252-21 Patent- och marknadsdomstolen 2024-04-18 använda verk på området och att organisationen ska uppvisa transparens och stabilitet i ekonomiskt och administrativt hänseende.

Bonus medlemskapsvillkor var och är sakliga, icke-diskriminerande och tydliga och även i övrigt förenliga med lagen om kollektiv förvaltning av upphovsrätt och direktivet om kollektiv rättighetsförvaltning. Det saknas skäl att jämka eller sätta dem åt sidan.

Villkoren att en medlemsorganisation måste ha sina medlemmars uppdrag att upplåta rätt till nyttjande av deras verk respektive måste vara berättigad att teckna avtal enligt bestämmelser om avtalslicens i upphovsrättslagen (”vara avtalslicensutlösande”) motiveras av att skolkopieringsavtalen har avtalslicensverkan. Bonus förvärvar inte några individuella upphovsrättigheter från sina medlemsorganisationer. Bonus saknar alltså egna rättigheter och är därför inte licensgivare och kan inte utlösa avtalslicensverkan i skolkopieringsavtalen. Bonus kan således inte licensiera några upphovsrättigheter och det ingår inte heller i Bonus uppdrag att licensera upphovsrättigheter. Det är således inte Bonus som är avtalspart i skolkopieringsavtalen. Det är i stället medlemsorganisationerna som, inom sina respektive områden, i skolkopieringsavtalen upplåter sina medlemmars rättigheter så att institutionerna kan företa upphovsrättsliga förfoganden såsom kopiering. Det är medlemsorganisationerna som på sina respektive områden utlöser avtalslicensverkan. Skulle medlemsorganisationerna inte uppfylla dessa två medlemsskapsvillkor skulle skolkopieringsavtalen inte kunna ingås.

Nämnda två medlemskapsvillkor motiveras dessutom av det faktum att medlemsorganisationerna uppbär och hanterar ekonomiska medel som tillhör upphovsmännen. Det är av största vikt att medlemsorganisationerna hanterar medlen korrekt och att medlen kommer samtliga ersättningsberättigade till del på samma villkor. För att vara avtalslicensutlösande måste organisationen uppfylla vissa krav, såsom representativitet och stabilitet. Avtalslicensutlösande organisationer står dessutom under PRV:s tillsyn enligt lagen om kollektiv förvaltning av upphovsrätt, till skillnad från organisationer som saknar behörighet att ingå avtal med avtalslicensverkan.

Sid 18 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM PMT 2252-21 Patent- och marknadsdomstolen 2024-04-18

Nämnda två villkor motiveras också av att det är medlemsorganisationerna, inte Bonus, som hanterar den slutliga fördelningen av ersättningen till upphovsmännen, inbegripet utanförstående rättighetshavare enligt 42 a § upphovsrättslagen. Skulle medlemsorganisationerna sakna sina medlemmars uppdrag att upplåta rätt till nyttjande av medlemmarnas verk skulle de inte kunna uppbära och slutligt fördela ersättningen till upphovsmännen (låt vara att denna uppgift kan uppdras åt annan). För att utanförstående rättighetshavare ska kunna få del av ersättningen och andra förmåner enligt 42 a § upphovsrättslagen måste medlemsorganisationerna också vara behöriga att utlösa avtalslicensverkan.

Villkoret att medlemskap inte beviljas försåvitt en kategori rättighetshavare redan företräds av befintlig medlem motiveras av kostnadseffektivitetsskäl. En användare ska ha tillgång till enkel klarering och behöva träffa avtal med endast en organisation per område. Det saknas därför behov av att ha flera medlemsorganisationer som företräder samma kategori rättighetshavare. Det räcker att en sådan organisation tecknar skolkopieringsavtal, eftersom detta får utsträckt verkan och omfattar även den andra organisationens medlemmar. Den avtalsslutande organisationen har att likabehandla den andra organisationens medlemmar och andra utanförstående upphovsmän enligt 42 a § upphovsrättslagen och har ett ersättningsansvar i förhållande till dessa (”avtalslicensansvar”). Icke avtalsslutande organisationer har inget sådant ansvar. Överlappande medlemsorganisationer (”dubbel representation”) skulle inte medföra några fördelar för vare sig användarna eller upphovsmännen. Tvärtom skulle det försvåra rättighetsförvaltningen och leda till ökade administrativa kostnader, vilket ytterst skulle drabba såväl användarna som upphovsmännen.

Bonus funktion i egenskap av paraplyorganisation är begränsad och inskränker sig till att samordna licensieringen och inkassera och fördela medlen från skolkopieringsavtalen till olika fördelningsgrupper i vilka medlemsorganisationerna ingår; i detta fall bildfördelningsgruppen. Bonus fördelning till fördelningsgrupperna baserar Bonus på schabloner och analogier byggda på statistiska undersökningar avseende faktisk

Sid 19 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM PMT 2252-21 Patent- och marknadsdomstolen 2024-04-18 användning. Fördelningen inom bildfördelningsgruppen ombesörjs av medlemsorganisationerna i gruppen. Även inom bildfördelningsgruppen fördelas medlen baserat på nämnda statistiska material. Den slutliga fördelningen till rättighetshavarna sker av respektive medlemsorganisation; i detta fall av KRO och ST.

Villkoren för antagande av medlem har gällt och gäller lika för alla. Att en organisation inte beviljas medlemskap i en paraplyorganisation innebär heller inte att den organisationens enskilda medlemmar förfördelas, eftersom de likabehandlas i ersättningshänseende och i övrigt.

Bonus är ingen stängd organisation. Medlemskretsen kan förändras över tid i takt med ändrade marknadsförhållanden. En medlemsorganisation som inte längre har behörighet att utlösa avtalslicensverkan kan uteslutas och ersättas av en annan organisation som uppfyller detta villkor.

Stadgarna har under den i målet aktuella tiden i enlighet med 10 kap. 5 § lagen om kollektiv förvaltning av upphovsrätt funnits tillgängliga på Bonus webbplats och även tillhandahållits på förfrågan.

Rätt till ersättning

Eftersom KFA inte vid något tillfälle uppfyllt Bonus medlemskapsvillkor hade Bonus inte någon skyldighet att anta KFA som medlem den 1 januari 2017 eller vid någon senare tidpunkt, se under ”Rätt till medlemskap”.

KFA:s beräkning av påstådd skada tar felaktigt sin utgångspunkt i antalet medlemmar hos respektive organisation, utan någon koppling till användning av verken. Beräkningen utgår vidare från ett medlemsantal beräknat utifrån upphovsmän som KFA inte företräder.

