RÅ 1993:73
Näringsbidrag enligt 19 § familjebidragslagen (1978:520) har ansetts kunna utgå för täckande av lön till delägare i kommanditbolag.
Kammarrätten i Göteborg
A.S. fullgjorde repetitionsövning under 21 dagar i maj 1990. Han ansökte om näringsbidrag med 9440 kr avseende lönekostnad för tre ersättare för sig i rörelse, bedriven av ett kommanditbolag vari han var delägare. Av ansökningshandlingarna framgick bl. a. att två av ersättarna var kommanditdelägare i bolaget.
Försvarets civilförvaltning (1990-07-04) avslog ansökningen. Som skäl för beslutet angavs att rörelsen inte före tjänstgöringen bidragit till A.S:s försörjning och att han därför inte kunde betraktas som företagare i familjebidragslagens mening.
I överklagande hos kammarrätten yrkade A.S. att få näringsbidrag. Han anförde bl.a. följande. Åtminstone sedan årsskiftet 1989/90 ansåg han sig ha haft sin huvudsakliga försörjning från rörelsen. För att hålla butiken öppen under repmånaden anlitade han bl.a. U.H. och B.O. U.H. hade inte tidigare arbetat i HiFi-butik. B.O. var kommanditdelägare med en liten andel och hade inte alls hjälpt till tidigare i den omfattning som nu blev aktuell. Han var själv komplementär och borde ses som vilken arbetsgivare som helst.
Försvarets civilförvaltning avstyrkte överklagandet och anförde bl.a. följande. Om A.S. skulle anses ha haft försörjning ur rörelsen var det ändå inte möjligt att tillstyrka bifall till hans besvär. Delägare i rörelsen kunde nämligen inte anses som ersättare i den mening som avsågs i familjebidragslagen (1978:520), och den kostnad som ersättaren U.H:s insats medfört borde i så fall anses kunna täckas av det driftsöverskott A.S. hävdat att rörelsen lämnat.
Domskäl
Kammarrätten i Göteborg (1991-01-21, Kihlgren, Nyström, Dahlin, referent) yttrade: Av handlingarna framgår att A.S. är komplementär i Tonläget HiFi kommanditbolag med en andel om ca 70 procent. I övrigt finns enligt registreringsbevis tre kommanditdelägare, bl.a. D.L. (17,5 procent) och B.O. (4 procent). - Enligt en resultaträkning för år 1989 uppgick försäljningsintäkterna till ca 550 000 kr, med en mindre förlust som årsresultat. Enligt en av A.S. ingiven ungefärlig resultaträkning för det första kvartalet 1990 uppgick överskottet till ca 27 000 kr eller 9 000 kr per månad. - Mot den angivna bakgrunden får A.S:s uppgift om att rörelsen före tjänstgöringen delvis bidragit till hans försörjning godtas. - I 19 § familjebidragslagen anges bl.a. att näringsbidrag kan utgå för uppkommande lönekostnad för under den tjänstepliktiges tjänstgöring särskilt avlönad arbetskraft för att ersätta den tjänstepliktige. Vidare gäller att kostnaden skall överstiga det genomsnittliga normala driftsöverskott som näringen kan beräknas lämna under den tjänstepliktiges tjänstgöring. - Enligt de uppgifter A.S. lämnat har lönekostnad beräknats för tre ersättare, D.L., B.O. och U.H., 9 440 kr (118 timmar á 80 kr). - Eftersom D.L. och B.O. är delägare i kommanditbolaget bör de inte anses som ersättare i familjebidragslagens mening. Däremot kan ersättningen till U.H. i och för sig grunda rätt till näringsbidrag. Av handlingarna framgår att lönen till henne uppgått till 3 040 (38 timmar x 80) kr. Mot bakgrund av den utredning som föreligger om rörelsen bör det dock antas att denna lönekostnad täcks av den andel av driftsöverskottet som torde belöpa på A.S. Näringsbidrag kan med hänsyn till det anförda inte utgå. - Kammarrätten avslår överklagandet.
I besvär hos Regeringsrätten vidhöll A.S. sitt yrkande om näringsbidrag.
Prövningstillstånd meddelades.
