RÅ 1993:67
En person som till följd av en tidigare anställning var bunden av en skadeståndssanktionerad konkurrensklausul påbörjade tillsammans med andra personer en rörelse i handelsbolagsform. Sedan han ålagts skadeståndsskyldighet på grund av konkurrensklausulen med anledning av bolagets verksamhet erlade bolaget under beskattningsåret en del av skadeståndsbeloppet. Det utbetalda beloppet har ansetts utgöra avdragsgill driftkostnad för bolaget. Eftertaxering för inkomst för 1983.
Länsrätten i Gävleborgs län
H. hade i ett anställningsavtal med Norrala Industrier AB förbundit sig att inom två år från det att anställningsförhållandet eventuellt skulle upphöra inte övergå till eller starta eget konkurrerande företag. Sedan H. lämnat anställningen och tillsammans med tre andra personer startat konkurrerande verksamhet i ett handelsbolag utlöstes konkurrensklausulen i anställningsavtalet och 7 500 kr erlades i skadestånd vid två tillfällen, varav den första betalningen belastat handelsbolaget.
Länsskattemyndigheten i Gävleborgs län ansökte om att H. skulle eftertaxeras i inkomstslaget rörelse för en taxerad och beskattningsbar inkomst av 7 500 kr vid såväl den statliga som kommunala inkomsttaxeringen. Länsskattemyndigheten yrkade därjämte med stöd av 116 a § taxeringslagen (1956:623) att skattetillägg skulle påföras med 40 procent av skatten på nämnda belopp. Till stöd för länsskattemyndighetens talan åberopades att ett H. åvilande skadestånd i anledning av brott mot en s.k. konkurrensklausul kostnadsförts i nyssnämnda handelsbolag, vilket till en fjärdedel ägdes av H. Sådant skadestånd var inte avdragsgillt såsom driftkostnad hos bolaget utan var en privat icke avdragsgill levnadskostnad.
Domskäl
Länsrätten i Gävleborgs län (1989-01-31, ordförande Ahlén) yttrade: Av utredningen i målet framgår att H. - vid försäljning av aktierna i Norrala Industrier AB - förband sig att inom viss tidsrymd icke övergå till eller starta konkurrerande verksamhet inom bolagets verksamhetsområde. Den omständigheten att H. därefter tillsammans med tre andra personer startade ett handelsbolag, resulterade genom skiljedom i att denne ålades att utge skadestånd med 15 000 kr. Under nu förevarande beskattningsår har en rat om 7 500 kr erlagts, vilket belopp belastat handelsbolagets resultat. Frågan i målet gäller om denna kostnad är att anse som avdragsgill. - Länsrätten gör följande bedömning. Skadeståndet har utgått på grund av tvist mellan H. personligen och tredje man. I målet är inte annat upplyst än att ansvaret för dess erläggande uteslutande åvilar H. Vid angivna förhållanden är kostnaden ej avdragsgill såsom driftkostnad i handelsbolaget. Beloppet 7 500 kr skall därför såsom privat icke avdragsgill kostnad återföras till beskattning hos H. Då den sålunda vidtagna höjningen av den å H. belöpande nettointäkten ej är att anse som en mindre ändring, skall omräkning av hans avdrag för egenavgifter ske enligt följande:
Nettointäkt före avstämning av egenavgifter
(81748+7500=) 89 248
Avdrag för avsättning för egenavgifter (25 %) ./. 22 312
Nettointäkt att taga till beskattning 66 936
Då H. av taxeringsnämnden beskattats för inkomst av rörelse med 61589 kr har han således taxerats för ett med 5 347 kr för lågt belopp. - Genom att deklarera en privat icke avdragsgill kostnad som driftkostnad och tillgodoföra sig avdrag härför har H. lämnat oriktigt meddelande till ledning för sina taxeringar, varigenom skatt påförts honom med för lågt belopp. Skillnadsbeloppet är inte ringa. Vid angivna förhållanden föreligger förutsättningar för såväl eftertaxering jämlikt 114 § taxeringslagen som påförande av skattetillägg med stöd av 116 a § samma lag. Grund för efteravgift av skattetillägget har inte visats och framgår heller inte av omständigheterna i målet. - Med delvis bifall till ansökan eftertaxerar länsrätten H. för en till statlig och kommunal inkomstskatt taxerad och beskattningsbar inkomst av 5 400 kr. - Länsrätten påför skattetillägg att utgå med 40 procent av den skatt som belöper på ovan angivna belopp.
Kammarrätten i Sundsvall
H. överklagade och yrkade att eftertaxeringen och skattetillägget skulle undanröjas.
Domskäl
Kammarrätten i Sundsvall (1992-01-14, Orrhede, Tärnvik, Jönsson, referent) yttrade efter att ha redogjort för omständigheterna i målet: Anställningsavtalet har ingåtts i H:s förvärvsverksamhet. Genom att han startat ett till Norrala Industrier AB konkurrerande handelsbolag har konkurrensklausulen i avtalet utlösts. Detta var en förutsättning för att handelsbolaget skulle kunna påbörja sin verksamhet med H. såsom delägare. Betalningen om 7 500 kr avseende del av skadeståndet får då anses utgöra avdragsgill kostnad för H. i dennes verksamhet i handelsbolaget. Beloppet skall inte återföras till beskattning hos H., varför honom påförd eftertaxering skall undanröjas. - Vid denna utgång i målet skall även H. påfört skattetillägg undanröjas. - Med ändring av länsrättens dom undanröjer kammarrätten H. påförd eftertaxering och honom påfört skattetillägg.
Regeringsrätten
Riksskatteverket överklagade och yrkade att Regeringsrätten med ändring av kammarrättens dom skulle eftertaxera H. för år 1983 till statlig och kommunal inkomstskatt för 7500 kr avseende inkomst av rörelse från handelsbolaget. Till grund för yrkandet anförde Riksskatteverket i huvudsak att kostnad avseende skadestånd vid brott mot konkurrensklausul utgjorde ej avdragsgill kostnad för förvärvskällans förvärvande och ej avdragsgill driftkostnad vid beräkning av inkomst av rörelse.
Prövningstillstånd meddelades.
Regeringsrätten (1993-09-20, Björne, Brink, B. Sjöberg, Baekkevold) yttrade: H. var från en tidigare anställning bunden av en skadeståndssanktionerad konkurrensklausul. Han påbörjade likväl en rörelse vars karaktär var sådan att skadeståndsskyldighet för honom enligt konkurrensklausulen kunde utlösas. Rörelsen drev H. tillsammans med tre andra personer i form av handelsbolag. H. ålades genom skiljedom år 1982 att utge skadestånd med 15 000 kr varav 7 500 kr betalades av handelsbolaget samma år.
Regeringsrätten gör följande bedömning. För den av handelsbolaget drivna rörelsen har gällt den förutsättningen att visst skadeståndsbelopp kunde komma att utkrävas av en av delägarna på grund av bolagets verksamhet. På grund härav och med beaktande av övriga omständigheter i målet får skadeståndsbeloppet anses ha karaktär av avdragsgill driftkostnad för handelsbolaget. Någon beskattning av H. skall inte ske.
Regeringsrätten avslår överklagandet.