Sid 20 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM PMT 2252-21 Patent- och marknadsdomstolen 2024-04-18 Licensavgifterna i skolkopieringsavtalen är schabloniserade. Det är dock oriktigt att licensavgifterna inte skulle vara utformade med beaktande av hur mycket faktisk kopiering som äger rum, vilket sker genom uppskattningar baserade på det statistiska underlag som redogjorts för ovan. Någon annan bas för licensavgiften skulle inte heller godtas på licenstagarsidan eller vara förenlig med 9 kap. 2 § lagen om kollektiv förvaltning av upphovsrätt.

UTREDNING

Förhör under sanningsförsäkran har på KFA:s begäran hållits med T.R. som är ordförande i KFA sedan år 2005. På Bonus begäran har vittnesförhör hållits med M. W. som är senior jurist på Bonus, där han arbetat under tjugofem års tid.

KFA har som skriftlig bevisning lagt fram bland annat verksamhetsberättelse, balansoch resultaträkningar och protokoll från föreningsstämma avseende KFA, samarbetsavtal med samt protokoll och fullmakter från samarbetsföreningarna, viss kommunikation mellan KFA och Bonus och Bonus årsredovisningar för verksamhetsåren 2017– 2022.

Bonus har som skriftlig bevisning lagt fram bland annat KFA:s medlemsansökningar, korrespondens mellan Bonus och KFA, Bonus beslut att inte bevilja KFA medlemskap, exempel på ramavtal, skolkopieringsavtal och arbetsplatslicens, stadgar för KFA:s samarbetsföreningar och skärmdumpar från dessa föreningars hemsida.

DOMSKÄL

Patent- och marknadsdomstolen kommer inledningsvis att pröva om Bonus medlemskapsvillkor är tillåtna. Därefter prövar domstolen huruvida KFA har uppfyllt medlemskapsvillkoren. Slutligen prövar domstolen om KFA har rätt att få skadestånd från Bonus och om Bonus ska förpliktigas att bevilja KFA medlemskap.

Sid 21 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM PMT 2252-21 Patent- och marknadsdomstolen 2024-04-18

Medlemskapsvillkorens tillåtlighet

Den svenska lagens överensstämmelse med direktivet

Enligt artikel 6.2 i direktivet om kollektiv förvaltning av upphovsrätt är en kollektiv förvaltningsorganisation skyldig att som medlemmar godta rättighetshavare, inbegripet andra kollektiva förvaltningsorganisationer och sammanslutningar av rättighetshavare, förutsatt att de uppfyller kraven för medlemskap. Kraven för medlemskap ska baseras på objektiva, transparenta och icke-diskriminerande kriterier. Kraven ska vidare anges i stadgan eller medlemskapsvillkoren för den kollektiva förvaltningsorganisationen och vara allmänt tillgängliga. I situationer där en kollektiv förvaltningsorganisation vägrar godkänna en begäran om medlemskap ska den ge rättighetshavaren en tydlig motivering av skälen till sitt beslut.

Liksom andra direktiv är direktivet om kollektiv förvaltning av upphovsrätt riktat till medlemsstaterna. Direktiv är bindande för dessa med avseende på det resultat som ska uppnås och måste genomföras i nationell rätt (se artikel 288 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt), men kan normalt inte åberopas direkt av enskilda. EU-rätten har dock företräde framför nationell rätt, och som en följd av det är de nationella domstolarna skyldiga att i den utsträckning det är möjligt tolka den nationella rätten i ljuset av innehållet i och syftet med ett bakomliggande direktiv (se t.ex. EU-domstolens dom den 10 april 1984, Von Colson, C-14/83, EU:C:1984:153, p. 27 och 28). Gränsen för direktivkonform tolkning går vid en tolkning contra legem, alltså mot lagen (se t.ex. EU-domstolens dom den 15 januari 2014, Association de médiation sociale, C-176/12, EU:C:2014:2, p. 39).

Artikel 6.2 i direktivet om kollektiv förvaltning av upphovsrätt har genomförts i den svenska lagstiftningen genom 4 kap. 1 och 2 §§ lagen om kollektiv förvaltning av upphovsrätt. Enligt 1 § ska den som uppfyller villkoren för att bli medlem i en kollektiv förvaltningsorganisation beviljas medlemskap och om en ansökan om medlemskap inte beviljas ska organisationen ange skälen för det. Enligt 2 § ska villkoren för att bli medlem i en kollektiv förvaltningsorganisation vara sakliga, tydliga

Sid 22 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM PMT 2252-21 Patent- och marknadsdomstolen 2024-04-18 och icke-diskriminerande och de ska anges i organisationens stadga eller medlemskapsvillkor och hållas allmänt tillgängliga.

KFA har menat att den svenska lagstiftarens val av orden ”sakliga” och ”tydliga” i stället för ”objektiva” och ”transparenta”, som det står i den svenska versionen av direktivet, kan medföra att det svenska genomförandet inte stämmer överens med det som föreskrivs i direktivet.

Patent- och marknadsdomstolen kan konstatera att det av förarbetena till den svenska regleringen inte uttryckligen framgår varför en annan ordalydelse än direktivets har valts i lagen. Det framstår emellertid som om ”sakliga” och ”tydliga” har valts för att förtydliga innebörden av begreppen ”objektiva” och ”transparenta” (se prop. 2015/16:181 s. 53).

Patent- och marknadsdomstolen kan vidare konstatera att det i den engelska språkversionen av direktivet, vilket är den version som den svenska versionen översatts från, står ”objective, transparent and non-discriminatory”. Enligt Norstedts engelska ordbok Pro 2.0 kan ”objective” översättas med såväl ”saklig” som ”objektiv” medan ”transparent” kan översättas med såväl ”transparent” som ”klar” och ”tydlig”.

Det har inte heller varit den svenska lagstiftarens avsikt att gå längre än direktivet (se prop. 2015/16:181 s. 33).

Domstolen kan sammantaget inte finna att någon betydelseskillnad varit avsedd eller att den svenska lagen skulle stå i strid med direktivet. Under alla förhållanden ska lagen tolkas direktivkonformt, varför tillämpningen blir densamma som om det i lagen om kollektiv förvaltning hade stått ”objektiva, transparenta och icke-diskriminerande” i stället för ”sakliga, tydliga och icke-diskriminerande”.