Regeringsrätten (1993-10-19, Björne, Brink, Wadell, Werner, Ragnemalm) yttrade: A.S., som är delägare i Tonläget HiFi Kommanditbolag, fullgjorde repetitionsövning under 21 dagar i maj 1990. I ansökan om näringsbidrag uppgav A.S. att tre namngivna personer, varav två är kommanditdelägare i bolaget, anlitats som ersättare sammanlagt 118 timmar under hans repetitionsövning. A.S. uppgav vidare att hans andel i bolaget uppgår till ca 70 procent, att han själv utför ca 90 procent av arbetet och att muntligt avtalats ett arvode till ersättarna om 80 kr per timme.
A.S. har påbörjat tjänstgöringen före den 1 januari 1992. Rätten till näringsbidrag skall därför enligt övergångsbestämmelserna till familjebidragsförordningen (1991:1492) bedömas enligt den numera upphävda familjebidragslagen.
Har tjänstepliktig helt eller delvis sin försörjning från näring, som drivs av honom eller hans maka, och anlitas under den tjänstepliktiges tjänstgöring särskilt avlönad arbetskraft för att ersätta den tjänstepliktige, utgår enligt 19 § första stycket familjebidragslagen näringsbidrag för uppkommande lönekostnad. Bidrag utgår dock endast i den mån kostnaden är skälig och överstiger det genomsnittliga normala driftsöverskott som näringen kan beräknas lämna under den tjänstepliktiges tjänstgöring. Som ytterligare villkor gäller att det måste antagas att förutsättningar finns för fortsatt drift av rörelsen. Av 19 § andra stycket framgår - såvitt nu är av intresse - att första stycket gäller också om näringen drivs av juridisk person, vari den tjänstepliktige äger aktier eller andelar. Enligt 19 § tredje stycket utgår näringsbidrag avseende lönekostnad till tjänstepliktigs maka - varmed likställs den som lever tillsammans med den tjänstepliktige under äktenskapsliknande förhållanden (6 §) - endast om det föreligger särskilda skäl.
Regeringsrätten gör följande bedömning.
Regeringsrätten delar kammarrättens uppfattning att rörelsen före tjänstgöringen delvis bidragit till A.S:s försörjning.
I 19 § familjebidragslagen görs inte något undantag för lön till ersättare som samtidigt är delägare i det rörelsedrivande bolaget. Inte heller i lagens förarbeten finns något uttalande av sådan innebörd. Regeringsrätten finner därför inte något hinder föreligga mot att anse delägare i kommanditbolag som sådan ersättare som avses i 19 § och för vilkens avlönande näringsbidrag kan utgå.
Av besvären hos Regeringsrätten framgår att U.H. är sammanboende med A.S. Med hänsyn bl. a. till vad som uppgetts om att U.H. tagit semester från sitt ordinarie arbete för att kunna ersätta A.S. får emellertid sådana särskilda skäl anses föreligga som medför att näringsbidrag ändå kan utgå till täckande av den på U.H. belöpande lönekostnaden (jfr prop. 1977/78:127 s. 35 f).
På grund härav, och då Regeringsrätten saknar anledning att ifrågasätta riktigheten av de uppgifter A.S. lämnat, skall näringsbidrag utgå till den av honom uppgivna lönekostnaden i den mån denna är skälig och överstiger den del av driftsöverskottet i rörelsen som A.S. normalt kunde beräknas ha genomsnittligt erhållit under tiden för sin tjänstgöring.
A.S:s normala del av rörelsens driftsöverskott kan beräknas till (70 procent av 9 000 kr =) 6 300 kr per månad eller till 210 kr per dag. För nu aktuell tjänstgöringsperiod kan A.S:s andel av överskottet beräknas till 4 410 kr. Lönekostnaden för ersättare har uppgått till 9 440 kr. Denna kostnad får anses skälig. Näringsbidrag skall således utgå för skillnaden mellan lönekostnaden 9 440 kr och det normala överskottet 4 410 kr eller med 5 030 kr.
Med ändring av kammarrättens dom förklarar Regeringsrätten att A.S. är berättigad till näringsbidrag med 5 030 kr.