Sid 23 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM PMT 2252-21 Patent- och marknadsdomstolen 2024-04-18 Den närmare innebörden av kravet att villkoren ska vara sakliga, tydliga och icke-

diskriminerande

I skäl 20, som hör till artikel 6.2 i direktivet om kollektiv förvaltning, sägs bland annat att medlemskapet i en kollektiv förvaltningsorganisation bör basera sig på objektiva, transparenta och icke-diskriminerande kriterier. Vidare konstateras att dessa kriterier inte bör ålägga kollektiva förvaltningsorganisationer någon skyldighet att godta medlemmar om förvaltningen av deras rättigheter, kategorier av rättigheter eller typer av verk eller andra alster ligger utanför organisationens verksamhetsområde. Det senare betyder enligt Patent- och marknadsdomstolen inte att det motsatta är tillämpligt, dvs. att en kollektiv förvaltningsorganisation är skyldig att godta medlemmar så snart förvaltningen av deras rättigheter, kategorier av rättigheter eller typer av verk eller andra alster ligger inom organisationens verksamhetsområde. Det kan t.ex. finnas andra villkor som måste uppfyllas för att medlemskap ska kunna beviljas.

Detta kan inte heller anses stå i strid med direktivets mer allmänna ändamål, däribland att säkerställa stränga normer när det gäller öppenhet (se skäl 9, som med beaktande av andra språkversioner kanske snarast ska anses innebära att en hög standard ska säkerställas, jfr ”ensure a high standard”, ”garantir un niveau élevé”, ”festzulegen, um hohe Standards”, “sikre en høj standard”).

Även om direktivbestämmelserna, i likhet med lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, bygger på öppenhetsprincipen, uppställer direktivet inte något absolut krav på öppenhet. Så länge villkoren för medlemskap inte strider mot kraven på saklighet, tydlighet och icke-diskriminering, har organisationen inom de ramarna frihet att ställa upp villkor för vad som ska krävas för att bli medlem (se prop. 2015/16:181 s. 159).

I författningskommentaren till 4 kap. 2 § lagen om kollektiv förvaltning av upphovsrätt utvecklas vad som avses med de krav som uppställs på en kollektiv förvaltningsorganisations medlemskapsvillkor (se prop. 2015/16:181 s. 159).

Sid 24 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM PMT 2252-21 Patent- och marknadsdomstolen 2024-04-18 Kravet att villkoren ska vara sakliga betyder enligt författningskommentaren bland annat att ovidkommande hänsyn inte får tas. Villkor som strider mot lagen om kollektiv rättighetsförvaltning är naturligtvis aldrig tillåtna. Däremot är det fullt möjligt att uppställa krav som begränsar medlemskretsen i olika avseenden, t.ex. med hänsyn till organisationens verksamhetsområde. Utrymme bör också finnas för att ta ekonomiska hänsyn, inte minst om de tar sikte på förvaltningens lönsamhet. Det kan t.ex. vara godtagbart att uppställa krav på att förvaltningen av en rättighetshavares rättigheter uppnår en viss ersättningsnivå.

Kravet på tydlighet innebär enligt författningskommentaren att villkoren inte får ha en sådan utformning att de lämnar ett alltför omfattande bedömningsutrymme åt organisationen. Det ska alltså vara möjligt att få en fullständig bild av vad som krävs för att bli medlem genom att ta del av villkoren.

Att villkoren ska vara icke-diskriminerande innebär ett krav på likabehandling. Det är t.ex. inte tillåtet att direkt eller indirekt göra medlemskap beroende av hemvist eller säte. Alla åtskillnader kan emellertid enligt författningskommentaren inte anses diskriminerande. Som exempel på ett befogat villkor anges ett villkor som innebär att endast juridiska personer kan bli medlemmar i en paraplyorganisation.

I doktrin har även anförts, med hänvisning till prop. 2012/13:141 s. 27, att ekonomiska skäl torde kunna ge möjlighet att begränsa antalet medlemsorganisationer i en paraplyorganisation, som har medlemmar som företräder olika rättighetskategorier (se Sobocki, Lagen om kollektiv förvaltning av upphovsrätt, 6 juli 2018, Version 1, JUNO, kommentaren till 4 kap. 2 §). Enligt domstolens uppfattning finns det goda skäl för uppfattningen att antalet medlemsorganisationer i en paraplyorganisation kan försvåra förvaltningen och medföra kostnader som, beroende på vilka rättighetskategorier som redan är medlemmar, kan vara svåra att rättfärdiga.

Sid 25 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM PMT 2252-21 Patent- och marknadsdomstolen 2024-04-18

Domstolens bedömning av Bonus krav på representativitet

Frågan är om Bonus nuvarande och tidigare villkor för medlemskap är sakliga, tydliga och icke-diskriminerande i de delar som KFA har ifrågasatt.

Den 1 januari 2017 föreskrev Bonus stadgar att till medlem kan antas ”organisation av upphovsmän […] inom föreningens verksamhetsområde, som innehar sina medlemmars upphovsrätter […] och är berättigad att teckna avtal inom föreningens verksamhetsområde enligt bestämmelser om avtalslicens i upphovsrättslagen”. Enligt domstolens bedömning får detta villkor anses ha väsentligen samma innebörd som villkoren i stadgarna från den 27 augusti 2019 i den del de anger att till medlem kan antas ”organisation av upphovsmän […], som har sina medlemmars uppdrag att upplåta rätt till exemplarframställning och tillgängliggörande för allmänheten av medlemmarnas upphovsrättsligt skyddade verk eller andra av närstående rättigheter skyddade alster dels direkt till användare, dels till utländsk kollektiv förvaltningsorganisation för vidare upplåtelse till användare, […] och är berättigad att teckna avtal inom föreningens verksamhetsområde enligt upphovsrättslagens bestämmelser om avtalslicenser”. I båda fallen krävs att organisationen innehar sina medlemmars upphovsrätter och har rätt att teckna avtal med avtalslicensverkan.

KFA har inte ifrågasatt villkoret som innebär att den som ska bli medlem i Bonus måste vara en organisation av upphovsmän som innehar sina medlemmars upphovsrätter eller – mer utvecklat – har sina medlemmars uppdrag att upplåta rätt till exemplarframställning och tillgängliggörande för allmänheten av medlemmarnas upphovsrättsligt skyddade verk eller andra av närstående rättigheter skyddade alster dels direkt till användare, dels till utländsk kollektiv förvaltningsorganisation för vidare upplåtelse till användare.

Däremot har KFA ansett att villkoret att den som ska bli medlem i Bonus måste vara berättigad att teckna avtal inom föreningens verksamhetsområde enligt upphovsrättslagens bestämmelser om avtalslicenser inte uppfyller kraven på saklighet, tydlighet och icke-diskriminering.

Sid 26 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM PMT 2252-21 Patent- och marknadsdomstolen 2024-04-18

Domstolen konstaterar att det är ostridigt att Bonus är en paraplyorganisation som har organisationer (och inte enskilda rättighetshavare) som medlemmar och samordnar den kollektiva förvaltningen på litteratur-, press-, bild- och notområdet. Detta framgår också av utredningen (såsom Bonus stadgar, exempel på skolkopieringsavtal och arbetsplatslicenser och Bonus årsredovisningar) och får i det närmaste anses vara allmänt känt för aktörer på den svenska upphovsrättsmarknaden (se t.ex. prop. 2015/16:181 s. 28).

Genom den utredning som Bonus har lagt fram, bland annat de nämnda skolkopieringsavtalen och förhöret med M. W. är det enligt domstolen dessutom utrett att en central del av Bonus verksamhet är att, på uppdrag av medlemsorganisationerna, förhandla fram avtal för kopiering och tillgängliggörande av upphovsrättsligt skyddat material med t.ex. skolor, myndigheter och företag. Det har därtill framkommit att Bonus inte förvaltar några rättigheter som är aktuella för dessa avtal och att det därför är medlemsorganisationerna, och inte Bonus, som ingår avtalen med användarna (jfr även SOU 2010:24 s. 212). Det framgår vidare att syftet med avtalen är att dessa ska få utsträckt verkan (”avtalslicensverkan”).

Enligt vad som har framkommit är det således en väsentlig förutsättning för den verksamhet som Bonus bedriver att dess medlemmar, förutom att de innehar rättigheter som de kan upplåta, uppfyller de krav som ställs för att dessa ska kunna upplåtas med avtalslicensverkan. Mot den bakgrunden framstår det som naturligt att Bonus kräver att den som vill bli medlem uppfyller detta villkor. Villkoret är alltså nödvändigt för att Bonus ska kunna bedriva verksamheten och kan inte anses innebära att ovidkommande hänsyn tas.

Villkoret kan inte heller anses vara utformat på ett sätt som lämnar ett omfattande bedömningsutrymme åt organisationen. Villkoret hänvisar direkt till upphovsrättslagens regler, av vilka det följer att det krävs att organisationen företräder ett flertal upphovsmän till i Sverige använda verk på området (42 a § upphovsrättslagen). Den

Sid 27 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM PMT 2252-21 Patent- och marknadsdomstolen 2024-04-18 närmare innebörden av detta framgår av lagens förarbeten och den praxis som har utvecklats på området.

Högsta domstolen har t.ex. tolkat ”ett flertal ” som ”ett obestämt antal som är tämligen stort” eller ”ganska många” samt även uttalat att organisationen måste ha viss ekonomisk och administrativ stabilitet (se NJA 2000 s. 445 och prop. 2012/13:141 s. 31). I efterföljande lagstiftningsarbete har detta bekräftats genom uttalanden om att avtalslicenssystemet bygger på att organisationerna i fråga är stora och i hög grad företräder upphovsmännen samt att det krävs en betydande administration för att kunna hantera rättighetsförvaltningen effektivt (se prop. 2012/13:141 s. 32 och 34).

Det kan vidare konstateras att lagen kräver att det ska röra sig om upphovsmän till i Sverige använda verk på området. Att en organisation representerar ett stort antal rättighetshavare vars verk används enbart i andra länder saknar alltså betydelse. När kravet infördes uttalades att utformningen medför en tydligare anknytning till de upphovsmän som kan antas beröras av ingångna avtal och ersättningar (prop. 2012/13:141 s. 32). Det sagda, och ordalydelsen i sig, indikerar att det är en återkommande användning som avses och att det alltså inte bör räcka att ett verk använts vid ett enstaka tillfälle (jfr även Olin, Lagen [1960:729] om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk 42 a §, avsnitt 2.3.4 I Sverige använda verk, Lexino 2024-01-01 [JUNO]).

Det finns således enligt Patent- och marknadsdomstolen tillräckliga möjligheter för en aspirerande medlem att få en klar bild av vad som krävs för att nå upp till villkoret. Att Bonus vid bedömningen av en medlemskapsansökan beaktar de parametrar som på det sätt som nu redovisats ingår i upphovsrättens representativitetskrav kan inte heller anses innebära att Bonus beaktar sådant som inte framgår av stadgarna.

Slutligen kan domstolen konstatera att villkoret att den som ska bli medlem i Bonus måste vara berättigad att teckna avtal inom föreningens verksamhetsområde enligt upphovsrättslagens bestämmelser om avtalslicenser gäller för alla som söker

Sid 28 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM PMT 2252-21 Patent- och marknadsdomstolen 2024-04-18 medlemskap i Bonus. Utredningen ger inte heller stöd för KFA:s påstående att Bonus nuvarande medlemsorganisationer inte uppfyller detta villkor. Villkoret uppfyller således kravet på likabehandling och är icke-diskriminerande.

Domstolens bedömning av Bonus krav att rättighetshavarkategorin inte redan

företräds

Enligt de villkor för medlemskap som Bonus införde den 27 augusti 2019 antas endast sådana organisationer som företräder en kategori rättighetshavare som inte företräds av befintlig medlem. Enligt KFA uppfyller inte villkoret kraven på saklighet, tydlighet och icke-diskriminering.

KFA har i sammanhanget särskilt framhållit att villkoret till sin ordalydelse är diskriminerande och anfört att Bonus genom villkoret monopoliserar medlemskapet på ett sätt som står i strid med den rättsliga regleringen på området, vilken bejakar att flera organisationer kan ha rätt att sluta avtal på samma område. KFA har anfört att Bonus medlemmar (och i förlängningen de upphovsmän som företräds av dessa medlemsorganisationer) gynnas, jämfört med de upphovsmän som är medlemmar i en annan organisation.

Patent- och marknadsdomstolen konstaterar inledningsvis att avtalslicensernas huvudsyfte är att användaren genom ett enda avtal ska kunna klarera rättigheterna för samtliga verk inom ett visst område. Genom avtalet ges användaren rätt att utnyttja verk av de upphovsmän som organisationen företräder och – genom den utsträckta verkan – även verk av utanförstående upphovsmän (som är helt oorganiserade eller medlemmar i en annan organisation). För användaren är det därför i regel tillräckligt att träffa ett avtal endast med en av organisationerna på området. Att andra organisationer uppfyller förutsättningarna för att ingå avtal med avtalslicensverkan innebär således inte att de kan kräva att avtal ska träffas med dem. Regleringen förutsätter alltså att flera organisationer som uppfyller förutsättningarna kan finnas på samma område men att avtal träffas endast med en av dem.

Sid 29 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM PMT 2252-21 Patent- och marknadsdomstolen 2024-04-18

Det ska vidare beaktas att strukturen med paraplyorganisationer underlättar rättighetsklareringen. På det sättet kan rättigheter som hör till olika rättighetshavarkategorier samlas hos en aktör och användare kan med denna förhandla avtal som omfattar flera kategorier. Som redan framgått ökar i regel de administrativa kostnaderna om flera organisationer inom ramen för samma avtal fördelar medel till samma rättighetshavarkategori. En ovillkorlig rätt till medlemskap i en paraplyorganisation för en organisation som företräder upphovsmän på ett visst område skulle också kunna försvåra förvaltningen av rättigheterna, något som ytterst skulle drabba både upphovsmännen och användarna. (Se prop. 2012/13:141 s. 27 och 28.)

Det ska samtidigt beaktas att medlemskap i en paraplyorganisation inte är en förutsättning för att avtal med avtalicensverkan ska kunna träffas. För KFA är det således inte nödvändigt att vara medlem i Bonus för att kunna träffa avtal. Huruvida KFA kan träffa avtal med utsträckt verkan beror i stället på om organisationen uppfyller förutsättningarna för detta.

Som redan framkommit består Bonus verksamhet bland annat av att, på uppdrag av medlemsorganisationerna, förhandla fram avtal med avtalslicensverkan för kopiering och tillgängliggörande av upphovsrättsligt skyddat material av t.ex. skolor, myndigheter och företag. Det står vidare klart, genom bland annat förhöret med M.W., Bonus stadgar och Bonus årsredovisningar, att Bonus på medlemmarnas uppdrag inkasserar ersättningen från dessa avtal och fördelar dem på ett antal övergripande fördelningsgrupper.

M.W.s har vidare uppgett att Bonus strävar efter att ha en så bred representativitet som möjligt, men samtidigt efter att undvika sådan dubbelteckning som det innebär att ha flera medlemsorganisationer som företräder samma rättighets-havarkategorier. En annan ordning skulle enligt W. genera merarbete och driva kostnader. Tanken är också att användarna inte ska behöva teckna avtal med fler organisationer än nödvändigt. Det var enligt W. dessa skäl som medförde att

Sid 30 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM PMT 2252-21 Patent- och marknadsdomstolen 2024-04-18 Bonus införde kravet på att endast sådana organisationer som företräder en kategori rättighetshavare som inte företräds av befintlig medlem kan antas som medlemmar i Bonus. Vad W. uppgett ligger i linje med det som konstaterats i flera lagförarbeten enligt vad som anges ovan.

Enligt domstolens bedömning är det rimligt att en organisation av Bonus beskaffenhet strävar mot att inte ha flera medlemsorganisationer som företräder samma rättighetshavarkategorier. Denna ambition är ägnad att i förlängningen vara till nytta för såväl upphovsmän som användare på upphovsrättsområdet. Mot bakgrund av syftet med Bonus verksamhet och uppbyggnaden av det svenska avtalslicenssystemet bedömer Patent- och marknadsdomstolen att det aktuella medlemskapsvillkoret är motiverat av sakliga hänsyn. Det kan inte anses innebära att ovidkommande hänsyn tas. Villkoret är således sakligt i lagens mening.

Det kan i sammanhanget nämnas att det i målet framkommit att Bonus har medlemskapsorganisationer som företräder åtminstone delvis överlappande kategorier av rättighetshavare. Bonus har dock visat att denna ordning har en historisk förklaring. De aktuella organisationerna var medlemmar i Bonus redan innan avtalslicensen på utbildningsområdet infördes. För att uppnå så heltäckande avtal som möjligt krävde vid den tiden att alla organisationer som var för sig företrädde olika rättighetshavare blev parter till avtalet.

När det gäller tydlighetskravet bedömer domstolen att den ansökande organisationen förstår vad som krävs enligt villkoret. Att upphovsrättsligt skyddade verk och de som innehar rättigheterna till dem kan kategoriseras på olika sätt framgår redan av den inledande paragrafen i upphovsrättslagen. Begreppen ”rättighetshavarkategorier” eller ”kategorier av rättighetshavare” används också regelmässigt inom upphovsrätten för att beskriva rättighetshavare till en viss typ av verk (såsom författare, bildkonstnärer eller fotografer) eller en viss typ av rättighet (såsom producenter och utövande konstnärer), se t.ex. skäl 2 och 29 samt artikel 8.10 i direktivet om kollektiv förvaltning av upphovsrätt, prop. 2015/16:181 s. 56 och Olin, Lagen (1960:729) om

Sid 31 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM PMT 2252-21 Patent- och marknadsdomstolen 2024-04-18 upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk 42 a §, avsnitt 2.3.5 Området, Lexino 2024-01-01 (JUNO). Några svårigheter för en aspirerande medlem att ta reda på vilka medlemsorganisationer Bonus har och vilka kategorier av rättighetshavare som dessa representerar finns inte. Bonus kan utifrån detta inte heller sägas ha något omfattande bedömningsutrymme att avgöra om en viss kategori rättighetshavare redan företräds av en befintlig medlem, utan det bör stå relativt klart.

Sammantaget bedömer Patent- och marknadsdomstolen att villkoret även uppfyller kravet på tydlighet.

Det återstår då för Patent- och marknadsdomstolen att pröva om villkoret är diskriminerande.

Domstolen kan härvidlag konstatera att villkoret gäller för alla som söker medlemskap i Bonus. KFA har dock menat att Bonus genom villkoret monopoliserar medlemskapet och förtar KFA (och i förlängningen KFA:s medlemmar) möjligheten att njuta frukterna av t.ex. skolkopieringsavtalet.

Som redan konstaterats finns det dock saklig grund för Bonus att se till att inte dubbelteckning sker. Och som framkommit ovan finns det inget som hindrar att en organisation som uppfyller kraven i 3 a kap. upphovsrättslagen, men inte är medlem i Bonus, ingår avtal med utsträckt verkan på skolkopieringsområdet. Det är dock en förhandlingsfråga med användarna, som inte kan tvingas att ingå avtal med någon som de inte själva väljer.

Inte heller kan det anses att KFA:s medlemmar i ekonomiskt hänseende missgynnas av en situation där KFA inte antas som medlem i Bonus. Enligt lag ska utanförstående upphovsmän nämligen åtnjuta samma fördelar som de upphovsmän som den avtalsslutande organisationen företräder (42 a § andra stycket andra meningen upphovsrättslagen). En utanförstående upphovsman som inte accepterar villkoren som gäller enligt avtalet har dessutom möjligheten att begära ersättning för den faktiska

Sid 32 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM PMT 2252-21 Patent- och marknadsdomstolen 2024-04-18 användningen av hans eller hennes verk (42 a § andra stycket tredje meningen upphovsrättslagen). Utanförstående upphovsmän kan naturligtvis även välja att ansöka om medlemskap i någon av Bonus medlemsorganisationer, om de skulle finna det mer fördelaktigt, eller meddela förbud mot användningen av sina verk och i stället licensiera dessa på egen hand (se t.ex. 42 c § andra stycket upphovsrättslagen).

Sammantaget finner Patent- och marknadsdomstolen att villkoret inte kan anses diskriminerande.

Sammantaget om tillåtligheten

Domstolen har ovan kommit fram till att både Bonus tidigare och Bonus nu gällande villkor för medlemskap är tillåtna. Det blir således inte aktuellt att jämka dessa eller lämna dem utan avseende på det sätt som KFA argumenterat för.

När det gäller att jämka eller lämna medlemskapsvillkoren utan avseende med stöd av 36 § avtalslagen kan domstolen konstatera att den avtalsrättsliga generalklausulens tillämpning visserligen inte är begränsad till avtal, men emellertid endast gäller i fråga om villkoren för en rättshandling (se paragrafens tredje stycke). Tanken är att även ensidiga rättshandlingar, t.ex. skuldebrev och fullmakter, ska omfattas. Bestämmelsen är emellertid inte tillämplig på de villkor som en organisation ställer upp för att anta en medlem. Under alla förhållande kan villkoren således inte anses vara oskäliga i den mening som avses i 36 § avtalslagen.

Har KFA uppfyllt medlemskapsvillkoren?

Patent- och marknadsdomstolen har funnit att samtliga de ifrågasatta villkoren för medlemskap i Bonus är tillåtna. Domstolen övergår nu till att pröva om KFA vid i målet relevanta tidpunkter har uppfyllt Bonus villkor för medlemskap. Detta har betydelse både för frågan om skadestånd och frågan om KFA nu ska beviljas medlemskap.

Sid 33 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM PMT 2252-21 Patent- och marknadsdomstolen 2024-04-18

KFA:s skadeståndsyrkandet avser utebliven ersättning under åren 2017–2023. Yrkandet har sin grund i påståendet att KFA alltsedan den 1 januari 2017 har uppfyllt Bonus medlemskapsvillkor och att Bonus vid den tidpunkten således hade en skyldighet att anta KFA som medlem i anledning av KFA:s medlemskapsansökan av den 22 maj 2016. Bonus avslag på ansökan den 26 april 2017 har därför enligt KFA varit felaktig. KFA har vidare gjort gällande att föreningen även vid tidpunkten för den förnyade medlemskapsansökan den 11 januari 2020 uppfyllde de då gällande villkoren och att Bonus avslag den 10 juni 2020 också detta varit felaktigt. Slutligen har KFA gjort gällande att föreningen även i dag uppfyller medlemskapsvilloren och att Bonus därför ska förpliktigas att anta KFA som medlem.

Det som KFA har att visa är att föreningen är en organisation av upphovsmän som innehar sina medlemmars upphovsrätter och som företräder relativt många upphovsmän (på Bonus verksamhetsområde) vars verk används i Sverige. KFA ska också visa att föreningen har en viss ekonomisk och administrativ stabilitet, vilket krävs för att kunna hantera rättighetsförvaltningen inom ramen för en avtalslicens. För tiden efter 27 augusti 2019 måste KFA även visa att föreningen företräder en kategori rättighetshavare som inte företräds av en befintlig medlem i Bonus.

KFA har gjort gällande att föreningen KFA:s medlemmar är svenska och utländska bild- och formkonstnärer och konsthantverkare, inklusive illustratörer för bild- och textbearbetning samt fotografer och att medlemsantalet över tid uppgått till ca 1 200.

Utredningen ger inte något närmare besked om hur medlemskollektivet såg ut den 1 januari 2017, eller vid något senare tillfälle. KFA uppgav förvisso i sin ansökan om medlemskap i Bonus den 22 maj 2016 att föreningen hade 1 450 medlemmar, men det framgår av den korrespondens som skedde mellan Bonus och KFA i mars och april 2017 att Bonus, trots upprepade förfrågningar, inte ansåg sig få in något underlag från KFA avseende medlemskollektivets sammansättning. I KFA:s medlemsansökan av den 11 januari 2020 uppges att föreningen representerar 1 360 medlemmar.

Sid 34 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM PMT 2252-21 Patent- och marknadsdomstolen 2024-04-18

T.R. har i förhöret med honom inte uttalat sig om hur situationen sett ut vid varje enskild tidpunkt, men har uppgett att KFA:s medlemsantal uppgår till ca 1 160 medlemmar. Närmare hörd om detta har han uppgett att KFA har 230– 260 direktanslutna medlemmar, och att resterande är medlemmar i KFA:s samarbetsföreningar. T.R. har uppgett att KFA har en förteckning över de direktanslutna medlemmarna, men att föreningen ”inte vågar” lämna ut denna. Han har ställd inför uppgiften att den i resultaträkningen för år 2019 redovisade intäkten från medlemsavgifter jämfört med de vid tiden gällande medlemsavgifterna ger vid handen att antalet medlemmar uppgår till, högt räknat, ca 100, förklarat detta med att KFA medlemmarna kan ha haft betalningssvårigheter och att det även finns ungdomar och utomnordiska konstnärer som betalar lägre avgifter. Enligt domstolen framstår det dock som osannolikt att över hälften av KFA:s direktanslutna medlemmar inte betalat sina medlemsavgifter. Det har inte heller visats, eller ens påståtts, att föreningen till stor del skulle ha ungdomar eller utomnordiska konstnärer som medlemmar. Det kan vidare konstateras att intäkterna från medlemsavgifterna var ännu lägre år 2018. Domstolens bedömning är att det inte kan anses visat att KFA:s direktansluta medlemmar uppgått till fler än högst något hundratal under de i målet aktuella åren (dvs. från den 1 januari 2017 till i dag). Någon utredning som visar att medlemmarnas verk används i Sverige har inte heller lagts fram. Utifrån vad som framkommer i KFA:s verksamhetsberättelse för år 2019 och genom T.R. uppgifter finns det dock enligt domstolen inte anledning att ifrågasätta att i vart fall en del av KFA:s direkt-ansluta medlemmar är yrkesverksamma konstnärer vars verk används i Sverige.

När det gäller medlemssammansättningen i samarbetsföreningarna har T.R. uppgett att han inte närmare kontrollerat de uppgifter han fått från respektive förening, men att de uppgifterna också framgår av föreningarnas hemsidor. Bonus har lagt fram skärmdumpar av föreningarnas hemsidor så som de såg ut i mars 2021. Av dessa framgår att Suomiart då angav sig ha 110 bildkonstnärer som medlemmar. Det framgår vidare att SKKF vid tiden hade ca 30 medlemmar, även om det är oklart hur många av dessa som var konstnärer och hur många som var stödmedlemmar. Någon utredning

Sid 35 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM PMT 2252-21 Patent- och marknadsdomstolen 2024-04-18 om i vilken utsträckning konstnärernas verk används i Sverige på det sätt som krävs enligt 42 a § upphovsrättslagen finns inte. Det måste dock enligt domstolen förutsättas att det till viss del sker. Av TellusArts och UAIS hemsidor framgår inga medlemsantal. T.R. har uppgett att TellusArt är en internationell konstnärsorganisation med ca 680 medlemmar som har väldigt mycket verksamhet utomlands. Att verksamheten är internationell är enligt domstolen en bild som förstärks av föreningens hemsida. Någon utredning om att TellusArts medlemmarnas verk används i Sverige finns inte och det kan därför enligt domstolen inte anses visat att så sker ens i begränsad om-fattning. När det gäller UAIS framgår både av hemsidan och av föreningens stadgar att verksamheten går ut på att arbeta med integrationsfrågor och mot främlingsfientlighet samt verka för kontakter mellan Ukraina och Sverige och främja ukrainsk kultur. Det saknas stöd för att medlemmarna utgörs av konstnärer.

Sammantaget anser domstolen att det inte kan anses visat att KFA:s medlemmar annat än i begränsad omfattning utgörs av upphovsmän till i Sverige använda verk på det sätt som avses i 42 a § upphovsrättslagen. Redan på grund härav kan KFA inte anses ha visat att föreningen den 1 januari 2017, eller vid någon annan tidpunkt, varit eller är berättigad att teckna avtal enligt upphovsrättslagens bestämmelser om avtalslicenser.

Upphovsrättslagens bestämmelser om avtalslicenser kräver dessutom att en avtalslicensutlösande organisation företräder ett flertal upphovsmän till i Sverige använda verk på ett visst område, varmed får förstås att organisationen ska inneha ensamrätten till det utnyttjande som omfattas av det aktuella avtalet. Det kravet har också specifikt kommit till uttryck i Bonus stadgar genom villkoret att organisationen måste inneha sina medlemmars upphovsrätter.

Den utredning som KFA har lagt fram för att styrka detta har främst bestått av fullmakter från samarbetsföreningarna samt ett medlemsmötesprotokoll från TellusArt och ett styrelsemötesprotokoll från UAIS, från perioden augusti–december 2019. Några protokoll eller fullmakter som avser tiden dessförinnan har inte lagts fram. KFA har även lagt fram ett samarbetsavtal med UAIS. Av det senare framgår endast att KFA

Sid 36 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM PMT 2252-21 Patent- och marknadsdomstolen 2024-04-18 har rätt att inkassera upphovsrättsersättning för UAIS räkning. Någon uppgift om överlåtelse av upphovsrätt eller möjlighet att licensiera UAIS medlemmars upphovsrättigheter omnämns inte.

Av fullmakterna, som undertecknats av respektive samarbetsförening, framgår dock även att KFA ges rätt att teckna kollektivavtal för samarbetsföreningens medlemmar inom upphovsrättens område. Även i mötesprotokollen ges KFA rätt att ingå avtal. Någon utredning om att samarbetsföreningarnas har mandat från sina medlemmar att licensiera deras rättigheter, genom t.ex. avtal eller föreningarnas stadgar, finns dock inte. Det har i stället framkommit att det inte sägs något om medlemmarnas upphovsrättigheter i samarbetsföreningarnas stadgar. T.R. har därtill förklarat att han hade rätt att företräda organisationerna i förhandlingar om medlemskap med Bonus, någon som närmast talar för att han eller KFA inte hade rätt att överlåta några upphovsrättigheter. Det kan enligt Patent- och marknadsdomstolen därför inte kan anses visat att föreningarna haft mandat att vidareöverlåta några rättigheter till KFA.

Sammantaget har KFA alltså inte visat att föreningen innehaft samarbetsföreningarnas medlemmars upphovsrätter. Detsamma gäller för övrigt avseende KFA:s direktanslutna medlemmar, då någon utredning till stöd för det motsatta inte lagts fram. Domstolen kommer således till slutsatsen att det inte heller är visat att KFA är en organisation av upphovsmän som innehar sina medlemmars upphovsrätter. Även detta medför att KFA inte har uppfyllt medlemskapsvillkoren.

När det gäller frågan om KFA uppfyller kravet på den ekonomiska och administrativa stabilitet som förutsätts för att en organisation ska anses representativ i upphovsrättslagens mening kan domstolen konstatera att det inte finns någon framlagd utredning avseende dessa förhållanden såvitt avser verksamhetsåren 2017 och 2020–2024. När det gäller verksamhetsåren 2018 och 2019 finns det utredning om att KFA:s intäkter uppgick till 69 600 kr år 2018 och 82 665 kr år 2019 samt att resultatet år 2018 var 5 035 kr och att år 2019 ledde till ett minusresultat om 9 290 kr. Föreningens sammanlagda tillgångar uppgick under båda åren till ca 20 000 kr. Det framgår vidare att

Sid 37 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM PMT 2252-21 Patent- och marknadsdomstolen 2024-04-18 personalkostnaderna varit i princip obefintliga. Någon närmare utredning om föreningens administration har inte lagts fram. Domstolen bedömer att KFA genom vad som framkommit inte visat att föreningen har den ekonomiska och administrativa stabilitet som kan förutsättas för en organisation som ska anses behörig att utlösa avtalslicens.

När det gäller frågan om KFA uppfyller villkoret att företräda en kategori rättighetshavare som inte företräds av en befintlig medlem i Bonus finner domstolen det inte visat att KFA:s medlemmar utgörs av andra kategorier av rättighetshavare än de som företräds av KRO, ST och Svenska Fotografers Förbund, vilka är befintliga medlemmar i Bonus. Detta gäller även om KFA skulle anses företräda också illustratörer och fotografer.

Sammantaget är det således Patent- och marknadsdomstolens bedömning att KFA inte visat att föreningen vid något tillfälle från den 1 januari 2017 fram till i dag uppfyllt något av Bonus vid respektive tidpunkt gällande medlemskapsvillkor. Bonus kan därmed inte heller anses ha felaktigt nekat KFA medlemskap. Av utredningen framgår dessutom att Bonus underrättade KFA om besluten.

KFA:s talan ska avslås

Enligt vad som framkommit ovan har KFA inte visat att föreningen har rätt till medlemskap i Bonus. KFA:s talan om att Patent- och marknadsdomstolen ska förpliktiga Bonus att bevilja KFA medlemskap kan således inte vinna bifall.

Inte heller kan KFA:s skadeståndstalan vinna bifall på den grunden att Bonus har haft skyldighet att anta KFA som medlem den 1 januari 2017, eller vid något annat tillfälle.

Vad gäller KFA:s andrahandsgrund, att föreningen har rätt till ersättning enligt 42 a § andra stycket upphovsrättslagen, konstaterar Patent- och marknadsdomstolen följande.

Sid 38 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM PMT 2252-21 Patent- och marknadsdomstolen 2024-04-18

I 42 a § andra stycket upphovsrättslagen regleras vilka rättigheter utanförstående upphovsmän har när deras verk utnyttjas med stöd av avtalslicens. Bestämmelserna gäller alltså till förmån för den enskilda upphovsmannen (eller dennes rättsinnehavare). KFA har inte visat att föreningen fått något uppdrag från de enskilda upphovsmännen att inkassera någon sådan ersättning eller att KA på något annat sätt har förvärvat en sådan rätt.

Till detta ska läggas att krav på ersättning enligt regleringen endast får riktas mot organisationen. Någon annan organisation kan inte vara avsedd än den avtalsslutande organisationen, vilket i förevarande fall alltså inte är Bonus utan Bonus medlemsorganisationer. KFA:s talan i denna del ska därför avslås även av det skälet att den är riktad mot fel part.

Slutsatsen blir att KFA:s talan i dess helhet ska avslås.

Rättegångskostnad

Vid denna utgång ska KFA ersätta Bonus för dess rättegångskostnad.

Ersättning för rättegångskostnad ska enligt 18 kap. 8 § rättegångsbalken fullt motsvara kostnaden för rättegångens förberedande och talans utförande jämte arvode till ombud eller biträde, såvitt kostnaden skäligen varit påkallad för tillvaratagande av partens rätt. Enligt samma bestämmelse ska ersättning också utgå för partens arbete och tidsspillan i anledning av rättegången. Regleringen innebär att en kostnad, i den mån den inte är medgiven av motparten, inte kan ersättas utan att den anses skälig med hänsyn till vad den avser.

Bonus har yrkat ersättning med 2 936 448 kr, varav allt utom utlägg om 218 kr avser ombudsarvode för ca 735 timmars arbete.

Sid 39 STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM PMT 2252-21 Patent- och marknadsdomstolen 2024-04-18 KFA har ifrågasatt behovet av två ombud i målet och har endast kunnat vitsorda Bonus kostnad för utlägg och för 148 timmars arbete som skäligt.

När det gäller målet och dess omfattning konstaterar domstolen att det har pågått i drygt tre år. Även om del av denna tid beror på att beslut från överrätterna avvaktats så har KFA:s processföring med ingivande av ett stort antal dokument och ändrad talan m.m. till stor del bidragit till att målet blivit relativt omfattande. Frågorna i målet har inte varit helt okomplicerade och rör förhållanden som får anses vara av stor betydelse för Bonus. Det får därför enligt domstolen anses skäligt med betydligt fler timmars arbete än de av KFA vitsordade. Trots detta går den ombudskostnad som Bonus haft enligt domstolens mening utöver vad som kan anses vara skäligt. Enligt domstolens bedömning har en ombudskostnad om 2 400 000 kr varit skäligen påkallad för att tillvarata Bonus rätt. Den ersättning som KFA ska betala för Bonus ombudskostnader ska därför bestämmas till det beloppet.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 1 (PMD-02) Ett skriftligt överklagande, ställt till Patent- och marknadsöverdomstolen, ska – med hänsyn till mellankommande helg – ha kommit in till Patent- och marknadsdomstolen senast den 10 maj 2024. Prövningstillstånd krävs.

Linda Kullberg Ricardo Valenzuela Clara Baumann

Bilaga 1

Hur man överklagar

Dom i tvistemål, Patent- och marknadsdomstolen PMD-02

Vill du att domen ska ändras i någon del kan 3. Tala om vilka bevis du vill hänvisa till. du överklaga. Här får du veta hur det går till. Förklara vad du vill visa med varje bevis. Skicka med skriftliga bevis som inte redan finns i målet.

Det är inte säkert att du kan lägga fram nya Ditt överklagande ska ha kommit in till bevis. Vill du göra det ska du förklara varför domstolen inom 3 veckor från domens datum. du inte lagt fram bevisen tidigare. Sista datum för överklagande finns på sista sidan i domen. Vill du ha nya förhör med någon som redan förhörts eller en ny syn (till exempel besök på en plats), ska du berätta det och förklara varför.

Om ena parten har överklagat i rätt tid, har den Tala också om ifall du vill att motparten ska andra parten också rätt att överklaga även om komma personligen vid en huvudförhandtiden har gått ut. Det kallas att anslutningsling. överklaga.

4Lämna namn och personnummer eller En part kan anslutningsöverklaga inom en organisationsnummer. extra vecka från det att överklagandetiden har gått ut. Ett anslutningsöverklagande måste Lämna aktuella och fullständiga uppgifter alltså komma in inom 4 veckor från domens om var domstolen kan nå dig: postadresser, datum. e-postadresser och telefonnummer.

Om du har ett ombud, lämna också ombud- Ett anslutningsöverklagande upphör att gälla ets kontaktuppgifter. om det första överklagandet dras tillbaka eller av något annat skäl inte går vidare. 5. Skriv under överklagandet själv eller låt ditt ombud göra det.

6Skicka eller lämna in överklagandet till Patent- och marknadsdomstolen. Du hittar 1. Skriv Patent- och marknadsdomstolens adressen i domen. namn och målnummer.

2Förklara varför du tycker att domen ska ändras. Tala om vilken ändring du vill ha

och varför du tycker att Patent- och Patent- och marknadsdomstolen kontrollerar marknadsöverdomstolen ska ta upp ditt att överklagandet kommit in i rätt tid. Har det överklagande (läs mer om prövningskommit in för sent avvisar domstolen övertillstånd längre ner). klagandet. Det innebär att domen gäller.

Om överklagandet kommit in i tid, skickar domstolen överklagandet och alla handlingar i målet vidare till Patent- och marknadsöverdomstolen.

Har du tidigare fått brev genom förenklad delgivning, kan även Patent- och marknadsöverdomstolen skicka brev på detta sätt.

När överklagandet kommer in till Patent- och marknadsöverdomstolen tar domstolen först ställning till om målet ska tas upp till prövning.

Patent- och marknadsöverdomstolen ger prövningstillstånd i fyra olika fall.  Domstolen bedömer att det finns anledning att tvivla på att Patent- och marknadsdomstolen dömt rätt.  Domstolen anser att det inte går att bedöma om Patent- och marknadsdomstolen har dömt rätt utan att ta upp målet.  Domstolen behöver ta upp målet för att ge andra domstolar vägledning i rättstillämpningen.  Domstolen bedömer att det finns synnerliga skäl att ta upp målet av någon annan anledning.

Om du inte får prövningstillstånd gäller den överklagade domen. Därför är det viktigt att i överklagandet ta med allt du vill föra fram.

Ta kontakt med Patent- och marknadsdomstolen om du har frågor. Adress och telefonnummer finns på första sidan i domen.

Mer information finns på www.domstol.se.